• No results found

VIKTIGA HÄNDELSER 2003

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VIKTIGA HÄNDELSER 2003 "

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)

INNEHÅLL

2 VD-kommentar 4 Affärside och mål 5 Viktiga händelser 2003 6 Omvärld

8 Affärsplan

lO Res u ltatförbättri nga r och finansiering 14 Marknad 16 Medarbetare 18 Miljö

20 43 nya tåg på väg 21 Förvaltningsberättelse 26 Res u l ta trä k n inga r

med kommentarer 28 Balansräkningar

med kommentarer 30 Förändring i eget kapital

med kommentarer 32 Kassaflödesanalyser

med kommentarer 34 Redovisningsprinciper 38 Noter

48 Res u l ta t disposition 49 Revisionsberättelse 50 styrelse

51 Ledning 52 statistik 53 Definitioner

(4)

VD-KOMMENTAR

TUFFA FÖRÄNDRINGAR l RÄTT RIKTN I NG

2

augusti 2003 konstaterade SJs bolags- stämma att SJs akuta problem avseen- de brist på kapital var lösta. Man beslu- tade därför att SJ skulle fortsätta att driva sin verksamhet.

Det är vi glada för.

För vi vet att SJ behövs. Vi vet också att framtiden ser spännande ut på väldigt många sätt. Och framförallt vet vi att de senaste årens stora förändringar för tågtrafi- ken, med avreglering och ökad konkurrens, kommer att innebära åtminstone två saker, kunderna får en bättre tågtrafik, och vi måste göra SJ till det bästa sättet att resa på -vare sig du ska på ett affärsmöte, till jobbet eller till släkten Dalarna.

Därför rustar vi nu för framtiden. Grunden är en affärsplan med fyra viktiga områden som vi ska utveckla för att bli mer konkurrens- kraftiga. Det handlar om kvalitet, resultatför- bättringar och finansiering, affärsmässighet och marknadsorientering samt tillväxt.

Vi ökar punktligheten

Om vi börjar med kvaliteten, så är arbetet redan igång.

Ett exempel är punktligheten. Varje dag har vi över l 500 avgångar; under året har punktligheten bland dessa ökat från 90 till 92 procent. Och den ökningen ska fortsätta.

Andra exempel är saker som att tågen är säkra, hela och rena och att trafikinformatio- nen upplevs som kundvänlig och professio- nell. l slutändan handlar ju kvaliteten om att vi ska leverera en bättre helhetsupplevelse till kunden.

Ofta kräver kvalitetsutvecklingen att vi för- finar samarbetet med våra underleverantörer.

Ett sådant exempel är det avtal vi under året tecknat med Banverket för att ytterligare för- bättra punktligheten för X 2000-trafiken mellan stockhalm och Göteborg.

Vi moderniserar

En viktig del av kvalitetsupplevelsen är ju själva tågen. strax före jul tog vi ett stort steg mot framtidens tågresande, när vi beslöt oss för att satsa en halv miljard kronor på att modernisera X 2000-tågen. Resultatet kom- mer att bli många nya och spännande lös- ningar, som bland annat innebär att våra kunder kommer att kunna utnyttja restiden till bra mycket mer än att bara åka tåg.

(5)

Vårt arbete med att hålla en hög trafiksäker- het pågår st1\ndigt. l mars bestämde vi oss för att byta hjullager på samtliga X 2000-tåg sedan vi upptäckt ett ökat slitage på tågens hjullager. Bytet genomfördes utan några större störningar i trafiken.

Ett litet kvitto på att våra satsningar bär frukt är att vi efter upphandling fick förtroen- det att ta hand om trafiken på Bohusbanan.

Det skedde i hård konkurrens och valet föll på oss av två anledningar: Pris och kvalitet.

Åtgärder för att förbättra resultatet Våren 2003 startade vi ett program för att förbättra resultatet. Här är några av initiativen:

Vi låter etterfrågan mer och mer styra trafikutbudet Och för att bli effektivare och utnyttja våra resurser bättre ser vi över tid- tabellen och anpassar antalet tåg som ska gå till varje reseort

Vi har gjort det enklare att boka och köpa biljetter, dels med hjälp av biljettautomater, dels via internet, som blir en allt viktigare för- säljningskanaL Dessutom kan våra kunder numera påverka biljettpriset genom att själva göra en del av jobbet. Ju större insats från kunden desto billigare biljett.

Vi har tagit tillbaka tjänster som tidigare varit utlagda på underleverantörer och vi har skapat nya yrkesroller för att förbättra servi- cen ombord. Allt för att bli effektivare och få nöjdare kunder.

l ett längre perspektiv är vi också övertyga- de om att vi kommer att tjäna på att männis- kor tänker på miljön. Och när företagen miljöanpassar sina resealternativ kommer tågresor med SJ att bli ett ännu vanligare val.

Tågtrafik på lika villkor

l november kom den statliga järnvägsutred- ningen med en rad förslag för framtidens järnvägstrafik i Sverige. Förslagen remiss- behandlas nu under 2004.

Vår ståndpunkt är tydlig. Järnvägens stora potential kan bara utnyttjas om konkurren- sen sker på lika villkor. När Sverige väl släp- per konkurrensen fri måste villkoren vara lika och rättvisa inom EU.

Nu är grunden lagd

Men, det är fortfarande mycket kvar av arbe- tet som ska göra SJ till ett lönsamt och kon- kurrenskraftigt företag.

Under 2004 fortsätter vi med det arbete vi påbörjat. Den finansiella situationen förbätt- ras. Utbudet av biljetter ska förenklas. Den nyinförda restidsgarantin ska vidareutvecklas.

En helt ny prismodell ska bli vedertagen. Vår nya servicefilosofi ska bli just en filosofi. Nya tåg ska ut på spåren. En ny modern design ska profilera oss ännu tydligare. Bland annat

Som avslutning vill jag tacka alla våra loja- la kunder. Förhoppningsvis är ni ännu fler nästa år. Jag vill också tacka alla medarbeta- re på SJ som trots alla tuffa utmaningar visar så stark lojalitet. Vi har redan kommit en bra bit på vägen mot att bli ett framgångsrikt och lönsamt företag och jag känner stor tillförsikt inför framtiden.

Verkställande direktör

Ytterligare VD-kommentarer finns på sidorna 6-18.

(6)

AFFÄRSIDE OCH MÅL

4

ANVÄND RESTIDEN TILL VAD DU VILL

JOO krn

tlr.oe~•

• Åra• T..nn\> närnosand

Sundsvall

o l:Usd•l c . .IA"·:;o-*Hr.Jdiksvall

Kungsbacka f

Varberg•

Falkenberg •

,. 1.h.,m:~:trf"r:i ~N~

r<.n.-.~ oS.V.,o

Vet: n\ mo•

.'U~._ -.V?';'O fl.io~IY.-'J

Halmstad• * • k'.Nmar

LahoJm t Alf"rrlluit • •r:: 'l"fl'!aboc.ia Båslao • Os·w

Ängelhoi'll• 'h'·""'· ',...,-··• H ~ro~....::: ,,t:!ll'ls:•a""'' ' ,. u-risk n..! rona Helsingör' •.tic:~'''Jo)O'~·~kr. •Sölv~:8bi

La

dl:: •

·t-lo. ... i<.1slians-- n roN. E Jo,. ta d

KOpenhamn L•.nd

Kastrup.. .,. • Simrishamn t-.tal"111 T~melilla

Ystad

Affärside

Vår vision är enkel: Alla vill ta tåget! Denna vision innebär att när människor i framtiden vill resa, ja då ska tåget vara deras självklara första alternativ.

En resa på dina villkor, är affärsiden. Den innebär helt enkelt att vi ska ge privatresenä- rer, affärsresenärer och långpendlare ett attraktivt sätt att resa på. Och att vi ska ge dem en användbar stund ombord. Vi ska också kunna ge trafikhuvudmän och Riks- trafiken attraktiva anbud när det gäller tåg- trafik. Och när det är lönsamt, ska SJ erbjuda närliggande tjänster som gör tåget ännu mer konkurrenskraftigt.

Mission

SJ ska erbjuda prisvärda resor med tåg för resenärer i och utanför Sverige, så att de på bästa sätt kan utföra sina planerade aktivite- ter under resan och vid framkomsten.

Företagsmål

SJ ska skapa värdetillväxt för ägaren genom att generera en affärsmässig avkastning på . eget kapital. Vi ska vara starka nog att skapa en finansiell frihet för att kunna styra vår egen utveckling och våra framtidssatsningar.

Vi ska samtidigt drivas av marknadens behov och förutsättningar. SJ vill bli ett affärsmäs- sigt, starkt och flexibelt företag som på ett kostnadseffektivt och kundanpassat sätt kan leverera tjänster i egen regi och i samarbete med andra. Det ska också vara spännande och utvecklande att arbeta l SJ.

(7)

VIKTIGA HÄNDELSER 2003

• Per den sista september 2002 var mer än halva det registrerade aktiekapitalet förbru- kat i SJ AB, vilket föranledde att en extra bolagsstämma utlystes till den 15 januari 2003 för prövning av om företaget skulle träda i likvidation. Stämman beslöt att fort- sätta företagets verksamhet för att pröva möjligheterna att undanröja kapitalbristen.

l juni 2003 erhöll bolaget ett aktieägar- tillskott i form av en förbindelse om MSEK

l 555, med betalning senast 31 december 2003. Resterande MSEK 300 förväntas att tillskjutas i samband med finansiering av beställda X40-tåg.

l augusti beslutade en extra bolags- stämma att fortsätta bolagets verksamhet då det egna kapitalet var återställt.

• Under februari-maj 2003 togs samtliga X 2000-tåg successivt ur trafik för hjul- lagerbyte, vilket minskade försäljningens ökningstakt och påverkade punktligheten negativt på berörda linjer.

Nyckeltal

Rörelsens intäkter, MSEK -varav trafikintäkter, MSEK Rörelseresultat. MSEK

• l maj presenterade SJ AB ett resultatförbätt- ringsprogram. Under hösten genomfördes successiva verksamhetsförhandlingar enligt MBL§ 11 rörande bland annat uppsägning av personal, varvid även togs beslut att lägga ned bemanningsstationer på fyra orter. För att uppnå bättre service och ökad effektivitet samt minska antalet övertaliga hos den egna personalen beslöt SJ AB överta verksamhet tidigare utlagd till exter- na leverantörer att bedrivas i egen regi.

• SJ AB vann i september upphandlingen av trafiken på Bohusbanan i konkurrens.

• l december 2003 beslöt styrelsen investera en halv miljard kronor i upprustning av 36 X 2000-tågsätt, med första leverans 2005.

2003

5 825 5 504

2002 5 711 5 361

2001 5 546 5 064

174 -707 228

- --~- - - -·---- -

--- ---

- -··--- -- ~ ·------~---

Rörelsemarginal,%

Resultat efter finansiella poster, MSEK Vinstmarginal, --......... % -- -- ... -

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Räntabilitet på eget kapital,%

-

- -

- --------- -

soliditet, %

Nettoskuldsättningsgrad, ggr Investeringar, MSEK

- varav moderföretaget År~-änsiälid~-ge-;;o~~nitt~"st antal

-varav moderföretaget

*) Uppgifterna avseende år 2001 och 2002 är justerade. Se not 2.

3,0 neg 4,1

-101 -994 -49

neg 5,8 neg 18,9 1,8 101 69 3 524 3476

neg neg neg neg neg 342

·-"···-···-···-

263 3 631*

3 568*

neg 5,9 neg 8,7 4,8 l 291 ---· --·--·-··-633 -···-·

3 561*

3 497*

5

(8)

OMVÄRLD

6

KONKURREN s LIKA VILLKOR ÄR BÄST FÖR VÅRA KUNDER

'IL ~orr.rr_:m~e~ar

Nä,· konkurrensen införs i sin fulla omfattning. d<l ska SJ s((j stlirkt. Vi vill att svensk järnvägstrafik ska vara ett lysande internationellt exem- pel pd att det faktisld går att förändra en hundrafemtioårig järnvägstradition till ett modernt och funcerande serviceföretag. Eit företag som är bra för kunderna, (lör nytta för samhället och lk lönsnmt för ägarna.

Jan Forsberg

$~s·ier: l; u -~·ro •·o: l t: r i

~örn;".flsnd2 UJ! ::".J Lagstiftare - regering och riksdag utformar trafikpoliti- ken och i..ivriga ytlre rama r.

EU spelar docl: en allt större roll för de yttre förutsätt- ningarna.

Agar:!- staten get' oss rikt- linje• för hur vi ska driva verksamheten och Je r förut- sättningar för vår kapitc;l- struktur.

' Leverc;ntör- Banverket ger oss tillgånG till spåren och förser våra kunder rned trafi~;infom1at i on.

Kund- Rikstrafiken köper olönsam lång'fäga trafi!; av oss. Här kon:-:urre~ar 'Ii med andra op~ratörer.

nder några år har den svenska järnvägsmarknaden mer och mer öppnats för konkurrens.

Så kommer det att fortsätta.

Avregleringen innebär bland annat att SJ sakta men säkert mister sin sär- ställning på den svenska järnvägsmarknaden.

Inför denna förändring finns det bara ett sätt att rusta sig- genom att göra SJ till ett sun- dare, till ett lönsammare och till ett mer kon- kurrenskraftigt reseföretag.

Trycket på ökad avreglering kommer från flera håll. Bland annat från Europaparlamen- tet som förra året skärpte kraven på person- trafik. Ännu vet vi inte i vilken takt dessa för- ändringar kommer att genomföras t de olika länderna.

Ko n kur renssituationen

Våra svenska konkurrenter är Tågkompaniet och BK-Tåg. De internationella operatörerna som gjort entre på den svenska marknaden är Connex, DSB och Keolis. Deras satsningar är av varierande styrka och av varierande framgång. Men i vissa fall har våra konkur- renter vunnit upphandlingar genom att gå samman i allianser.

När det gäller konkurrenssituationen på den mest attraktiva fjärrtrafiken, till exempel den mellan stockhalm och Malmö/Göteborg/

Sundsvall, så har SJ fortfarande ensam trafik- rättigheterna. Men snart lär konkurrensen hårdna även här. Det är bra för alla, så länge konkurrensen sker på lika och rättvisa villkor.

Vår ståndpunkt är ju att det är kunderna vi ska konkurrera om, inte rätten att få trafikera vissa sträckor.

En del av den svenska järnvägstrafiken drivs med ekonomiskt stöd från Rikstrafiken.

Stödet ges etter upphandling till den operatör som får i uppdrag att bedriva trafiken. SJ deltar i dessa upphandlingar och under 2003 vann vi till exempel det treåriga upp- draget att driva trafik på Bohusbana n. Både pris och kvalitet var avgörande för beslutet.

Den allra viktigaste sidan av konkurrensen handlar inte om andra tågoperatörer. Utan om konkurrens från andra färdsätt. Det gäller det fångväga resandet och där är våra främ- sta konkurrenter bil, flyg och buss. Redan idag är tåget ett starkt alternativ när det gäller resor över tio mil. Men vi tror att det kommer att bli ännu starkare i takt med att storstadsregionerna växer.

Fler kunder kräver fler spår

Eftersom etterfrågan på tågresor fortsätter att öka i storstadsregionerna behövs det nya investeringar. Spåren räcker helt enkelt inte till - varken för de tåg som vi kör eller för dem vi skulle vilja köra. Värst är det i och kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Som läget är nu, kan vi inte expandera även om efterfrågan ökar.

l Banverkets framtidsplan ingår visserligen baninvesteringar för cirka 100 miljarder kro- nor under perioden 2004-2015. Men en stor del av investeringarna ligger alltför sent i pla- nen. Därför är den politiska överenskommel- sen om att göra dessa infrastruktursatsningar tidigare mycket positiv. Särskift viktigt är att den kallade Getingmidjan/Målartunneln inte fördröjs ytterligare, eftersom detta skulle påverka tågtrafiken 1 hela landet.

(9)

Skärpt konkurrens, skärpt kundfokus l slutet av 2003 lade den statliga järnvägs- utredningen fram sina förslag. Uppdraget var att hitta en modell för ökad konkurrens och ökat fokus på kunderna. Förslaget kommer att remissbehandlas i år för att så småningom resultera i ett lagförslag för framtidens tåg- trafik. En proposition från regeringen kom- mer förhoppningsvis under år 2005.

Som vi tidigare sagt, så välkomnar SJ alla förslag som handlar om att konkurrera om kunderna på lika och rättvisa villkor. Men vi vill betona de rättvisa villkoren. När Sverige nu öppnas för konkurrens ska också svenska operatörer kunna etablera sig på konkurren- ternas hemmamarknader. samma villkor.

r.esanC:el : ~'l.a~l~a

ö1·er llo mii 68% bil 14% tag

• 12% flyg 6% buss

SJs mar!.,nadst.ndal av lång·

väga tågresor (över tio mil) är 90 procenl

SJs andel av den totala tilg·

trafikmarknaden i Sverige är 55 procent.

7

(10)

AFFÄRSPLAN

ALLA VILL TA TÅGET!

8

VD komm1:L1tera~

En sund ekonomi och hög kvalitet är förutsättningar för att vi ska kunna vidare med ilffä;sutveckling och till- växtsi;apc;nde .. tgärder. Vi har kommit en bit pe~ vä('j, men visst, vi har iortfar;~ncle myck- et kvar att göra.

Vi inser också vii :ten av att vidareutveckla och förbättra inte minst ;.JL!nl;tlighet och trafikinformation till :.underna.

När vi il r klara ska 'Ji vara ett lönsamt och kundfol,use- ral serviceföret.::g som ser fram emot (uff l:onkurrens.

Jan Forsberg

P.Xärspl<:ner.s iy;;: dei&r':

l. EJasilval i t et Trafikfä::erhet

Pun~:tlighet

Hela och rena tå:;

Trafikinfo~mätion till kund 2. Resultc:tförbi_;ctoingar .:<

finansiering

Löns;; m het Er ~n fön•tsättning för utvecl\ling 3. Affärsmässighet l!·

marknadsoriente;·ing SJs ::onl-:u rrenskraft Service

Ledarsl:.::p 4. Tillvä~t

Nya kunderbjudanden

Nya !1under

' arbetar för att alla ska vilja ta tåget. Det är ju vår vision. Vårt arbete inriktar sig på baskvali- tet, resultatförbättringar och finansiering, affärsmässighet och marknadsorientering samt tillväxt. När det gäller kvalitetsarbetet har vi redan fått ett kvitto på att vi är på rätt väg. Punktligheten under 2003 ökade till 92 procent jämfört med 90 procent året innan.

En stor del av vår omvandling handlar om att hitta nya vägar, nya arbetsmetoder och nya sätt att tänka för att bli effektivare- och för att kunna förändras ännu snabbare. För även om marknaden för tågtrafik har föränd- rats avsevärt de senaste åren, så lär ju än fler förändringar vara på gång. Vår affärsplan från 2002 överblickar löpande en femårs-

period och revideras årligen.

Affärsplanen börjar med baskvalitet Arbetet med baskvaliteten har handlat

mycket om att göra konkreta förbättringar och utveckla nya arbetsmetoder. Men det handlar också om att förändra beteendet inom SJ. Ett exempel på det är att vi lärt oss att vi själva måste ta ett större ansvar för att kvalitetssäkra det som levereras till oss av olika tjänster.

Ett annat exempel på arbetet med bas- kvalitet är X 2000-trafiken mellan stockhol m och Göteborg. Under 2002 började vi detalj- studera och gå på djupet för att förbättra kvaliteten. Vad var orsaken till trafikförse- ningar? Varför var inte alltid tågen rena nog?

Varför hände det att informationen till kund- erna brast? Hur kunde man bättre anpassa tidtabellerna och få bort flaskhalsar i infra- strukturen? Vi har fått svar på dessa och andra frågor och tågen på sträckan har nu en förbättrad kvalitet.

Sund ekonomi, affärsmässighet och tillväxt För att SJ ska bli konkurrenskraftigt måste ekonomin vara sund och stark. Konstigare än så är det inte. Under 2003 togs åtminstone ett par steg på den vägen. Dels genom ett resultatförbättringsprogram och dels genom en förbättrad kapitalstruktur som resulterat i höjd soliditet.

Om 2003 var året då vi fokuserade på att lägga en stabil grund, så kommer 2004 bli året då vi presenterar en lång rad service- och produktnyheter. Vi hoppas att det ska innebära fler och nöjdare kunder.

större storstäder, fler pendlare

storstadsregionerna växer och pendlarna blir allt fler. Med regionaltågen får de också allt bättre möjligheter att ta sig till och från job- bet. Snabbt och bekvämt. Under 2004 intro- ducerar SJ de första av 43 nya tvåvåningståg för den regionala trafiken i Mälardalen. Dub- beldäckarna kommer att ersätta de gamla tågen och de är anpassade till nya moderna krav på allt från skönare säten till internet- anslutning.

Den omfattande upprustning och moder- nisering av X 2000-tågen som påbörjas i år kommer säkerligen också göra en hel del pendlare glada.

(11)

-

9

(12)

RESULTATFÖRBÄTTRINGAR OCH FINANSIERING

INGEN LÖNSAMHET, INGEN UTVECKLING

lO

(13)

slutet av 2002 upprättade SJ en kon- trollbalansräkning som presenterades för bolagsstämman i januari 2003. De ekonomiska åtagandena hade förbrukat det egna kapitalet. Lösningen blev att ägaren sköt till kapital och att satsningen för att effektivisera verksamheten fortsätter enligt affärsplanen.

Under 2003 inledde vi ett program. När det är fullt genomfört år 2006 ska resultatet ha förbättrats med ungefär 700 miljoner kronor.

Några av åtgärderna:

Vi effektiviserar bemanningen. Efter en genomgång av bemanningen på tågen kom vi fram till att det fanns många nya sätt att göra arbetet effektivare och bättre. Exem- pelvis kan tågpersonalen själva ta ett större ansvar för att tågen är rena och snygga.

Vi rationaliserar försäljningen. Med internet och biljettautomater blir biljetthanteringen både enklare och billigare. Både för oss och för kunderna. Gör våra kunder själva en del av arbetet när de ska köpa biljett, ja då blir resan billigare.

Vi ser över våra affärsavtal. Vi har bland annat avtal med olika resebyråer och för- säljningsställen, med företag som sköter fordonsunderhåll, kommunikations- och !T- tjänster. översynen av dessa avtal har inte bara sparat pengar, den har dessutom säkerställt att vi verkligen får det som är avtalat.

• Vi förändrar i trafikprogrammet. Genom att noggrant studera var, när och hur våra kun- der reser har vi kunnat omfördela trafiken.

Resultatet är bättre tidtabeller för resenä- rerna och bättre utnyttjande av resurser för oss.

Balansräkning och finansiering

Det akuta läget kring kontrollbalansräkningen löstes genom ett aktieägartillskott på drygt 1,5 miljarder kronor. Rent tekniskt kommer detta balansräkningen till godo genom att SJ får kvitta vissa leasingskulder som härrör sig till åtaganden kring fordonen. Räntebespa- ringen som uppstår när kvittningarna är genomförda beräknas förbättra räntenettot med cirka 100 miljoner kronor år 2004. soli- diteten förbättras ytterligare genom att en långsiktig fordran på staten l 523 miljo- ner kronor också kvittas mot leasingskulder.

En ytterligare soliditetsstärkande åtgärd är att affärsverket statens järnvägar tar över fordon som används av Rikstrafiken i upp- handlad trafik. Vederlaget från fordonsöver- låtelsen används till amortering av leasing- skulder.

En bra grund

Arbetet med resultatförbättringar har lärt oss mycket. Kunskaper vi nu har nytta av när vi arbetar vidare med allt från affärsutveckling till löpande vardagsrationaliseringar. De åtgärder och förändringar vi gjort kring bas- kvalitet och ekonomi gör att vi är redo att gå vidare med satsningar på affärsmässighet, marknadsorientering och tillväxt. Visionen är inom räckhåll.

Vi maste satsa för att bli kon~;L•,·renskröltiga. För att h<l råd att satsa mäste vi b·imma OT3<lnisatione,, och jobba sma,iare. \Ii miioste planera b5ttre. u<nytij;:; resursern~

bättre och h:Jia tiden möta vå;·a ~{l'ndars behov lite bättre. Detta kräver en clel av oss - uth<.llichet. S<Jmarbets- förmdc<;, ansvarsU\nsla och en stor portion nyiä11::c;nde.

Men jac är säl<er på att det tuffa arbet6 vi nu g<i<' t:ii;· en stadig grund inför vart fram- tic:<l äventyr.

SJ har 115 lok, 238 motorvasnar varav ·":-3 snabbtä:ssätt och 557 personvagnar in!:lusive spacialva;sna•.

11

(14)

-

12

(15)

13

(16)

MARKNAD

BILEN ÄR FRÄMSTA KONKURRENTEN

14

(17)

-

åra främsta konkurrenter när det gäller långväga resande är bilen, flyget och bussen. Men vi har något som inte de har.

Vi har ett svårslaget erbjudan- de: Den som reser med oss kan använda sin restid till vad han vill. Det erbjudandet tänker vi bygga vidare på. Det är utgångspunkten för vår positionering: En användbar stund.

Möjligheterna att locka fler till tåget är stora. Bara cirka 30 procent av Sveriges befolkning har åkt tåg det senaste året. Det borde vara många fler. Och med nya erbju- danden och nya lösningar både för befintliga kunder och nya kunder är vi säkra på att den siffran kommer att vara högre l framtiden.

Att möta kunderna

SJ är ett serviceföretag. Under 2003 har vi tagit flera stora steg för att bli ännu bättre på att möta våra kunders behov.

Vi inför en restidsgaranti. Den innebär till exempel, att vid en försening på mer än tjugo minuter på en resa över en timme, får kun- den ett värdebevis motsvarande en ny resa som ersättning.

Vi förbättrar trafikinformationen. Korrekt trafikinformation är ju en viktig del av den kvalitet våra kunder ska förknippa med oss.

l det arbetet samarbetar vi med Banverket Vi arbetar också med att kundernas möj- ligheter att ta sig från dörr till dörr ska bli bättre. Dels genom att det ska vara enkelt att parkera bilen vid stationen och dels genom olika taxiarrangemang.

Vi vill också att stationerna ska vara trev- liga mötesplatser. Därför arbetar vi tillsam- mans med fastighetsägaren Jernhusen för att förbättra stationsmiljöerna och göra dem så attraktiva som möjligt.

Ett känt varumärke

SJ är ett av Sveriges mest kända varumärken.

Våra kunder ska veta att står det SJ på tåget då fungerar det, då är det enkelt och smidigt, då får de ett bra bemötande och då är det ett prisvärt alternativ. Och framförallt-då får de en användbar stund. Den stunden försöker vi ständigt göra mer och mer användbar. Nu bygger vi till exempel ut mobiltäckningen, vi ordnar internetuppkopplingar och vi börjar servera nya goda måltider ombord.

Under 2003 har vi vidareutvecklat den grafiska profilen för att den ska bli tydligare.

Den kommer att prägla alla kanaler där vi kommunicerar med våra kunder, från biljett- automater till tåg. Den nya profilen tas i bruk i takt med att de nya tågen för trafiken i Mälardalen introduceras under hösten 2004.

Fler möjligheter att resa billigt

SJs resor ska upplevas som prisvärda. Därför är det viktigt att kundernas efterfrågan också styr priset. Det är dessutom viktigt att det är enkelt att förstå prisstrukturen. Vi har ett par nyheter när det gäller priserna.

Vårt nya prissystem för första-och andra- klassbiljetter innebär helt enkelt att priserna är lägre under lågtrafik, det vill säga då efter- frågan är lägre. Vi inför även ett lågpriserbju- dande som kallas "Just nu". Det är biljetter som släpps beroende på platstillgång på tågen, ju tidigare man bokar desto billigare biljett. Dessutom kan nu ungdomar, pensio- närer och studenter, som väntar till sista minuten med att köpa biljett, få sin resa att bli ännu billigare.

storstaels legionerna blir större, Ii kas;, ef(arfragan' p ä snabba och en: Ja t~.r;resor. Vi satsa r hart p a utt möta k u n- d::!rn;;s kr;;v. lfi ile;l:öpt in L'-3 tvåvånin::;ståG för regional- trafil: som börjar tas i bruL 2004. De ske; :;e våra :;unde;- sn2bba resor, cod komfort och möjli~:;het~r <'tt anv>lnda sin tid hur de 11ill ombord.

Vi byJssr dessutom om 36 X 2000-t,;;:; ;ör ati r.;öra dei

!~mgväga resanoet ännu

b~(t,·e.

Jo.;n Forsber:::

Ciri;a 70 000 männisl:o;·

.-esor med SJ pe.-d<Jg

5,5 rnil;oner <:.''Sveriges befol!;nin~ bor i re~ioner'la 1·unt Stoc:,holm, Götel.Jorg och ~~almö, Bilen st"r iör cir:;~ 70 procent av <:Il;; ko,ia och medell<·,nga ,·esor. SJ in- v;;ste;·a;-närmare:; milja;·d;;l·

l~ronor i l~ommande nya tvii-

vjnin3"slc~(I fö•· rer;ionaltr<::fil;.

V~ra !~under är

·· P~ivatresenGrer

Affärsi·as3närer Pendlare

15

(18)

M E DARBETARE

TU FF OMSTÄLLNING MOT ÖKAD KUNDFOKUSER ING

16

SJo medarbetare h&r en tuff tid bakom sig. Många har blivit tvungna att ompröva både sina yrkes!'oller och det sätt de jobbar på. Vi har för- n1at o;c;c.nisationen och vi har !{O~lpletterat ;ned nya funktioner som behövs fö1·

att !:lara ··~ra nya utm<:l,lin:;ar - bland <:nnat inom äffärs- och ve r: :sa m h etsutveci :l i n c,

e!;onomi och IT. Vi är nu foam;·,,e vid en !JUnl•t där vi

<:1!!;;; ha,· sam.na fo!:us: det är

!:undernas behov som styr vå,·( ariJate.

Jan Forsberg

J är ett företag t förändring. Yrkes- roller och samarbetsformer för- ändras. Vi har mycket nytt att lära och vi måste ge våra med- arbetarna bra förutsättningar och bra kompetensutveckling. För att nå våra mål måste vi skapa ett klimat som präglas av engagemang och en vilja att utvecklas.

Aret har till stor del kretsat kring att förän- dra organisationen för att bli effektivare i framtiden. Vi har gjort en omfattande översyn av alla personalgrupper inom företaget och gått igenom både staber och divisioner.

Arbetet har lett till ett stort effektiviserings- program.

Nya yrkesroller

Den största förändringen är de nya rollerna ombord. Fulla tåg med stor personalstyrka ska ha en servicechef som ansvarar för allt ombord. Dessutom ska all personal kunna hantera resenärens alla olika önskemål, vare sig det handlar om trafiksäkerhet, biljetter eller servering.

För att kunna utföra sina nya roller så bra som möjligt, kommer alla medarbetare få bättre utbildning och kompetensbas. Det rör bland annat saker som evakuering, nödfalls- situationer, störningar och service. Resenär- ernas bästa är den röda tråden. De ska alltid möta samma kompetens oavsett vem de möter.

Effektiviseringarna har inneburit att vi kunde spara in cirka 700 tjänster. Den siffran har dock minskats genom att vi tagit tillbaka serviceverksamheter och växlingsarbeten som tidigare varit utlagda på underleverantörer.

Jämställdhet och mångfald

Alla SJs medarbetare ska behandlas rättvist och korrekt oavsett kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, kulturell bakgrund och religion.

Våra kunder är ett tvärsnitt av Sveriges befolkning och vi har som mål att återspegla samma mångfald inom SJ.

Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper Medbestämmandet inom SJ är organiserat genom arbetsplatsträffar och samverkans- grupper.

Arbetsplatsträffarna genomförs regelbun- det för att skapa delaktighet och ge medar- betarna möjlighet att påverka verksamheten och ta del av information.

Samverkansgrupperna består av represen- tanter för arbetsgivare och fackliga organisa- tioner inom SJ och finns på flera nivåer inom retaget, både centralt och lokalt. Grupperna har möjlighet att diskutera större förändrings- frågor redan på ett tidigt stadium.

Det kontinuerliga arbetet kring arbetsmiljö och personalvård fortskrider. Under 2004 kommer vi att arbeta fram ett mer heltäckan- de program kring rehabilitering och friskvård.

(19)

itr.i~: ~;;-GOr.stij:l~\l.

s

~=·'i~

Män 65%

Kvinnor 35%

400

O · Ar

-29 30· 40- 50·

Lst~a~~e ,~si~iCi~13r, ct;e·;~r

Män 65%

K"innor 35%

~"!noms11i~lit::

anstt:lin:nr;s:~i~

Män 21 år Kvinnor 13 år

;.edö:trl~ ;;os:<io:~e;·, o;·~a·~sie,:~re

Män 51%

Kvinnor 49%

Ombordperson::l31%

Lokförare 30%

Jl.dministrativ persona! 23%

Resesäljare 16%

39 <!.9 Uppgifterna avser modJrfö;·et::get.

17

(20)

MILJÖ

18

TÅGET ÄR DET BÄSTA MILJÖVALET

v:; !;omme:~terar Ett X 2000-tåg med to·ehun- dra passagerare mellan Stoc::holm och Göteborg belastar miljön med et(

utsläpp som fr<.in en enda liter bensin i biltrafiken! Järn- vägen ä r alltså redan idag ett mycket miljövän! igt sätt att resa p~.

Men det kan bli bättre.

Därför ~rbetar v·l dagligen ro1ed <~tt minsl~a belastningen p<:t miljön alla tänkbara sätt- från avfallshan1ering t i Il encrgiförbru k ni ng.

Jan Forsberg

tlu~ m:ljövzr.ligt resa~ C:u?

Jämför med vflra kon kurren- ter- gör en miljöanalys med SJs Miljö~all:yl p;; www.sj.se

Alla •·esor med SJs elt<lg är miljömärkta.

Bra Miljöval

en ökande växthuseffekten är ett av våra största globala miljö- hot. Genom att undvika fossila bränslen och istället använda förnye)sebar energi bidrar SJ till att minska växthuseffekten. Och att få en bättre utveckling för miljön.

Alla SJs eltåg drivs med förnyelsebar ener- gi från vatten- och vindkraft. Det fåtal diesel- tåg som används drivs med diesel av miljö- klass l. Utsläppen är alltså minimala.

Miljön är ett affärsargument

Tåget och SJ är ett bra miljöva l, ett viktigt argument för våra företagskunder. Allt vi gör ska präglas av miljösträvanden, från val av miljömärkt el till KRAV-märkt kaffe omb<:Jrd.

De affärsresenärer som är med i vårt kundprogram Commeo får regelbundet resestatistik och en sammanställning av hur mycket mindre utsläpp deras tågresor för med sig jämfört med andra resealternativ.

statistiken finns också i sammanfattad version för våra företagskunder vilket under- lättar deras miljöarbete.

Tåg är ett enkelt sätt att spara energi Att åka mer tåg är bra för samhällets ekono- mi. Rapporten "Behov av ökade järnvägsin- vesteringar i Sverige" från Transek pekar på stora miljövinster om fler väljer tåget. Om man till exempel regelbundet tar pendeltåget istället för bilen till jobbet spar man energi motsvarande uppvärmningen av en bostad.

Ett överskådligt sätt att följa miljöarbetet är genom nyckeltaL SJ har nyckeltal för bland annat elanvändning, dieselförbrukning

samt utsläpp av C02 och NOx· Nyckeltalen är kopplade till de betydande miljöaspekter som SJ har identifierat samt till de övergrip- ande och detaljerade miljömål som har satts upp. Nyckeltalen för miljö presenteras under statistik på sidan 52.

SJs miljöledningssystem är vårt övergrip- ande verktyg för miljöarbetet inom SJ. Syste- met följer i huvudsak ISO 14001.

EcoDriving sparar energi

2003 genomförde vi en utredning för att minska energianvändningen ytterligare. Ett sätt är genom EcoDriving, att lära sig köra mer ekonomiskt och därmed spara energi.

Inköp och val av underleverantörer har också stor betydelse för miljöpåverkan. Vår ambition är att kvalitetssäkra hela produk- tionskedjan, från upphandlingstillfället till leverans, uppföljning och till sist skrotning.

Ett bevis på denna ambition är att vi inte bara genomför en årlig intern miljörevision.

Under 2003 gjorde vi för första gången en extern miljörevision hos en underleverantör, ett av de företag som utför underhåll på våra tåg.

Bromsbelägg utreds

Bromsbelägg påverkar miljön. Vi har tagit initiativ till en utredning om bromsbelägg, sannolikt den första i sitt slag i Europa. Den genomfördes i samarbete med Banverket, Storstockholms Lokaltrafik och Green Cargo och ger oss bättre kunskap om broms- beläggen. Vi får en bättre grund för våra inköpsbeslut särskilt ur miljösynpunkt.

(21)

Nedanstående diagram visar en jämförelse av utsläppen av koldioxid och kväveoxider samt den sammanlagda miljökostnaden för en enkel resa mellan Stoc~:holm-Göteborg med bil, buss, flyg samt ti.g.

i C 20

Q.

bil buss flyg tå:;

~r

0 . 2 0 - - - - -

~:::l~

u.o~ - -

o.oo. -

bil buss flyg t~g

kr

1~0---

9 0 - -- EO 30

0 -

bil buss flyg ti.g

19

(22)

43 NYA TÅG PÅ VÄG

20

DUBBELDÄCKADE SNABBTÅG OCH VÄXA NDE

STORSTADSREGIONER. DET ENA GER DET ANDRA.

~~ågra ia~;ta orr. !!ei nya

~äget sorr. i:liö~s 2CQ<;.

• Två våninga,·

• Breda döt"rar och lågt insteg

En enhet med två vagnar för 181 passz.gerare

En enhet med tre vagnar för 289 passagara re

• Varje taes~tt har plats för två rullstolspassagerare

• Maxhastighet är 200 km/ti m

·Snabb automatisk kopp- linz/frånkoppling av vagnar

Förbättr~d mobiltäckning

torstadsregionerna växer. Nya snabba kommunikationer ger människor valmöjligheter- kring jobb, boende och fritid.

Moderna tåg gör det snab- bare och enklare att resa. Man kan bo längre från jobbet. Moderna tåg kan ge människor lite större livskvalitet.

SJ kommer att fortsätta att vara en viktig part i den utvecklingen. Hösten 2004 sätter vi in de första av 43 nya moderna dubbel- däckare i Mälardalen.

SJs nya dubbeldäckare

Det är många behov de nya tågen ska upp- fylla, så kraven har varit ovanligt hårda.

Tågen ska kunna hantera ett stort antal kun- der i kombination med höga krav på trafik- säkerhet och komfort. De ska ha mycket bra accelerations- och bromsförmåga, eftersom de ska stanna vid många stationer. Många passagerare måste kunna kliva av och på samtidigt. Det måste dessutom gå snabbt att koppla av och på vagnar. Och inte minst -tågen ska ha mobiltäckning.

(23)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

styrelsens uch verkstallande direktorens årsr&dovrsnmg for SJ AB (orgamsatronsoummer 556196-1599), med ~ate i Stockholm, av&eende verksamhetsåret 1 januan--31 decem- ber, 2003 Bolaget ar den 31 aecember 2003 ett helagt bolag till svenska staten

Koncernens vert<sam!Mt

Den 31 december 2000 overtog SJ AB persontrafrken från attarsverket statens tarnvagar Bolaget, som ar h e lagt av svenska staten, ar verksamt på marknaden for persontrans- porttJanster 1 spårbunden traf1k Tågdnften 1 SJ-kon.::ernen be<lnvs r moderforetage<t SJ AB. i koncernen mgar aven dottertoretag med bland annat upJJgtfter att hantera SJs for- sakrmgar och frnans1errng Ovnga dottertoretag oc.h rntre&se- foretag bedrrver verksamheter med nara anknytnrng trll SJ ABs l<arrrverk'3~mhet

SJ AB ar huvucisukltgen verksamt marknaden for rnter- r~gronala eller långvaga resor De domrnerande kundsegmen- ten ar prrvat- och affarsresenarer samt !ångpendlare. den långvaga resemar 1..-naden konkurrerar tåget med brl, flyg och buss

Verksamheten under 2003

Punktligheten for alla tåg som kors av SJ AB fvrbattrades med 2 procentenhet•:r trll 92 (90) procent Punktligheten var bast 1 pendeltå~r.>traftken och samst r X 2000-trafrken.

Av koncernens totala rntakter MSEK. 5 825 (5 711) utgjorde trafrkrntakterna MSEK 5 504 (5 361)

Koncernens resultai: år 2003 etter frnanstella poster, exY.Iu- SI~e Jamforelsestorande poster, uppgår trll MSEK -24 (--82), vtlket ar MSEK 58 battre an foragående ar. Resultatet efter ftnansrella poste:r, tnklustve de 1amforelsestorande posterna for helåret. uppgår till MSEK --101 {--994). SomJamforelse- storande poster år 2003 ~dov1sas fram st kostnader for onrstrukturenng.

Kapitalisering

Per den ststa september 2002 var mer an halva det regrstre- rade akt~ekaprtalet forbrukat 1 SJ AB, VIlket foranledde att en extra bolagssti'rnma utlystes tt:l den 15 Januan 2003 for provnrng av om forataget skulle trad& l ltkvtdatron stamman beslat att fortsatta toretagets verksamhet for att prova moJhg- heterna att undanro)a kapttalbnsten

RegE!nngen fort!slog 1 en proposrbon framlagd 1 rrksdagen r )Unr 2003 att eget kapttalr SJ AB skulle åte-rstallas genom ett ovrllkorat aktreagart1ll~kott om hogst MSEK l 855. Vrdaro skulle SJ ABs ftnanstella stallmng starkas genom att hkvtder från !osen av SJs långfrrstrga fordran hos affarsv~rket StatP.ns jnrnvagu och från overlåtelse av vtssa fordon trll attersverket statens jamvagar skulle anvandas for rorttdsb~talnrng av leasingskuld hos affarsvelket statens jamv<'lgar Riksdagen fattade beslut 1 enlighet med regenngens proposrtton

lJum 2003 erhotl bolaget ett aktteagartrllskott 1 form av er.

forbrndelse om MSEK l 555. med betalnrng senast 31 december 2003. Resterande MSEK 300 forvantas att tiiiSI\JL!·

tas 1 samband med frnansrertng av bestalida X40-täg l augusti beslutade en ~xtra bolagsstamma .;:tt fortsatta bolagets verksamhet d~ det egna kap1!alet var återstalit

l december 2003 erholl SJ AB betalnli"tg av akttezgarttll- skottet MSEK l 555. Samma dag trattad.; SJ AB och alfarsverket Stattms 1arnvagar avtill om vrilkoren for vardenng och betalmng av SJ .ABs få!'1gfrrstrga fordran och överlåtelse av fordon samt vardenng och forttdsbetalnrng av leasrng·

skuld Losen av den långfnstrga fordran gav upphov till e-n kaprtalvrnst och torttdsbetalnrngen av feastngskuld t1ll ~n kap•talforlust då Josen skedde t1ll marknadsvarden l.rkvtddag avsE:tende dessa transaktroner var den 15 Jcmuan 2004

De fortrdsbetalda fe-as:ng;kulderna uppgrek trll totalt MSEK 3 442, v rika reglerades mot summan av erhållet aktle;;~rttll­

skott på MSEK l 555, likvid for den långfn!>trga fordran MSEK l 680, samt hkvrd for overlåtna fordon på MSEK 266.

endast skulder avser:ndt! hela leastngavtal fortldSb8tala- des uppstod en re!Stpost p~ MSEK 59, vriken kvarstår som P.n kortfnstrg fordran på affarsverket Statens Jarnvagar Denna fordr<m får und P. r 2004 r enlighet med agarens VIllkor endast anvandas for framttda losen av ovnga leasrngskulder såvtda rnte annat avtalas .. Ford;sn loper med rorlig ranta.

Arsbokslutet for 2003 har upprattats mklusrve effekten a~

aktreagartillskott och ovan beskrtven kvittnrngstransaktton.

Nettot av kvittningstransaktionens resultatposter trllsammans med ranta på kaprtattrllskott och kostnader for rådgrvnmg och andra poster r samband med aktreagartrllskott~t ar posrtrvt (MSEK 19) och ilar forts bli det egna kapitalet

SJ AB har e) funnitskaiatt rfrågasatta agarens uppfattnrng att beslut avseend~ aktreagartrllskott och ovnga åtgarder ior att starka bolaget!; frnilnslella ~tall nr ng ar fo~nhgt mad EU:;

regelverk. Om EU-kommi<.>Sronen and~ skull~ anse att så rnte ar fallet forutsatter styrelsen och verkstallande drrektoren r SJ AB att staten frnner andra satt ~tt losa SJs kaprtalbehov

Ovrtga viktiga

ha"

delser u"der året

• Under februarr--ma1 2003 togs samtlrga X 2000-tåg suc~s­

srvt ur trafik for h!ullage-rbyte, vrlket mtnskade forsal)ntngPns oknmgstal<.t och päverkade ptJI"'ktlrgheten negab-.t på beror- da linjer

l maJ presenterade SJ AB ett resultattorbattnngsprogram Under hosten genomfordes successiva ~erksamhetsforhand­

hngar enlrgt MBL § 11 rorande blar.d annat uppsagnmg av per:;o!'1al, varlid aven togs beslut att lagga ned bemannings- statroner på fyrz orter For att uppnå battre service och okad eff~kt1vrtet samt rnrnska antalet overtalrga hos den egna personalen beslot SJ AB O'terta verksamhet tJdrgare utlagd t1ll externa leveranto~r att bednvas t egen regt

21

References

Related documents

arbete som syftar till att utveckla och anpassa ASEAs teknologi inom automation, fjärrstyrning, robotisering och avancerade material för off-shore-tillämpningar. De

ASEAs organisation har under de senaste åren förändrats i grunden. Självständiga och så långt möjligt kompletta resultatenheter har etablerats på olika nivåer såväl

- expansion under finansiell balans. I ASSis produktmix ingår idag två produkter vilkas lönsamhet är starkt konjunkturkänslig. Dessa är pappers- kvaliteten oblekt kraftliner

Marknadsutveckling och försäljning Deför ASSI viktiga ekonomierna i Europa hade en svag utveckling under 1992. BNP-utveck- lingen försvagades i specielle Tyskland och var

Den starka konjunkturen har medfört en ök- ning av bygginvesteringarna och förbättrade marginaler för Peabs svenska bygg- och anläggningsverksamhet. Resultatförbättringen på

Kunderna kommer också att erbjudas prisvärda övergångar till elektroniska lösningar samt andra linansiel- la tjänster, exempelvis krediter.. Postgirots nya teknik med bildfingst och

Den snabba expansionen av trafikflyget har inte följts av en motsvarande anpassning av den för flyget viktiga infrastrukturen i form av flygplatser, flygleder, tillfarter,

samhet, stöd till idrottsbibliotek, idrottsmedicinsk forskning med mera. Under 1987 uppgick Tips~änsts direkta stöd och ersätt- ningar till idrottsrörelsen till närmare