VON Kallelse 2021-04-28

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Emma Svedin

Nämnd-/bolagssekreterare 0156-522 50

emma.svedin@trosa.se

Kallelse Datum 2021-04-22

Tid: Onsdagen den 28 april 2021, kl. 13.30 Stängt sammanträde Plats: Kommunhuset, Apelviken*

Gruppmöte: Alliansen, se separat inbjudan S och V, se separat inbjudan

*Samtliga ledamöter och ersättare deltar på distans genom Digitalt möte. Endast ordförande, sekreterare och vård- och omsorgschef deltar på plats i Apelviken.

Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordning

2. Kvartalsuppföljning med helårsprognos 2021 för vård- och omsorgsnämnden

VON 2021/33

3. Budget 2022 med flerårsplan för 2023-2024 för vård- och omsorgsnämnden

VON 2021/34

4. Boendeplan 2020-2024 VON 2021/35

5. Revidering av förfrågningsunderlag enligt LOV, för utförande av hemtjänstinsatser

VON 2021/36

6. Uppföljning av LOV-utförare i hemtjänstinsatser i Trosa kommun VON 2021/37

7. Ökad habiliteringsersättning VON 2021/38

8. Ängsgården (Inga handlingar)

9. Dagverksamhet demens Vagnhärad (Inga handlingar)

10. Information Covid-19 (Inga handlingar)

VON 2020/34

11. Nyckeltal (Inga handlingar)

12. Vård- och omsorgschef informerar (Inga handlingar)

13. Anmälan av delegationsbeslut VON 2021/1

14. Anmälningsärenden VON 2021/2

Helena Koch Emma Svedin

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

(3)

Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman

Vård- och omsorgschef 0156-521 15

fredrik.yllman@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2021-04-16 Diarienummer VON 2021/33

Kvartalsrapport med helårsprognos 2021 för vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

1. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar kvartalsrapport 2021 till kommunstyrelsen.

2. Vård- och omsorgsnämnden godkänner nämndens helårsprognos 2021.

Ärendet

Enligt bilaga har vård- och omsorgschefen presenterat uppföljningen till och med mars 2021.

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar sammantaget ett positivt resultat på 10 miljoner kronor inklusive nämndens egen buffert och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert.

Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att vård- och

omsorgsnämnden ska erhålla 7,3 miljoner kronor då antalet äldre är högre än vad budgeten baserats på.

Fredrik Yllman Peter Hellmark

Produktionschef Ekonom

Bilagor

Kvartalsuppföljning 2021

Beslut till

Kommunstyrelsen

(4)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Helena Koch (M) Produktionschef: Fredrik Yllman Kvartalsuppföljning med helårsprognos

Totalt (tkr) 2021 2020

Budget, netto 216 055 214 974

Utfall, netto 213 370 211 954

Avvikelse exkl. avstämning

central buffert 2 685

Avvikelse inkl. avstämning

central buffert 10 000 3 020

varav resultatöverföring 1 837 -1 612

EKONOMISK ANALYS – HELÅRSPROGNOS

Totalt sett prognostiserar Vård- och omsorgs- nämnden ett överskott för verksamhetsåret 2021 på 10 000 tkr. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert.

Särskilda boenden för äldre prognostiserar ett negativt resultat på 2 100 tkr inkl.

resultatöverföring från tidigare år.

Hemtjänsten räknar med ett underskott på 400 tkr inkl. resultatöverföring från tidigare år.

Funktionshinderområdet prognostiserar ett resultat per sista mars på -6 200 tkr men bör hamna nära noll efter intern tilldelning under hösten från VO-ledning samt nämndsbuffert.

Mot bakgrund av det starka beräknade årsresultatet är det rimligt att anta att nämnden inte kommer tilldelas några medel för LSS-verksamheter från central buffert.

Hälso- och sjukvårdsenheten inkl. tekniska hjälpmedel beräknar ett underskott på 3 000 tkr. Ökade personalkostnader är huvud- orsaken till underskottet.

På myndigheten och inom ledning och administration finns större överskott och beräknad ersättning från central buffert för demografi äldre uppgår till 7 315 tkr. Detta sammantaget gör att beräknad prognos för året landar på +10 000 tkr.

Den ökade kostnaden för tekniska hjälpmedel hänger samman med satsningen på tidig rehabilitering vilket ger ett ökat behov av hjälpmedel, tanken är att detta i slutändan ska resultera i minskat behov av

hemtjänstinsatser och/eller att behovet av hemtjänst förskjuts.

Hälso- och sjukvårdsenheten prognostiserar ett underskott som beror på att kostnaden för bemanning är baserad på att inbegripa ett tidigare statsbidrag. Bemanningen kommer att fortsätta som nu och en ökad budget behöver tillföras framöver. Satsningen där arbetsterapeuter och sjukgymnaster jobbar aktivt med träning och hjälpmedel ökar också kostnaderna men leder också till att fler kan bo hemma i ordinärt boende.

Resultatenheterna på särskilt boende för äldre prognosticerar också ett underskott som, till största del, härrör till ökade kostnader relaterade till heltidsresan. Då en stor andel av personalen valt att arbeta heltid så har det uppstått en överkapacitet i

verksamheten. Det pågår ett arbete för att bättre ta tillvara på denna överkapacitet.

Även hemtjänstens utförarverksamhet prognostiserar ett mindre underskott. Ett arbete med schemaläggning och planering av insatser pågår för att få en bemanning i balans.

Då vård- och omsorgskontorets

verksamheter fortgår under dygnets alla timmar alla dagar under året finns det alltid en risk för att behovet av vikarier är större än tillgången. Det kan skapa stora

kostnader för övertid då ordinarie personal får arbeta övertid. Vidare är det svårt att prognostisera vilka biståndsbeslut som kommer att beslutas under året. Enskilda beslut, inom främst funktionshinder- området, kan skapa stora kostnader för vård-och omsorgsnämnden.

(5)

FÖRVÄNTAD UTVECKLING

Den snabbast växande målgruppen inom vård- och omsorgskontoret är personer med demenssjukdom. För närvarande väntar ett flertal personer på verkställighet till särskilt boende för äldre. Det är även kö till dagverksamhet för personer med demenssjukdom och det planeras för en start av ny dagverksamhet i Vagnhärad under 2021. För att komma tillrätta med den ökade mängden ansökningar till särskilt boende för äldre kan det bli nödvändigt att köpa platser i andra kommuner alternativt hos privata utförare.

Under året pågår ett projekt inför ett eventuellt införande av intensiv

hemrehabilitering (IHR) för att än mer öka det rehabiliterande och förebyggande arbetet. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och beteendevetare.

Tanken med IHR är att genom att sätta in stora insatser tidigt så ökar själv-

ständigheten för individen på lång sikt vilket medför minskat framtida behov av

hemtjänst samt förskjutning av inflytt på särskilt boende för äldre. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar.

Under året planeras det för nya digitala lösningar inom kontoret, bl.a.

planeringsverktyg för hälso- och

sjukvårdsenheten, digitala läkemedelsskåp, skapa möjlighet till webutbildningar för omvårdnadspersonal, hotellås på demensavdelningar etc.

Under 2019 startade vård- och

omsorgskontoret ett projekt för införande av individens behov i centrum (IBIC). Det är ett behovsinriktat och systematiskt

arbetssätt i arbetet med vuxna personer oavsett ålder eller funktions-nedsättning.

IBIC utgår från individens

behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Med ett

systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad

dokumentation. Införandeprojektet drivs av

en projektledare tillsammans med en processledare och beräknas vara helt implementerat inom kontorets alla delar under senare delen av 2021 alternativt under 2022.

Under 2017 togs det fram en

partsgemensam handlingsplan för hur heltid ska bli norm inom vård och omsorg i Trosa kommun. Arbetet med omställning till heltidsanställningar startades under 2018 och har pågått fram till 2021 då alla

anställda har erbjudits en heltidsanställning.

Detta har skapat en överkapacitet av personal i verksamheten som blir kostsam kortsiktigt men nya arbetssätt tas fram för att bättre hantera överkapaciteten framåt.

Då verksamheten kommer att växa framöver kommer denna överkapacitet att behövas.

Då smittspridningen av Covid-19 är fortsatt hög i Sörmland för närvarande så är det svårt att förutse hur resten av årets verksamhet kommer att fortskrida.

(6)

(7)

Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman

Vård- och omsorgschef 0156-521 15

fredrik.yllman@trosa.se

Budget 2022 med flerårsplan för 2023-2024 för vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner budget 2022 med flerårsplan 2023-2024 för vård- och omsorgsnämnden.

Ärendet

Enligt bilaga har vård- och omsorgschefen presenterat budget 2022 med plan för 2023 och 2024.

Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 1,75% för 2022 och 2% för 2023-2024.

I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på 11,4 mkr för 2022, 10,4 mkr för 2023 och 10,7 mkr för 2024 som gjorts utifrån den demografiska

utvecklingen av den äldre befolkningen.

I förslaget ingår även en buffert på totalt 4 mkr.

Fredrik Yllman Peter Hellmark

Produktionschef Ekonom

Bilagor

Förslag till budget 2022

Beslut till

Kommunstyrelsen

(8)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Helena Koch (M) Produktionschef: Fredrik Yllman

Totalt (tkr) 2022 2023 2024

Budget föreg. år, netto 214 974 228 532 244 031

Uppräkning 3 462 5 105 5 414

Demografi 11 361 10 394 10 724

Ramförändring -1 265

Budget, netto 228 532 244 031 260 169

Investering, netto 1 000 1 000 1 000

VERKSAMHETSOMRÅDE

• Äldreomsorg

• Funktionshinderområdet

• Hälso- & sjukvård

VERKSAMHETSUTVECKLING 2022

Befolkningsökningen i Trosa kommun fortsätter och andelen äldre i befolkningen ökar i snabb takt vilket kommer att medföra en utökning av äldreomsorgen. För att förutse det kommande behovet av platser på särskilt boende har en strategisk boendeplan tagits fram. Ett nytt mönster har setts där personer bosatta i andra kommuner ansöker om plats på särskilt boende för äldre i Trosa kommun. Detta kan medföra en brist på platser fram tills nya platser byggts på Ängsgården.

Befolkningsökningen innebär dock främst ett ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård under de närmsta åren. För att möta det behovet planeras ett införande av intensiv hemrehabilitering (IHR) för att än mer öka det rehabiliterande och förebyggande arbetet. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och

sjukvårdspersonal, biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och beteendevetare.

Tanken med IHR är att genom att sätta in stora insatser tidigt så ökar självständigheten för individen på lång sikt vilket medför minskat framtida behov av hemtjänst samt förskjutning av inflytt på särskilt boende för äldre. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga

ekonomiska ramar.

Den snabbast växande målgruppen inom vård- och omsorgskontoret är personer med demenssjukdom. För att möta det behovet planeras 11 nya boendeplatser på Ängsgårdens demensboende. Då det även är stor efterfrågan på platser på dagverksamhet för personer med demenssjukdom kommer ytterligare en

dagverksamhet att öppnas i befintliga lokaler på Häradsgården i Vagnhärad.

Under 2019 startade vård- och omsorgskontoret ett projekt för införande av individens behov i centrum (IBIC). Det är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt i arbetet med vuxna personer oavsett ålder eller funktions- nedsättning. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Projektet drivs av en projektledare tillsammans med en processledare och beräknas pågå fram till slutet av 2021 då IBIC ska vara helt implementerat inom kontorets alla delar.

Under 2017 togs det fram en partsgemensam handlingsplan för hur heltid ska bli norm inom vård- och omsorg i Trosa kommun, den så kallade heltidsresan. Den fortsätter enligt plan och under 2021 slutförs heltidsresan då all tillsvidareanställd personal har erbjudits heltidsanställningar. Det medför dock att arbetssätt och schemaplanering kommer att förändras för att inte det ska bli alltför höga kostnader av projektet, detta kommer att vara ett kontinuerligt arbete framöver.

Det finns ett lagförslag att det under 2022 ska införas en fast omsorgskontakt i hemtjänsten, det kommer inte att införa några större förändringar av arbetssättet då hemtjänsten i Trosa kommun delvis arbetar på det viset redan.

(9)

Mycket av verksamhetsutvecklingen som är planerad till 2022 kommer självklart att påverkas av hur den pågående pandemin utvecklas framöver.

Ekonomiska förutsättningar

Budgeten 2022 uppgår till 228 532 tkr.

Ramförändringar

Utifrån den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen har en ramjustering gjorts med 11,4 mkr för 2022. En rationalisering på 765 tkr och ettårssatsningen på 500 tkr från 2021 minskar ramen med totalt 1 265 tkr.

VERKSAMHETEN 2023-2024

Antalet invånare i Trosa kommun fortsätter att öka även dessa år. Utvecklingen innebär ett ökat behov av framförallt hemtjänst och hemsjukvård samt dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Under 2023 behövs det ett utökat antal platser inom särskilt boende för äldre.

Utredningen om en ny socialtjänstlag (SoL) har, i augusti 2020, lämnat sitt slutbetänkande. För vård- och omsorgskontoret innebär förslaget bland annat att socialtjänstlagen öppnas upp för en förenklad handläggning och beslutsfattande av vissa ärenden såsom hemtjänst och

korttidsboende. Förslaget innebär också att verksamheten ska drivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet samt ett ökat fokus på förbyggande arbete. Hur lagen kommer att utformas är inte klart men förslaget är att den ska börja gälla 2023.

Regeringen har tillsatt en utredning om en ny lag där målgruppen äldre bryts ut från Socialtjänstlagen. Målet med en

äldreomsorgslag är att få till stånd långsiktiga förutsättningar för äldreomsorgen, tydliggöra äldreomsorgens uppdrag och innehåll samt säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Uppdraget ska redovisas senast 30 juni 2022.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har utretts av regeringen. LSS-utredningen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i januari 2019. I juni 2020 skickades sedan utredningen på remiss. Förslag i utredningen är att staten tar

över myndighetsutövningen kring personlig assistans samt att nya insatser tillkommer och att vissa gamla insatser görs om. Utredningen beräknar att kostnaderna för kommunerna kommer att öka medan statens kostnader kommer att minska.

Det är inlämnat en proposition för en nära och tillgänglig vård (prop 2019/20:164).

Inriktningen är att hälso- och sjukvården bör ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med

omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Den pekar på hur

samverkan mellan den regiondrivna

primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Arbetet utgör ett viktigt steg i en

strukturförändring av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som innebär att

primärvården blir den verkliga basen och första linjen i hälso- och sjukvården. Detta kommer framöver att påverka den kommunala hälso- och sjukvården mycket.

Kontoret planerar även att införa flera digitala lösningar för att underlätta och effektivisera arbetet för personalen samt öka kvaliteten för våra brukare.

Vård- och omsorgskontoret står inför en utmaning vad gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är av stor betydelse att öka attraktiviteten för vård- och omsorgs verksamheter och för arbetsplatsen som sådan för att attrahera kompetens framåt.

VERKSAMHETSMÅTT

Redov.

2020 Budget

2021 Budget 2022 Demografi äldre /

antal per åldersgrupp

65-79 år 2 798 2 791 2 730

80-89 år 621 642 734

90 - 108 102 109

NÄMNDENS MÅL

Se bilaga.

(10)

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS MÅL 2022

Mål Målprecisering Upp-

fyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar

1.

Personal som arbetar inom vård- och omsorgskontoret ska ha rätt formell

kompetens

Andel personal med formell kompetens

ska öka Egen mätning av personals utbildning

2.

Brukarna ska vara sammantaget nöjda med vård- och omsorgskontoret i Trosa kommun

Minst 90% av brukarna ska vara mycket nöjda eller nöjda med vård- och

omsorgskontoret

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Hur nöjd eller missnöjd är du

sammantaget med den hemtjänst du har?

Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, samt egen enkät egen regi- verksamheter funktionsnedsättning

3. Brukaren ska känna sig trygg i sitt hem med stöd

Minst 90% ska känna sig trygga till mycket trygga i sitt hem med stöd

Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten?

Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen.samt egen enkät egen regi- verksamheter funktionsnedsättning

4. Hållbart

medarbetarengagemang Totalt index på

minst 85 HME mätning genomförs 1 gång per år i Trosa

kommun

5. Vård- och omsorgskontoret ska vara kostnadseffektivt

Ej överstiga standardkostnadern a

Standardkostnadsavvikelse ÄO och FH, vad kostar verksamheten (VKV)

6. Transporter ska ske så

miljömässigt som möjligt Alla transporter ska

ske fossilfritt Egen mätning

(11)

(12)

Vård- och omsorg Sejla Salkic

Kvalitetschef 0156-52044

sejla.salkic@trosa.se

Boendeplan 2020-2024

Förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden antar Boendeplan 2020-2024.

Ärendet

Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att det framtida behovet av bostäder för nämndens målgrupp årligen ska analyseras.

Detta förslag till reviderad upplaga av boendeplanen ska belysa prognos avseende framtida behov av bostäder för nämndens målgrupp fram till år 2024. Planen omfattar de kommande fyra åren med utblick över kommande 10-årsperiod.

De boendeformer som avses i planen är vård- och omsorgsboenden samt bostäder med särskild service.

Insamling av underlag för analysen har skett genom omvärldsbevakning, intervjuer, statistik samt litteraturgranskning/forskning.

Med utgångspunkt från vedertagen beräkningsmodell, där Trosa kommuns behov stämmer med prognos i nuläget, och den nya trenden av ansökningar från andra kommuner kan det föranleda behov av att förbereda sig och planera för ytterligare utökning av boendeplatser på vård- och omsorgsboende från och med år 2023.

Prognosen antyder en utökning av fyra nya platser från och med år 2023 och att denna ökning successivt ökar med cirka fem platser per år därefter. Trenden visar på att behovet av nya platser kan uppstå ännu tidigare än den beräknade

prognosen utifrån nyttjandegraden och kan då komma att lösas genom köp av externa placeringar i väntan på planerad ombyggnation av befintliga vård- och omsorgsboenden. Fokus framöver bör ligga på utökning av platser för personer med demensdiagnos.

Nuvarande prognos visar på ett behov av cirka 40-50 nya platser på vård- och omsorgsboende från år 2023 och fram till år 2030/35.

Den prognostiserade ökningen av boendeplatser från år 2023 och framåt behöver följas upp med beaktande av de faktorer som kan påverka, tex pandemin.

Gällande boendeformen bostad med särskild service visar prognosen på ett behov av fem nya platser mellan åren 2020-2024 uppdelat på två gruppboendeplatser och tre serviceboende. Behovet gällande plats på serviceboende kommer kunna

tillgodoses i egen regi medan behovet av platser på gruppboende kommer att

(13)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)

Vård- och omsorg 2021-04-20

behöva tillgodoses via köp av plats i externa verksamheter i väntan på nybyggnation av gruppboende i den långsiktiga planeringen.

Behovet av bostäder anpassade för äldre och personer med funktionsnedsättning kommer att vara stort en tid framöver. Det innebär att det ställs krav på åtgärder och att det finns ett behov av samverkan mellan olika parter och nytänkande för att finna bra lösningar.

Fredrik Yllman Sejla Salkic

Vård- och omsorgschef Kvalitetschef

Bilagor

Förslag till Boendeplan 2020-2024

Beslut till

Författningssamlingen

(14)

Boendeplan 2020-2024

Antagen av: Vård- och omsorgsnämnden 2021-04-22, § X, Dnr VON 2021/35

Dokumentkategori: Styrdokument

Dokumenttyp: Plan

(15)

Vård- och omsorgsnämnden Boendeplan Datum 2021-04-28 Dnr

VON 2021/35

Innehållsförteckning

1. SAMMANFATTNING ... 3

2. Bakgrund/syfte…...3

2.1 Boendeformer

………...

4

3. Metod ... 4

4. Definitioner ... 4

5. Lagstiftning ... 6

5.1 Kommunstyrelsens ansvar för samhällsplanering och bostadsförsörjning ... 6

5.2 Vård- och omsorgsnämndens ansvar ... 6

5.3 Styrdokument ……….6

6. Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ... 7

7. Nuläge- boende för äldre ... 8

7.1 Boendeformer för äldre i Trosa kommun ... 8

7.2 Antal lägenheter i vård- och omsorgsboende ... 9

7.3 Antal personer i kö för vård- och omsorgsboende ... 9

7.4 Antal beslut och icke verkställda beslut ... 10

7.5 Externa placeringar ... 10

7.6 Korttidsboende/Avlastning/Växelvård... 10

7.7 Status på boendena i egen regi ... 11

7.8 Brukarundersökning ... 11

7.9 Kvarboende och självbestämmande ... 12

7.10 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården ... 12

7.11 Hemsjukvård och Trygg hemgång ... 13

7.12 Välfärdsteknikens utveckling ... 13

7.13 Inriktning Demens ... 13

7.13.1 Dagverksamhet ... 15

7.14 Stödjande och öppen verksamhet ... 15

8. Det framtida behovet av boendeformer för äldre ... 15

8.1 Omvärldsanalys- Att påverka och beräkna det framtida platsbehovet ... 15

(16)

TROSA KOMMUN Boendeplan Sida 2(33) Vård- och omsorgsnämnden

8.2 Kommunens demografi ... 16

8.3 Demografisk utveckling i ett längre perspektiv ... 18

8.4 Nyttjandegrad ... 19

9. Prognos för framtida behov………21

9.1 COVID- 19 ………22

9.1.1 Planeringsförutsättningar med anledning av COVID-19………. 23

9.2 Åtgärder för att kunna tillgodose framtida behov av vård- och omsorgsboende ... 23

10. Boende för personer med funktionsnedsättning i Trosa kommun……..24

10.1 Bakgrund ... 24

10.2 Boendeformer enligt LSS ... 24

10.2.1 Servicebostad enligt LSS ... 24

10.2.2 Gruppbostad enligt LSS ... 24

10.2.3 Annan särskild anpassad bostad ... 24

10.2.4 Boende med boendestöd ... 24

10.3 Nuläge – boende för personer med funktionsnedsättning... 25

10.3.1 Antal särskilda boenden enligt LSS i Trosa/antal platser... 26

10.3.2 Boende med boendestöd ... 26

10.4 Externa köp/Kö ... 26

10.5 Befolkningstillväxt ... 27

10.6 Inventering ... 27

10.7 Ej verkställda beslut ... 27

10.8 Status på boendena i egen regi ... 28

10.9 Prognos av framtida behov ... 28

10.9.1 Faktorer som kan påverka framtida behov av platser ... 28

och kommunens förutsättningar att tillgodose platsbehov 10.10 Till tillgodose platsbehovet – möjliga handlingsalternativ ... 31

11. Analys ... 31

(17)

1. SAMMANFATTNING

Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att det framtida behovet av bostäder för nämndens målgrupp årligen ska analyseras. De boendeformer som avses i planen är vård- och omsorgsboenden samt bostäder med särskild service.

Insamling av underlag för analysen har skett genom omvärldsbevakning, intervjuer, statistik samt litteraturgranskning/forskning.

Boendeplanen belyser prognos avseende framtida behov av bostäder för nämndens målgrupp fram till år 2024. Planen omfattar de kommande fyra åren med utblick över kommande 10-årsperiod.

Med utgångspunkt från vedertagen beräkningsmodell, där Trosa kommuns behov stämmer med prognos i nuläget, och den nya trenden av ansökningar från andra kommuner kan föranleda behov av att förbereda sig och planera för ytterligare ut- ökning av boendeplatser på vård- och omsorgsboende från och med år 2023. Pro- gnosen antyder en utökning av fyra nya platser från och med år 2023 och att denna ökning successivt ökar med cirka fem platser per år därefter. Trenden visar på att behovet av nya platser kan uppstå ännu tidigare än den beräknade prognosen utifrån nyttjandegraden och kan då komma att lösas genom köp av externa placeringar i väntan på planerad ombyggnation av befintliga vård- och omsorgsboenden.

Fokus framöver bör ligga på utökning av platser för personer med demensdiagnos.

Nuvarande prognos visar på ett behov av cirka 40-50 nya platser på vård- och omsorgsboende från år 2023 och fram till år 2030/35.

Den prognostiserade ökningen av boendeplatser från år 2023 och framåt behöver följas upp med beaktande av de faktorer som kan påverka, tex pandemin. Befolk- ningsprognosen visar att ökningen, med grund i den demografiska utvecklingen, kommer successivt och inte enbart kan hanteras i planering av nya boenden.

Gällande boendeformen bostad med särskild service visar prognosen ett behov av fem nya platser mellan åren 2020-2024, dels två gruppboendeplatser och tre serviceboende.

Behovet av bostäder anpassade för äldre och personer med funktionsnedsättning kommer att vara stort en tid framöver. Det innebär att det ställs krav på åtgärder och att det finns ett behov av samverkan mellan olika parter och nytänkande för att finna bra lösningar.

2. BAKGRUND OCH SYFTE

Sveriges kommuner har enligt lag ett ansvar för att planera sin bostadsförsörjning så att olika grupper i samhället har tillgång till goda bostäder.

Boendeplanen antogs för första gången 2018 och har sedan dess uppdaterats med ett års mellanrum. Boendeplanen omfattar planering för nämndens målgrupper, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Syftet med boendeplanen är att beskriva Vård- och omsorgsnämndens nuvarande och förväntade behov av vård- och omsorgsboende och bostad med särskild service respektive nuvarande och planerad tillgång på dessa former av boendeformer samt hur beståndet svarar mot förväntat behov under planeringsperioden 2020-2024 och utblick över en 10- årsperiod.

(18)

2.1 Boendeformer

De olika boendeformerna för äldre som omfattas av boendeplanen är:

• Eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med inriktning mot somatisk vård.

• Eget boende i vård- och omsorgsboende/äldreboende/särskilt boende med inriktning mot demensvård.

• Rehabilitering/växelboende/vård i livets slut på korttidsenhet.

• Eget boende med boendestöd

Former av boende för personer med funktionsnedsättning, insatser enligt LSS:

• Serviceboende

• Gruppboende

3. METOD

För att undersöka behov av bostäder för framtida målgrupper har erfarenheter av

målgruppens behov kopplat till olika bostadsformer inhämtats från enhetschef och biståndshandläggare inom myndighetsenheten. Information har även inhämtats från andra nyckelfunktioner inom kommunen. Bästa tillgängliga kunskap har in- hämtats via litteraturgranskning av lagstöd, forskning och utvärdering från andra kommuner samt statistik avseende volymer hämtade från verksamhetssystem och befolkningsprognoser. Insamling av underlag för analys har skett genom omvärlds- bevakning. Synpunkter och perspektiv har inhämtats genom bland annat inventering inom funktionshinderområdet. Inom äldreomsorgen har information nått utre- dare om samtal med enskilda brukare via enhetschefer och brukarundersökningar på Kolada¹.

Metod som utgångspunkt har varit EBP (Evidens baserad praktik). Metoden har i år inte kunnat följas till fullo men kommer vid revidering av upplagan beaktas ytterligare. För att få ett bra underlag för planering av framtida bostäder är det av betydelse att synpunkter från brukare, brukarföreningar och andra berörda råd tas i beaktande.

4. DEFINITIONER

Vård- och omsorgsboende²

Vård- och omsorgsboende är en bostad för äldre med service och omvårdnad dygnet runt. Alla bor i egna lägenheter men det finns även gemensamma utrymmen för social samvaro. I boendet ingår stöd och omvårdnad efter den enskildes behov, inklusive tillgång till sjuksköterska och läkare samt arbetsterapeut och fysiotera- peut. Det finns boende både för personer med somatiska behov och för personer som behöver stöd till följd av demens. Beslutet om bistånd till vård- och omsorgs-

1 Kommun-och landstingsdatabasen

2 Ett annan vanligt begrepp är Särskilt boende som är ett samlingsnamn för flera boendeformer både vård- och omsorgsboende och boende enligt LSS.

(19)

boende föregås alltid av ett möte mellan brukare och biståndshandläggare och beslut tas i enlighet med lagstiftning och riktlinjer. Kommuner ska inom skälig tid verkställa sina beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL).

Bostad med särskild service

Bostad med särskild service är en boendeform som ska tillgodose goda

levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning som är i behov av boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS reglerar inte i detalj hur boendet för vuxna ska vara organiserat. Enligt Socialstyrelsens handbok kan en bostad vara utformat på olika sätt, men tre huvudformer kan urskiljas:

• Gruppbostad

• Servicebostad

• Annan särskilt anpassad bostad

Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som ”bostäder med särskild service”

vilket inte gäller för boendeformen ”annan särskild anpassad bostad”. För samtliga bostäder gäller att bostaden ska vara

• Fullvärdig

• Att det är den enskildes privata och permanenta hem

• Att den inte ska ha en institutionell prägel

Gruppboende är till för personer som har ett stort behov av omvårdnad och behö- ver tät kontakt med personal. I ett gruppboende finns ett litet antal lägenheter i anslutning till gemensamma utrymmen.

Serviceboende består av flera närliggande lägenheter, där de boende har tillgång till gemensam service och personal dygnet runt. Lägenheterna ligger oftast i samma hus, eller hus i samma område, och det finns en gemensam kontaktlägenhet.

Med ”annan särskild anpassad bostad för vuxna” avses en bostad med viss

grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning.

Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå inom LSS tex personlig assistans.

Personer med funktionsnedsättning ska ges förutsättningar att vara fullt delaktiga i samhället och kunna leva och bo som andra. Bostäderna ska vara utformade så att de är anpassade för personernas behov och vara fullvärdig enligt Boverkets

byggregler. Detta gäller för boenden enligt både LSS och SoL.

Socialstyrelsen har utkommit med en föreskrift med tillhörande handbok som rör utformningen av bostad med särskild service enligt LSS.³ Det finns ingen närmare information i lag eller förarbeten om hur särskilt boende enligt SoL ska vara

utformade. Socialstyrelsen framhåller emellertid att det inte finns något som pekar på att bostäderna enligt SoL ska vara annorlunda utformade än vad som gäller för bostad med särskild service enligt LSS.

3 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Socialstyrelsen 2018, Artikelnummer: 2018-6-12

(20)

5. LAGSTIFTNING

5.1 Kommunstyrelsens ansvar för samhällsplanering och bostads- försörjning.

Kommunen ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjning enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Varje kommun ska planera för bostadsförsörjning så att alla i kommunen ges förutsättningar att leva i goda bostä- der.

5.2 Vård- och omsorgsnämndens ansvar

Enligt socialtjänstlagens 3 kap. hör till socialnämndens uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, förändringar och

enskilda främja goda miljöer i kommunen.

Nämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och syfta till att påverka utformningen av nya och äldre

bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir tillgängliga för alla

(socialtjänstlag 2001:453).

I LSS 15 kap framgår det att kommunen ska följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är, verka för att personer som tillhör personkretsen får sina behov tillgodosedda, informera om mål och medel för verksamheten utifrån LSS. Kommunen ska samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder.

5.3 Styrdokument

Bostadsförsörjningsprogram 2016-2020(Målen gäller även under 2021) Av bostadsförsörjningsprogrammet framgår att Trosa kommun har följande mål för bostadsbyggandet under programperioden:

- Befolkningen i Trosa kommun ska växa med i genomsnitt 1,5 % per år - Kommunens fysiska planering ska möjliggöra bostadsproduktion för en befolkningsökning med minst 2 % per år samt vara lyhörd för förändringar av behov och efterfrågan på bostäder.

- Bostadsbyggandet i kommunen ska innehålla ett brett och varierat utbud av bostadstyper och upplåtelseformer.

- Nyproduktion av bostäder ska vara möjlig i de tre huvudorterna Trosa, Vagnhärad och Västerljung.

- Nya bostäder ska tillkomma i sådan takt och med sådan lokalisering att kommunens och tätorternas speciella karaktärer kan bibehållas.

- Tillkommande bostäder och bostadsområden ska utformas med omsorgsfull gestaltning och med hänsyn till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Kommunen ska samverka med en mångfald av lokala, regionala och nationella byggherrar/exploatörer.

I bostadsförsörjningsprogrammet liksom i översiktsplanen 2020 ( se nedan) framgår följande planering avseende bostäder med särskilda behov av stöd:

” I takt med en åldrande befolkning kommer behovet av bostäder för äldre att öka på sikt. Avsikten är i första hand att komplettera befintliga anläggningar vid Trosagården och Häradsgården när behov av nya äldrebostäder uppstår. I båda

(21)

fallen finns planmässig beredskap för att möjliggöra viss utbyggnad. Områden direkt öster om Trosa vårdcentral och väster om Trosagården har markerats i Översiktsplan 2015 med syfte att tillgodose ett ökat behov av olika former av boende för äldre. Närheten till vårdcentralen /Ängsgården och Trosagården kan ge goda samordningsmöjligheter”.

Fastlagd kurs för Trosa kommun

Dokumentet antogs av indelningsdelegerade den 21 augusti 1991 och innehåller riktlinjer för kommunens verksamhet formulerade i 12 punkter. Två av punkterna berör bostadsbyggande och har följande lydelse:

- Kommunens ska växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålls - Kommunen skall arbeta för fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas.

Översiktsplan 2020

I mars antog Kommunfullmäktige översiktsplan 2020. Planen ger riktlinjer för kommunens utveckling på såväl kort som lång sikt. Med översiktsplanen som grund, bedriver kommunen därefter ett aktivt arbete med detaljplanering för att bl.a. möjliggöra nya bostäder.

Lokalförsörjningsplan

Under 2020/2021 utarbetades en lokalförsörjningsplan fram för beslut i budget 2021. Planens syfte är att skapa ett verktyg för att planera det framtida

lokalbehovet samt med god framförhållning kunna bedöma det framtida investeringsbehovet och kommunens samlade lokalkostnader.

Lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler i den kommunala verksamheten.

Målbilden är ”Rätt lokal vid rätt tidpunkt till rätt kostnad”.

6. VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

• Äldreomsorg

• Funktionshinderområdet

• Hälso-och sjukvård

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Vård- och omsorgsnämnden skall genom vård- och omsorgsförvaltningen arbeta för en god livsmiljö, frigöra och utveckla människors egna resurser, med hänsyn till människans eget ansvar i sin och andras situation samt arbeta med respekt för människors självbestämmande och integritet.

Vård- och omsorgsnämnden skall leda, planlägga, samordna och utveckla omsorg om de psykiskt och fysiskt funktionshindrade. Kommunala hälso- och sjukvårdsin- satser (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter) ingår.

(22)

Nämnden ansvarar också för att personer med funktionshinder får stöd och därmed ökade möjligheter att leva som andra i samhället. Nämnden har myndighetsutöv- ning och styrs i huvudsak av SoL och LSS.

7. NULÄGE- BOENDE FÖR ÄLDRE

Den äldre befolkningen växer och de allra flesta över 65 år bor inte på ett vård- och omsorgsboende, utan befinner sig inom den ordinarie bostadsmarknaden.

7.1 Boendeformer för äldre i Trosa kommun Följande boendeformer för äldre finns idag i Trosa kommun:

• Egen bostad – hyresrätt, bostadsrätt och villa

• Trygghetsboende – som en hyresrätt men riktat mot hyresgäster över viss ålder samt bostäder med bra tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler och personal.Idag finns det totalt 33 trygghetslägenheter i kommunen. Varav samtliga vid Trosagården. Tidigare hade kommunen sex lägenheter vid Ljungvägen i Västerljung men de flesta av dessa används idag som en annan form av vård- och stödboende.

• Vård- och omsorgsboende drivet av kommunen (krävs biståndsbeslut för att få bo här)

- demensboende - korttidsboende - serviceboende

I Trosa kommun finns tre vård- och omsorgsboenden varav ett är ett renodlat demensboende. Häradsgården ligger i Vagnhärad. Trosagården ligger i Trosa och här finns också ett trygghetsboende. Ängsgården, som är ett demensboende, ligger vid vårdcentralen i Trosa och i anslutning finns den dagliga verksamheten för personer med demensdiagnos som kallas Gästis. Enheterna är inriktade för att kunna möta olika omsorgsbehov och alla boenden kan ta emot varje omsorgstagare oavsett kön, etnicitet, religion, politisk åskådning, funktionsnedsättning eller sexuell lägg- ning.

I bifogad karta syns placeringen av nuvarande särskilda boenden.

(23)

7.2 Antal lägenheter i vård- och omsorgsboende

Boende/Häradsgården Antal lägenheter: 39 (47) Avdelning:

Häggen: 8 Lgh Demensboende.

Näckrosen: 7 Lgh

Ekan: 7 Lgh varav en lägenhet används till korttidsplats Arken: 6 Lgh varav en för makar.

Gula: 5 Lgh varav en för makar.

Syrenen: 6 lgh i dagsläget 3 permanenta och 3 korttidsplatser.

Novum: Korttidsavdelning med 8 platser Särskilt boende

Boende/Trosagården Antal lägenheter: 43 Avdelning:

Skeppet: 10 lgh

Skäret: 10 lgh just nu bor ett par tillsammans i en lgh-demensavdelning Viken: 10 lgh

Grynnan: 13 lgh varav en lägenhet används till korttidsplats Särskilt boende

Boende/Ängsgården Antal lägenheter: 22

Avdelning:

Solvingen 11 lgh Gläntan 11 lgh

I Trosa kommuns vård- och omsorgsboenden finns i dagsläget totalt 104

boendelägenheter, varav 50 är demensplatser. Tre av lägenheterna är möjliga för parboende. På korttidsavdelningen Novum finns totalt 8 platser (fem lägenheter där tre av rummen är dubbelrum).

7.3 Antal personer i kö för vård- och omsorgsboende under 2020 Antalet personer som väntat på ledig plats på vård- och omsorgsboende låg relativt konstant under flera år men påvisar i slutet av 2020 på en kommande ökning.

Under 2020 har genomsnittet för personer som väntat på plats till vård- och omsorgsboende minskat jämfört med föregående år.

I oktober 2020 är det tre personer i platskö varav alla är i behov av demensboende.

Vid samtal med handläggare visar de på att ytterligare 5 ansökningar om demensboende är under utredning. Utav dessa är flera sökande från andra

kommuner. Under 2020 var det fler som väntade på demensplats än somatikplats.

Kommunens biståndshandläggare har prognostiserat antal personer med ett förmodat behov av vård- och omsorgsboende för äldre under det närmaste året.

Prognosen baseras på av de idag kända personer som har en viss insats av kommunen och där boendebehov situation förväntas uppstå. Den senaste prognosen visar att det är cirka 17-18 personer som inom en period om 2-10 år kommer att vara i behov av plats på ett vård- och omsorgsboende.

(24)

7.4 Antal beslut och icke verkställda beslut

Totalt fattades 43 beslut om vård- och omsorgsboende under 2020. Det har skett en ökning av antalet ansökningar och uppföljningar av beslut under året, särskilt under andra halvåret. Totalt sett har myndigheten utfört 20 % fler utredningar

under 2020 i relation till 2019.

Tillgången på lediga platser på vård- och omsorgsboende styr väntetiden från beslut till verkställighet. Kommuner ska inom skälig tid verkställa sina beslut om bistånd enligt SoL och enligt LSS. Om ett beslut inte verkställs inom tre månader ska det rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden (VON), Kommunfullmäktige (KF) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporteringen sker kvartalsvis.

Om IVO bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos

förvaltningsrätten. Vid utgången av fjärde kvartalet 2020 hade 5 icke verkställda beslut avseende vård- och omsorgsboende rapporterats totalt under året, som inte blivit verkställda inom 3 månader.

7.5 Externa placeringar

Vård- och omsorgsnämnden har idag inga avtal för externa placeringar. Nämnden har de senaste åren inte haft externa placeringar då beslut har kunnat verkställas i egen regi.

Nämnden satsar mycket på kompetensutveckling som gör det möjligt att arbeta med olika problemställningar hos den enskilde oavsett om det är psykisk ohälsa eller demens. Kompetensutveckling leder till att fler personer kan placeras inom kommunens befintliga verksamheter istället för externa placeringar.

7.6 Korttidsboende/Avlastning/Växelvård Korttidsboende beviljas enligt 4 kapitlet 1 § SoL.

Av Socialstyrelsens termbank betyder korttidsplats ”bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt” ⁴. Korttidsplatser ges som bistånd och används vid bland annat rehabilitering, omvårdnad, växelvård och avlösning av närstående.

Insatsen korttidsboende finns för personer med kognitiva svårigheter och för personer med stora vård- och omvårdnadsbehov med behov av heldygnsomsorg under en begränsad tid. Det ska vara klarlagt att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, exempelvis med insatser i ordinärt boende. Korttidsboendet beviljas vanligtvis under en till två veckor vid enstaka tillfälle. Enbart behov av hälso- och sjukvårds- insatser och/eller rehabilitering utgör inget skäl att beviljas plats korttidsboende.

På grund av tillfälliga svårigheter att tillgodose behov av plats på vård- och omsorgsboende har dock korttidsplatser använts med syftet att stödja personer som inte kan bo i ordinärt boende i väntan på plats på vård- och omsorgsboende.

Korttidsavdelningen Novum på Häradsgården blev från år 2018 en av lösningarna för att minimera kön till vård- och omsorgsboende. Korttidsboendet är inriktat på korttidsvård och rehabilitering, med stor tillgång till arbetsterapeut och fysiotera- peut. Med tidig rehabilitering är planeringen att så många som möjligt av de som vill ska kunna bo kvar hemma. Under 2020 fattades 132 beslut om korttidsboende

4 Socialstyrelsens termbank, http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=283&SrcLang=sv

(25)

och de avsåg 76 personer. Behovet av plats på korttidsboende har varierat under 2020.

I rapport från Socialstyrelsen om de mest sjuka äldre 2015⁵ gjordes en

kartläggning av bland annat insatsen korttidsboende. Socialstyrelsen lyfte fram flera studier som visade på goda resultat om den äldre får ett strukturerat

omhändertagande av olika professioner efter sjukhusvistelse, genom till exempel återvunnen funktionsförmåga och därmed minskat behov av vård och omsorg. I rapporten rekommenderar Socialstyrelsen kommunerna att överväga möjligheter till ökad specialisering av insatsen korttidsboende utifrån de olika behoven, exempelvis eftervård, rehabilitering eller avlösning.

7.7 Status på boendena i egen regi

Efter inventering med enhetscheferna på befintliga vård- och omsorgsboenden i Trosa kommun framkommer att samtliga boenden är i behov av upprustning.

På Häradsgården skedde fuktmätning av lägenheternas badrum år 2018.

Övervägande är åtgärdade och två badrum återstår. Tapetsering av lägenheter görs efter behov.

Renovering av korridor har påbörjats men fick göra uppehåll pga smittspridning av Covid⁶ 19. En plan finns och färgsättning klar för samtliga boendegrupper och belysning i korridorer. Kvarstår investering av möbler till allmänna utrymmen.

Renovering behövs även i trapphus, konferensrum och personalrum.

På Trosagården behöver alla fyra avdelningar renoveras. Köket behöver bytas ut/renoveras. Korridorer behöver målas om och allmänna utrymmen behöver målas om.

På Ängsgården behöver köket renoveras och i ett flertal lägenheter har det påvisats att det finns mögel i duschutrymmet. Behov finns av renovering i korridorerna, behov av ommålning och viss upprustning.

Ytterligare översyn av investeringsbehov på befintliga boenden behöver göras för att uppnå standard enligt gällande lagstiftning.

7.8 Brukarundersökning

Brukarnas upplevelse av bland annat inflytande, trygghet och bemötande har mätts genom Socialstyrelsens nationella enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldre- omsorgen?. I 2020 års sammanställning av resultaten för vård- och omsorgsboen- dena framgår att Trosa kommun, jämfört med riket, har fler nöjda individer som bor på vård- och omsorgsboende. Jämfört med rikets 81 % nöjda individer på vård- och omsorgsboende ligger den totala nöjdheten i Trosa kommun 2020 i toppskiktet med 95 %.

När det gäller resultaten inom äldreomsorgen i sin helhet får särskilt boende goda betyg. Där jämförelser över tid är möjliga går det inte att se att resultaten föränd- ras i någon större utsträckning. Förbättringsområden som kan urskiljas är frågor som rör inflytande, bemötande samt information om tillfälliga förändringar.

5Socialstyrelsen, Åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka. Primärvård och korttidsboende-vad behöver ändras s 27 ff.

6Corona virus disease 2019

(26)

7. (figur 1-Kolada)

7.9 Kvarboende och självbestämmande

Den grundläggande inriktningen för äldreomsorgen är att Vård och omsorg ska verka för människors rätt att kunna bo kvar i sitt eget hem. Två bärande principer, kvarboendeprincipen och självbestämmandeprincipen är fundamentala inom svensk äldreomsorg. Kvarboendeprincipen bygger på att bostäderna är

tillgängliga såväl inomhus som utomhus för att äldre kan bo kvar i ordinärt boende.

Kvarboendeprincipen tillämpas även när den enskilde beviljats vård- och

omsorgsboende. Det innebär att denne inte ska behöva flytta ytterligare en gång även om omsorgsbehovet förändras. Självbestämmande innebär bland annat en rätt för den enskilde att själv fatta beslut och ta ställning i viktiga frågor som berör denne.⁸

7.10 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården

Lagen, lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, trädde i kraft 1 januari 2018. Enligt reglerna inträder betalningsansvaret för kommunen tre dagar efter att personen bedömts som klar för hemgång, om inget annat

överenskommits mellan parterna. Man vill förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i vård- och

omsorgsboende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter.

Trosa kommun har tillsammans med Sörmlands kommuner och landstinget tecknat ett avtal om Överenskommelse mellan Region Sörmland och kommunerna i Sörm- land om samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

7 Det här är en sammanställning av resultaten för Trosa

kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år 2020. Kolada databas, Kolada.se. I Trosa svarade 41 personer, vilket är 49% av de tillfrågade.

8 Bostad i särskilt boende är den enskildes hem - Socialstyrelsen ISBN 978-91-86585-82-2 , Artikelnr 2011-1-12.

(27)

daterat 171129. Avtalet innebär att kommunernas ersättning till Regionen för ut- skrivningsbara patienter på individnivå enligt betalningsansvarslagen upphör och istället träder en ekonomisk reglering om det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider tre dagar under tre månader i följd. Om det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård överstiger tre dagar och det inte kunnat åtgärdas och kvarstår månad tre ska kommunen ersätta landstinget på individnivå från månaden efter. Den aktuella snittiden för hemtagningar under 2020 var 0,30 dagar med andra ord mindre än en dag.

7.11 Hemsjukvård och Trygg hemgång

Samverkan i olika former med den kommunala hemsjukvården och andra professioner leder till ett bättre samarbete kring den enskilde i behov av vård och omsorg.

Sedan flera år tillbaka arbetar man i Trosa kommun med arbetssättet Trygg hemgång. Syftet med tryggare hemgång är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större

valfrihet/livskvalitet erbjuds den enskilde. På ett sätt innebär det att man överför resurser från korttidsboenden till hemtjänst och hemsjukvård.

Till följd av Covid 19- pandemin har Trygg hemgång inte varit igång under 2020.

Det rehabiliterande och förebyggande arbetssättet är fortsatt prioriterat. Arbetssät- tet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, bi- ståndshandläggare och hemtjänstpersonal. Under hösten 2020 påbörjades ett arbete för att utveckla modellen till en mer intensiv hemrehabilitering med Eskilstuna som förebild.

7.12 Välfärdsteknikens utveckling

Trosa kommun vill främja kvarboende. Kommunala insatser som möjliggör att kunna bo kvar i det egna hemmet ska vidareutvecklas. Välfärdteknikens utveckling kan leda till ökad självständighet, oberoende och trygghet i hemmet och därmed leda till minskat behov av insatser. Satsningar på teknikstöd uppmuntras.

Tekniska lösningar kan fungera som hjälpmedel som en länk till omvärlden. Ny tek- nik för den enskilde kan innebära såväl kvalitetshöjningar som ökad trygghet och en större självständighet genom exempelvis kognitiva hjälpmedel och olika tekniska larmfunktioner. Idag erbjuder kommunen stöd i hemmet via digital verktyg så som exempelvis trygghetslarm, trygghetskamera, samt digitala inköp.

7.13 Inriktning Demens

Demenssjukdomar finns i olika former. Gemensamt för demenssjukdomarna är nedsatt kognitiv förmåga, alltså försämrat minne och nedsatt intellektuell funktion på grund av att nervceller dör. Andra symtom kan vara nedsatt praktisk förmåga som innebär större svårigheter att upprätthålla inlärda färdigheter eller att klara av vardagssysslor. Vissa riskfaktorer för demenssjukdom går att påverka i

förebyggande syfte. Det kan göras exempelvis genom behandling mot högt blodtryck i medelåldern, fysisk aktivitet samt mentalt och socialt stimulerande aktiviteter.

Av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer - utvärdering 2018- vård och omsorg vid demenssjukdom framgår att det saknas entydiga uppgifter om hur många personer i Sverige som har en demenssjukdom. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre

(28)

och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Utifrån demografi och prevalensberäkningar uppskattas antalet till mellan 130 000 och 150 000 personer. Antalet kommer att fördubblas fram till år 2050.

(figur 2)

Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka kraftigt efter 2020, när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Detta kommer innebära en stor utmaning för samhället.

I information från Trosa kommuns demensteam på vårdcentralen framgår enligt nedanstående siffror att antalet personer med demensdiagnos i Trosa kommun uppgår till 137 personer. Med tanke på andelen äldre med demensdiagnos som statistiskt uppges ha demenssjukdom kan det finnas ett mörkertal.

Det framträdande i sifforna är att vi kan se en tydlig ökning av personer med demensdiagnos, vilket stämmer med framtagna prognoser, och att det i Trosa kommun finns ett stort antal personer i ordinärt boende med demensdiagnoser. När och om dessa personer kommer att vara i behov av plats på vård- och

omsorgsboende är svårt att sia om därför behöver en grundlig planering ske för att tillmötesgå det kommande behovet av demensboendeplatser och personal med rätt kompetens.

Totalt i Trosa Kommun,

demensdiagnos: 137 st

- SÄBO: 57 st

- ORDINÄRT BOENDE: 80 st Antal utredningar under 2020: 24 st 2020 registrerade med

2019 registrerade med

Figur 3-Att ta i beaktning så genomfördes inga minnesutredningar mellan april till september pga pandemin.

(29)

7.13.1 Dagverksamhet

I boendeplan 2019-2023 framställdes, efter intervjuer med bland annat enhetschef på dagverksamheten Gästis och med biståndshandläggare, att behovet av platser på dagverksamhet för personer med demensdiagnos kommer att öka markant de kommande åren. Då dagverksamheten för denna målgrupp på Änggården i Trosa är fortsatt fullbelagd och för att möjliggöra avlastning för anhöriga och att dessa personer kan fortsätta bo i ordinärt boende planeras uppstart av en ny dagverksamhet hösten 2021. Denna dagverksamhet kommer att finnas i befintliga lokaler på Hä- radsgården i Vagnhärad.

Under pandemin 2020, var dagverksamheten Gästis stängd under längre perioder och därefter öppen för endast ett fåtal deltagare. Det har inneburit en stor påver- kan på både brukare och anhöriga. Det biståndshandläggarna sett är att brist på platser på dagverksamhet gör att personer tidigare behöver flytta till vård- och omsorgsboende.

7.14 Stödjande och öppen verksamhet

Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet erbjuds den enskilde. I kommunen finns olika verksamheter som stödjer kvarboendeprincipen:

• Dagverksamhet för personer med demensdiagnos, Gästis

• Demensteam

• Väntjänst

• Anhörigstöd

8. DET FRAMTIDA BEHOVET AV BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE

Prognoserna över den demografiska utvecklingen (GPF) visar att andelen äldre kommer fortsätta att öka. Det är svårt, inte bara med tanke på ökningen av äldre utan också pga av Covid-19 pandemin, att säkert förutsäga hur detta kommer att påverka behovet av platser på vård- och omsorgsboende. Trots detta är det viktigt att Trosa kommun gör en analys av det långsiktiga behovet och bestämmer sig för en handlingsväg för att möta framtida utmaningar.

8.1 Omvärldsanalys - Att påverka och beräkna det framtida platsbehovet

Omvärldsanalysen syftar till att belysa faktorer som påverkar kommunens plane- ringsförutsättningar på kort och medellång sikt. Den handlar om att identifiera tren- der, signaler, företeelser, värderingar och attityder hemma och i omvärlden.

Behovet av vård- och omsorgsboendeplatser är svårt att beräkna exakt eftersom volymerna varierar över tid och beroende på trend. Dock går det att göra goda uppskattningar i fråga.

Ett antal faktorer bedöms påverka det framtida behovet av platser på vård- och omsorgsboende:

- Förutom befolkningsutveckling, även hälsoutveckling och den medicinska

utvecklingen med nya mediciner och behandlingar samt vården och dess processer och vårdplatsantal.

- Äldres förväntningar och krav, flyttmönster och preferenser när det gäller boende samt ekonomiska förutsättningar och förhållanden.

- Politiska beslut och kommunala riktlinjer för biståndsbeslut.