SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 CM

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

SOCIALSTATISTIK

Arkivexemplar,

LEVNADSKOSTNADERNA PÅ LANDSBYGDEN I SVERIGE

VID ÅR 1920

V \O T E K -

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

SOCIALSTATISTIK

LEVNADSKOSTNADERNA PÅ LANDSBYGDEN I SVERIGE

VID ÅR 1920

K. S O CIA L ST YR E L S E N

STOCKHOLM 1923

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Pour la table des matières voir page... 6*

Pour le résumé voir page...136*

Pour les explications en français voir page... 1391'

Genom beslut den 10 oktober 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med en av social­

styrelsen utarbetad arbetsplan utföra en undersökning av levnads­

kostnaderna bland de mindre bemedlade på landsbygden. Bearbet­

ningen och publiceringen av det inkomna primärm aterialet skulle verkställas av socialstyrelsen, som även ägde att utarbeta och till­

handahålla för undersökningen erforderliga hushållsböcker.

Av ifrågavarande levnadskostnadsundersökning hava vissa preli­

minära resultat tidigare publicerats i Sociala Meddelanden (årg.

1921, sid. 571 ff. och årg. 1922, sid. 211 ff.), men har materialet sedermera underkastats en mera ingående bearbetning och de slut­

liga resultaten härav sammanfattats i den redogörelse, som härmed överlämnas till offentligheten.

Den närmaste ledningen av hithörande arbeten har inom styrelsen handhafts av t. f. förste aktuarien A. Twengström, vilken även.

utarbetat efterföljande berättelse.

Stockholm i september 1923.

GUNNAR HUSS.

BERTIL NYSTRÖM.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Text.

Sid.

J. Undersökningens tillkomst och utförande... 7*

II. Hushållens samhällsställning och sammansättning samt bostads- och odlingsför- hållanden... 15*

III. Lantarbetarnas naturahushållning och dess ekonomiska betydelse... 38*

IV. Konsumerade kvantiteter av viktigare varuslag ... 51*

V. Hushållens inkomster och utgifter ... 60*

VI. Födans sammansättning efter kostnad... 93*

VII. Prislägen för viktigare varuslag ... 108*

VIII. Jämförande översikt av levnadsvillkoren på landet och i staden ... 111*

IX. Pamiljemonografier ... 121*

Sammanfattning och förklaringar på franska ... 136*

Tabeller. Tab. 1. Konsumerade kvantiteter av viktigare varuslag i medeltal per konsumtionsenhet inom olika landsdelar och yrkesgrupper ...:... 2

Tab. 2. Konsumerade kvantiteter av viktigare varuslag i medeltal per konsumtionsenhet inom olika yrkes-, välstånds- och storleksgrupper. A. Statare... 6

B. Torpare... 8

C. Daglönare ... 10

D. Arbetarsmåbrukare ... 12

E. Samtliga grupper ... 14

Tab. 3. Inkomster och utgifter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika landsdelar och yrkesgrupper (i kronor) ... 16

Tab. 4. Inkomster och utgifter i medeltal per kousumtionsenliet inom olika yrkes-, väl­ stånds- och storleksgrupper (i kronor). A. Statare... 28

B. Torpare... 34

C. Daglönare... 40

1). Arbetarsmåbrukare ... 46

E. Samtliga grupper ... 52

Tab. 5. Prislägen för viktigare varuslag inom olika landsdelar och för olika yrkes­ grupper (kronor per angiven kvantitetsenhet) ... 58

lîilagor. Bil. 1. Formulär till statistisk hushållsbok... 63

Bil. 2. Prov å använda bearbetningskartoliner ... 70

6 ^* INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Table des matières.

Texte.

Pages.

I. Origine et exécution de l’enquête ... 7*

II. Position sociale et composition des ménages. Conditions d'habitation et d’agriculture 15* III. Recettes en nature des ouvriers agricoles. Leur importance au point de vue économique... 38

IV. Quantités de consommation des principales denrées ... 51

V. Recettes et dépenses des ménages ... 60

VI. Composition des aliments par rapport il la dépense ... 93

VII. Prix de détail des principales denrées ... 108

VIII. Aperçu comparatif des conditions de vie à la campagne et dans les villes. 111 IX. Monographies de familles ... 121

Résumé et explications en français ... 136

Tableaux. Tabl. 1. Quantités de consommation des principales denrées par unité de consommateur dans les différentes parties du pays et les différents groupes do métier ... 2

Tabl. 2. Quantités de consommation des principales denrées par unité de consommateur, dans les différents groupes de métier, d’aisance et d'importance, A. Ouvriers agricoles à salaire mixte ... 6

B. Tenanciers... 8

C. Journaliers... 10

11. Journaliers avec une parcelle do terre... 12

E. Ensemble des groupes ... 14

Tabl. 8. Recettes et dépenses par unité de consommateur dans les différentes parties du pays et les différents groupes de métier. (En couronnes.)... 16

Tabl. 4. Recettes et dépenses par unité de consommateur dans les différents groupes de métier, d’aisance et d’importance. A. Ouvriers agricoles à salaire mixte... 28

B. Tenanciers... 34

C. Journaliers... 40

I). Journaliers avec une parcelle de terre... 46

E. Ensemble des groupes ... 52

Tabl. 5. Prix de détail des principales denrées dans les différentes parties du pays et les différents groupes de métiers. (En couronnes, par unité quantitative indiquée.) ... 58

Annexes. Annexe 1. Formulaire d'un livret statistique de ménage... 63

Annexe 2. Spécimen des fiches pour la compilation de la statistique ... 70

7 *

i. Undersökningens tillkomst och utförande.

Undersökningens tillkomst och planläggning. Redan vid utarbetandet inom socialstyrelsen av planen för 1913—'1914 års levnad skostnad s- imdersökning framhölls, att en utredning rörande levnadskostnaderna i Sverige icke kan göra anspråk på fullständighet ocli allmängiltighet, förrän den berör icke blott den knappa tredjedel, av rikets befolkning, som bor i städer och. stadsliknande samhällen, utan även landsbygdens väsentligt talrikare folknumerär, och att avsikten vore att framdeles utsträcka den allmänna levnadskostnadsun dersökningen för städer och stadsliknande samhällen jämväl till landsbygden. Med hänsyn till att den allmänna levnadskostnad sundersökningen måst för vart och ett av åren 1916 —1918 kompletteras genom särskilda dyrtidsundersökningar, kunde emellertid under de närmaste åren en dylik utvidgning ej komma till stånd.

Under våren 1918 verkställdes inom folkhushållningskommissionen en undersökning av livsmed elsförbrukningen under 14 dagar i 6 lantarbetar- hushåli, bosatta i Alvsborgs, Jönköpings och Västernorrlands län, och.

publicerades undersökningens resultat i kommissionens tidskrift b På grund av vissa i samband härmed i. tidningspressen gjorda uttalanden hemställde Sveriges allmänna lantbrukssällskap, att folkhushållningskommissionen, till fullständigande av den genom kommissionens försorg verkställda utred­

ningen, måtte föranstalta om en mera omfattande och ingående under­

sökning av livsmedelsförbrukningen uti lantarbetares och med dem jäm­

ställda stadsarbetares hushåll. Med anledning härav anhöll, folkhushåll­

ningskommissionen hos Kungl. Maj:t om uppdrag för socialstyrelsen att i samråd med särskilda sakkunniga ocli däribland representanter för folkhushållningskommissionen, lantbruksstyrelsen och Sveriges allmänna lantbrukssällskap skyndsamt verkställa utredning och avgiva förslag till anordnande av en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och.

levnadskostnaderna inom de mindre bemedlade klasserna av landsbyg­

dens befolkning. Denna hemställan remitterades till socialstyrelsen, och avlät styrelsen den 31 augusti samma år till Kungl. Maj:t en skrivelse, vari den av folkhushållningskommissionen gjorda framställningen för­

ordades. Under erinran om att redan styrelsens uppdrag att utarbeta lantarbetarstatistiken påkallade en liushållsstatistisk undersökning rörande

1 Jfr IFolkhushållningen, Arg. 1918, nr 21.

8* UNDERSÖKNINGENS PLANLÄGGNING

lantarbetarens utgifter för sitt uppehälle, födans beskaffenhet etc. och med hänvisning till folkhushållningskommissionens framställning förklarade sig styrelsen beredd att omedelbart anordna en för landsbygdens mindre bemedlade klasser avsedd budgetundersökning, under förutsättning att härför nödiga medel och arbetskrafter ställdes till styrelsens förfogande.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen den 4 oktober 1918 att i samarbete med särskilda sakkunniga, som styrelsen ägde att till ett antal av högst ses tillkalla, omedelbart avgiva förslag till anord­

nande av en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnads­

kostnaderna bland de mindre bemedlade av landsbygdens befolkning.

För verkställande av det sålunda givna uppdraget hemställde social­

styrelsen hos lantbruksstyrelsen, folkhushållningskommissionen, Sveriges allmänna lantbrukssällskap, svenska lantarbetsgivareföreningarnas full­

mäktige och svenska lantarbetareförbundet att genom särskilda represen­

tanter medverka vid den anbefallda utredningen, och hava ifrågavarande myndigheter och organisationer för ändamålet utsett följande personer, nämligen nuv. generaldirektören E. Insulander, ledamoten av riksdagens andra kammare P. H. Sjöblom, godsägaren, löjtnanten A. Treschow, ombudsmannen, agronomen I. Wallenius och förtroendemannen A. Hans­

son. Därjämte tillkallade socialstyrelsen såsom särskild sakkunnig agro­

nomen L. Hanneson. I samråd med förenämnda sakkunniga utarbetades inom socialstyrelsen förslag till arbetsplan och formulär för en lands­

bygden avseende budgetundersökning, vilka förslag jämväl förelädes sociala rådets statistiska sektion till granskning. Med överlämnande av den sålunda utarbetade planen jämte beräkning av kostnaderna för dess utförande gjorde socialstyrelsen i underdånig skrivelse den 5 juni 1919 framställning om bemyndigande att verkställa en levnadskostnadsunder- sökning för landsbygden, varpå Kungl. Maj:t i brev den 10 oktober 1919 uppdrog åt socialstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med i be­

rörda förslag angivna grunder och arbetsplan igångsätta och skyndsammast möjligt utföra omförmälda undersökning.

De principer, som tillämpades vid denna levnadskostnadsundersökning bland landsbygdens mindre bemedlade — i sitt slag den första i vårt land — voro i korthet följande. Till grund för undersökningen lades av de särskilda hushållen förda hushållsböcker (bil. 1), upptagande dels en kassabok och dels en rapport över varuomsättningen, båda även inne­

hållande vissa inventarieuppgifter. I fråga om kassaboksformuläret till- lämpades liksom vid 1913—1914 års allmänna levnadskostnadsundersök­

ning för stadssamhällen 1 systemet med delvis normaliserad bokföring,

1 Levnadskostnaderna i Sverige 1913—1914. Del l. Undersökningens huvudresultat. (Stock­

holm 1921.) — Därjämte liava vid utredningens planläggning beaktats de lärdomar, som kunde hämtas ur iu- och utländsk litteratur angående de mindre bemedlades levnadsför­

hållanden på landsbygden samt beträffande jordbrukets produktionskostnader

och räntabilitet. Bland undersökningar av förstnämnda slag hava särskilt anlitats:

FORMULAE TILL HUSHÅLLSBOK 9*

d. v. s. med fasta rubriker för de viktigaste inkomst- och utgiftsposterna men med tomma rader för specificering av övriga poster.

Den använda kassaboken hade för varje vecka ett uppslag, där samt­

liga utgifter och inkomster under veckan antecknades vid veckans slut med specificering under de därför avsedda rubrikerna och. med angivande såvitt möjligt av kvantitet. På grund av inköpsförliållandena på lands­

bygden ansågos nämligen särskilda kolumner för redovisning dag för dag ej nödvändiga. Minnesanteckningar om dagsinköpen kunde dock göras i tomrummet efter varurubriken för att vid veckans slut hopsummeras och införas i slutkolumnen på varje sida. Den egentliga hushållsboken bestod således av 52 uppslag, där bokföraren endast hade att under på förhand uppgjorda rubriker införa veckans inkomst- och utgiftsposter.

Vid tveksamhet under vilken rubrik en utgifts- eller inkomstpost borde föras eller därest utgift eller inkomst icke passade till någon av de tryckta rubrikerna, skulle sådan post specificeras och införas å någon av de tomma raderna. För varje vecka skulle räkenskaperna avslutas, och innehöll formuläret för detta ändamål ett veckosammandrag, va rest å inkomstsidan skulle antecknas kontanta behållningen i. kassan vid veckans början och samtliga kontanta inkomster (inkl. bokföringsinkomster) samt å utgiftssidan kontanta utgifter under veckan (inkl. bokföringsutgifter) och kontant behållning i kassan vid veckans slut. Sedan veckans räkenskaper avslutats, skulle slutsummorna för de olika huvudslagen av utgifter och inkomster införas särskilt för var och en av årets 52

Danske Arbejderfamiliers forbrug. 2 Afd. : Landarbejdere. ICobenliavn 1901 (Stat. Med. 4 B., 11 B., 2 H.); — Danske Husholdningsregnskaber. 2 Afd.: Arbejdere og Haandværkere paa landet. Kobenhavn 1913. 3 Afd.: Husmænd og Gaardmænd. Kabenhavn 19.14 (Stat. Med.

4 B., 24 B., 2—3 H.); — Einar Storsteen: Et gaardbrukerbudget. Bidrag til belysning av bondeståndens livsvilkaar sammenlignet med arbeiderklassens (Statsokonomisk tidsskrift 1915) ;

G-. Sundström: Untersuchungen über die Ernährung der Landbevölkerung in Finnland (Helsingfors 1908, akademisk avhandling); — B. Se ab ohm Eowntree och May Kendall:

How the labourer lives. A study of the rural labour problem (London 1917); — Oskar Mulort: Vierundzwanzig ostpreussische Arbeiter und Arbeiterfamilien. Ein Vergleich ihrer ländlichen und städtischen Lebensverhältnisse (Jena 1908).

Inom produktionskostnadsstatistiken hava följande arbeten kommit till användning: Ernst Höi,jer: Undersökning av det större och mindre jordbrukets produktion (Sveriges allmänna lantbrukssällskaps skrifter n:r 3, Stockholm 1919); — Ludvig Nanneson: Räkenskapsre- sultat från svenska jordbruk I—VI (Meddelanden från kungl. lantbruksstyrelsen nr 201, 200, 217, 224, 234, 241, Lund 1916, 1918, Malmö 1919, 1920, 1921, 1922) och Det svenska lant­

brukets produktionskostnader. I. Bokföringsåret 1919—1920 (Statens offentliga utredningar 1922: 18); — J. E. Sunila: Undersökning av lanthushållningens räntabilitet i Finland I—VII (Lantbruksstyrelsens meddelanden och lantbruksekonomiska avdelningens publikationer, Helsingfors 1916—1921); — Peter Krosby: Norske gårdsrognskaper. Begnskapsåret 1920—

1.921 (Meddelelse fra Det kgl. Selskap for Norges Vel’s Undersekelser over jordbrukets drifts- forhold); — Rapport du Secrétariat des Paysans suisses au Departement fédéral de 1 Eco­

nomie publique: Recherches relatives à la rentabilité de l’agriculture pendant les exercises

1918—1919 et 1919—1920 du l:er mars 1018, au 29 février 1920, T—II (Lucerne 1921).

10* UNDERSÖKNINGENS UTFÖRANDE

veckor efter varandra i ett härför avsett sammandrag och vid räken­

skapsårets slut verkställas nedsummering av veckoposterna.

Den till kassaboken fogade varurapporten bestod av tvenne olika av­

delningar, avsedda den ena för införande av fortlöpande anteckningar angående förbrukningen i hushållet av dels produkter från eget jordbruk och kreaturshåll dels från arbetsgivaren såsom stat etc. mottagna varor och den andra för redovisning av till husdjur utfodrade kvantiteter av potatis, mjölk o. s. v. För varje varuslag skulle i regel angivas mängden, och i de fall, där detta svårligen läte sig göra, borde det ungefärliga värdet uppskattas och antecknas. Beträffande samtliga varuslag skulle för var­

dera halvåret uppgift lämnas om, till vilket medelvärde de borde upp­

skattas per kg., liter o. s. v.

I en särskild avdelning av hushållsboken begärdes därjämte av bok­

föraren en del uppgifter beträffande hushållets sammansättning m. m.

A första sidan i hushållsboken skulle uppgivas hushållsföreståndarens namn (eller namnets begynnelsebokstäver), yrke, arbetsställe och adress.

De följande två sidorna upptogo en förteckning på hushållets medlemmar, med angivande av deras ställning i hushållet, sysselsättning och. ålder jämte tiden för förbrukningen samt dess omfattning. Vidare hade bok­

föraren att avgiva vissa allmänna upplysningar angående bostaden samt att besvara frågan, huruvida familjen under räkenskapsåret åtnjutit gåvor in natura och andra löneförmåner än penningar, t. ex. fri bostad, fritt lyse, vedbrand, matvaror eller dylikt, och i sådant fall om möjligt uppgift å värdet i penningar därav, specificerat på de särskilda naturaförmånerna.

För de statavlönade lantarbetarna begärdes fullständig statlista upptagande såväl mängd som. värde för samtliga i staten ingående varuslag. Slutligen, skulle särskilda uppgifter lämnas av innehavare av brukningsdel angående äganderättsförhållandena, fastighetens taxeringsvärde, brukningsdelens areal och kreatursbesättning, skörden och dess användning etc.

Med varje exemplar av hushållsboken följde som en särskild bilaga en samling anvisningar och exempel, till förande av hushållsbok. I anvis­

ningarna betonades särskilt vikten av noggrann specificering såväl be­

träffande kontanta inkomster och utgifter som även i fråga om redo­

visningen av naturaomsättningen.

Undersökningens uttörande, primärmaterialet och dess bearbetning. För budgetundersökningens genomförande har socialstyrelsen varit hänvisad till intresserad medverkan från i. fråga om. landsbygdens sociala förhållan­

den sakkunniga, i första hand jordbrukets arbetsgivare och arbetstagare samt deras organisationer. Redan under det förberedande utrednings­

arbetet för planläggning av undersökningen hänvände sig styrelsen til!

Sveriges allmänna lantbrukssällskap, svenska lantarbetsgivareföreningarnas

fullmäktige och svenska lantarbetareförbundet med anhållan, att genom

nämnda organisationers försorg till styrelsen måtte överlämnas förteck-

UNDERSÖKNINGENS PRIMÄRMATERIAL 11 ^* ningar över på lämpligt sätt över organisationens hela verksamhetsområde fördelade personer, vilka voro lämpliga och villiga att i egenskap av kontrollanter handhava de lokala undersökningarna genom att ombesörja hushållsböckernas utdelning och övervaka bokföringen. Denna framställ­

ning möttes från nämnda organisationers sida med stort intresse och be­

redvillighet. Sedan en liknande hänvändelse gjorts även till hushållnings­

sällskapen i Jönköpings, Kronobergs. Kalmar, Grottlands, Hallands, Göte­

borgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, utsändes med ledning av de inkomna nominativa förteckningarna under slutet av år 1919 hus­

hållsböckerna, som kostnadsfritt tillbandahöllos av socialstyrelsen, jämte erforderliga anvisningar rörande utdelning, granskning och insamling av desamma. För varje under ett helt år fullständigt förd hushållsbok erbjöds viss ersättning, som sedermera fixerades till 25 kr., varjämte särskilda penningbelöningar utlovades för de bäst förda böckerna.

Genom kontrollanternas försorg utdelades i slutet av år 1919 c:a 800 hushållsböcker, varefter bokföringen tog sin början å flertalet orter i slutet av år 1919 och på övriga platser i början av nästföljande år.

Bokföringen påbörjades av c:a tre fjärdedelar av samtliga i undersök­

ningen deltagande hushåll under oktober, november och december 1919 och av övriga bokförare under januari 1920, och sammanföll redovis­

ningsåret för flertalet hushåll med för lantarbetarna gällande tjänsteår

(2Vio 1919— ^2‘7io 1920), varigenom ett eventuellt ombyte av plats efter tjänstetidens utgång ej påverkade hushållsbokföringen.

And räkenskapsårets slut insamlades hushållsböckerna av kontrollan­

terna och översändes till socialstyrelsen, som efter granskning fördelade de utlovade ersättningarna och premierna ^1. Från samtliga undersöknings­

orter hava inkommit tillsammans 425 under ett helt år förda räken­

skapsböcker. Då hela antalet utdelade böcker utgjorde 835, hava så-

1 I premier utdelades: 2 forsla pris à 100 kr. till A. Andersson, Hedensö, oeli C. Anders­

son, Hyringa gärd, Ulvstorp ; 5 andra pris å 50 kr. till K. Bergman, Nastorp, Nävekvarn, K. A. Franzén, Lärbro, F. Gustavsson, Lundgården, Hammar, A. Lundroth, Ostana gård, Valskog, oeli B. N. Mild, Eossön; 33 tredje pris à 25 kr. till N. Alm, Brogårda gård, Bjuv, A. Andersson, Nävekvarn, E. Andersson, Lövsta bruk, O. Andersson, Granliden, Länna sta­

tion, G. Augustsson, Övre Kolsäter, Värml.-Nysäter, A. Carlsson, Brogårda gård, Bjuv, Hj.

Carlsson, Loclmevi, E. A. Eldh, Lundby gård, Okna, E. Fredriksson, Kastberga gård, Kast- berga, P. Hultqvist, Livereds gård, Grävsnäs, N. H. Jönsson, Dybecks gård, Tofthög, A.

Karlsson, Lindholmens gård, Lindholmen, J. Karlsson, Kyningsnäs gård, Ryningsnäs, K. A.

Karlsson, Välsjöuddegård, Ärla, O. F. Karlsson, Aske gård, Bro, C. E. Larsson, St. Lövhulta

gård, Eskilstuna, J. Lindgren, Östbyn, Anundgård, J. Lindskog, Björnstorp, K. Lundberg,

Geddeholms gård, Västerås, A. G. Nilsson, Björkhult, Hjorteds station, J. A. Nyländer, Ahle-

borgs gård, Gunnarstorp, A. Olofsson, Säbylrolms gård, Landskrona, J. Olsson, Dybecks gård,

Tofthög, K. Olsson, Långban, E. Pettersson, Ekenäs gård, Ringstorp. H. Pettersson, Ivappels-

hamn, A. Sandsjö, Senäte gård, Otterstad, O. Sundberg, Brändön, E. Svensson, Blekhems

gård, Almvik, J. S„ Målsryd, G. A. Tingström, Tingvall, Bullaren, A. G. Törnblad, Horndal,

och E. Örnvall, Hasselby gård, Lofta.

MATERIALETS BEARBETNING 12*

lunda ungefär hälften av de personer, som erhållit hushållsbok, fullföljt bokföringen under ett års tid. I betraktande av de särskilda svårig­

heter, som möta en undersökning av levnadskostnaderna bland samhälls­

grupper med endast delvis genomförd penninghushållning, får det upp­

nådda resultatet anses såsom relativt gott. Flertalet av de slutförda böckerna synes även i kvalitativt avseende vara tillfredsställande, ehuru- väl redovisningen av naturahushållningen, såsom var att vänta, i ett stort antal fall blivit mindre fullständig. Genom, direkta förfrågningar lios vederbörande bokförare har det emellertid varit möjligt att delvis avhjälpa de ofullständigheter, varmed hushållsböckerna visat sig vara be­

häftade. I samband härmed införskaffades även vissa kompletterande upp­

lysningar angående bostädernas dimensioner och de egna hemmens eko­

nomi dels genom utsändande av särskilda frågeformulär och dels genom besök av undersökningens ledare hos ett 30-tal bokförare. Vid bearbet­

ningen har det, för erhållande av ett så homogent material som möjligt, befunnits lämpligt att av olika anledningar utgallra 53 böcker. Under­

sökningens primärmaterial utgöres således av 372 under ett helt år förda räkenskapsböcker.

I vilken mån undersökningen kan anses vara representativ för landets olika delar, framgår av efterföljande översikt av vid undersökningen be­

arbetade räkenskapsböckers fördelning på olika län. För bedömande av materialets representativitet i övrigt hänvisas till kap. II (sid. 16* ff.) och kap. III (sid. 44* ff.).

Antal bearbe­

tade hushålls­

böcker Stockholms län... IB

Uppsala » IB

Södermanlands » ... 34 Östergötlands » ... 40 Jönköpings » ... 9 Kronobergs » ... —

Kalmar *■ 2.1

Gottlands » __ 23

Blekinge » ... 1.

Kristianstads » ... 5 Malmöhus » ... 44 Hallands » ... —

Antal bearbe­

tade hushålls­

böcker Göteborgs o. Bohus län... 6

Alvsborgs » 8

Skaraborgs » 28

Värmlands » 19

Örebro » 7

Västmanlands » 34

Kopparbergs , 11.

Gävleborgs » 6

Västernorrlands » 12

Jämtlands » —

Västerbottens » 2

Norrbottens » 34

Summa 372

I fråga om tillvägagångssättet vid bearbetningen av det inkomna hus-

hållsboksmaterialet ansluter sig förevarande undersökning nära till 1913 —

1914 års allmänna levnadskostnadsundersökning. Sedan hushållsböckerna

granskats och i görligaste mån kompletterats genom förfrågningar hos

vederbörande bokförare och kontrollanter, har den förberedande uppgiften

MATERIALETS BEARBETNING 13*

varit att hopsummera i kassaböckerna lämnade uppgifter om kontanta inkomster och utgifter och i förekommande fall motsvarande kvantiteter och överföra de sålunda erhållna årssummorna till en för ändamålet ut­

arbetad kartolin (bil. 2). Med ledning av den speciella redovisningen för lanthushållets naturaomsättning hava därefter de naturainkomster, som använts i hushållets egen förbrukning, beräknats och likaledes uppförts å bearbetningskartolinen.1 Därvid har till norm för de prisuppgifter, som kommit till användning vid naturaomsättningens värdering i penningar, tagits arbetsgivarens salupris (partipris) och icke det detta stundom under­

stigande värde, vartill statpersedlarna etc. varit upptagna i gårdarnas räkenskaper. Med utnyttjande dels av i hushållsböckerna meddelade priser och. dels av inom socialstyrelsen i samband med den årliga lantarbetar- stati stiken eller för annat ändamål insamlat prismaterial har det även varit möjligt att med tillräcklig noggrannhet beräkna i penningar de i undersökningen representerade lantarbetarnas naturainkomster jämte mot- svarande förbrukning.

Sedan sålunda den kontanta budgeten och de beräknade inkomster och utgifter, som representera hushållets naturaomsättning, uppförts på karto- linen var för sig i olika kolumner, hava summorna adderats för åstad­

kommande av en totalbudget för hushållet. Genom detta förfaringssätt vanns från början obundenhet i fråga om den fortsatta bearbetningen samt möjlighet att genom sammanställningar och jämförelser mellan olika hushåll komplettera och bearbeta materialet ur olika synpunkter.

Vid den fortsatta bearbetningen sorterades karto]inerna i grupper, valda efter indelningsgrunder, som framgå av tabellbilagan, och summerades inkomster och. utgifter för hushållen inom varje grupp. De sålunda erhållna talen överfördes på andra liknande kartoliner, vilka i sin tur användes för nya sammanslagningar o. s. v., varefter slutligen gruppsummorna lades till grund för medeltalsberäkningar för inkomster och utgifter.

Vid bearbetningen av uppgifterna från de olika orterna befanns bl. a., att konsumtionen uppvisade en del. lokala skiljaktigheter. För att när­

mare belysa detta förhållande hava särskilda landsdelsbudgeter beräknats på grundval av hushållsböckernas uppgifter. Härvid sammanfördes av de i undersökningen representerade länen Stockholms, Uppsala, Söderman­

lands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gottlands, Göteborgs och Bo­

hus, Alvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län till mellersta Sverige, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län till södra Sverige samt Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län till norra Sverige. Vid fastställande av riksbud- geten har hänsyn tagits till antalet i undersökningen deltagande hushåll, i de olika landsdelarna och utgör således riksbudgeten medeltal för samt­

liga i undersökningen representerade familjer.

1 Härvid hava bl. a. följande reduktionstal använts: 100 kg. råg =80 kg. mjöl, 100 kg. vete

= 70 kg. mjöl (erläggas »kvarntull», avgår 7 kg. mjöl); 1 hl. potatis = 70 kg. Till 1 kg.

smör beräknas åtgå 2’« kg. grädde eller 26 kg. oskummad mjölk.

14 * REDUKTION TILL KONSUMTIONSENHETER

För att i möjligaste mån eliminera det inflytande familjens växlande storlek utövar på konsumtionens gestaltning äro de i tabellbilagan publi­

cerade medeltalen samtliga beräknade per konsumtionsenhet, varvid den vid 1913 —1914 års allmänna levnadskostnadsundersökning använda tyska enlietsskalan ersatts med den s. k. amerikanska skalan vars enlietstal för olika åldersår framgår av nedanstående sammanställning:

Aldersår

0-3 4 — 6 7 — 10 11 — 14 115 o. däröver

Konsum tions- j män 0-15 0-4.0 0*7 5 0-ao l-oo

enheter \ kvinnor 0*15 0-40 0*7 5 0-90 090

Näringsbehovet, hos en fullvuxen man (från och med 15 år) har tagits till utgångspunkt och ansetts motsvara en konsumtionsenhet. Vid om­

räkningen av antalet individer till konsumtionsenheter har hänsyn tagits till frånvaro under bokföringstiden liksom även till förekomsten av in­

ackorderade, inneboende och spisande gäster. I de familjer, där det förekom tjänarinna, hava utgifterna för hennes konsumtion lagts till “utgifterna för tjänare“. Beräkningen av självkostnaderna för inackorderade, inne­

boende och tjänare vilar på det, givetvis endast tillnärmelsevis riktiga antagandet, att kostnaderna per enhet för dessa mer eller mindre utan­

för familjen stående element (beträffande matvaror och bostad) äro de­

samma som för familjemedlemmarna själva.

För att möjliggöra jämförelser med undersökningar utförda på grund­

val av andra konsumtionsenhetsskalor, hava familjens medlemmar i kap. II (sid. 22*) redovisats fördelade efter åldersår, varigenom omräkningar av undersökningens resultat kunna företagas.

1 Angående orsaken tilL att denna enlieisskala kommit till användning vid förevarande undersökning, ävensom rörande betydelsen över huvud taget av valet av enhetsskala, hän­

visas till den utförliga redogörelse för hithörande spörsmål, som lämnats i den av social­

styrelsen utgivna publikationen: »Livsmedelsförbrukningen inom mindre bemedlade hushåll under krisåren 1914—1918». (Stockholm 1922, sid. 92 ff.) I detta samband torde särskilt böra framhållas, att konsumtionsenhetsskalan närmast återger relationen mellan näringsbe­

hovet för olika åldrar och kön, när konsumtionsenheten antages vara en vuxen mans för­

brukning vid medeltungt arbete. I vad mån denna relation förändras, när — såsom i före­

varande undersökning — flertalet hushållsföreståndare med hänsyn till arbetets tyngd måste hänföras till grovarbetare, kan ännu ej anses genom ingående undersökningar utrönt. — Den tyska konsumtionsenhetsskalan har följande enhetstal:

Aldersår

0 — 3 4—6 7—9 10-12 13—14 15 — 16 17 — 18 19 o. däröver

Konsumtions- J män 0'1 0'2 Os 04 Oö 07 <H 1'0

enheter | kvinnor 0'1 Oa 03 04 0-5 O-s 0'7 0'S

15 ^*

ii. Hushållens samhällsställning och sammansättning samt hostads- och odlingsförhållanden.

Familjernas ställning i ekonomiskt och socialt avseende. De i undersök­

ningen ingående familjernas samhällsställning torde bäst framgå av respek­

tive budgeters storlek och hushållsföreståndares yrkesfördelning. Bortses från de intäkter, som förbrukas i driften, finner man, att den för hushållets egen förbrukning disponibla årsinkomsten (“nettoinkomsten“) varierade mellan 1 280 och 7 583 kr., under det att genomsnittsinkomsten för samt­

liga hushåll var 3 418 kr. Endast omkring en femtedel (19-7 %) av hus­

hållen hade en årsinkomst av 4 000 kr. och däröver. Den närmare för­

delningen på grupper med hänsyn till nettoinkomstens storlek per år framgår '» av nedanstående tablå:

Årsinkomst per liushåll, kronor

Under 2 500— 3 000— 3 500— 4 000— 4 500— 5 000 o. Samtliga 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 däröver hushåll

Antal hushåll... ... 47 92 90 70 26 23 24 ³⁷²

1 procent... ... 12-c 24-7 24” 2 18-s 7-0 6-2 6'5 100 «

Familjernas ekonomiska ställning har här mätts genom inkomstbudgetens storlek. Inkomsten per hushåll är emellertid endast den ena av de båda huvudfaktorer, som i första hand bestämma familjens välstånd. Den andra faktorn är det förefintliga behovet, som huvudsakligen beror på antalet medlemmar i hushållet, deras ålder och kön och som i. konsumtions- statistiken mates genom antalet konsumtionsenheter. Den sålunda erhållna inkomsten per konsumtionsenhet, vilken i det följande genomgående an­

vändes som mätare på välståndsgraden \ varierade mellan 403 och 2 111 kr. och uppgick i genomsnitt för samtliga familjer till 903 kr. Hushållen fördelade sig med hänsyn till det relativa välståndet i grupper enligt följande sammanställning.

Antal hushåll X procent...

Å r s i n k o ni s t per kon s u m t i: o n s e n h 6 t , k r o n o r Under 450 — 750— 1 050— 1 350— 1 650 o. Samtliga

450 750 1 050 1 350 1 650 däröver hushåll

2 108 125 86 33 18 ³⁷²

0-5 29-0 33 -6 23-1 8-9 4;9 ^{100 «}

Mer än tre femtedelar (63 -i %) av samtliga hushåll voro sålunda hän­

visade till en årsinkomst, som per vuxen man beräknad ej uppgick till 1 050 kr. Dessa siffror — ställda i samband med vad ovan anförts och

1 Härvid, bortses således från den olika köpkraft de särskilda hushållens i penningar be­

räknade inkomst representerar gent emot varor (jfr kap. V, sid. G2S!).

16 ^* FÖRDELNING EFTER YRKEN

med år 1920 rådande penningvärde — visa följaktligen, att de under­

sökta, hushållen över huvud taget representera mindre bemedlade familjer.

Den i ett senare kapitel (sid. 44*) verkställda jämförelsen mellan hushålls- föreståndarnas speciella löneinkomster och den årliga lantarbetarstatistikens uppgifter ger därjämte vid handen, att här representerade hushåll torde kunna betecknas såsom, någorlunda typiska för landsbygdens mindre be­

medlade, i det att deras löneinkomster i regel endast oväsentligt överstiga motsvarande allmänna lönenivå.

HushållslörestAndarnas yrkesfördelning framgår av efterföljande översikt (tab. A) av de särskilda yrkenas frekvens bland samtliga i undersökningen ingående hushåll och inom olika landsdelar.

Tab. A. Hushålls föreståndarnas yrkesfördelning.

1 Arbe- D ä r a v D ä r a v i

"Yrkesspeciäliteter Sta­

tare Tor- pare

Dag­

lönare tar- små- brukave

för- o.

yrkes­

män Övriga

arbe­

tare Samt­

liga Mellersta Sverige

Södra Sverige Norra

Sverige

Kreatursskötare... 36 i 5 _ 1

18 24 42 34 5 3

förmän ... 16 — 2 — 18

18 16 i i

Övriga... 20 i 3 — 24 24 18 4 2

J ordbr uksarb etare... 126 34 28 17 ; 43 162 205 154 34 17

Rättare, befallnings-

män ... 30 1 _ _ _3i __ 31 31 _ ^—

fördrängar... 10 — 2 — 12 — 12 11 1 —

Kördrängar... 53 2 5 — 60 60 41 17 2

Övriga jordbruksar­

betare ... ■... 33 31 21 17 _ 102 102 71 16 15

Yrkesmän ... 32 4 34 20 90 __ 90 58 7 25

Trädgårdsmästare... 5 — . 1

6 — 6 4 1 1

Smeder ... 10 1 1 2 14 — 14 13 — 1

Skomakare (sadelm.) — — 5 2 7 — 7 4 __ 3

Snickare ... 13 1 10 7 31 — 31 19 2 10

Övriga yrkesmän ... 4 2 17 9 32 — 32 18 4 10

Övriga arbetare... 6 4 19 6 — 35 35 11 4 20

Därav: För- o. yrkes­

män... 88 5 38 20 151 _ 151 116 9 26

Övriga arbetare 112 38 48 23 — 221 221 141 41 39

Samtliga arbetare... 200 43 80 43 151 221 872 257 50 05

Därav arbetare, som under räkenskaps­

året arbetat åt

en arbetsgivare... 180 43 43 1 11 108 169 277 210 44 23

flera arbetsgivare

(fast anställda) ... 20 _ 3 7 16 23 20 3 _

olika beställare (självständiga nä­

ringsidkare) ... 40 32 36 36 72 27 3 42

1 Därav Ü jordbruksarbetare, 2 skogvaktare, 2 stenarbetare, 2 byggnadsarbetare, 1 såg­

verksarbetare och 1 brevbärare, vilka samtliga varit årsanställda.

MATERIALETS SOCIALA REPRESENTATIVITET 17 ^* Flertalet eller 59-4 % av familjeförsörjarna voro egentliga arbetare och do övriga tillhörde för- och yrkesmannens grupp. Av de egentliga arbe­

tarna var dock en sjättedel (16-3 %) “sin egen“, medan fem sjättedelar (83-7 %) hade fast anställning hos arbetsgivare 5 bland för- och yrkes­

mannen uppgingo de självständiga näringsidkarna till nära en fjärde­

del (23-8 %) av samtliga. Fördelas hushållsbokförarna efter formen för avlöningens utgående och anställningens i samband därmed stående art, befinnes flertalet eller 53-7 ?»' av samtliga tillhöra statarklassen, medan en niondedel (11'6 %) ntgöres av torpare, en femtedel (23 u. %) av daglö­

nare (utan jord) och en niondedel (ll16 %) av småbrukare och egnahems- innehavare, vilka i avsevärd utsträckning hämta sina inkomster från lön­

arbete åt andra och därför här betecknats som arbetare. Utmärkande för den första gruppen är att förutom årslön erhålles en s. k. stat av för eget hushåll erforderliga livsförnödenheter jämte för familj avpassad bostad.

Under beteckningen daglönare hava sammanförts de lantarbetare,, som er­

hålla sin avlöning huvudsakligen i form av månadslön, dagspenning, tim­

lön eller ackordslön, medan torparna utgöras av de personer, som tillde­

lats brukningsrätt till vissa jordlägenheter mot att de kontraktsenligt åtagit sig skyldighet att utföra visst mått av arbete å huvudgården.

I folkräkningen år 1910, som är den senaste tidpunkt, för vilken före­

ligger en fullständig översikt över befolkningens yrkesfördelning, redovisas 25 465 statare, 63 785 jordtorpare och 107 366 “övriga jordbruksarbetare“

(utan jord). I föreliggande undersökning äro således statarna mycket överrepresenterade (7-9 %0) i förhållande till torparna (O'7 %o) och dag­

lönarna (0'8 7oo)> vilket förhållande givetvis sammanhänger med, att vid en undersökning av lantarbetarnas sociala ställning och levnadsförhållanden uppmärksamheten framför allt riktas på de större brukningsdelarna, där lönarbete spelar en mera betydande roll och där statarna äro de typiska lantarbetarna.

Såsom naturligt är återfinnas de av budgetundersökningen berörda egentliga arbetarna företrädesvis inom de lägre välståndsklasserna, medan

Årsinkomst per konsumtionsenket, kronor

Antal konsnmtionsenlieter per

hushåll Samt­

liga Under 750 — 1 050— 1 350 o. Under 2-31 — 3'21 — 4-il o. hus-

750 1 050 1 350 däröver 2-81 3'20 4-10 däröver håll

/o O/

/o % % % ^% % ^{X %}

För- och yrkesmän... 25'4 40-8 45'4 64-7 50-0 41-8 43'5 32-2 40 o

Övriga lantarbetare... 74: u 59-2 54‘G 35-a 50' o 58-2 56:5 67-s 59 4

Samtliga lantarbetare 100 o 100 o ICO o 100 o 100 o 100 o 100 o 100 o 100»

(lärav : statare... 60-o 49-e 57-0 45'i 64-7 63-s 54-1 39'7 53 7

torpare... 17'3 11-2 7-0 7-S 5-9 7-1 14-1 16'ö 11«

daglönare ... 10'0 29-0 23-2 35'8 27-9 184 22'd 24-8 23 1

arbetarsmä-

brukare ... 12-7 9'« 12'8 11-8 1-5 ^11-2 '9'4 19-0 11 8

2 ^— Levnadskostnadstmdersökningen.

18 * HUSHÅLLENS STOELEK

för- och yrkesmannen åter äro relativt talrikare inom de högre grupperna.

Närmare belysas dessa förhållanden genom sammanställningen å föregående sida av materialets relativa fördelning på olika lantarbetargrupper.

Denna tablå utvisar en successiv förskjutning av fördelningen inom olika välståndsgrupper. Arbetarhushållens relativa andel sjunker sålunda från ungefär tre fjärdedelar i den lägsta, inkomstgruppen till att utgöra endast c:a en tredjedel i den högsta, medan för- och yrkesmannens rela­

tiva tal visa motsvarande stegring. En förskjutning äger samtidigt rum även så till vida, att daglönarhushållen stiga i antal inom de högre väl- ståndsgrupperna på bekostnad av statare och torpare. Betydelsen av materialets sammansättning ur nu anförda synpunkt kominer att närmare framgå av de följande kapitlen.

Hushållens sammansättning och storlek. I flertalet eller 849 hushåll bestod familjen av man, hustru och barn, i 17 fall av endast man och hustru. I 1 fall utgjordes hushållet av änkling och barn samt i 5 fall av ogift man med hushållsföreståndarinna. Dessutom förekommo i 25 fall släktingar såsom medlemmar av familjen. Antalet familjemedlemmar, som deltagit i föi'brukningen mer än 6 månader under året, utgjorde till­

sammans 1 876 eller i medeltal 5- 0 4 medlemmar per familj, därav för sta­

tare 4-7 8, torpare 5-8 6, daglönare 4-9 0 och arbetarsmåbrukare 5-7 7. Mot­

svarande antal konsumtionsenheter var för samtliga familjer 1 889'2 5 och i genomsnitt per hushåll 3-7 3 1 2 .

Den i samband med 1910 års folkräkning vidtagna yrkesräkningen * möjliggör för statar- och torparklassen en någorlunda exakt beräkning av familjens medelstyrka. Antages nämligen, antalet yrkesutövare för dessa mera sällan ensamboende lantarbetare även motsvara antalet hushåll, befinnes genomsnittsfamiljen omfatta för statarna 4-10 och för torparna 3-4 8 medlemmar eller, om hänsyn tages även till deras hemmavarande barn över 15 år och magar, till resp. 4'43 och 4-3 8 personer. Härav torde — trots att yrkesräkningen och budgetundersökningen ej avse samma år — den slutsatsen kunna dragas, att de i budgetundersökningen deltagande statar- och torparhushållen äro i medeltal ej oväsentligt större än genomsnittet för samtliga i landet förefintliga statar- och torparfamiljer.

1 Användes den tyska kousumtionsenlietsskalan (jfr noten å sid. 14*), bliva motsvarande tal 1 050'0 och 2 '83.

2 Jfr Folkräkningen den 31 december 1910. III. Folkmängdens fördelning efter yrken

(sid. 13 ff.).

HUSHALLENS STOELEK 19*

I tab. B redovisas antalet familjemedlemmar, resp. konsumtionsenlieter i medeltal inom olika yrkes-, välstånds- ocli storleksgrupper samt inom olika landsdelar.

Tab. B. Hushållens storlek inom olika yrkes-, välstånds- och storleksgrupper samt inom olika landsdelar.

Årsinkomst per konsum- tionsenhet, kronor

Antal konsumtionsenlieter per hushåll Samt­

liga hus­

håll

Därav

■

Antal familjemedlem­

mar i medeltal per hushåll ...

Under 750

750- 1 050

1050- 1 350

1 350 o. där­

över Under

2*31 2*31-

3-20 3*21- 4-10

4*11 o. där­

över

Meller­

sta Sverige

Södra Sverige

Norra Sverige

« 8« 4-92 4 ^{09 3X4 2 90 4*08 4*92 7 il 5 04 4*98} 4 ^{64 5*62}

därav : för- ocli yrkes­

män ... (ra 2 4* 7 G 4-08 3*0 9 2-91 3*6 1 4*7 8 6*59 4 51 4-48 3* 7 8 4*8 8 övriga lantar­

betare ... 0-98 5*03 4-3 1 3-22 2-8 8 4-4 2 5*02 7 ' a 7 O 41

.

5-3 8 4*83 6*10 statare ... 6*53 4'4 4 3-07 3-00 3-05 4-10 498 7-08 4*78 4*7 7 4*7 9 — torpare... 7-03 4* 8 G 4-50 3-00 2-50 3-71 4* 7 5 7*95 5*86 5*9 7 4*17 7-20 daglönare ... 6*73 5*4 0 4*45 3-0 6 2-iiS 4*28 4-84 (>•70 4 90 4*6 3 4*4 0 5*21 arbetarsmå-

brukare ... 7-07 5*7 5 5-0 9 4-00 2-00 3*91 5*25 7*oo 5*7 7 5'5 8 6*oo Antal konsumtionsen-

heter i medeltal per

hushåll ... 4 98 3'7 8 2 96 2-24 2 o« 2*83 3 71 5 42 3*78 3 69 3*27 4 oo därav : för- och yrkes­

män ... 4 ‘ 7 G 3*7 2 3*io 2-2 s 2 ' 0 s 2'7 s 3*6 7 5-10 3*44 3*40 2*94 3-7 8 övriga lantar­

betare ... 5*0 G 3-82 2'S4 2-17 2’04 2*87 3*7 5 5* 0 8 3 04 3*9 2 3*84 4-2 9 statare ... 4-71 3-8 7 2-5 7 2-12 2-09 2*83 3*75 5*2 9 3 47 3*5 2 3*23 torpare... 5'50 3*7 8 3*6 7 2-11 1*98 2*70 3*74 5*82 4*87 4'3 5 3*3 6 5*73 daglönare ... 4'9 2 4-2 7 , 3-3 7 2-21 2*04 2*90 3*04 5-3 1 3 71 3*44 3*85 4*03 arbetarsmå-

brukare .. 5*68 4'39 ! 3*50 2-91 1*90 2*79 3*6 2 5*50 4*87 ^{4*88 _ 4-1*8} .Familjens storlek, som väsentligen beror på antalet barn, står i ett visst siffermässigt sammanhang med välståndsgraden. Såväl för samt­

liga hushåll som även för de särskilda socialklasserna visade nämligen medeltalen successiv minskning från den lägsta till den högsta välstånds- gruppen. Beträffande för- och yrkesmannen var därjämte medelstyrkan per hushåll genomgående något lägre än för övriga lantarbetare. Mate­

rialets ovan påtalade sammansättning gör emellertid, att skillnaden i hus­

hållens medelstyrka för de båda socialgrupperna än mera vidgas vid genom­

snittsberäkningar för samtliga i grupperna ingående hushåll. I medeltal

kommo nämligen på varje för- och yrkesmannahushåll 4-5l och på övriga

hushåll ^ö'4l familjemedlemmar (resp. 3’44 och 3-94 konsumtionsenlieter).

20 ^* HUSHALLENS SÏOKLEK

Sambandet mellan familjens storlek och totalinkomsternas höjd fram­

står tydligt, om hushållen fördelas efter storlek och den genomsnittliga nettoinkomsten beräknas inom varje storleksgrupp.

Hushåll med nedanstående antal konsumtionsenheter

Under 2-31— 3-21 — 4-11 och

2-31 3-2 0 4U0 däröver

Antal konsumtionsenheter i medeltal per hushåll 2'OG 2-83 3‘71 5-42 därav för- ocli yrkesmän ... ... 2’0S 2-78 3'6 7 5-io

» övriga lantarbetare ... ... 2'04 2'87 3-75 5*5 8 Summa nettoinkomster i medeltal per hushåll, kr. 2 967

3127 6 3 316 0 31)78-4

därav för- och yrkesmän ... 3 266-c 3 516'4 4146-7

» övriga lantarbetare ... ... 2 850-3 3 027-6 3 161-6 3 898-4

Vid denna gruppering kan således en ökning av hushållets i nlcomste med stegrat barnantal konstateras. Totalinkomsterna växa emellertid lång- _{o O} sammare än familjens storlek, varigenom välståndet avtager.

Familjernas storlek varierade från 2 till 11 personer, såsom nedarf- stående sammanställning utvisar:

Årsinkomst per konsumtions- Antal konsumtionsenheter per Samtliga

enhet, kronor hushåll hushåll

Under 750— 1 050 — 1 350 o. Under 2-31 — 3*21 — 4-11 o.

750 1 050 1 350 däröver 2*31 3-20 4*10 däröver Hushåll med

2 familjemedlemmar — 3 2 14 19 _{— — —} 19 5 i

3 » — 13 31 22 37 29 — — 66 17 7

4 » 8 42 28 n 12 40 37 — 89 23 »

5 » 18 27 14 2 — 21 22 18 61 16-4

6 » 26 25 6 2 _— 8 22 29 59 15 9

7 » 21 9 3 — — — 4 29 33 8-B

8 » 20 O 2 — — — — 25 25 6 7

9 » 9 1 — — — — — 10 10 2-7

10 ^» 5 1 — — — — — 6 6 1«

11 » 3 1 — — — — — 4 4 ll

Summa 110 125 86 51 68 08 85 121 372 100 o

Nära en fjärdedel (23-9 %) av hushållen hade fyra medlemmar, medan tre-, fem- och sexpersonersfamiljerna utgjorde ungefär en sjättedel (resp.

17-7, 16 '4 och 15- 9 %) vardera. Icke mindre än 78 hushåll eller en femtedel (21-0 %) av samtliga hade 7 medlemmar och därutöver, där­

ibland 6 familjer på 10 och 4 på 11 personer.

Med hänsyn till antalet konsumtionsenheter fördelade sig hushållen på

grupper enligt följande tablå:

FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER 21 *

Antal konsumtionsenheter per hushåll Samtliga

Under 2'SI 2-31 — -3-20 3-21- •4-10 4-11 o. däröver hushåll

Ahs. _% Aha. % Ahs. % Ahs: /O ^ADS. 7°

Antal bushåll ... 68 183 98 26 4 85 22-8 121 32 5 372 100 o

därav för- och yr­

kesmän ... 34 22' B 41 27-2 37 24-5 39 25-8 151 lOO-o

övriga lantarbe­

tare ... 34 15 -4 57 25-s 48 21-7 82 37-1 221 100 o

Antal, konsum-

tionsenlieter... 140 15 10 l 277-45 20-o 315-so 22-! 656 15 47'2 1 389-25 100#

därav för- och yr­

kesmän ... 70-7 0 13-6 114-05 22-0 135-70 26-t 198-85 38-s 519-85 100 o övriga lantarbe-

tare... 09-10 8-0 103-40 18-8 179-80 20-7 457-3 0 52-5 869 o o lOO-o

Nära en femtedel (18'3 %) av hushålfÉn bestodo således av högst 2-30, mer än fyra femtedelar (44/7 %~) av liögst 8-2 0 och två tredjedelar av högst 4-10 konsumtion senheter. Den återstående tredjedelen (32-5 %) av hushallen omfattade nära hälften (47’2 %) av sammanlagda antalet kon­

sumtions enheter.

Familjemedlemmarnas fördelning på olika åldersår framgår av tab. C å nästföljande sida.

1 nedanstående sammanställning redovisas hushållsföreståndarna och deras hustrur, fördelade i åldersgrupper:

Aide r s g r uppe r

Under 25 — 30 — 35 — 40 — 45 — 50 - 65 år o.

25 år 30 år 35 år 40 år 45 åi 50 år 65 år däröver Summa statare ... 4 27 50 40 33 25 19 2 200

Antal män torpars... 1 3 3 13 9 4 9 i 43

daglönare... 2 6 15 19 18 12 13 i 86

arbe tar småbrukare — 1 5 4 14 10 8 i 43

statare ... 9 38 43 31 44 17 15 i 198

Antal kvinnor , torpare... - 5 7 12 9’ 1 6 — 40

daglönare ... 4 12 19 17 15 10 9 ^— 86

arbetarsmåbrukare 5 6 7 12 10 1 i 42

De produktivkraftigaste åldersgrupperna omfattade således det ojäm­

förligt största antalet av hushållsföreståndarna och deras hustrur.

Ur konsumtionsstatistisk synpunkt är emellertid icke blott familjemed­

lemmarnas antal av betydelse utan även antalet till familjen ej hänförliga,

främmande personer, som i. större eller mindre utsträckning deltaga i den

gemensamma hushållningen. Av de i hushållsböckerna begärda särskilda

uppgifterna framgår, att inneboende, inackorderade och spisande gäster

funnos i 62 hushåll eller - i en sjättedel (16'7 %) av samtliga, såsom

närmare synes av tablån å sid. 23*.

22 * FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER

Tab. C. Familjemedlemmarnas fördelning på olika ålder sår.

Årsinkomst per konsumtions­

enhet, kronor Samt-

liga husliåll !

i

Därav i

Statare i Dag-

Arbe­

tar- Åldersår Under

750 750 — 1 050

1 050—

1 350

1 350 o.

däröver

Mellersta Sverige

Södra 1 Sverige j K orra

Sverige

L U 1 ^{jlCtl U i} 1

lönare små­

brukare m. kv. m. kv. m. kv. m. kv. m. kv.' m. 1 kv. m. kv. m. kv. m.| kv. m. jkv. m. jkv. m. kv.

0— 1 10 4 3 4 4 4 2 3 19 15 14 8 2 4 3 ^{3 11 10 4 ___ 4 2 ___ 3}

1—2 10 11 4 10 5 14 5 6 24 41 13 28 8 4 3 9 16 20 2 4 5 13 1 4

2— 3 16 15 9 4 8 16 4 4 37 39 23 25 6 7 8 7 21 21 5 5 6 8 5 5

3 ^— 4 13 9 13 10 6 5 5 9 37 33 26 25 6 3 5 5 23 20 4 i 5 7 5 5

4— 5 21 11 6 14 6 10 i 2 34 37 30 23 1 8 3 6 20 15 5 10 4 9 5 3

5— 6 12 12 8 15 8 6 2 3 30 36 16 23 6 5 8 8 15 22 2 3 8 6 5 5

6— 7 17 25 10 21 7 4 — 2 34 52 25 35 3 9 6 8 21 27 4 8 6 11 3 6

7— 8 16 18 11 16 4 5 i 1 32 40 24 32 4 3 4 5 16 19 ^f> 2 8 12 2 7

8— 9 18 17 16 8 6 1 2 1 42 27 24 19 6 2 12 6 17 12 8 3 14 6 3 6

9-10 25 13 8 14 3 3 — 1 36 31 29 20 3 6 4 5 20 14 6 4 6 10 4 3

10—11 31 18 18 5 3 3 ^{— —} 52 26 42 20 4 2 6 4 27 13 13 8 5 2 7 B

11—12 16 13 10 6 1 4 ^{_ —} 27 23 17 15 4 4 6 4 ii 11 4 8 4 3 4

12—13 20 20 14 10 1 3 1 ^— 36 33 28 21 3 1 5 11 23 13 4 ⁷ 8 9 1 4

13—14 10 15 14 12 2 6 ^{— —} 26 33 14 22 3 6 9 5 12 15 ³ 6 6 8 5 4

14—15 15 8 7 11 2 3 ^— 1 24 23 18 17 1 — 5 6 16 9 3 4 4 7 i 3

15-16 ii 14 3 5 2 3 ^— — 16 22 ⁸ 16 ¹ 1 7 5 5 11 2 1 4 4 5 6

16—17 2 4 7 7 2 2 — — 11 13 « 7 2 5 4 3 4 2 4 8 4 3 1

17—18 5 4 3 3 3 i — 1 11 9 6 2 — i 5 6 4 1 1 1 2 4 4 3

18—19 3 3 2 4 1 — — — 6 7 3 3 — — 3 4 1 1 2 — 3 2 — 4

19-20 1 — — — 1 ^{— — —} 2 — 1 — — 1 — 1 — — — 1 — — —

20—21 ^— 1 1 3 2 ^{— — —} 3 4 1 3 — — 2 1 1 — — 1 1 1 1 2

21—-22 ‘ 4 1 1 2 1 — 1 — 7 3 2 2 — — 5 1 1 1 i — 1 2 4 —

22—23 - 1 1 2 — 4 — 2 i 9 — 8 — — 1 ] — 6 — — 1 2 — i

23—24 1 _ 1 — 2 — — 2 4 2 4 1 — i — — 3 1 — — — i 1 —

24-25 ^— 1 — — 2 5 1 1 3 7 2 4 — 2 1 1 1 6 — — 2 i — —

25-64 113 115 126 128 81 82 49 45 369 370 258 253 50 50 61 67 198 196 41 46 84 84 46 44

65—69 1 2 1 ^— 1 1 1 1 4 4 2 2 ^— — 2 2 — — 2 1 — — 2 3

70—74 1 _ _{1 — 1 1 — — 3 1 2 1 — — i — — — 1 1 1 — i —}

75 o.

däröver 1 i 3 1 2 4 2 4 ^{___ ___} _ ^{___ ___ —} _{1 1 1 1} ^___ 2

Summa 393 356 298 317 166 186 75 85 932 914 640 639 111 121 181 184 487 468 127 125 201 220 117 181

Antalet familjer med inneboende — med inneboende avses här sådana,

som begagna sig av familjens lägenhet som bostad utan att deltaga i livs-

medelsförbrukningen — utgjorde endast en, medan 55 familjer hade personer

inackorderade (med spisning), vilka ofta utgjordes av vid samma gård an-

INACKORDERADE OCH INNEBOENDE 23 ^*

Samtliga Antal

hushåll x

För- och yrkes­

män

Övriga lant­

arbetare I) ä r

Sta­

tare a v

Tor­

par e Dag­

lönare

Arbetar- små- brukare Antal familjer i allt... 372 100 o 151 221 200 43 86 43 Antal familjer med innebo­

ende eller inackorderade 56 15-1 22 34 33 9 9 5

Därav med inneboende (utan

spisning) ... 1 0-3 1 ^{— —} 1 ^{— —} med inackorderade (med spis­

ning) ... 55 14’8 21 34 33 8 9 5 Antal familjer med enbart

6 1-6

83-s

4 2 3 1 i i

Antal familjer utan inhyrande

eller spisande gäster... 310 125 185 164 33 76 37

ställda ogifta tjänare, som (ej sällan efter direkt uppmaning av arbets­

givaren) på detta sätt mot betalning erhålla kost och logi. Endast i 6 familjer förekommo enbart spisande gäster.

Då emellertid tiden för dessa främmande elements deltagande i famil­

jernas hushållning växlar från några veckor till hela räkenskapsåret, måste hänsyn tagas även till varaktigheten av ifrågavarande deltagande. Härvid kommer det givetvis ej an på, huru länge en. viss inneboende eller in­

ackorderad deltagit i förbrukningen, utan gäller det att utan hänsyn till eventuell personförändring fastställa varaktigheten, från familjens syn­

punkt sett, av ifrågavarande ekonomiska förhållande.

X) ä r a v Antal

hus­

håll

För- o.

yrkes­

män

(Ivriga lant­

arbetare Sta­

tare Tor­

par e Dag- lönare

Arbetar- små- br uka re Av 372 hushåll hade:

inga inhyrande eller spisande gäster 310 125 185 164 33 76 37

, , ( inhyrande...

under kortare tid j 32 14 18 21 5 2 4

I spisande gäster.. 3 2 1 2 — — 1

, , , I inhyrande...

under längre tid ] 24 8 16 12 4 7 1

1 spisande gäster.. 3 2 1 1 1 i ~

Bortses från de fåtaliga hushållen med enbart spisande gäster, framgår av ovanstående tablå, att inackorderade (och inneboende) förekommit under längre tid av året (i regel mer än sex månader) hos 24 familjer eller b-5 % av samtliga i undersökningen ingående. I regel (22 fall) in­

skränkte sig inhyrandet till 1 inackorderad eller inneboende per familj.

Endast i 2 fall deltogo samtidigt 2 dylika främmande personer i familjens

hushållning. Totalantalet inackorderade och inneboende uppgick således

till 26 eller l-4 % av samtliga boende.

BOSTÄDERNAS UPPLATELSEFORM

Riktas därefter uppmärksamhålen på den lejda arbetshjälp, som under räkenskapsåret förefunnits bland de i undersökningen ingående hushållen, finner man, att den så gott som. uteslutande utgjordes av med huvud­

sakligen husligt arbete sysselsatta kvinnliga tjänare. Dylik mer eller mindre tillfällig arbetshjälp hade under räkenskapstiden förekommit i 15 hushåll (4'0 % av samtliga), varav endast 4 under längre tid än 5 må­

nader. I hushållsböckerna har dessutom antecknats, att i 4 hushåll manlig tjänare deltagit i jordbruksarbetet under resp. 4, 5, 6 och 7 månader.

24 *

Familjernas bostäder. De uppgifter, som begärts i hushållsböckerna beträffande bokförarnas bostäder, hava dels avsett lägenheternas upp­

låtelseform och storlek och dels antalet boende samt deras ställning inom familjen eller hushållet.

Fördelas hushållen på lägenheter av olika upplåtelseformer, erhålles följ ande resul tat :

D ä r a y Upplåtelseform:

Samtliga För- och arbe- yrkes­

tare män.

Övriga arbe­

tare Fast

an­

ställda Själv­

ständiga närings­

idkare

»Sta­

tare Dag- lönare

Tor­

il are

Arbetar- smabru-

kare

Eget lius på egen grund ... ... oo 26 29 14 41 — 19 — 36

Eget lius på annans mark ... 17 7 10 2 15 — 13 — 4

Annans hus upplå tetmot avgäld 6!) 17 62 67 12 — 23 43 3

Annans hus fritt upplåtet ... 231 101 130 227 4 200 31 — —

Summa 372 151 221 300 72 200 86 43 43

Flertalet eller 231 av här ifrågavarande hushåll bebodde sålunda fritt upplåten bostad, medan 72 familjer hade eget hus samt 69 voro hän­

visade till förhyrda lägenheter.

Av tablån framgår vidare, att de i undersökningen ingående för- och yrkesmannen i något större utsträckning än övriga arbetare voro inne­

havare av eget hem., medan relativt flera av de senare än. av de förra voro hänvisade till förhyrda lägenheter. I de egentliga arbetarnas löne­

förmåner synes däremot i mindre utsträckning än bland för- och yrkes- männen ingå av arbetsgivaren fritt upplåten bostad. Bortser man från arbetets beskaffenhet och fördelar hushållsföreståndarna efter formen för avlöningens utgående och anställningens därmed sammanhängande art, fram­

träda än större skiljaktigheter mellan de olika lantarbetargrupperna i fråga om bostädernas upplåtelseform. Medan statarna åtnjuta fri bostad och tor- parna såsom arrendatorer bebo mot avgäld upplåtna lägenheter, äro arbetar - småbrukarna med få undantag innehavare av egna bostäder. En mellan­

ställning mellan dessa grupper intaga de huvudsakligen mot dagspenning

eller timlön sysselsatta daglönarna.

BOSTÄDERNAS STOELEK

En översikt av bostadslägenheternas storlek ocli fördelning på olika landsdelar och yrkesgrupper meddelas i nedanstående sammanställning (tab. D):

25 *

Tab. D. Bostädernas storlek och fördelning på olika landsdelar och yrkesgrupper.

Därav

Mel- 0.., ,, För- ocli Övriga cu m *

, , Sodra Norra Hela , , , rita- Tor- Dag-

lersta n__ , yrkes- 1 antar- °

riverige Sverige Sverige riket

män betare tare pare lönare Arbetar- småbru- kare

% ^{% %} % % %

Hushåll boemle i lägen- heter om :

f rum (kök)... — 7 7 2*o 1-8 — — 8*i ^—

1 rum och kök ... 187 6 39 232 59'6 64-3 69-0 62-S 57-0 41-9 2 » » » ... 57 39 15 111 29-1 30-3 30-o 32-5 23-8 39-5

:t » » » ... 9 4 4 17 6* g 3-2 l-o 4*7 8-1 13-9

4 s> » » ... 4 1 ^— 5 2-7 OU ^{— —} 3*5 4*7

Summa 257 50 65 872 100 o 100 o lOO-o 100 o lOOo 100 o

Antal rum. (inkl. kök) i

medeltal per hushåll... 2-3 3*o 0-2 2’i 2-5 2-4 2‘3 2-4 2-i 2*s Luftrymd (i kbm.) i me-

deltal per lägenhet ... 89'8 89-t 1 1 o-s 93* o p ^{88-5 87-6} 90-2 98-7 112-8 Golvyta (i kvm.) i medel-

tal per lägenhet... 37'S 35-4 ■ 42-8 384 41-6 36-3 36-s 39u 38-8 43-2

Icke mindre än 232 hushåll eller mer än tre femtedelar av samtliga bebodde sålunda lägenheter om ett rum och kök, 111 eller inemot en tredjedel innehade tvårumslägenheter och 22 familjer hade lägenheter om tre à fyra rum och kök. Av de olika landsdelarna intager södra Sverige i fråga om bostädernas rumsantal den främsta platsen och Norrland den sista. I Sydsverige dominera lägenheterna om 2 rum och kök, vilka, såsom framgår såväl av 1912 —1914 års allmänna bostadsräkningar som av en inom socialstyrelsen utförd specialundersökning rörande lantarbe­

tarnas bostadsförhållanden l, å många orter i dessa trakter utgöra huvud­

typen för de mindre bemedlade klassernas bostäder. I mellersta och norra Sverige får det av budgetundersökningen berörda bostadsbeståndet sin prägel av lägenheterna om 1 rum och kök.

Resultatet blir väsentligen olika, om man i stället för antalet rum med hjälp av de för bostäderna efter särskild hänvändelse erhållna dimen- sionsuppgifterna beräknar luftrymden i medeltal per lägenhet. Tab. I) visar, att i detta fall bostäderna i norra Sverige befinnas vara de till utrymmet största med ett bostadsutrymme (d. v. s. boningsrum och kök;

förstuga o. d. ej medräknat) av nära 111 kbm. i medeltal per lägenhet,

1 Jfr Arbetartillgång, arbetstid ocli arbetslön inom Sveriges jordbruk år 1920, sid. 85 ff