• No results found

Läkarrollen i vård och samhälle, 3 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Läkarrollen i vård och samhälle, 3 hp"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Läkarrollen i vård och samhälle, 3 hp

Allmänna uppgifter

Kursen ges termin Termin 11

Betygsgrader Godkänd (G), underkänd (U) Utbildningsnivå Avancerad nivå

Huvudområde Medicin

Beslutande organ Programnämnden för läkarprogrammet Fastställande Kursplanen är ej fastställd

Kursplanen gäller för kurs inom läkarutbildning med planerad utbildningsstart höstterminen 2021 enligt ändring i examensordningen (SFS 2019:161).

Särskild behörighet

Godkänt betyg på hela kurserna Basvetenskap 1–6, Medicinsk diagnostik med basvetenskaplig integrering, Medicinsk vetenskapsteori och metod, Examensarbete i medicin samt Klinisk medicin 1–4 (termin 1–9).

Godkänt betyg på minst 9 hp på kurserna Klinisk medicin 5: Barn- och ungdomsmedicin och Klinisk medicin 6: Obstetrik och gynekologi (termin 10).

Lärandemål

Kursens lärandemål relaterar till de nationella målen för läkarexamen i examensordningen inom högskole- förordningen (SFS 1993:100). Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLO- taxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).

Kunskap och förståelse

För godkänd kurs ska studenten kunna

• relatera sjukdomsbörda och tidstrender i sjukdoms- och riskpanoramat i Sverige och globalt, inklusive skillnader mellan befolkningsgrupper, till behov av hälso- och sjukvård och preventiva insatser (S4)

• värdera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv (S4)

• redogöra för hur klimatförändringar påverkar människors hälsa och hur arbetet i vården kan påverkas och anpassas samt identifiera förbättringsförslag avseende hälso- och sjukvårdssystemens miljömässiga hållbarhet, i individuell praxis samt i utformningen av vårdsystem (S4)

• beskriva översiktligt hur vanlig eller allvarlig fysisk och psykisk ohälsa är kopplat till

levnadsvanor, social situation, och riskfaktorer i boendemiljö, arbetsmiljö och allmän miljö, hur ojämlikhet i hälsa uppstår, samt reflektera över vilka preventiva insatser på individ- och samhällsnivå som är motiverade utifrån detta (S5)

• tillämpa epidemiologiska och biostatistiska begrepp och mått vid tolkning av data avseende sjukdomsbörda, hälsotrender och skillnader mellan grupper och regioner samt kritiskt värdera samband mellan exponeringar i arbets- och allmän miljö och hälsoutfall (S4)

• redogöra för principerna vid handläggning av misstänkt ansamling av miljörelaterad ohälsa (S3)

• jämföra och värdera metoder vid hälsoekonomiska utvärderingar (S4)

• tillämpa etiska principer vid analys av prioriteringar inom hälso- och sjukvården, inklusive människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen (S5)

• beskriva hur olika styr- och ersättningssystem inom hälso- och sjukvården kan påverka prioriteringar och läkarens arbete (S3)

(2)

• analysera hur insatser på olika samhällsarenor, inklusive inom välfärdssystem och på arbets- och miljöområdet, kan främja hälsa och minska socioekonomiska skillnader och konsekvenser av ohälsa i Sverige och globalt samt olika professioners roller och samarbete i hälsofrämjande insatser (S4)

• beskriva ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun i svensk hälso- och sjukvård (S3), samt analysera hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt utifrån jämlik vård och hälsa samt olika aspekter av hållbar utveckling inkluderande ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (S4)

• förklara samband mellan organisatoriska faktorer och arbetsmiljö samt patientsäkerhet, kvalitet och vårdutfall (S4)

• beskriva metoder och källor, som hälsodata- och kvalitetsregister, som används för

förbättringsarbeten inom hälso- och sjukvården samt kunna redogöra för vilka olika aspekter, förutsättningar och hinder som sådana arbeten kan innefatta (S3)

• reflektera över läkares formella och informella chefs- och ledarroller i hälso- och sjukvården och betydelsen av samarbete med andra professioner (S5)

• beskriva styrkor och svagheter i hur sjukförsäkringssystemet, hälso- och sjukvården och arbetsmarknadens aktörer samverkar för rehabilitering, habilitering och ekonomisk trygghet, särskilt vid långvariga och komplexa sjukdomsfall (S3)

• beskriva bakgrunden till olika typer av arbetsskadeförsäkringar och ersättningar samt bedömningsgrunden för arbetsskada och arbetssjukdom, samt redogöra för systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive arbetsgivarens och skyddsombudens ansvarsområden (S3).

Färdighet och förmåga

För godkänd kurs ska studenten kunna

• argumentera för evidensbaserat sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom och utanför hälso- och sjukvården (M3)

• kritiskt granska hälsoriskbedömningar och förstå till vilken grad de baseras på vetenskapligt underlag samt bedöma styrkan av detta (M3)

• analysera riskperception hos individer och grupper samt ge exempel på hur riskkommunikation kan användas i dialogen med patienter, experter, arbetsgivare, myndigheter, media, näringsliv och allmänhet (M3)

• använda digitala verktyg i samband med beskrivning och jämförelser mellan grupper och tidsperioder av exponeringar och sjukdomsförekomst (M3).

Förhållningssätt och värderingsförmåga

För godkänd kurs ska studenten kunna

• visa förmåga till professionellt förhållningssätt gentemot lärare och studenter, samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling.

• visa medvetenhet om läkarens roll och handlingsutrymme för en hållbar utveckling nationellt och globalt

• problematisera egna värderingar, empati och ett professionellt förhållningssätt i interaktion med patienter, närstående och medarbetare

• bedöma sitt behov av, och ta ansvar för, sin professionella utveckling inom läkaryrkets samtliga kompetensområden inklusive att formulera mål för sin fortsatta utveckling med hänsyn till egen hälsa och livslångt lärande.

Innehåll

Kursen Läkarrollen i vård och samhälle förmedlar en helhetssyn oavsett diagnosgrupp och fokuserar på hälso- och sjukvårdens respektive samhällets befolkningsinriktade, förebyggande och hälsofrämjande arbete av stor betydelse för folkhälsan. Kursen ger också en överblick över hälso- och sjukvårdssystemets

(3)

organisation och dess samspel med andra samhällsinstanser, inkluderande Försäkringskassan. Kunskapen är applicerbar i många patientkonsultationer med personcentrerad metodik. Kursen genomsyras av ett systemperspektiv som spänner från samhällsnivå till patient. Viktiga aspekter är bland annat tvär-

professionellt samarbete och interprofessionellt lärande, epidemiologi, folkhälsa, global hälsa, hälso- och sjukvårdens organisation, hälsoekonomi, prioriteringar inom vården på samhälls- och individnivå,

prevention, riskbedömning i arbete och allmän miljö, rehabilitering, rättsmedicin och försäkringsmedicin.

Under kursen stimuleras studenterna till ett helhetsperspektiv och lär sig beakta samhälls- och miljö- aspekter av hälsa. Läkarens roll som samhällets medicinska expert belyses. Goda färdigheter i

kommunikation kring såväl risker som hälsofrämjande åtgärder är väsentligt för varje läkare, såväl i den individuella patientkontakten som då andra samhällsinstanser önskar utnyttja läkarens medicinska kompetens, och studenterna tränar aktivt på detta under kursen. Efter kursen ska studenterna med ett vetenskapligt förhållningssätt kunna värdera kunskap om kopplingen mellan hälsa, samhälle och miljö samt kunna bidra till hälsofrämjande arbete, vård på lika villkor och jämlik hälsa på samhällsnivå.

Arbetsformer

Kursen innehåller olika undervisningsformer som Teambaserat lärande (TBL moduler), seminarier (flipped classroom) och case-metodik. Kunskap inhämtas genom självstudier, peer-learning samt övergripande och introducerande föreläsningar. Många av kursens mål integreras i samma lärandeaktivitet.

Examination

Examination

• Skriftliga inlämningsuppgifter Obligatoriskt deltagande

• Teambaserat lärande

Obligatoriska formativa bedömningar enligt kriterier

• Bedömning av professionell kompetens (TBL)

• Självvärdering och kollegial bedömning (TBL)

Professionellt deltagande i kursens obligatorier utgör del av kursens examination. Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov.

Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinations- tillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

(4)

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Svensk och engelsk litteratur används i kursen.

E-portfölj

Följande dokument från kursen ska sparas i studentens personliga e-portfölj:

• Skriftliga inlämnings- och reflektionsuppgifter

• Bedömning av professionell kompetens

• Självvärdering och kollegial bedömning

Kursutvärdering

Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.

Rekommenderad litteratur och övriga läromedel

Edling, C., Nordberg, G., Maria A. & Nordberg, M. (2019). Arbets- och miljömedicin: en lärobok om hälsa och miljö (4., uppl). Lund: Studentlitteratur AB.

Westerholm, P. (2002). Arbetssjukdom - skadlig inverkan - samband med arbete: ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) (2., uppl.). Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Jonas B. (2019). Praktisk epidemiologi: för medicin, vård och folkhälsa. Stockholm. Liber.

Allebeck, P., Burström, B., Hensing, G. & Kristenson, M. (2015). Socialmedicin: individ, hälsa och samhälle (1. uppl.): Lund: Studentlitteratur AB.

Därutöver tillhandahålls kursmaterial, inklusive hänvisning till aktuella vetenskapliga publikationer på lärplattform.

References

Related documents

Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar

Syftet med litteraturstudien är att sammanställa elevernas syn på hälsa inom ämnet idrott och hälsa samt deras förståelse av begreppet, där fokus legat på elever i

grunden för läsförståelse läggs hos de små barnen, både på förskola och i hemmet är denna studie viktig för pedagoger både i skolan och på förskolan. Forskningen visar ofta

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där

[r]

Då två (lika) system med olika inre energier sätts i kontakt, fås ett mycket skarpt maximum för jämvikt då entropin är maximal, inre energin är samma i systemen och

Den totala entropiändringen under en cykel (eller tidsenhet för kontinuerliga maskiner) är entropiändringen i de båda värmereservoarerna. Du ska kunna redogöra för hur en bensin-