KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsen 2020-03-09

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsen

2020-03-09

Instans: Kommunstyrelsen Tid: 2020-03-16 kl. 08:30

Plats: Nossan (A-salen), kommunhuset

Gunnar Andersson (M) Mattias Strandberg Kommunstyrelsens ordförande Sekreterare

Förslag på justerare: Kerstin Johansson (S)

Samtliga ärenden har beretts av kommunstyrelsens ordförande. I samtliga beslutsärenden föreslås kommunstyrelsen besluta i enlighet med förvaltningens/tidigare nämnds förslag till beslut om inget annat framgår av ordförandeskrivelse.

Information:

 KS = slutgiltigt beslut fattas i Kommunstyrelsen.

 KF = slutgiltigt beslut fattas i Kommunfullmäktige.

 Info = Information.

 Ett X markerar att handlingar finns bifogade i kallelsen.

 VS markerar att handlingar presenteras vid sammanträdet.

(2)

KL NR Besluts Ärende DNR Handlingar Föredragande/

-organ bifogas Kommentar

08.30 Sammanträdets öppnande Ordförande

Upprop Nämndsamordnare

Val av justerare och tid för justering Ordförande

08.35

09.05

09.20

09.40

09.55

10.05

10.15 10.30

10.35

10.45

10.50

10.55

11.00

11.10

11.20 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

INFO

KS

KF

KS

KF

KS

KF

Information om Herrljunga kommuns arbete med dataskyddsförordningen 2019 Information om

Informationssäkerhetsprogram 2020 Information om kommunalekonomisk utjämning

Beslut om fortsatt arbete med varumärkesplattform

Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun

Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM), beslut om option 1 PAUS

Revidering av Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) väg 181

Inspel av förslag till cykelsatsningar år 2022-2025 inom ramen för regional transportinfrastrukturplan

Val av ombud och ersättare till

Kommuninvests föreningsstämma 2020 Föreningen Hem i Herrljungas

redovisning av hur ekonomiskt stöd har använts

Uppföljning av internkontroll 2019 för Administrations- och

kommunikationsenheten

Uppföljning av internkontroll 2019 för samtliga nämnder

Månadsuppföljning 2020 för Herrljunga kommun

Årsredovisning 2019 för Herrljunga kommun

--

KS 228/2018

KS 53/2020

KS 69/2020

KS 100/2017

KS 240/2019

KS 45/2020

KS 57/2018

KS 3/2020

KS 14/2020

KS 22/2020

--

X

Dataskyddsombud

Nämndsamordnare

Riksdagsledamot

Kommunikatör

IT-strateg

Samhällsutvecklare

Ordförande

Controller

Ordförande

Ekonomichef

(3)

11.40

11.50

12.05

12.10 13.10

13.20 13.30

13.35

13.40

13.45

13.50

13.55

14.00

14.05 14.10

14.15

14.20 15

16

17

18

19 20

21

22

23

24

25

26

27 28

29

30

KF

KF KF

KS

KF

KF KF

KF

Hantering av nämndernas över- respektive underskott från 2019

Ombudgetering av investeringar 2019 för Herrljunga kommun

Årsredovisning 2019 för Stiftelsen Herrljunga Industrilokaler

LUNCH

Äskande om medel för att säkerställa god grundbemanning och personalresurser för elever i behov av särskilt stöd

Äskande om medel ur trygghetsfonden Svar på motion om att införa

föreläsningsserien "Respektgympa" i kommunens skolor

Begäran om yttrande över motion om inventering av ödehus i Herrljunga kommun

Begäran om yttrande över motion om vildsvin på tallriken istället för i grillen Begäran om yttrande över motion om porrfilter i skolans nätverk

Begäran om yttrande över motion om idrottsbibliotek

Utredning av lämplig nivå och form på vården på Gäsenegården samt strategiskt och demografiskt värde vid expansion av vården

Överenskommelse om samverkansregler för offentlig hälso- och sjukvård och medicinindustrin

Nationaldagsfirande 2020 Redovisning av ej färdigberedda medborgarförslag 2020

Redovisning av ej färdigberedda motioner 2020

Antagande av taxa för tillsyn av sprängämnesprekursorer

KS 23/2020

KS 16/2020

KS 51/2020

KS 64/2020

KS 70/2020 KS 171/2019

KS 6/2020

KS 7/2020

KS 8/2020

KS 29/2020

KS 49/2020

KS 59/2020

KS 71/2020 KS 46/2020

KS 47/2020

KS 67/2020

X

X X

X

X X

X

Ekonomichef

Ekonomichef, tf. teknisk chef Ekonomichef

Ordförande

Ordförande Ordförande

Ordförande

Ordförande Ordförande

Ordförande

(4)

14.25

14.35 31

32

KF

KS

Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS 2019-12-31 Val av ägarrepresentant till Nossan Förvaltningsaktiebolags (org.nr. 556637- 5746) bolagsstämma 2020

KS 122/2019

KS 73/2020

X

Ordförande

(5)

NR Meddelandeförteckning DNR Handlingar bifogas 1

2

3

4

SKR cirkulär 20:08

Budgetförutsättningar för åren 2020- 2023

Minnesanteckning från kommunstyrelsens presidiums ägardialog med bolagen och uppsiktsdialog med Stiftelsen Herrljunga industrilokaler

KF § 12/2020-02-18 Filmning och direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden

KF § 18/2020-02-18 Avsägelse av samtliga uppdrag i Herrljunga kommun

KS postlista 9/2020

--

KS 247/2019

KS 5/2020

X

(6)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Malin Bülling

Tjänsteskrivelse 2020-03-02 DNR KS 228/2018 610

Sid 1 av 5

Herrljunga kommun, Box 201, 524 23 Herrljunga Besöksadress Torget 1, Herrljunga

Telefon 0513-170 00  Telefax 0513-171 33 org.nummer 212000-1520 ^ www.herrljunga.se

Beslut om fortsatt arbete med varumärkesplattform

Sammanfattning

Förslag att påbörja förstudie för en varumärkesplattform gick upp till kommunstyrelsen i februari 2019. Kommunstyrelsens beslutade (KS §22 2019-02-18) att ekonomiska medel för att skapa ny varumärkesplattsform reserveras i budgeten för 2020. Administration- och kommunikationsenheten har påbörjat förstudien och genomfört en attitydundersökning där kommuninvånare blivit tillfrågade om deras bild av Herrljunga kommun.

Undersökningarna gjordes med hjälp av 100 telefonintervjuer och en digital enkät som spreds på sociala medier med 391 svarande.

Nästa del i förstudien är att fråga förtroendevalda, företag och föreningsliv hur deras bild av Herrljunga ser ut. För att kunna genomföra en workshop med förtroendevalda behövs ekonomiska medel som inte ryms inom ramen för administration- och

kommunikationsenhetens egen budget.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ärende daterat 2020-03-02 Beslut från kommunstyrelsen §22 2019-02-18.

Förslag till beslut

100 000 kr tas från kommunstyrelsens konto för utvecklingsmedel för att slutföra förstudie av digital varumärkesplattform och grafisk profil.

Malin Bülling Kommunikatör

Expedieras till:

För kännedom till:

Namn namn, titel, organisatoriskt tillhörighet Namn namn, titel, organisatoriskt tillhörighet

Ärende 4

(7)

Malin Bülling

Tjänsteskrivelse 2020-03-02 DNR KS 228/2018 610

Sid 2 av 5 Bakgrund

Grafisk profil för Herrljunga kommun antogs av kommunfullmäktige år 2010 (KF 12/2010- 03-02). Två revideringsärenden har gjorts efter det: tillägg vad gäller profilering av

kommunens bilar (KF §131/ 2013-10-01) samt byte av två profilfärger och tillägg av ett typsnitt (KF §132/2013-10-01).

Behov att återigen revidera den grafiska profilen uppkom i samband med lansering av Herrljunga kommuns webbplats november 2017. Istället för att göra en revidering av den gamla versionen bestämdes det att se över hela den grafiska profilen och utöka den till att vara en del av ett mer strategiskt styrmedel i form av en varumärkesplattform. Eftersom ett sådant styrmedel inte finns i dagsläget är Herrljunga kommuns varumärkesarbete oenhetlig och kortvarigt utan strategi och mål.

Varumärkesplattform är ett strategiskt styrmedel och kan bland annat innehålla

organisationens kärnvärden, varumärkesstrategi och grafiska identitet. Den sammanfattar vem kommunen är, vad kommunen står för och kommunens engagemang och den är grunden för det kommunen erbjuder.

Förslag att påbörja förstudie för en varumärkesplattform gick upp till kommunstyrelsen i februari 2019. Kommunstyrelsen beslutade (KS §22 2019-02-18) att ekonomiska medel för att skapa ny varumärkesplattsform reserveras i budgeten för 2020.

Enkätundersökning

Årsskiftet 2019/2020 genomfördes två attitydundersökningar som gick ut till

kommuninvånare. Syftet med undersökningarna var att kartlägga hur Herrljunga kommuns invånare uppfattar sin hemkommun och hur de tycker att det är att bo i kommunen. Den ena utfördes med telefonintervjuer och genomfördes november 2019. Slumpmässigt gjordes ett urval av 100 personer som är bosatta i kommunen. Kvoter sattes upp för att säkerställa att de 100 intervjuerna väl motsvarar sammansättningen av invånare i kommunen vad gäller kön och ålder.

Den andra undersökningen genomfördes januari 2020. Den utfördes med en digital enkät som spreds på Facebook och Instagram. Cirka 390 personer svarade på enkäten, 35 procent män, 64 procent kvinnor och 1 procent annan könsidentitet. Den enkäten riktade sig till personer som inte bor i kommunen men som arbetar här eller av någon anledning har en relation till Herrljunga kommun. En stor majoritet av de svarande är emellertid bofasta i kommunen.

Åldersfördelningen av de svarande varierar något i de båda undersökningarna. I

undersökningen utförd med telefonintervjuer är 34 procent av de svarande (majoriteten) mellan 61-85 år, vilket motsvarar sammansättningen av invånare i kommunen.

Intervjugruppen med lägst svarsfrekvens är i åldrarna 18-30 år (19 procent) men samtidigt motsvarar det gruppens representation i kommunen som helhet. I undersökningen som spreds på sociala medier är svarande i åldern 41-50 år i majoritet (cirka 26 procent). Medan intervjugruppen 11-20 år är minst representativ (cirka 2,5 procent) sett till kommunens sammansättning av invånare.

Ärende 4

(8)

Malin Bülling

Sid 3 av 5

Sammanfattning av resultat

I båda undersökningarna ställdes frågor och påståenden. På frågan vad intervjupersonerna tänker på när de hör ”Herrljunga kommun” svarade en majoritet med ”neutrala uttryck” i båda undersökningarna. Till exempel ”mitt hem”, ”tågförbindelser” eller ”landsort”. I telefonintervjuerna var den näst vanligaste associationen något mer positiv. Till exempel

”en bra plats att leva på”, ”familjevänligt” eller ”lugnt och trivsamt”. I enkäten på sociala medier var negativa associationer näst vanligast som till exempel ”öde samhälle”, ”ingen framåtanda” eller ”dåliga kommunala beslut”.

När intervjupersonerna blev ombedda att välja tre positiva egenskaper var de tre mest förkommande svaren i telefonintervjuerna ”järnvägen”, ”varierad natur” och

”småstadsidyll”. I undersökningen som gjordes på sociala medier var de tre mest förekommande svaren: ”natur”, ”goda kommunikationer” och lantligt”. En respondent sammanfattade sina tankar så här:

”Herrljunga har egentligen bara en fördel gentemot alla andra kommuner i samma storlek och det är Herrljungas geografiska placering och järnvägen. ALLA kommuner har fina omgivningar på olika sätt och olika kulturarv. Där är inte Herrljunga på nåt sätt unikt.

Däremot borde Herrljunga kommun verkligen marknadsföra närheten och möjligheten till jobb i många närliggande städer. DÄR är Herrljunga unikt!!”

I den del av undersökningen som innehöll påståenden skulle intervjupersoner återge på en skala från ett till fem om hen höll med om påståendet eller inte. Siffran ett motsvarar

”instämmer inte alls” och siffran fem ”instämmer helt”. Ett påstående var till exempel ”jag skulle rekommendera mina vänner och bekanta att flytta till Herrljunga kommun”. I telefonintervjuerna ställde sig 56 procent av de tillfrågade i skalan fyra och fem (positivt inställda), 31 procent i skalan 3 (neutrala) och 13 procent i skalan ett till två (negativt inställda). Det resultat som sticker ut mest av påståendena är utnyttjandet av den kreativa kraften i kommunen, där lägst andel är nöjda, med ett medelvärde på 2,7.

I undersökningen som gjordes på social medier ställdes samma påståenden. I resultatet av svaret på påståendet ” jag skulle rekommendera mina vänner och bekanta att flytta till Herrljunga” särskiljer svarande under 40 år och över 40 år sig något. Svaren indikerar att respondenter över 40 är mer villiga än respondenter mellan 20 och 40 år att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Herrljunga. Mer än en tredjedel av gruppen mellan 20 och 40 är villiga att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Herrljunga.

Det resultat som sticker ut i samma undersökning är svaret på påståendet ” jag är nöjd med Herrljunga som en plats att bo och leva på” (med Herrljunga menas Herrljunga kommun).

Drygt 60 procent av gruppen över 40 år är i någon grad nöjd med Herrljunga som en plats att bo och leva på medan endast 27 procent av gruppen 20 till 40 år är nöjd i samma utsträckning. Påståendet ”det finns goda möjligheter till att hitta ett bra boende” sticker också ut där personer mellan 20 och 40 år håller i högre utsträckning med om att det finns goda möjligheter till att hitta ett bra boende. Även om den yngre åldersgruppen i högre

Ärende 4

(9)

Malin Bülling

Sid 4 av 5 utsträckning anser att det finns goda möjligheter till bra boende är det endast 13 procent av gruppen över 40 år som inte instämmer i någon grad och 28 procent instämmer i någon grad.

Resultatet av de båda undersökningarna är en indikation på hur invånarna ser på Herrljunga kommuns som organisation och plats. Den indikerar också på vilka styrkor och svagheter som kommuninvånarna ser. Observera att det här inte är en fullständig analys av resultatet.

En fullständig analys och sammanställning presenteras när alla målgrupper i förstudien har undersökts.

Ekonomisk bedömning

Del ett i förstudien där kommuninvånares attityder undersöktes gjordes inom ramen för administration- och kommunikationsenhetens budget.

I nästa steg behöver vi ta reda på hur bilden av Herrljunga kommun ses av de förtroendevalda, den egna organisationen samt företag och föreningsliv. För att kunna göra detta behövs ekonomiska resurser då workshop med förtroendevalda inte ryms i den egna budgeten.

Workshop i 4 timmar med förtroendevalda i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt presidiet i resterande nämnder. I det ingår:

• Förtroendevaldas timarvode, restidsarvode, resekostnadsersättning och ersättning för förlorad inkomst

• Kostnad för arbetsgivaravgifter

• Kostnad för att hyra lokal och lättare förtäring Kostnaden för detta beräknas bli 100 000 kronor.

Workshop med företag och en workshop med föreningsliv samt digitalt enkätverktyg med mejlutskick beräknas ingå i ramen för Administration- och kommunikationsenhetens budget.

Processen att göra en varumärkesplattform kan se olika ut men den beräknas innehålla flera delar. Förstudie, analys av insamlat material, produktion av varumärkesstrategi, revidering av grafisk profil och produktion av digital varumärkesplattform. Om det beslutas att gå vidare i processen att skapa en varumärkesplattform, kommer kostnader att tillkomma vid revidering av den grafiska profilen och produktion av den digitala varumärkesplattformen.

Detta beräknas i så fall ske 2021.

FN:s barnkonvention

I den här delen av undersökningen prioriterades inte barn och unga som den primära målgruppen.

Ärende 4

(10)

Malin Bülling

Sid 5 av 5

Jämställdhetsbeskrivning

Målet med förstudien är att få en jämn fördelning mellan svarande kvinnor och män. I enkäten som gjordes via sociala medier var antal svarande kvinnor något

överrepresenterade. I telefonintervjuerna motsvarade svarande sammansättningen av invånare i kommunen vad gäller kön och ålder.

Samverkan

Ärendet bedöms inte vara föremål för facksamverkan.

Motivering av förslag till beslut

Förstudien behöver slutföras för att få en helhetsbild över hur Herrljunga kommun

uppfattas av dess invånare, förtroendevalda, företag samt föreningsliv. Detta för att kunna skapa ett långsiktigt strategiskt styrmedel för vår marknadsföring, i form av en

varumärkesplattform. En varumärkesplattform behövs för att driva en samstämd, effektiv och professionell marknadsföring i enighet med kommunens vision att våga, vilja, växa.

Ärende 4

(11)

~ ~

HERRLJUNGA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN

Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sid 6

2019-02-18

KS § 22 DNR KS 228/2018

Ny varumärkesplattform och grafisk profil Sammanfattning

Det ska aldrig vara ett frågetecken, när avsändaren är Herrljunga kommun. Idag är Herrljunga kommuns grafiska identitet, profilering och marknadsföring spretig och svårigenkännlig. För att skapa en samlad bild och identitet av Herrljunga kommun förcslris all ett arbete startas för alt åtgärda dessa brister samt alt skapa en digital

varumärkesplattform.

Varumärkesplattformen har för avsikt att beskriva vilka vi är som kommun samt vad som gör oss unika, men även styra den grafiska profilen, kärnvärden, tonalitct etc. När vi ulgår från samma plattform kommer vi att kommunicera mer effektivt och konsekvent samt säkerställa att vi förmedlar samma övergripande bild av varumärket Herrljunga och dess identitet över tid. Herrljunga kommun kommer även kunna utstråla en annan professionalitet i marknadsföringen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2019-02-07

Kommunstyrelsen § 201/2018-12-17 Information om ny grafisk profil och varnmärkesplattform

Förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut:

• F örvalh1ingen får i uppdrag genomföra en försrudie för införande av ny vammärkesplatt-form och grafisk profil.

• En behovsanalys genomförs parallellt med förstudien för att utreda omfattning och behov.

• Behovsanalys och förstudie genomförs inom befintlig ekonomisk ram.

Elin Alavik (L) föreslår ett tillägg i form av att färdig behovsanalys presenteras på kommunstyrelsens sammanträde 2019-05-27.

Andreas Molin (C) yrkar avslag till förvalh1ingens förslag och föreslår att ekonomiska medel för ny vanunärkesplattsfonn reserveras i budgeten för 2020.

Mats Palm (S) bifaller förvaltningens förslag och Elin Alaviks (L) förslag om tillägg.

Elin Alavik (L) bifaller förvaltningens förslag. Ajournering

Gunnar Andersson (M) bifaller Andreas Molins (C) yrkande.

Lennart Ottosson (KV) bifaller Andreas Molins (C) yrkande.

Utdragsbestyrkande

Ärende 4

(12)

~ ~

HERRLJUNGA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN

Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Sid 7

2019-02-18

Fortsättning KS § 22

Beslutsgång

Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enighet med Andreas Molins (C) förslag.

Omröstning begärs.

Ordförande ställer följande propositionsordning:

Ja= i enlighet med förvaltningens förslag med Elin Alaviks (L) tillägg. Nej = i enlighet med Andreas Molins (C) förslag

Med 4 ja-röster och 7 nej-röster finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Andreas Molins (C) förslag.

(Omröstningsbilaga l, KS § 22/2019-02-18).

Kommunstyrelsens beslut

I. Ekonomiska medel för att skapa ny varnmärkesplattsform reserveras i budgeten för 2020.

Reservation

Mats Palm (S), Kerstin Johansson (S), Kari Hellstadius (S) och Elin Alavik (L) reserverar sig mot beslutet.

Utdragsbestyrkande

Ärende 4

(13)

Emelie Cergic Boberg

Tjänsteskrivelse 2020-02-21 DNR KS 53/2020 910

Sid 1 av 2

Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun

Sammanfattning

Enligt Herrljunga kommuns riktlinjer för kommunövergripande styrdokument ska en policy ses över minst en gång per mandatperiod. Nu gällande kommunikationspolicy antogs 2016 (KF §11/2016-12-15) och har sedan dess inte uppdaterats.

Förslag till ny kommunikationspolicy har upprättats och i den har hänsyn tagits till webbtillgänglighetsdirektivet (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) samt användningen av och närvaron i sociala medier. Kommunikationspolicyn bör därför ersätta Herrljunga kommuns policy för sociala medier. Den bör istället konkretiseras i en riktlinje, vilken anger vad och hur som ska uppnås med närvaro i social medier samt också fungera som en handbok för förvaltningarna.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2020-02-21 Kommunfullmäktige §11/2016-12-15

Herrljunga kommuns riktlinjer för kommunövergripande styrdokument Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

1. Kommunikationspolicyn för Herrljunga kommun antas 2. Herrljunga kommuns policy för social medier upphävs

Emelie Cergic Boberg

Administration- och kommunikationschef

För kännedom till:

Kommunfullmäktige

Emelie Cergic Boberg, administration- och kommunikationschef under kommunstyrelsens förvaltning

Ärende 5

(14)

Emelie Cergic Boberg

Sid 2 av 2 Bakgrund

Enligt Herrljunga kommuns riktlinjer för kommunövergripande styrdokument ska en policy ses över minst en gång per mandatperiod. Nu gällande kommunikationspolicy antogs 2016 (KF §11/2016-12-15) och har sedan dess inte uppdaterats.

Förslag till ny kommunikationspolicy har upprättats och i den har hänsyn tagits till webbtillgänglighetsdirektivet (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) samt användningen av och närvaron i sociala medier. Kommunikationspolicyn bör därför ersätta Herrljunga kommuns policy för sociala medier. Den bör istället konkretiseras i en riktlinje, vilken anger vad och hur som ska uppnås med närvaro i social medier samt också fungera som en handbok för förvaltningarna.

Ekonomisk bedömning

Ärendet påverkar inte verksamhetens ekonomi eller kommunens totala budget.

Juridisk bedömning

Kommunikationspolicyn har anpassats till lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, som stipulerar att offentliga myndigheter ska tillse att den digitala servicen och dokument på hemsidan är tillgänglig. Information och tjänster som tillhandahålls på webbplatser och i mobila applikationer ska vara möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust. Herrljunga kommuns webbplats, som offentliggjordes innan 23 september 2018, ska leva upp till lagkravet senast den 23 september 2020.

Samverkan

Ärendet är inte aktuellt för facklig samverkan.

Motivering av förslag till beslut Se bakgrundsbeskrivningen

Ärende 5

(15)

Policy

Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun

Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

DIARIENUMMER: xxxx

FASTSTÄLLD: åååå-mm-dd

VERSION: xxxx

SENAS T REVIDERAD: åååå-mm-dd

GILTIG TILL: åååå-mm-dd

DOKUMENTANSVAR: funktion

Ärende 5

(16)

1

Innehåll

Ledord för kommunikation ... 2

Mål för vår kommunikation ... 3

Kommunikationsansvar ... 3

Extern kommunikation ... 4

Herrljunga.se ... 4

Sociala medier ... 4

Bilden av Herrljunga ... 4

Intern kommunikation ... 5

Komnet ... 5

Kriskommunikation ... 5

Ärende 5

(17)

2

Ledord för kommunikation

I det här styrdokumentet kan du läsa om hur vi kommunicerar i Herrljunga kommun. Det kan till exempel vara extern kommunikation, hur vi pratar med kommuninvånare. Eller intern kommunikation, vilka kanaler vi har för att nå varandra inom organisationen. Kommunikation är ingen isolerad del av kommunens verksamhet utan ett viktigt strategiskt verktyg för att uppfylla våra övergripande mål.

Kommunikationspolicyn beskriver våra mål för informationen och kommunikationen i kommunen, ansvarsfördelningen i kommunikationsfrågor och genom vilka kanaler vi kommunicerar.

Ledord för vår kommunikation och därmed god kommunikation är:

• Begriplig

• Sann

• Proaktiv

• Tydlig Begriplig

Vi anpassar vår kommunikation till mottagarens behov, kunskaper och förutsättningar. Vi undviker förkortningar och facktermer. Vår information är lätt att nå och förstå.

Sann

Vår information och kommunikation är korrekt och aktuell. Vi ska säga som det är, även det handlar om information som kan uppfattas som negativ. Kommuninvånaren ska kunna lita på den information som kommer från Herrljunga kommun.

Proaktiv

Vi är proaktiva samt tar initiativ och ser till att äga våra frågor. Vår kommunikation planeras och följs upp. Kommunikationen ska inte fördröjas.

Tydlig

Det ska alltid vara tydligt när Herrljunga kommun är avsändare. Vår kommunikation och information är relevant. Vi är samstämmiga i vår kommunikation och i våra informationsinsatser. På så vis blir andras bild av oss tydligare och Herrljunga kommuns varumärke blir starkare.

Ärende 5

(18)

3

Mål för vår kommunikation

Ett av våra grunduppdrag är att förse kommuninvånare med god kommunal service och tjänster och vår kommunikation ska bidra till att förverkliga detta. Det gör vi bland annat genom att:

Vi berättar vår historia och ger kommuninvånaren en inblick i vad vi gör i våra verksamheter. Vi tänker oss in i andra människors situationer och anpassar vår kommunikation till dem. Vi är goda

ambassadörer för kommunen och är medmänskliga i vårt bemötande samt gör oss tillgängliga. När vi kommunicerar är vi tydliga och i linje med Herrljunga kommuns varumärke. Vår kommunikation är

”sanningen väl berättad”.

Kommunikationsansvar

Alla i Herrljunga kommun har ett kommunikationsansvar, men för vissa är ansvaret särskilt uttalat.

Kommunfullmäktige beslutar om kommunikationspolicy, vårt övergripande styrdokument för

kommunikation. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunikationsfrågor i Herrljunga kommun.

Politiker

Beslut och nyheter från kommunfullmäktige, nämnder och styrelser publiceras i Herrljunga kommuns olika kanaler, till exempel herrljunga.se och Komnet (intranät). Politiker ansvarar själva för den partipolitiska kommunikationen med väljarna, som inte har en plats i kommunens egna kanaler.

Chefer

I varje chefsuppdrag ingår ett kommunikationsansvar mot medarbetare, kommunledning,

kommuninvånare, media och andra aktörer. Som chef ska du se till att kommunikationsfrågorna ingår både i verksamhetsplaneringen och i det dagliga arbetet. Till exempel genom att informera om förändringar, samverka med andra förvaltningar och bjuda in till dialog.

Medarbetare

Som medarbetare ansvarar du för att ta del av den information som krävs för att du ska kunna göra ett bra jobb. Det kan till exempel handla om att känna till nya rutiner eller ta ansvar för att hålla dig uppdaterad.

Viktig information finns på Komnet, därför ska du regelbundet läsa nyheterna där. Du ska också dela med dig av information när du vet något som andra behöver veta för att kunna göra ett bra jobb eller för att kommuninvånare ska kunna ta del av våra tjänster eller information.

Kommunikationsenheten

Kommunikationsenheten ansvarar för kommunens övergripande interna och externa kommunikation.

Kommunikatörerna är en resurs för hela organisationen. Hit vänder du dig med frågor om exempelvis grafisk profil, kanalval, mediakontakter, kommunikationsstrategi, sociala medier, webbplatsen herrljunga.se och intranätet Komnet.

Ärende 5

(19)

4

Extern kommunikation

Extern kommunikation handlar om alla former av kontakt med kommuninvånare och med alla andra som har ett intresse för Herrljunga kommun. Det kan vara näringsliv, föreningar, myndigheter eller media.

Lagar som till exempel Offentlighetsprincipen och Förvaltningslagen ställer höga krav på vår externa information och kommunikation. Informationen ska skapa möjligheter för invånarna att delta i den demokratiska processen samt ta del av den service som kommunen erbjuder.

Alla vi i Herrljunga kommun är med och påverkar hur vår organisation uppfattas. Det är genom vår externa kommunikation vi kan tydliggöra för kommuninvånarna och andra målgrupper vad Herrljunga kommun erbjuder och står för.

Våra främsta externa kommunikationskanaler är:

• Webbplatsen herrljunga.se

• Herrljunga kommuns centrala sociala mediekonton

• Trycksaker

• Annonsering

• Telefon och fysiska möten Våra främsta målgrupper är:

• Kommuninvånare

• Företag

• Föreningar och organisationer i Herrljunga kommun

• Potentiella kommuninvånare

• Besökare

Herrljunga.se

Herrljunga.se är kommunens externa webbplats vars syfte är att modernisera och göra information samt kommunal service tillgänglig för så många som möjligt. Webbplatsens mål är att: informera, ge service och tillgängliggöra. Vidare ska den hållas aktuell och anpassas till webbplatsens målgrupper. Läs mer om vad som gäller för Herrljunga kommuns webbplats i vår Webbriktlinje för Herrljunga kommuns externa webbplats.

Sociala medier

Vi strävar att vara där våra kommuninvånare är. Därför kommunicerar Herrljunga kommun i sociala medier. Sociala medier gör det möjligt för oss att nå ut med information om kommunens verksamhet på ett snabbt och lättbegripligt sätt. Detta även till kommuninvånare som kanske inte annars tar del av våra mer traditionella informationskanaler.

Bilden av Herrljunga

Hur vi kommunicerar har stor betydelse för andras bild av Herrljunga kommun. Allt i vårt bemötande och i våra tjänster spelar in. Till exempel hur vi svarar på frågor, hur begripliga våra blanketter och e- tjänster är, hur tillgängliga våra webbsidor är samt om vi vänliga eller inte. Medarbetare, chefer och förtroendevalda har därför ett gemensamt ansvar för bilden av Herrljunga kommun. Vi följer även vår gemensamma grafiska profil, för att kommunicera en enhetlig och professionell bild av kommunen.

Ärende 5

(20)

5

Intern kommunikation

Den interna kommunikationen ska stödja det dagliga arbetet i vår organisation, bidra till ett bra arbetsklimat, skapa engagemang och delaktighet. Allt det här stärker känslan av att vi ingår i en och samma organisation, Herrljunga kommun.

Vår kommunikation ska planeras och följas upp. I Herrljunga kommun ska kommunikationen ses som en naturlig del i verksamhetsplanering och beslut. Den interna kommunikationen ska bidra till

gränsöverskridande kommunikation mellan våra förvaltningar, verksamheter, enheter och kommunala bolag.

För att kunna nå ut med budskap och vara begriplig för våra medarbetare måste kommunikationen anpassas till verksamheten och våra anställda.

Våra främsta interna kommunikationskanaler är:

• Komnet (intranät)

• E-post

• Arbetsplatsträffar

• Teams

Målgrupper för den interna kommunikationen är:

• Anställda

• Förtroendevalda

Komnet

Vårt intranät ska vara den primära kanalen för information till Herrljunga kommuns anställda. För att alla anställda ska känna sig delaktiga och hålla sig informerade ska intranätet vara tillgänglig för alla.

Kriskommunikation

Vid en kris, samhällsstörning eller extraordinär händelse är god kommunikation, enligt våra ledord, A och O för att kunna hantera en händelse på bästa sätt och nå målen för Herrljunga kommuns krisberedskap. Läs mer om vad som gäller för Herrljunga kommuns kriskommunikation i Riktlinje för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser.

Ärende 5

(21)

SOCIALFÖRVALTNINGEN Selma Mukaca

Sid 1 av 3

Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM), beslut om option 1

Sammanfattning

Programmet framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) är Västra Götalandsregionens (VGR) viktigaste digitaliseringssatsning. VGR har identifierat att nuvarande

informationsmiljö inte uppfyller de behov av information, kommunikation och interaktivitet som finns hos invånare, vård- och omsorgspersonal samt forskare och myndigheter. Därav införs en ny, hållbar, modern och sammanhållen informationsmiljö, som kan möta behoven och kraven från såväl invånare som berörda verksamheter.

Kommunerna gav VGR fullmakt att upphandla system även för kommunernas räkning.

Kommunstyrelse har att ta ställning till om kommunen ska avropa option 1 inom FVM. Option 1 som är Informationsutbyte mellan vårdgivare, innehåller funktionalitet som ska stödja användarna i den samverkande kontakten mellan olika vårdgivare. Optionens syfte är bland annat ökad delaktighet för patienter, elever, deras vårdnadshavare och/eller andra närstående i varje ärende. Förvaltningen förespråkar att avropa option 1.

Beslutsunderlag

Bildningsförvaltningens tjänsteskrivelse angående option 2 (arbetsmaterial) Förslag till beslut

1. Option 1 i Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) avropas.

2. Licenskostnaden om 14 tkr, som debiteras vid avropstillfället, finansieras av statsbidrag för digitalisering som socialnämnden har beviljats.

3. Övriga kostnader beaktas i arbetet med budget och verksamhetsplan 2021-2023 för Herrljunga kommun.

Selma Mukaca

IT-strateg/verksamhetsutvecklare

Västra Götalandsregionen, Västkom Bildningsnämnden, Socialnämnden

Ärende 6

(22)

Sid 2 av 3 Bakgrund

Arbete med Framtidensvårdinformationsmiljö (FVM) har pågått sedan 2015 som inkluderar flera parter: Västra Götalandsregionen (VGR), privata vårdgivare och kommunerna i Västra Götaland. VGR har identifierat att nuvarande informationsmiljö inte uppfyller de behov av information, kommunikation och interaktivitet som finns hos invånare, vård- och

omsorgspersonal samt forskare och myndigheter. Därav införs en ny, hållbar, modern och sammanhållen informationsmiljö, som kan möta behoven och kraven från såväl invånare som berörda verksamheter. En, med andra ord, modern vårdinformationsmiljö som är tillgänglig för den som behöver det, när den behöver det. Detta är VGRs viktigaste digitaliseringssatsning. Det gemensamma vårdinformationssystemet Millenium ersätter närmare 40 olika vårdsystem som används i VGR idag. Bland annat informationssystemet SAMSA som kommunerna idag använder för informationsutbyte med Västra

Götalandsregionen.

Kommunerna gav VGR fullmakt att upphandla system även för kommunernas räkning.

Kommunerna har nu att ta ställning till om man även vill avropa de optioner som man gav fullmakt att upphandla. De tre optionerna är:

 Option 1 – Informationsutbyte mellan vårdgivare

 Option 2 – Journalsystem för elevhälsa

 Option 3 – Journalsystem för kommunal hälso- och sjukvård

Kommunstyrelse har att ta ställning till om kommunen ska avropa option 1 inom FVM Informationsutbyte mellan vårdgivare. Bildningsnämnden tar ställning till option 2 medan socialnämnden redan har tagit ställning att inte avropa option 3, under senaste

nämndsammanträde. Option 1 innehåller funktionalitet som ska stödja användarna i den samverkande kontakten mellan olika vårdgivare. Optionens syfte är bland annat ökad

delaktighet för patienter, elever, deras vårdnadshavare och/eller andra närstående i varje ärende.

En fullständig beskrivning av funktionalitet i option 1 finns i dagsläget inte eftersom designprocessen pågår. Däremot finns det angivet vilken utökning av funktionaliteten som kommer ske i Millenium jämfört med funktionaliteten i SAMSA idag, vilka är

 egen portal för invånare, där invånaren själv kan ta del av informationen

 underlag för egenvård

 beslutsstöd

 tillgång till läkemedelslista

 stöd för övergång från barnhälsovård till elevhälsa.

Något informationsutbyte mellan barnhälsovården och elevhälsa finns idagsläget inte, medan informationsutbyte inom hälso- och sjukvård sker i systemet SAMSA. Senast 30 april ska avtal om avrop av Millenium samt samverkansavtal inkommit till VGR. Därefter finns det inte möjlighet att avropa Millenium inom ramen för VGR:s upphandling. Avtalstiden är 10 år efter avslutad implementering med möjlighet till 4 års förlängning.

Ärende 6

(23)

Sid 3 av 3 Ekonomisk bedömning

Kostnaden för SAMSA idag är 16 tkr/år. FVM option 1 hamnar på en

implementeringskostnad om 32 tkr utöver kostnaden för interna resurser. Årskostnaden som lägst hamnar på 152 tkr och högst 236 tkr. Option 1 inom FVM programmet kan innebära minskad arbetsbelastning för hälso- och sjukvårdspersonal då de lättare och snabbare har tillgång till nödvändig information från olika vårdgivare. Vid exempelvis ändringar i endast en läkemedelslista behöver den ansvariga sjuksköterskan i många fall ringa till andra vårdgivare för att få tillgång till en aktuell läkemedelslista som faxas och som kan i vissa fall dröja i 6 timmar. Det är ca 290 inskriva patienter i hemsjukvården idag samtidigt som en brukare kan ha uppe mot 7 olika listor för signering av olika slag av läkemedel. Denna process anses vara oerhört ineffektiv och tidskrävande anser hälso- och sjukvårdspersonalen.

I samband med avropet debiteras en licenskostnad om 14 tkr, som föreslås finansieras av statsbidrag för digitalisering som socialnämnden har beviljats. Övriga kostnader uppstår 2021 och förvaltningen föreslår att dessa kostnader beaktas i arbetet med budget och verksamhetsplan 2021-2023 för Herrljunga kommun. Socialnämndens driftsäskanden för 2021 innehåller en post för ökade licenskostnader för IT-system, däribland Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM).

Motivering av förslag till beslut

Det gemensamma vårdinformationssystemet Millenium ersätter närmare 40 olika vårdsystem som används i VGR idag. Bland annat informationssystemet SAMSA som kommunen använder för informationsutbyte idag. Även om kostnaden för SAMSA är 10 gånger lägre än vad kostnaden för Millenium kommer vara, möter Millenium fler behov än vad SAMSA gör idag. Om kommunstyrelsen väljer att inte avropa option 1 måste

kommunen hitta en egen lösning för ett framtida informationsutbyte mellan VGR och kommunerna i VGR, vilket kan äventyra patientsäkerheten men också innebära högre kostnader. Tillgång till ett gemensamt, modernt och tillförlitligt informationsutbyte anses vara nödvändigt för ett bra samverkan mellan aktörerna.

Ärende 6

(24)

BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Erik Thaning Annica Steneld

Tjänsteskrivelse 2020-03-06 DNR UN 159/2019 609

Sid 1 av 3

Telefon 0513-170 00  Telefax 0513-171 33 org.nummer 212000-1520  www.herrljunga.se

Ställningstagande avseende option 2 Framtidens Vårdinformationsmiljö, FVM

Sammanfattning

För att möjliggöra en sammanhållen, tillgänglig, säker och jämlik vård så initierades 2015 ett samarbete mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen inom ramen för

Framtidens vårdinformationsmiljö – FVM. Västra Götalandsregionen har därefter genom fullmakt från kommunerna upphandlat ett kärnsystem, Millenium, till den nya

vårdinformationsmiljö som ska implementeras. Kommunerna har möjlighet att avropa upp till tre optioner på upphandlad lösning. Till upphandlingen levererar Västra

Götalandsregionen drift, support och förvaltning av Millennium

Bildningsförvaltningens samlade bedömning gällande option 2 är att de stora samordningsvinsterna inte går att se, framförallt när Borås ställer sig utanför och att bildningsförvaltningen därför inte ser det som aktuellt att ingå i option 2.

Bildningsförvaltningen arbetar hellre vidare med nuvarande system, PMO, och utvecklar arbetssätten kopplade till detta systemet.

Bildningsförvaltningen ställer sig dock positiv till option 1, som kommunstyrelsen fattar beslut om, under förutsättning att övriga berörda delar av kommunen önskar tacka ja.

Beslutsunderlag

http://www.vastkom.se/samverkansomraden/digitalverksamhetsutveckling/fvmframtidensv ardinformationsmiljo/optionernaerbjudandet/kommunalaoptioner.4.5dde461516b46bbc460 1e3dd.html

Option 2 i Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) avropas inte.

Erik Thaning Annica Steneld

Utvecklingsledare Förvaltningschef

VästKom Västra Götalandsregionen?

Namn namn, titel, organisatoriskt tillhörighet

Extra underlag till ärende 6 (bildningsförvaltningens förslag till bildningsnämnden om option 2, för kännedom till kommunstyrelsen)

(25)

BILDNINGS-

FÖRVALTNINGEN Erik Thaning Annica Steneld

Tjänsteskrivelse 2020-03-06 DNR UN 159/2019 609

Sid 2 av 3 Bakgrund

För att möjliggöra en sammanhållen, tillgänglig, säker och jämlik vård så initierades 2015 ett samarbete mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen inom ramen för

Framtidens vårdinformationsmiljö – FVM. Västra Götalandsregionen har därefter genom fullmakt från kommunerna upphandlat ett kärnsystem, Millenium, till den nya

vårdinformationsmiljö som ska implementeras. Kommunerna har möjlighet till avrop på upp till tre optioner på upphandlad lösning. Till upphandlingen levererar Västra

Götalandsregionen drift, support och förvaltning av Millennium.

Strategiskt val

Att avropa en eller flera optioner ska vara ett strategiskt val. När kommunen fattar sitt beslut bör det göras som ett steg på vägen till kommunens målbild. Värdera nyttor och konsekvenser för invånare (brukare, patient, elev), medarbetare och beslutsfattare.

Alla 49 kommuner i Västra Götaland har undertecknat en eller flera optioner inom programmet FVM. Det innebär att de i olika grad kan välja att skriva avtal om att få tillgång till funktioner i det nya IT-stödet Millennium. Optionerna är:

Option 1: IT-stöd för informationsutbyte mellan vårdgivare

Vi har behov av att utbyta information på ett säkert sätt inom flera områden än de vi har stöd för idag, men saknar en gemensam vårdinformationsmiljö. Option 1 omfattar funktioner som ska:

underlätta samverkan mellan olika aktörer.

göra det enklare för invånare, patienter och anhöriga att vara delaktiga.

bidra till att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsöverskridande processer.

Option 2: IT-stöd för elevhälsa

En god elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan berörda aktörer. Med option 2 får kommunens elevhälsoteam en gemensam samarbetsyta där elev och vårdnadshavare kan vara delaktiga.

Option 3: IT-stöd för kommunal hälso- och sjukvård

Idag ägnar hälso- och sjukvårdspersonal mycket av sin arbetstid åt att söka information om patienter hos andra vårdgivare. Option 3 ger ett modernt IT-stöd som stödjer både de interna processerna och de som är gemensamma med andra vårdgivare. Funktionerna i option 3 gör det möjligt att få en samlad bild och en koordinerad plan som alla inblandade aktörer har tillgång till, även patienten själv.

Kommunerna i Västra Götaland har till och med den 26 november 2019 på sig att skriva avtal om de optioner man vill ta del av.

Bildningsnämndens ansvarsområde

Inom ramen för FVM så har bildningsnämndens två beröringspunkter, Option 1 och Option 2. Option 3 rör enbart socialnämndens verksamhet. Option 2 är enbart möjlig at tacka ja till om kommunens tackat ja till Option 1.

(26)

BILDNINGS-

FÖRVALTNINGEN Erik Thaning Annica Steneld

Tjänsteskrivelse 2020-03-06 DNR UN 159/2019 609

Sid 3 av 3

Förutsättningar för option 1

Utifrån kostnaderna som är förknippade med inköp, support och drift av systemet så skulle bildningsnämnden vara kostnadsbärare för cirka 1/6-del av totalkostnaden. Detta innebär att socialnämndens ställningstagande väger väldigt tungt för kommunen och

kommunstyrelsens kommande slutgiltiga beslut i frågan.

Det är också orimligt att se att bildningsnämnden skulle genomdriva ett införande av option 1 utan socialnämndens samtycke. Kostnaden skulle vara orimligt hög vägt mot nyttan.

Förutsättningar för option 2

Option 2 är endast möjlig att teckna om kommunen godkänt option 1. I dag använder kommunen ett verksamhetssystem som heter PMO för att hantera elevjournaler. Systemet är väl känt i verksamheten, även om förvaltningen ser att det finns utvecklingsbehov

kopplade till systemet. Systemet är mer lämpat för skolsköterskor och kuratorer i nuvarande utformning. Driftkostnaderna för de båda systemet är jämförbara och det skulle inte bli någon större ekonomiskt åtagande för bildningsnämnden. Att bära kostnaderna för båda systemen är något bildningsnämnden i dagsläget inte budgeterat för och som

bildningsförvaltningen inte heller rekommenderar utifrån hur kommunen bör hushålla med sina resurser. Kostnader som kan komma att belasta bildningsnämnden är framförallt implementeringskostnader för uppsättning av systemet, samt utbildningsinsatser.

Den generella uppfattningen är att samordning av verksamhetssystem bland kommuner och mellan kommunen och regionen är i grunden bra. Men att de stora vinsterna blir om de stora aktörerna går in i systemet. I Herrljungas närområde är det endast Ulricehamn, Bollebygd, Vårgårda som har möjlighet att tacka ja till Option 2. I regionen som helhet är det fler kommuner som har möjlighet att tacka ja till option 2. Tyvärr är de största

aktörerna, Göteborg, Borås, Alingsås och Skövde inte aktuella för Option 2.

Utifrån samverkan med grannkommuner så skulle förvisso Herrljunga kommun kunna ha samverkan med Ulricehamn, Bollebygd och kanske framförallt Vårgårda om dessa skulle tacka ja till option 2, gällande utbildningsinsatser och systemförvaltarskap. Däremot så uteblir de stora samordningsvinsterna för elevhälsan, när Borås inte är med. Detta eftersom eleverna framförallt rör sig till Borås.

Utifrån Option 1 så finns det andra förutsättningar för samverkan bland annat kring SIP- möten (Samordnad individuell plan), vilket medför att bildningsförvaltningen i större utsträckning är positiv till Option 1.

Erik Thaning Annica Steneld

Utvecklingsledare Förvaltningschef

(27)

Maja Sallander

Tjänsteskrivelse 2020-02-27 DNR 100/2017

Sid 1 av 1

Revidering av Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) väg 181

Sammanfattning

I november 2018 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt förvaltningen att påbörja arbetet med ÅVS för väg 181. Konsulter på Ramböll Sverige AB anlitades för att driva processen framåt. Framtaget material samt hänvisningar till tidigare studier har bearbetats av Ramböll och sammanställts i en rapport, en åtgärdsvalsstudie. Förhoppningen är att rapporten kan användas för att motivera åtgärder på väg 181 när dessa skall prioriteras gentemot andra behov i regionen i framtagandet av regional transportinfrastrukturplan inom Västra Götalandsregionen.

En version av rapporten presenterades av konsulten på kommunstyrelsens möte den 18 februari 2020. Dessvärre fanns då några redigeringsmissar i rapporten vilket nu åtgärdats.

Flera av redigeringarna härrör från en åtgärd om sänkt hastighet som i ett sent skede togs bort från Åtgärdspaket 1 då den inte bedöms som genomförbar.

Beslutsunderlag

ÅVS för väg 181, förslag till rapport, daterad 2020-02-27 Bilaga: beskrivning av ändringar, daterad 2020-02-27 Förslag till beslut

1. Revidering av rapporten Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) väg 181 godkänns.

Maja Sallander Samhällsutvecklare

Ärende 7

(28)

Maja Sallander

Bilaga: Beskrivning av ändringar 2020-02-27 DNR 100/2017

Sid 1 av 1

Bilaga: Beskrivning av ändringar i rapport för åtgärdsvalsstudie (ÅVS) väg 181

Ändringar

Följande redigering har gjorts av rapporten sedan Kommunstyrelsemötet den 18 februari 2020:

s. 18 Under rubriken ”vägval”, första stycket, efter sista meningen. Borttaget: talstreck över punkt.

s. 23 Första stycket, första meningen. Borttaget: (STRADA, uttag: 2019-05-0) s. 39 Under rubriken ”Beskrivning”, andra stycket. Borttaget: ”Längs väg 181 väster

om Herrljunga tätort mot Remmenedal föreslås en hastighetssänkning.”

s.40 Andra stycket. Borttaget: ”En hastighetssänkning mellan Herrljunga tätort och Remmenedal medför en jämnare trafikrytm längs sträckan. Hastighetssänkningen kommer dock medföra att den totala färdtiden från Herrljunga och västerut kommer att öka. På så sätt reduceras attraktiviteten för att färdas via väg 181 mellan Falköping och Vårgårda. En sänkning av den skyltade hastigheten bedöms medföra ökad trafiksäkerhet längs väg 181 för gång-, cykel- och motortrafik. I och med att stora delar av sträckan är utanför tätort bedöms inte åtgärden vara helt förenlig med principerna för svensk bashastighet. För att göra åtgärden genomförbar krävs sannolikt relativt omfattande fysiska åtgärder för att förändra vägutformningen så att den ger incitament till förare att hålla en lägre hastighet. Detta kan innebära höga kostnader.”

Under rubriken ”Kostnadsintervall”, första meningen. Borttaget: sänkt hastighetsgräns.

Maja Sallander Samhällsutvecklare

Ärende 7

(29)

Åtgärdsvalstudie

Väg 181

Herrljunga kommun

Åtgärdsvalsstudien, uppfört av Herrljunga kommun, har tagits fram för ett godkännande av kommunstyrelsen samt som underlag till val av inriktning för den fortsatta planeringen.

DIARIENUMMER: KS 100/2017 351

FASTSTÄLLD: -

VERSION: Slutversion

SENAST REVIDERAD: 2020-02-27

GILTIG TILL: -

DOKUMENTANSVAR: Bygg- och

miljöförvaltningen

Ärende 7

(30)

1

Innehåll

Bakgrund ... 2 Varför behövs åtgärder? Varför just nu? ... 2 Arbetsprocessen och organisering av arbetet ... 3 Tidigare planeringsarbete ... 3 Anknytande planering ... 4 Sammanförande av flera behov/brister/problem ... 5 Övergripande syfte med de lösningar och åtgärder som studerats ... 6 Intressenter ... 6 Avgränsningar ... 7 Geografisk avgränsning ... 7 Avgränsning av innehåll och omfattning ... 7 Tidshorisont för åtgärdernas genomförande ... 7 Mål ... 8 Koppling till transportpolitiska mål ... 8 Viktiga regionala och lokala mål i sammanhanget ... 8 Mål för problemlösning ... 10 Problembeskrivning, förhållanden, förutsättningar ... 10 Problembeskrivning ... 10 Befintliga förhållanden och utveckling- referensalternativ ... 10 Trafiksystemet ... 13 Workshop ... 24 Åtgärdsförslag ... 26 Tänkbara åtgärdstyper ... 26 Kostnader ... 35 Samlad bedömning inför fortsatt arbete ... 36 Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder ... 38 Beskrivning av övergripande inriktning ... 38 Rekommenderade åtgärder ... 39 Åtgärdspaket 1 – Åtgärder längs befintlig vägsträckning ... 39 Åtgärdspaket 2 – Ny vägsträckning ... 41 Bedömning av åtgärdspaket... 43 Förslag till beslut om fortsatt hantering ... 44 Kommunens inriktning ... 44

Ärende 7

(31)

2

Bakgrund

Varför behövs åtgärder? Varför just nu?

Detta uppdrag syftar till att genomföra en åtgärdsvalsstudie för väg 181 åt Herrljunga kommun.

Åtgärdsvalsstudien och utvecklingen av väg 181 ses som en del av kommunens arbete med att nå de tillväxtmål som preciseras i Översiktsplan 2017 - 2035. Väg 181 genom Herrljunga tätort har utretts och studerats under flera år i vägutredningar av både Trafikverket (tidigare Vägverket) och kommunen.

Utredningarna har föreslagit nya vägsträckningar som leder trafiken runt tätorten istället för igenom. Att förbättra trafikmiljön längs väg 181 har varit en angelägenhet för kommunen sedan början av 1990-talet.

Med den nya översiktsplanen för Herrljunga kommun, antagen år 2017, bedrivs nu återigen ett arbete inom ramen för föreliggande åtgärdsvalsstudie som kraftsamlar kring åtgärdsförslag för att skapa en god och trygg miljö längs väg 181. Åtgärderna längs väg 181 syftar också till att skapa förutsättningar till att stärka näringslivet i regionen.

Åtgärdsvalsstudien ska hjälpa kommunen att ta ställning i planeringsarbetet gällande åtgärder för att förbättra väg 181. Studien ska även hjälpa kommunen att lyfta frågan bland regionala aktörer som Västra Götalandsregionen och Trafikverket för att få gehör för problematiken som finns längs sträckan.

Figur 1. Sträckningen av väg 181 i förhållande till Herrljunga tätort.

Herrljunga tätort