• No results found

Svar till dr Axel Bagge Florin, Sten http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_362 Fornvännen 1950, s. 362-363 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Svar till dr Axel Bagge Florin, Sten http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_362 Fornvännen 1950, s. 362-363 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svar till dr Axel Bagge Florin, Sten

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_362 Fornvännen 1950, s. 362-363

Ingår i: samla.raa.se

(2)

S M Ä R R E M E I) D K L A N D E N SVAR TILL DR AXEL BAGGK

Under hänvisning till undertecknads uppsats i »Sörmländska fornmin- nen» nr 3, behandlande Stora Malm och Katrineholm,1 har dr Axel Bagge i Fornvännen, h. 4, 1950 riktat mycket grava anmärkningar mot min uppfattning av den s. k. Vråkulturen, speciellt de botaniska vittnes- börden och de fyrkantiga husgrunderna.2 När ett material överlämnas till expertis, är det självklart, att man icke diskuterar detsamma, förrän denna expertis föreligger, och eftersom de slutgiltiga botaniska bestäm- ningarna av mitt material icke föreligga, kan sakens realitet f. n. icke diskuteras. Jag skall sålunda inskränka mig till att meddela några fakta rörande det botaniska materialets öden.

1. Vid grävning inom boplatserna vid ö s t r a Vrå i Stora Malms soc- ken och Brokvarn i Turingo socken fanns krukskärvor med intryck av växter. Efter sakkunnigt råd överlämnades dessa skärvor till prof. Gams, Innsbruck, för identifiering av växtintrycken.

2. Prof. Gams identifierade intrycken såsom varande bl. a. Vitis och Triticum dicoccum, vilket han meddelade undertecknad i brev den 12.12.35.

3. Anlitande denna expertis publicerade jag fyndet i ott preliminärt meddelande år 1938.

4. Enär mera material tillkom vid fortsatta grävningar, och detsamma väsentligen utgjordes av intryck av sädesslag, överlämnades detsamma för bearbetning till en nv de mest framstående specialister på denna Kiupp, prof. Elisabeth Schiemann, Berlin.

5. Prof. Schiemann underrättade muntligen, all bl. a. hirs, Panicum miliaceum, fanns.

1 Manuskriptet utfördes 1948, korrekturet var fullföljt i sept. 1949; i mitten av november insändes korrekturet för tryckningen; det under pkl

!t nedan relaterade inträffade i början av november.

• Ifråga om fotografierna fär jag meddela, att jag önskade, att ingen- ting av den bearbetade delen av undersökningen skulle vara kvar.

362

(3)

a V Ä It R Ii M li D D F . L A N D E N

B. Med anledning av nyutställning av Statens historiska museum fick undertecknad i uppdrag att iordningställa en monter, visande Vråkul- turen. Jag hade fortfarande att avvakta prof. Schicmanns ståndpunkt till materialet, och expertis förefanns för de enskilda intrycken endast för de av prof. Gams identifierade. I och för utställning utvalde under- tecknad krukskärvor, som bl. a. antogos representera Panicum.

7. Under vistelse vid Statens historiska museum fann konservator Hans Helbaek, Köpenhamn, att de av prof. Gams identifierade växtintrycken icke representerade Vitis, och atl sädesslagintrycken verkade misstänkta.

Med anledning härav överlämnade dr Bagge det utställda materialet till konservator Helbaek för nyidcnlificring utan att avvakta prof. Schic- manns bearbetning och (a) utan alt meddela detta lill undertecknad, som på denna tid dagligen arbetade på Statens historiska museum, och vidare (b) utan att meddela till konservator Helbaek och senare prof. Knud Jessen (se nedan) att detsamma skeit utan att jag blivit underrättad.

8. Konservator Helbaek underkände senare definitivt bestämningarna och fick stöd härav av prof. Jessen, vilken han förelade materialet.

9. Vid ett tillfälligt sammanträffande i Köpenhamn meddelade prof.

Jessen detta till min fru. Delta var det första jag fick veta om saken.

Prof. Jessen meddelade sina synpunkter på det av honom granskade m a - terialet i brev till prof. Schiemann för beaktande vid hennes bearbet- ning. Vidare fick dr Bagge underrättelse om resultaten i brev från kon- servator Helbaek.

10. Huvudmaterialet befinner sig alltjämt (i avtryck) hos prof. Schie- mann och min slutliga publikation av undersökningen har utsatts i av- vaktan av hennes identifieringar. Detta vet dr Bagge.

11. Trots detta publicerade dr Bagge nu sin kritik, baserad endast, på det utställda materialet, varav något aldrig varit underkastat expertis- bearbetning. Denna kritik publiceras utan att dr Bagge underrättar de danska experterna om att han ämnar utnyttja deras underhandsmedde- lande på detta sätt.

Jag skall be att få rikta två frågor till dr Bagge:

A. Var det nödvändigt att förfara pä detta sätt?

B. Varför publiceras denna kritik just nu utan att avvakta den slut- liga publikationen av materialet, när det framgår av fotnoten s. 251, att det ovannämnda bandet av »Sörmländska fornminnen» icke är den egentliga orsaken till att saken har tagits upp?

Sten Florin

EN HÅLEGGAD YXA AV KRISTIANSTADSFLINTA

1 Fornvännen 1949 s. 53 omnämnes en oslipad, spetsnackig yxa med spetsovalt tvärsnitt av kristianstadsflinta som en egendomlighet, då den dels är funnen pä Jylland, dels är ett ovanligt stort redskap i delta m a -

363

References

Related documents

Den andra bätyxan är starkt söndervittrad, bröd och platt, synes ha haft ytterst läg holk, samt antydan lill nackknopp, visar ännu tydliga, plana smalsidor som brytas i en

Emellertid säger Florin såväl 1948 (s. 61) som nu 1949 »att yxan ifråga av mig anses förskriva sig från bildningstiden för kulturlager II», hur man nu skall få detta att

Man bör lägga märke till, att hela denna utveckling från spånpilen till det stora dolkbladet är fullständigt kontinuerlig och att den med un- danlag av begynnelseformen, som

nad såsom trolig redan 1937), och de av Florin själv utvalda och i Sta- tens historiska museums skådesamling år 1943 utställda avtrycken av vindruvskärnor och hirskorn ha av

Eftersom denna terminologi är av stort intresse och just nu under konstruktion och diskussion skall jag här genomgå de viktigaste keramikgrupperna i DO II och därvid anföra

— men från en annan portal — så var dot desto önskvärdare att into bara dörren utan även vår portal skulle beredas hedersplatser, var och cn i sitt speciella

Vi skall också komma ihåg, att de fem såren utgjorde ett speciellt kännetecken lör den birgittinska dräkten (jfr Lindgren- Fridell 1964, Kristi fem sår). Uppståndelsen, visar

Intet av dessa skåp finnes nu kvar i kyrkan. Det ena skåpet, det enklare, återfinner vi i Statens Historiska Museum, där det, tillsammans med den gamla predikstolen, bär inv.nr