ELASTISKA HEM
En verktygslåda för att göra boendet mer elas tiskt
Rapport med stöd från Vinnova UDI steg 2 - DNR 2018-03335
Originalmaterialet i denna rapport får fritt delas och bearbetas, under förutsättning att källan och Creative Common-licensen refereras till och eventuella bearbetningar tydligt anges. Detta verk är licenserat enligt Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av licensen, besök: http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/
Elastiska Hem
Ett innovationsprojekt med stöd av VINNOVA Utmaningsdriven innovation Steg 2
Projektparter
Kod Arkitekter: Åsa Kallstenius, Solmaz Beik, Andrea Brandén, Leif Eriksson, Magnus Schön, Zandra Lindberg.
Usify: Souzan Youssouf, Lovisa Grönlund. Kairos Future: Ulf Boman, Björn Persson. Green Leap KTH: Pernilla Hagbert, Loove Broms, Camilla Andersson. BoKlok: Peter Nyberg, Karin Fegler. Stena Fastigheter: Håkan Askerud, Ragnar Stenport, Pia Krook, Mattias Labraaten, Anna Haraldsson Jensen. Telge Bostäder: Mimmi Lord, Johanna Gyllvik, Emma Rasmusson, Emilia Eriksson, Anna Nghiem. Biobo AB: Pehr-Mikael Sällström.
Ebab Fastighetsutveckling: Anna-Maja Jöhnemark. Kollektivhus NU: Kerstin Kärnekull. Ericsson: Patrik Regårdh, Marcus Nyberg. Reinvent Södertörns högskola: Apostolis Papakostas, Paul Fuehrer. Igea Health Labs: Allan Montan. Bo Tillsammans (Cribcake AB): Hanna Söderquist. Stockholms Stad: Martin Styring.
Hyresgästföreningen: Jennie Wiederholm. Vitec Förvaltningssystem: Mikael Georgsson, Kristofer Olsson.
Fastighetsägarna: Helena Olsson. Trygg-Hansa: Cecilia Norling, Christina Sares, Johan Karlsson. Stiftelsen Tryggare Sverige: Cornelis Uittenbogaard.
Referensgrupp
Borg & co: Veronika Borg. Sharing City Göteborg: Emma Öhrwall. Boverket: Gunilla Fagerström. KTH Fastigheter & byggande: Olli Kytömäki. KTH Arkitekturskolan: Erik Stenberg. Svensk Juristbyrå AB: Anneli Schöldström, jur.kand.
Rapporten färdigställd: januari 2021 Text & redaktion:
Kod Arkitekter
Grafisk form & produktion:
Kod Arkitekter
Rapporten är framtagen inom ramen för:
Projekt Elastiska Hem Vinnova UDI Steg 2 DNR 2018-03335
Hemsida: www.elastiskahem.se
Boendet har en viktig roll när vi behöver ta oss an vår tids stora utmaningar. Det krävs en förflyttning från hur vi idag planerar, utformar och förvaltar bostäder till att människor i och genom sitt boende ska kunna leva mer hållbart.
Genom den här skriften vill vi visa på alternativ till rådande normer inom den svenska bostadsbranschen. Vi vill inspirera bostadsaktörer till en ny riktning där frågan om att möjliggöra för ett hållbart vardagsliv väger lika tungt som den enkelriktning som dominerar branschens agenda idag. I det inkluderar vi alla dimensioner av hållbarhet och menar därmed att individen genom boendet kan ställa om både till fördel för sig själv och sin omvärld.
Vi tror att en viktig nyckel för att göra boendet till en arena för hållbart vardagsliv, är att bygga in
förändringsbarhet, flexibilitet och resiliens – det kallar vi att öka elasticiteten i boendet. Och vi anser att det är nödvändigt att se på frågan utifrån ett brett perspektiv där ökad elasticitet berör såväl boendets ekonomiska modell och organisering, som dess fysiska rum och sociala roll.
De slutsatser och idéer som presenteras i den här verktygslådan, är resultatet av flera års arbete inom ramen för det arkitekturdrivna innovationsprojektet Elastiska Hem. I projektet har elasticitet i boendet undersökts utifrån en mängd olika perspektiv och discipliner med det gemensamma målet att skapa konturer kring ett nyt sätt att bo – ett elastiskt hem.
En central utgångspunkt för projektet är att en verkligt ökad hållbarhet i vardagen sker genom kollektiva lösningar och gemensamma förändrade normer och förhållningssätt. Därför har särskild tonvikt lagts på att skapa förutsättningar och infrastruktur för olika typer av delning samt strategier för att starta, stödja och bibehålla samarbete och gemenskap.
I verktygslådan ska du som läser hitta idéer till strategiska insatser för att öka elasticiteten i boendet på olika nivåer och för olika skeden. Dessutom ska du kunna hitta argument för vilka värden som kan skapas i användandet av de verktyg och strategier som presenteras.
t
En ökad elasticitet i boendet
🗺 🏡
🗝
🛠 🤝 📝
Innehåll
Bakgrund 6
Om projektet Elastiska Hem Om verktygslådan
Dagens problembild i bostadsbranschen Ett Elastiskt Hem
Skapade värden i ett Elastiskt Hem Förflyttningar mot en hållbar framtid
Utmanas, utforska och utveckla tillsammans! 14
Fördjupad behovsförståelse Utmana sociala normer Strukturer för engagemang
Säkra för delning och gemenskap i planeringen! 18
Elastisk markanvisning Elastiska detaljplaner Grannskapsförvaltning
Gör boendet förändringsbart över tid! 22
Botypologier
Flexibel våningsstruktur Flexprivata rum
Egenskapsrum
Gör det lätt att dela bostadsyta! 28
Trygghetszoner Välkommen hem Delningsnav i markplan Elastiska badrum
🗺
🏡
🗝
Skapa plats för kretslopp i vardagen! 34
Resursrum Delningsförvaring Matens kretslopp
Låt utemiljön vara grogrund för gemenskap! 38
Platsförstärkning Avläsbara gränser Möjlighetskarta Odlingsgrupp
Erbjud digitala verktyg för gemenskap & förvaltning! 44
Grannskapsforum Boendenavigatorn Digitalt resursrum Det virtuella kvarteret
Ge stöd att förvalta gemenskap! 50
Gemenskapsstart
Lathund för upprättande av regler och riktlinjer Aktivitetspaket
Lokalt årshjul
Levande historieskrivning Boendelots
Anpassa affärsmodell för elasticitet! 58
Självförvaltning Gemenskapskassa Elastiska hyresavtal Delningsförsäkring
Styrning, utvärdering och uppföljning
🛠
🤝
📝
Bakgrund
Kunskap, erfarenheter och insikter utifrån ett utvecklingsprojekt
Projektet Elastiska Hem initierades av Kod Arkitekter 2016 med visionen om en ny typ av boende med töjmån och motståndskraft för att kunna möta både dagens och framtidens utmaningar. Ett boende som bygger på delning av resurser och skapar utrymme för samarbete och social gemenskap. Den här verktygslådan är sammanfattningen av resultatet och slutsatserna från detta innovationsprojekt, ett projekt inom ramen för Vinnova UDI steg 2.
Under projektets gång har vi undersökt olika aspekter av delning samt tittat på relaterade studier, forskning och projekt för att vinna en ökad förståelse för problembilden och möjligheterna. Vi har jobbat med djupintervjuer av enskilda individer parallellt med större workshops och diskussionsforum. Genom trendanalyser och genom att bearbeta idéer i
potentiella framtidsscenarier har vi utforskat vad som påverkar vilken riktning bostadsbyggandet kan tänkas ta.
Vi har försökt komma fram till hur synen på boendet kan förändras i grunden och hur boendet kan bidra till att möjliggöra en hållbar livsstil ur ekologisk, social och ekonomisk synpunkt och på så sätt bli ett led i att nå de globala målen. Agenda 2030 har legat till grund för projektet och utifrån dessa 17 globala mål har vi valt att formulera projektets 5 huvudmål som genomsyrat hela processen:
1. Ökad tillit och gemenskap
2. Ökad tillgång till resurser och tjänster 3. Ökat välmående och hälsa
4. Minskad resursförbrukning 5. Ökad jämlikhet
Samverkan mellan olika discipliner Uppgiften har varit komplex och krävt ett
multidisciplinärt samarbete, därför har projektet samlat över 20 samarbetspartners från olika branscher och med olika expertkompetenser. I samarbetet ingår bland annat bostadsbolag, arkitekter, planerare, sociologer, framtidsanalytiker, tjänstedesigners, digitala experter och hållbarhetsforskare.
Projektet bygger på så sätt på en stor kunskapsbas som kombinerats i olika konstellationer för att olika synvinklar ska vägas samman. Vi har både formulerat frågorna och tillsammans sökt svaren på dem.
Tre specifika case – många generella problem Utveckling av lösningar och idéer har i Elastiska Hem skett genom tre case i samarbete med tre
bostadsbolag. De tre casen och bolagen har valts för att representera olika aspekter och skalor av boendet, de har belyst:
• Område: resurshantering i befintligt miljonprogram.
• Kvarter: utemiljö som delningsarena i tänkt nybyggnation av bostadsrätter.
• Byggnad: nybyggnation av delat boende i hyresfastighet.
Syftet har varit att pröva idéer mot verkligheten idag för att konkretisera de utmaningar som hindrar förändring och utifrån det kunna föreslå insatser för att öka elasticiteten i boendet.
De olika och specifika förutsättningarna har bidragit med en bred förståelse av problembilden och de lösningar som kan behövas. Men det har också gett en bild av vad som är allmänna utmaningar för bostadsbranschen, där vi trots olikheter i casen kunnat urskilja generella trösklar och hinder för att åstadkomma en förändring.
Dessa generella trösklar och hinder spänner från sociala och organisatoriska trösklar som står i vägen för kollektiva lösningar, bristande relationer mellan förvaltning och boende, avsaknad av fysisk infrastruktur för att möjliggöra ett hållbart vardagsliv i boendemiljön till bristfällig samverkan mellan olika sociala och ekologiska insatser. Sammanfattningsvis är detta utmaningar som ligger till grund för de 9 strategier som formulerats i den här verktygslådan.
Om projektet Elastiska Hem
7
Syftet med Verktygslådan
Genom att samla insikter, erfarenheter och idéer från innovationsprojektet Elastiska Hem, syftar denna verktygslåda till att inspirera till hur bostadsbranschen kan utvecklas. Vi, projektgruppen, presenterar förslag på en bredd av insatser för att byta riktning från dagens bostadsutvecklande till boendeformer som möjliggör ett hållbart vardagsliv. Det kan innebära allt från att prova ut en liten riktad insats i det befintliga bostadsbeståndet till att göra stora grundläggande förändringar mot en ny bostadsform.
Oavsett skala och typ av insats, vill vi belysa vikten av de boendes medverkan och vilken roll individen spelar för det konkreta utförandet av insatsen. Därför utgörs inte heller verktygslådan av ett antal detaljerade och operativa verktyg, utan en katalog av utvecklingsbara idéer för att öka elasticiteten i bostadsbeståndet och framtidssäkra boendet för kommande och pågående samhällsförändringar.
Vem verktygslådan vänder sig till
Verktygslådan vill inspirera till förändring. Den vänder sig därför till de som har makt, medel och möjlighet att förändra vilket bland annat är fastighetsutvecklare och fastighetsägare, tjänstemän och politiker,
bostadsrättsföreningar med flera. Den är ett steg i att få till en vilja att förändra och erbjuder möjliga vägar att gå.
Den kan även stärka argumenten för den boende som vill något mer med sitt boende och vara en hjälp till att driva processen framåt mot en förändring.
Presenterade idéer är tänkta att kunna användas på olika nivåer inom planerings- bygg- och
utvecklingsprocess för bostäder med någon form av samnyttjande av ytor och resurser. Vare sig det handlar om nybyggnad, ombyggnad eller omorganisering, bostadsrätt, hyresrätt eller byggemenskap, kan man dra nytta av informationen som presenteras. En viktig del i ett hållbart byggande är att utnyttja befintligt bestånd bättre och utveckla den byggda miljö vi har i första hand.
Därför hoppas vi att verktygslådan även kan vara till hjälp i detta arbete.
Verktygslådans upplägg
I detta inledande kapitel beskriver vi bakgrunden till innehållet. Det handlar om dagens problembild, vilka vinsterna med ökad elasticitet skulle vara och vilken förflyttning som krävs samt hur ett elastiskt hem är en del av den förflyttningen.
På följande sidor presenteras 9 strategier för att göra boendet mer elastiskt. Inledningsvis beskrivs varför man bör jobba med en viss strategi vilket grundas i aktuell forskning och experters kunskap och erfarenheter inom projektet. Fortsättningsvis beskrivs möjliga sätt genom vilka man kan genomföra strategin i ett antal verktyg.
Verktygen ska fungera som inspiration och exempel på tillvägagångssätt och ingångar för att utveckla det fysiska rummet, boendets organisation och ekonomi samt sätt att stärka det sociala kapitalet.
Det är metoder och redskap som är ett alternativ till den konventionella boendeplaneringen. Dessa kan användas för diskussioner om hur vi kan leva tillsammans där vi bor, vad vi kan åstadkomma ihop och hur vi gemensamt kan ta ansvar.
Om verktygslådan
Föresatsen med den här verktygslådan är att få till en förändring i en svensk bostadsbransch som behöver anpassa sig efter de utmaningar vi globalt står inför för att möta målen i Agenda 2030. De kortsiktiga ekonomiska mål som styr branschen idag, präglar långt mer än bara den enskilda bostadens utformning – de berör individ, samhälle och jordklot genom sociala, demokratiska, hälsorelaterade och ekologiska frågor.
Den samlade problembilden utgör grunden till vad verktygslådan syftar till att förändra.
Ekonomiskt otillgängligt
Istället för att bygga bostäder som är tillgängliga för de som bäst behöver dem, bostäder som stöttar ett mer resurssnålt vardagsliv och med fokus på att utnyttja de befintliga ytor vi har i samhället, befinner vi oss i en situation där bostäder byggs som isolerade enheter för bemedlade grupper. Bostadssektorn i Sverige bygger på en kombination av fri marknad och reglering där betalningsförmågan har avgörande betydelse för att få en bostad. Det saknas alternativ för dem som inte har råd att köpa eller hyra en tillräckligt stor bostad.
Ojämnt fördelad boyta
I Sverige bor vi i snitt på 42 kvadratmeter per person, men boytan är ojämnt fördelad med tanke på att andelen med stor bostadsyta ökar samtidigt som även trångboddheten ökar, främst i storstadsregioner och bland utrikes födda. Vi behöver nya system och boendeformer för att fördela ytresurser mer effektivt.
Det kräver att vi rör oss bort från att bygga samma typer av komprimerade lägenheter som bygger på enskilda enheter till boendeformer med mer gemensamma ytor.
Inte gjorda för att möta utmaningar
Vi står alla inför stora utmaningar och behov av förändring. Tillsammans behöver vi möta pågående klimatkrisen och ökande migration för att se till att begränsade resurser räcker till alla, att våra alltför stora ekologiska fotavtryck blir mindre, att vi samarbetar lokalt och att vi skapar en beredskap att hantera oväntade stora påfrestningar på samhället. Coronapandemin och fler och mer omfattande naturkatastrofer är bara några exempel på hur kraftiga förändringar i vårt sätt att leva kan bli nödvändiga nästan över en natt. Bostäder behöver bli en given del i ett resilient samhällsbyggande.
De behöver kunna stödja fler aktiviteter, vara anpassningsbara och möta snabba oväntade nya förutsättningar i samhällslivet.
Saknas mötesplatser
Utbudet bland nyproducerade bostäder är idag främst antingen bostäder i enfamiljshus med markkontakt eller komprimerade lägenheter i
flerbostadshus. I det befintliga beståndet är det vanligt att gemensamhetslokaler byggs om till bostäder eller lokaler. Andel säljbar yta optimeras och gemensamma ytor rationaliseras bort för att maximera den
ekonomiska affären. Detta gör att de vardagliga mötena i boendemiljön som på djupet bygger ett socialt kapital i samhället försvinner.
Ingen kan ensam hantera kommande kriser. Ingen kan ensam förändra det som krävs. Grannskap där människor känner varandra klarar svårigheter bättre. Möjligheten att bo i ett socialt välfungerande grannskap bedöms inom forskningen vara den enskilt viktigaste faktorn för att öka inkluderingen i samhället.
De mötesplatser som skapas idag är allt oftare avgiftsbelagda och gemenskapen som tidigare funnits när släkt och vänner bodde närmre, då samarbete var en naturlig del av vardagen är idag en sällsynt företeelse. Vid utvecklingen av bostäder behöver de gemensamma och de privata ytorna vara lika självklara delar i definitionen av ett ”hem”.
Dagens problembild i bostadsbranschen
9
”Elasticitet”
Något som är elastiskt kan med yttre påverkan förändra sin volym och form och när denna påverkan upphört återta sin ursprungsform. Genom att prata om hemmet som elastiskt menar vi att hemmet på ett liknande sätt behöver kunna förändras och anpassas efter livsskeden, nya situationer och förändrade behov. Med begreppet ”elasticitet” i relation till boendet syftar vi på samma gång till hemmets fysiska aspekter som till hur boendet organiseras för att vara resilient och klara av att anpassas och utvecklas på ett hållbart sätt.
”Hem”
Då ambitionen är att tänja och utmana de annars så låsta strukturerna kring bostaden, är det viktigt att också utvidga definitionen av vad bostaden är och vad bostaden har möjlighet att kunna vara. Vi har valt att prata om ”hem” snarare än ”bostad”, då vi syftar till något som går bortom endast den privata bostadens väggar. Med begreppet ”hem” (parallellt använder vi också ordet ”boende”) menar vi alla delar som berör boendesituationen och boendemiljön. Från sociala aspekter av ett hem, den fysiska byggnaden, utemiljön, de privata respektive de delade ytorna, till boendelösningen i fråga om organisation, ekonomi och avtal.
Ett ”elastiskt hem”
Ett ”elastiskt hem” är visionen om en ny boendeform som möjliggör för människor att leva hållbart i och kring sitt boende. Genom att öka elasticiteten i flera aspekter av boendet och låta dessa samspela, tror vi att det går att skapa ett hem som inte bara innefattar var vi bor, men också skapar förutsättningar för ett rikare och enklare vardagsliv, är del i ett stärkande socialt sammanhang och förenklar att leva inom planetens gränser. Ett hem som utifrån den boendes perspektiv bidrar till såväl social, ekologisk som ekonomisk hållbarhet.
De aspekter av boendet som ingår i definitionen av ett elastiskt hem är:
Det fysiska rummet – Ökad flexibilitet och
förändringsbarhet i hemmets yttre och inre miljöer, vad gäller såväl själva rummens utformning som användningen av rummen.
Sociala relationer – Utveckling av hemmet som arena för vardagsgemenskap och samarbete, för att stärka den sociala resiliensen i kollektivet, minska sårbarheten i vardagen för individen och nå högre klimatvinster genom kollektiva lösningar.
Organisering och ekonomi – Utformning av hur
boendet organiseras genom tillgång, avtal, kontrakt och överenskommelser som gör det lättare att matcha med individens förändrade behov och möjliggör effektivare användning av resurser genom olika typer av delning.
Centralt för ett elastiskt hem är fokuset på kollektiva lösningar och gemensamma förändrade normer och förhållningssätt. En förflyttning går både lättare, och har större potential, om den skalas upp och görs i ett sammanhang med andra. Ett elastiskt hem behöver därför stöttas upp genom insatser som förenklar en gemensam hållbar vardag. Tre nyckelfaktorer för dessa insatser är resursdelning, tillit och gemenskap.
Dessa tre faktorer hänger tätt ihop och skapar med rätt insatser givande synergier:
Ur ett klimatperspektiv är grundprincipen för minskad resursförbrukning, att dela på tillgångar. En förutsättning för att kunna göra det är mellanmänsklig tillit, att vi litar på varandra. Ur ett socialt perspektiv kan delning av ytor, tjänster och prylar kopplat till boendet i sin tur skapa nya möten mellan människor och på så sätt bygga socialt kapital. Framgångsrik delning är beroende av tillit men kan även främja tillit och gemenskap mellan personer och grupper. Känner du dina grannar och litar på dem är du mer benägen att låna av dem eller låna ut, dela på ytor eller erbjuda och efterfråga tjänster och gentjänster. Inbegriper boendelösningen att man delar på ytor, produkter och tjänster ger det en grund till gemenskap bland de boende.
Ett elastiskt hem
Syftet med att göra satsningar och hitta lösningar som skapar mer elasticitet i boendet är att kunna möta många utmaningar samtidigt. Det handlar om att på samma gång skapa värden för såväl de som bor och för samhället som för planeten. För att någon förändring ska ske, behöver incitamenten till att förändra vara starka även för branschen. Men om dessa incitament är likställda med omedelbar ekonomisk vinst och avkastning tittar man på en alltför kortsiktig kalkyl. För att kunna förutse och utvärdera de verkliga vinsterna behöver siktet vara inställt på ett längre perspektiv där ökade värden för de boende, samhälle och planeten även kan växlas till ekonomiska besparingar och värden för en bostadsaktör.
För att konkretisera den här ekvationen, kan vi exemplifiera värdena ur olika perspektiv:
De som bor
De boende får tillgång till fler utrymmen och funktioner än i en konventionell bostad utan att det leder till större utgifter. Genom att dela på ansvar och kostnader får man hjälp av varandra att lösa livspusslet. De kan byta erfarenheter och lära av varandra inom olika områden, som till exempel hur man hushåller med resurser och hur man samarbetar och fattar gemensamma beslut.
De boende lägger tillsammans grunden för en gemenskap som inte finns i konventionella boendeformer. När någon börjar må sämre eller behöver hjälp kan grannarna bidra med vad samhället har svårt att klara av i form av olika små och stora vardagstjänster.
De som utvecklar och äger
Att det i ett Elastiskt hem är färre kostnadsdrivande enheter, kök och badrum, samt att fler kan bo på totalt sett mindre yta leder till att initiala byggkostnader men även underhållskostnader kan sänkas.
Fastighetsägaren och fastighetsutvecklaren får boende som trivs och kan bo kvar genom olika skeden av livet. Kostnader kring utflyttning kan således bli lägre.
Att låta de boende ta ansvar bidrar till att slitaget blir mindre och att fel och brister upptäcks och åtgärdas medan de är små, antingen av de boende själva eller av fastighetsskötarna. Det bidrar även till en positiv
helhetssyn på området och ett stärkt grannskap, vilket gör att fler vill flytta dit och bo kvar.
Människor som byggt en gemenskap bidrar också till att många konflikter kan lösas direkt mellan de berörda, eftersom de känner varandra och problemen inte behöver växa och bli något som fastighetsägaren måste hantera.
Att som fastighetsutvecklare eller förvaltare våga pröva nya lösningar ger tillfälle till lärande i den egna organisationen och dessutom uppmärksamhet och positiv respons från omvärlden. För att vara i framkant inom bostadsutvecklingen, vinna förtroende hos kommuner och erbjuda marknaden nya lösningar krävs att man jobbar mot en förändring och mot de globala målen vilket ett elastiskt hem bidrar till.
Samhället
När boende trivs och mår bra, samarbetar och
engagerar sig i grannskapet, stärks det sociala kapitalet vilket bidrar till samhällsvinster. Trygga områden där man känner varandra ger lägre kriminalitet, skadegörelse och ökar välmåendet. Ett ökat socialt kapital förbättrar allmänhälsan vilket i förlängningen minskar vårdbehov och sjukskrivningar. Ökad
resursdelning leder till minskat avfall och en övergång till tjänstesamhälle framför konsumtionssamhälle. Att leva närmre varandra och dela på boendefunktioner, kunskap och vardagssysslor bidrar också till en resursbesparing i samhället i stort och bättre förmåga att hantera framtida utmaningar.
Skapade värden i ett elastiskt hem
11
Förflyttning från rådande normer och logik För att nå en hållbar framtid krävs en fundamental samhällsomställning. Stora samhällsutmaningar kräver att vi tänker nytt och utforskar möjligheter till förändring som inte bygger på samma logik som i dag.
Det samhälle vi har skapat och lever i bygger på linjär användning av ändliga resurser. Vi behöver ändra den linjära modellen till en cirkulär genom både ny design och teknik, nya innovativa produkter, tjänster, processer, affärsmodeller och inte minst förändrat konsumentbeteende. Vi behöver tänka bortom dagens rådande normer. Detta inkluderar bland annat att utforska hur mer cirkulära och kollaborativa principer skulle kunna gå från en marginell företeelse till en rådande ekonomisk logik, eller att skapa förståelse för hur värderingar och normer faktiskt är dynamiska och kan förändras över tid. Här behövs en större öppenhet och elasticitet i hur vi ser på och pratar om framtiden.
Boende
Snarare än att förlita oss enbart på tekniska lösningar måste vi också utmana hur vi bor, med vilka, och på vilka sätt. Det krävs att ytterligare en dimension integreras som handlar om att även fokusera på att ändra konsumtionsvanor och livsstilar. Hemmet är den centrala punkten i människors liv och det är här vardagslivet sker och därmed här det kan utvecklas.
Vårt vardagsliv formas av olika sociala normer såväl som byggda, materiella förutsättningar i vår boendemiljö 1. Även om ansvaret för en rättvis, hållbar omställning inte bör läggas på individen, så krävs det att vi skapar en bättre förståelse för hur människor kan bidra till en förändring utifrån sitt levnadssätt. Det innebär att både se hur arkitektur och design kan skapa förutsättningar för en mer hållbar livsstil, samt hur boende kan ges större inflytande i utvecklandet av nya, mer elastiska boendeformer. Genom att i hemmet medvetandegöra, belysa och främja hållbar konsumtion, resande, förbrukning och sociala relationer kan de boende tillåtas bli en del i förflyttningen som krävs.
Byggande och förvaltning
Även om hållbarhet idag ses som en “hygienfaktor”
i bygg- och bostadssektorn, så är det inte tillräckligt.
Byggbranschen kan bidra till samtliga globala mål, vilket gör denna bransch unik. Detta innebär enorma möjligheter, samtidigt som det också innebär ett väldigt
stort ansvar. För att nå klimatmålen i sektorn krävs en blandning av strategier, där det inte bara handlar om energieffektivisering och bättre byggprocesser, utan också om svåra frågor så som minimerad nyproduktion och effektiviserad ytanvändning 2 Bostadsbolag och byggföretag har en nyckelroll i att driva utvecklingen, men då gäller det att vara medveten om de olika intressen och förutsättningar som olika aktörer har, samt att se hur vi kan utmana etablerade aktörspositioner och utveckla nya affärsmodeller och samverkansformer ³. Tydliga process och måldokument kan bidra till förbättrad erfarenhetsåterföring och en större möjlighet att mäta och utvärdera processer för att säkerställa att branschen rör sig åt rätt håll och att de satsningar och investeringar som görs ger effekt på lång sikt för att nå Agenda 2030.
Samverkan i stadsplaneringen
Idag är (bo)stadsutvecklingen ofta ganska enkelriktad, trots att de globala målen pekar på behovet av att integrera olika perspektiv i kommunal planering. Här finns ett behov av att öppna upp och skapa flexibilitet och samverkan i ett på många sätt låst system, där många kommuner har en låg kapacitet för omställning, med seglivade stuprörsperspektiv och bristande politisk vilja 4. Forskning pekar på att det krävs en kombination av nya innovationsprocesser med nya former för experimenterande och ett reglerande, måluppföljande reformarbete med skärpta och tydliga mål och krav. Det behöver implementeras både på kommunal och statlig nivå för att säkra en ökad elasticitet i planeringen och upprätthålla sociala såväl som miljömässiga mål 5.
Förflyttningar mot en hållbar framtid
13
Utmanas, utforska och utveckla tillsammans!
När boendets ramar utmanas måste de boende ha huvudrollen
Många bostadsaktörer har rutiner kring att göra de boende delaktiga i någon form i starten av bygg- eller utvecklingsprojekt. Oavsett grad av delaktighet, handlar det i vanliga fall om att utveckla standardbostäder utifrån givna ramar och normer för boendet, så som vi är vana vid dem. De insatser som presenteras i den här verktygslådan syftar alla till att utveckla och förflytta boendet mot att kunna bära ett mer hållbart vardagsliv. Med de målen, behöver snarare givna normer utmanas och nya ramar sättas. Det allra första steget i en sådan process, vare sig det rör sig om en mindre eller större insats, är att upprätta ett samarbete och en dialog mellan de som har makt och medel att utföra förändringen och de som förändringarna påverkar mest, nämligen de boende. Insatser måste vara förankrade och grundade i viljor, behov och förmågor hos de som ska uppbära utvecklingen för att alls ha en möjlighet att nå önskvärd förflyttning. En förutsättning för att lyckas i samarbete och dialog är att boende och aktör kan mötas i en likställd situation, något som enklast kan möjliggöras genom en utomstående part som vägleder processen.
En process för att gemensamt utforska och utmanas, ger kraft och mod att tillsammans förflytta tanken Även om vi vet att en stor förflyttning krävs på alla nivåer i samhället för att nå de globala målen, är även en mindre insats som påverkar vardagslivet för den enskilde en stor omställning. Inte minst är det en mental omställning för den som bor att våga ta ett kliv utanför det välkända och bekväma med den egna trygga vardagen som insats.
Samma mod och mentala omställning krävs även från den aktör som ska genomföra utvecklingen av boendet.
Mod att våga satsa och ta risker för insatser utanför standarden kräver kanske också att rådande modeller för affärsnytta omformuleras. I den här utvecklingen behöver boende och aktör ett sätt att gemensamt förflytta tanken och hitta kraft i varandra. I en anpassad samarbetsprocess där de genom lekfullt utforskande kan utmanas, kan de inblandade få gemensamt stöd att undersöka och ringa in de verkliga behoven bakom de normer som vi tar för givna kring boendet.
Samskapande kring lösningar säkerställer att insatserna uppfyller behov och är smarta investeringar De boende känner sina liv bäst och är de som vet hur boendet upplevs idag. Utvecklingsarbetet behöver visserligen grundas i tydliga, mätbara och förutbestämda mål – men att implementera och konkret utforma insatserna för att uppnå målen, är ett arbete som aktör och boende måste göra tillsammans. I en samskapande process utvecklas lösningarna efter de verkliga behoven och kan också kontinuerligt utvärderas och justeras.
Distansen mellan behov och lösning blir kortare genom ständig återkoppling där man säkrar upp att lösningen möter behov. Detta säkerställer att planerad utveckling blir relevant och ändamålsenlig för de boende, och samtidigt meningsfull som investering för den som bekostar insatsen.
Fördjupad behovsförståelse
En kvalitativ process för behovsinsamling och insikt
Insikt genom personliga berättelser
I vår vardag kan vi ofta ha svårt att urskilja vad som är ett grundläggande behov och vad som kommit att bli en lösning bland många andra möjliga svar på behovet.
Om jag känner behov efter en plats att äta på kanske jag säger att jag behöver ett matbord, när det enligt en annan norm istället hade räckt med en ren duk på golvet.
Så hur kommer man åt behoven på djupet för att öppna upp möjligheten att utforska alternativa svar på behoven? Det är viktigt att sätta sig in i, och spendera tid med de boendes behov, både när det gäller drömmar, känslor, förutsättningar och erfarenheter.
Det är lockande att dra snabba slutsatser, men genom att stanna upp en stund undviker man att jobba i fel riktning. Det handlar om att ge tyngd och omtanke till de specifika personliga berättelserna för att kunna formulera viktiga insikter att arbeta vidare med tillsammans.
Utforskande samtal öppnar upp nya perspektiv Kvalitativa samtal där sinnen, känslor och intellekt engageras, är en viktig metod för att nå dessa insikter.
Fokuset är att kunna locka fram och sätta ord på även det som är känsligt eller komplext. Lika viktigt är också att kunna komma åt det som är outforskat, det som man kanske inte riktigt har tänkt på.
Med metoder som genom nyfikenhet och lekfullhet uppmanar de inblandade att skifta perspektiv och kunna se sig själva utifrån, är det lättare att vända och vrida på den egna vardagen och behoven. Till exempel att som deltagare i samtalet få interagera med fysiska objekt och använda dem i metaforisk bemärkelse för att beskriva de egna behoven. Genom att exempelvis utforska ett gummiband och sätta ord på dess egenskaper kan gummibandet bli en metaforskapare som öppnar samtalet för att diskutera flexibilitet, rörlighet, gränser och känslighet i boendet och vardagen.
Möjliggör insp irerand
e bru karfö
rståe
lse
otPr
otyp
a med brukare
Utmana sociala normer
Bilder från intervjuer och workshops med boende. Del i projektet Elastiska Hem.
15
Utmana sociala normer
En upplevelsedriven workshopmetodik där samskapandet och utforskandet synliggör nya möjligheter
Tänj på perspektiv för att se möjligheter För att skapa nya boendeformer som har töjmån och motståndskraft för att möta både dagens och framtidens utmaningar krävs det att man tänjer på tankesättet tillsammans med brukare. Det kan möjliggöras genom en experimentell workshop där upplevelsen är i fokus. Här är syftet att deltagare tillsammans ska få möjlighet att utforska, reagera på och reflektera kring koncept som är annorlunda från rådande normer, en alternativ framtid. För att göra detta tankehopp krävs det att bostadsaktör och brukare interagerar i moment ur framtidsbilden och samtidigt hjälper varandra i utförandet.
Undersök social dynamik med levande prototyper Vad är det som gör att grannar börjar ta hjälp av varandra? Förståelsen kommer såklart från att testa hur det går till i verkligheten. Det kan man göra med hjälp av levande prototyper där mötet mellan människor iscensätts. Med hjälp av annorlunda inslag, som de som grupp behöver förhålla sig till, kan man sedan framkalla socialt samspel. Det kan exempelvis röra sig om en social regel där samtliga gäster under en middags-bjudning behöver servera sin granne. Inslaget blir intressant när det ger upphov till andra beteenden.
Det här bygger vidare på, men inte minst utmanar, vår förståelse för vilka beståndsdelar som behövs för att skapa och möjliggöra socialt samspel som främjar delning och skapar gemenskap. När man har identifierat det kan man även få hjälp med vilka sociala triggers som behövs för att skapa detta.
Bilder från workshops under temat utmana social normer. Del i projektet Elastiska Hem.
Strukturer för engagemang
Ett tillvägagångssätt för att säkra insatsers betydelse och värde för de boende.
Säkerställ att genomförda insatser lever vidare En grundförutsättning för alla typer av
utvecklingsinsatser i boendet som kräver en omställning, är att det finns ett engagemang hos de boende att också förvalta insatsen. Hur detta engagemang och denna förvaltning byggs upp, fördelas och utvecklas vidare är något som det måste finnas tydliga strukturer och riktlinjer kring för att det inte ska falla mellan stolarna. Det är avgörande för den långsiktiga kontinuiteten och insatsernas framgång att det redan från början finns en tydlig uppgörelse om rättigheter, skyldigheter, organisation och struktur för samarbete mellan boende och den bostadsaktör som bekostar insatserna.
Planera från början för kontinuitet på olika nivåer Hur en struktur för vidare engagemang ser ut, är individuellt för varje grupp av boende och insatsens innebörd, vilket gör boendeinvolveringen så viktig. Dock bör man redan från början ta ett helhetligt grepp och planera för hur långsiktig och kontinuerligt samarbete kan bedrivas på olika nivåer och med utgångspunkt i olika perspektiv. Några grundläggande delar att täcka in redan från början är:
Forum för fortsatt och kontinuerlig dialog. Det
behöver finnas en strategi för hur den fortsatta dialogen mellan bostadsaktör och boende ska föras. Ska det vara återkommande fysiska träffar eller ett digitalt mötesforum? Viktiga aspekter är förutsägbarhet och synlighet kring plats, tid och kanal samt tydlighet kring hur man bjuder in till och dokumenterar dialogen.
Formalisering av engagemanget. En formellt
sammansluten boendegrupp är en jämnbördigare part i dialogen samtidigt som det ger tyngd och bättre chans till varaktidighet för de insatser som görs. Här kan en bostadsaktör bidra genom att till exempel erbjuda stöd i att bilda boendeförening eller genom att aktivt stötta upp och marknadsföra den lokala Hyresgästföreningen.
Spegla engagemanget internt. Oavsett typ och nivå på utvecklingsarbetet, bör även den interna organisationen hos bostadsaktören formaliseras för att stötta insatser.
För kontinuitetens skull är det avgörande här att det finns en avsedd organisation som bär ansvaret utåt och sprider kunskaper, insikter och erfarenheter inåt. Det är också viktigt att det interna engagemanget inte stannar vid enskilda eldsjälar – hellre än en specifikt ansvarig person utformas en roll, funktion eller organisation som kan bäras av flera.
17
Säkra för delning och
gemenskap i planeringen!
Kommuner ska bidra till att nå de globala målen
Kommuner kan genom bland annat det kommunala planmonopolet och markinnehavet spela flera viktiga roller i utvecklingen av ett mer socialt hållbart boende och strävan mot Agenda 2030. Ett stort antal aktörer med olika roller och intressen är delaktiga i utformningen av nya byggnader och miljöer. Byggaktörer utformar affären, genomför projekten och ansvarar ibland även för förvaltningen över tid. Arkitekter och andra konsulter ger det byggda form och innehåll. Kommunens uppgift är att samordna aktörer och lokala projekt samt använda de styrmedel som finns för att implementera de globala målen. Kommuner bör även ha etablerade system för att kontinuerligt följa upp stadsutvecklingsprojekt och säkerställa att dessa svarar mot Agenda 2030 och bidrar till att långsiktigt också faktiskt nå målen.
Även plan och bygglagen (PBL) styr kommunen att jobba med detaljplanering för att öka hållbarheten i stadsutvecklingen. Enligt PBL ska planläggning göras med hänsyn till natur och kulturvärden, miljö och klimataspekter. Den ska främja en, från social synpunkt, god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Det är med andra ord kommuners skyldighet att planera för en ökad social och ekologisk
hållbarhet. En tydlig analys av vilka behov detaljplanen ska möta kan utgöra en utgångspunkt för planens syfte vilket i sin tur motiverar de planbestämmelser som blir styrande för det som byggs.
Villkora köp av kommunal mark för att främja delning och gemenskap
Utgångspunkten för stadsutveckling är tillgång till användbar mark vilket är en begränsad resurs. I många fall är kommunen en stor markägare och kan därigenom spela en viktig roll i valet av vilken byggaktör som ges möjlighet att förvärva mark och bygga. Med utgångspunkt i politiska mål har kommunens exploateringskontor möjlighet att i ett tidigt skede ställa krav på de byggaktörer som visar intresse av att exploatera.
I grannskap med många möteslokaler, hobbyrum eller liknande finns mer utbredda sociala nätverk och ett starkare socialt kapital 6. Det borde därför ligga i kommuners intresse att använda möjligheten att kravställa för att denna typ av lokaler ska få en plats i grannskapen.
Planprocessen kan säkerställa att grundidéer bibehålls i genomförandet
Det sociala kapitalet är ofta lokalt bundet till en gård eller trapphus, det är därför av stor vikt att även se på hur man kan öka möjligheten till gemensamma ytor inte bara inom en fastighet utan även på områdesnivå. Här blir kommunens områdes- och detaljplanering ett viktigt verktyg. Dessa krav på åtaganden gällande byggnadernas innehåll och användning av mark kan komplettera det som kan säkerställas genom detaljplanens bestämmelser.
Tillgången till parker och mötesplatser som kan samla många ökar chanserna till kontakt mellan människor. Även om det ofta är ytliga möten främjar det sammanhållningen och tryggheten i ett grannskap 7. Att i detaljplanen reglera och säkra förekomsten av gemensamma ytor och mötesplatser av olika storlekar både inom fastigheten och för ett större område borde således ligga i kommunens egenintresse. Kommunens stadsbyggnadskontor ansvarar för planprocessen där det prövas vad som är en lämplig användning av marken. Detta resulterar i en detaljplan som gör det möjligt att bygga. Denna process utgör ett tidigt skede där grunden till byggaktörens affär läggs och ett flertal idéer tar form som sedan kan realiseras i genomförandet. Vägen från den tidiga idén till att marken är utvecklad är lång och det finns en risk att högt ställda ambitioner sänks. Om den utformas på rätt sätt kan planprocessen och detaljplanen bidra till att säkerställa att goda idéer och kvaliteter bibehålls i genomförandet.
🗺
Elastisk markanvisning
🗺
Tips till kommunen på hur
markanvisningsavtal kan användas för att säkerställa elasticitet i boendet
Använd kommunens markinnehav för att möjliggöra elastiska hem
En markanvisning är ett avtal mellan kommunen och byggaktörer om en exklusiv möjlighet att få pröva ett förslag till bebyggelse och förvärva kommunens mark.
Kommuner kan vid markanvisning ställa särskilda krav på exploatören vilket kan utnyttjas till att stärka socialt kapital och ekologisk hållbarhet. För att nå de globala målen bör en exploatörs vilja att arbeta mot agenda 2030 väga tyngre än markpris. Vissa kommuner jobbar med att sälja marken till fast pris vilket leder till att man kan göra en bedömning enbart på kvalitet och hållbarhetsnivå och inte sälja till högstbjudande. Detta kan skapa större motivation och vilja att genomföra förslag som tydligt förbättrar både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i området.
Formulera tydliga krav i markanvisningsavtalen För att i ett tidigt skede ställa krav på de byggaktörer som tilldelas markanvisningar av kommunen bör tydliga formuleringar om detta föras in i de markanvisningsavtal som träffas inför uppstarten av en detaljplan. Dessa krav bör utgå från en analys av behov och följas upp löpande mellan markanvisning och genomförande. Särskilda krav för markanvisning skulle kunna vara att utforma bostäder som främjar delning och gemenskap, att samarbeta med andra exploatörer kring gemensamma uterum och parker i området eller att ha plats för gemensamma lokaler. Om stöd finns i kommunens styrande dokument som översiktsplan, markanvisningspolicy, socialt värdeskapande plan eller årsbudget där kommunens behov framgår respektive politiska direktiv är tydliga, kan detta stärka möjligheten att ställa krav på byggaktören.
19
Elastiska detaljplaner
🗺
Tips till kommunen på hur detaljplanens syfte kan säkerställa elasticitet i
boendet
Forma planprocessen för att stödja elasticitet och ökat socialt kapital
Genom att utforma detaljplanen för att understödja elasticitet ökar möjligheten att utveckla fler boenden med mer delade funktioner. Finns elasticiteten med redan i detaljplaneskedet möjliggörs och säkerställs ett ökat socialt kapital och ekologisk hållbarhet i utvecklingsområdet.
Tydliggör detaljplanens syfte
Genom att tydliggöra detaljplanens syfte om ökat socialt kapital, flexibilitet och ekologisk hållbarhet kan planbeskrivningen visa vilka värden detaljplanen ska bidra med. Översiktsplanen, budgetmål och andra styrande dokument är vägvisande för
detaljplanens framtagande och kan ge stöd för syfte och planbestämmelser. Dessa behöver således vara vägledande i implementeringen av de globala målen.
För att nå dessa krävs att vi utvecklar vårt sätt att bygga och bo vilket också måste återspeglas i de dokument som styr utvecklandet av vår byggda miljö.
Planbestämmelser som säkrar gemenskap och delning
Med stöd i detaljplanens syfte kan skarpa
bestämmelser som säkerställer elasticiteten föras in i plankartan. Bestämmelserna följs sedan upp i samband med att bygglov beviljas. Exempel på bestämmelser kan vara att botten-/takvåning ska vara tillgänglig för gemensamma funktioner och inte får inrymma bostäder. En annan möjlighet är att ange ett elasticitetstal, att en viss andel av den samlade ytan ska vara tillgänglig för gemensamma funktioner och en begränsning av vilken andel som får användas för privata bostäder. Att även ange att bostäder med delade boendefunktioner ska finnas till viss del och att utrymme ska frigöras för återbruk, resursdelning och vård av kläder och prylar kan vara ett led i att förändra bostadsbyggandet. Även vid ombebarbetning av befintliga byggnader bör man se över om detaljplanen behöver förändras för att stödja en utveckling åt rätt håll.
Grannskapsförvaltning
🗺
Metoder för att skapa samarbeten över fastighetsgränser
Gemensamhetsanläggningar för ökat socialt kapital En gemensamhetsanläggning bildas vid en
lantmäteriförrättning och är gemensam för flera fastigheter oberoende om det rör sig om bostadsrätter eller hyresrätter. Gemensamhetsanläggningen
består av delar som anses nödvändiga för att fastigheterna ska kunna fungera på lång sikt.
Exempel på vanliga gemensamhetsanläggningar idag är värmeproduktionsanläggning,
sopsugsanläggning, fastighetsförråd, garage, lekplatser, kommunikationsytor och skyddsrum.
För att öka det sociala kapitalet och elasticitet kan gemsamhetsanläggningar med fördel även omfatta utomhusmiljöer som odlingslotter, växthus, träningsanläggning eller lokaler inomhus som gemensamma rum för delningsförvaring, verkstad, stort kök med festlokal, dans- och musikstudio m.m.
Att i planprocessen säkerställa att ytor eller funktioner som är tänkta att brukas gemensamt utförs som gemensamhetsanläggningar kan vara ett sätt att skapa samarbete över fastighetsgränser. Detta inbegriper dock endast ägarna av fastigheterna vilket kan göra att eventuella hyresgäster i någon av byggnaderna som inbegrips exkluderas i sammanhanget. Därför är detta kanske främst ett bra alternativ då merparten av bostäderna upplåts med bostadsrätt eller äganderätt.
Brukaravtal för bättre förvaltad mark När park- eller naturområdet även brukas av
hyresgäster kan ett brukaravtal med kommunen vara en möjlighet för samförvaltning av de boende. Det innebär att kommunen äger marken men att brukarna sköter den vilket leder till att marken sköts i större utsträckning och att medborgarna kan vara med och påverka. Denna möjlighet är något som kommuner borde kunna dra nytta av och marknadsföra mot de boende. Det kan leda till ökat engagemang, gemenskap och mer utvecklade grönområden där de boende trivs och kan känna ägandeskap.
21
Gör boendet
förändringsbart över tid!
Förändringsbarhet gör att byggnader kan nyttjas och stå kvar längre
Livslängden på byggnader idag är ofta inte vad den skulle behöva vara för att motivera den resursanvändning som byggnationen har krävt. Många av de byggnader som rivs, klassas ut på grund av samtidens förändrade ideal och behov snarare än på grund av byggnadens oskäliga fysiska skick. Ur både ett globalt perspektiv och ett samhällsperspektiv är det därför angeläget att hitta nya sätt som möjliggör att byggnaden kan vara funktionell och nyttjas under längre tid. En inbyggd förändringsbarhet, flexibilitet och generalitet som gör att bostäder lättare kan anpassas till ändrade ideal och behov, skapar förutsättning för byggnader att leva längre. Genom generella rum och en flexibel struktur ökar möjligheterna att anpassa rumsorganisation efter förändrade förutsättningar och behov.
Förändring av användning och användare på kort tid gör att ytor kan utnyttjas effektivare
Om det långa perspektivet handlar om att möjliggöra för byggnader att stå kvar längre, handlar resursutnyttjande här och nu om att använda de ytor som finns så bra som möjligt. För att möjliggöra effektivare användning av boendeytor, behövs en kombination av insatser på byggnadens fysiska struktur och systemen för användning av ytor. Det innebär insatser för att å ena sidan möjliggöra förändring av användare - att flera användare ska kunna nyttja en och samma yta under olika tider, och å andra sidan möjliggöra förändring av ytornas användning - att en och samma yta under kort tid ska kunna användas på olika sätt 8.
Individens möjlighet att förändra sitt boende gör att man kan bo kvar längre
Elasticiteten och förändringsbarheten i boendet handlar ur individens perspektiv i hög grad om att kunna ha ett boende som anpassas allteftersom livet sker och förändras. Att kunna förändra sin boendeyta och boendelösning ger värden ur flera aspekter. Att på kort sikt kunna ändra storleken och karaktären på sitt boende ger för individen en bättre matchning av boende efter behov och ekonomi - att till exempel kunna öka och krympa sin yta. I ett längre perspektiv ger möjligheten att kunna förändra sitt boende inom samma enhet - trapphuset, byggnaden, gården - potential till att bo kvar längre vilket är en viktig trygghet och kontinuitet för både individen och gemenskapen.
Flexibilitet och gemensamma ytor är ett sätt att snabbt kunna ställa om efter behov
När den privata ytan är mindre, är en mindre del av boendets totala yta låst vilket ger stora möjligheter till snabb omställning när det privata livet/de kollektiva behoven/läget i omvärlden förändras. Byggnaden och boendet kan på så sätt snabbt svara upp mot uppkomna behov av exempelvis fler hemarbetsplatser, vårdplatser, förskoleplatser, utbildningsytor eller tillfälliga bostäder. I en värld där pandemier eller ekonomiska kriser sätter vardagen på ända, är detta ett sätt att ge boendet motståndskraften att klara förändringarna.
🗝
Botypologier
En metod för att skapa variation i beståndet av delade bostäder
Nya sätt att definiera boendet
Att blanda bostadstyper och lägenhetsstorlekar i ett hus eller område, är ett sätt att genom variation möjliggöra att bo kvar i sitt kvarter vilket skapar värden för såväl individ, område och den fastighetsägare som har variationen inom sitt bestånd.
I ett elastiskt hem där vardagsfunktioner till viss grad delas, är det inte enbart den privata ytan som definierar hemmet. Det är med andra ord inte gångbart att bara fördela 1, 2 och 3 rum och kök för att skapa variation. Det behövs istället andra sätt att definiera den enskildes boendelösning, samt nya sätt att ringa in de behov som bostaden ska lösa.
Från bostad till boendelösning
En botypologi är en sammansatt boendelösning som till skillnad från en lägenhetstyp inte definieras av den privata ytans fysiska gränser. I ett elastiskt hem är istället boendelösningen för den enskilde en
kombination av den privata ytan, de funktioner och ytor som delas, nyttjandegraden av det delade och antalet personer som man delar med. Genom att utveckla en bredd av botypologier skapas förutsättningar för att tillgodose en bredd av människor och livssituationer.
Från behov till botypologi till rumslig form
Utvecklandet av botypologier behöver utgå ifrån en process tillsammans med boende - vare sig man utvecklar individuella lösningar eller lösningar för en grupp med olika förutsättningar och behov. Genom den samskapande processen ringas behoven av ytor och funktioner in:
Vilka behov, funktioner och aktiviteter behöver bostaden svara upp mot? Hur intima upplevs funktionerna och aktiviteterna? I vilken mån kan dessa funktioner och aktiviteter tänkas delas? Inom vilket avstånd från det privata kan aktiviteter och funktioner tänkas vara?
Utifrån den här kartläggningen av funktionsbehov kan ett funktionsprogram för en specifik botypologi arbetas fram som i sin tur översätts i fysisk och rumslig form i en planlösning eller typplanlösning.
🗝
Privat Delat
23
Flexibel våningsstruktur
🗝
Ett våningsplan som kan förändras över tid med bibehållna kvaliteter
Kombinera fasta kvaliteter och flexibla möjligheter I dagens utformning av flerbostadshus är
våningsplanets struktur det som ofta sätter gränsen för variationer. Boendet blir låst både vad gäller variation på olika våningar och förändringsbarheten på längre sikt om man jobbar med ett alltför specifikt typplan när det kommer till struktur och teknisk infrastruktur.
I ett elastiskt hem är det särskilt viktigt att planera och utforma boendet utifrån tydliga principer för ytornas delning. Fokus bör ligga på ytornas tillhörighet, åtkomst, avgränsning och avskiljande samt rörelser och samband mellan ytor. Översatt i en fysisk miljö behöver organisering och zonering kunna fungera, samtidigt som de fysiska förutsättningarna måste tillåta förändring och anpassning både över tid och mellan olika våningsplan.
För utformningen av ett elastiskt hem behövs med andra ord alternativ som inte begränsas av ett traditionellt arbete med typplan. I en flexibel grundplan för våningen kan grundläggande kriterier för boendets användning fastställas samtidigt som man med en anpassningsbar byggnadsfysik tillåter variationer.
Principer som underlättar flexibilitet
Utgångspunkten för en flexibel våningsstruktur är att man med ungefär samma planlösning ska kunna skapa olika botypologier beroende på hur man avgränsar och sektionerar för olika zoner. För att uppnå detta finns vissa grundläggande aspekter att beakta:
• Trapphusets utformning och placering är essentiell för hela husets organisation. Ett centralt placerat trapphus som kan nås från många riktningar, skapar en stor flexibilitet i våningsplanet.
• Samlade och större schaktlägen i några strategiska punkter möjliggör en mycket större variation än mindre enskilda schakt för varje bostad.
• Vid placering av privata delar ska ytor vid fasad, gärna i olika väderstreck, lämnas för gemensamt nyttjande.
• Kommunikation på planet som går via vistelseytor snarare än genom korridorer, gör det enklare att ändra rumssamband, är effektivare ytmässigt och skapar många fler mötespunkter.
A: Egna eller flexprivata rum B: Trapphus tillgängligt för alla C: Yta möjlig för huset/planet D: Yta möjlig för planet/eget E: Yta möjlig för huset/planet/eget
A
E
A
B C
C D D
D D E
E
A
E
A
Eget
Våningsgemensamt Delat med ett hushåll Husgemensamt
Flexprivata rum
🗝
Ytor förbehållna att användas privat under kortare perioder
Både ekonomiska och resursmässiga vinster Att kunna hyra privat yta en begränsad tid, är värdefullt ur flera aspekter. Ur resurssynpunkt innebär det ett effektivare utnyttjande av ytor då flera personer delar på samma extrayta som de bara periodvis har behov av. Ur de boendes perspektiv ger det möjligheten att kunna öka och krympa den egna ytan och därmed även boendekostnaden. Det ger också möjlighet att hyra ut rum och faciliteter externt och på så sätt optimera kostnaderna för hela huset. Dessa flexprivata ytor - ytor förbehållna att användas privat under kortare perioder - kan användas i flera nivåer av delning och regelbundet ingå i boendelösningen eller utnyttjas temporärt som en tillfällig hyra av yta/funktion.
Flexprivat med kvarteret
Genom att möjliggöra att människor som inte bor i huset kan ha access till avgränsade ytor kan dessa hyras ut externt eller nyttjas av de boende själva för utåtriktad verksamhet. Det kan vara ett sätt att få ner de gemensamma boendekostnaderna eller ett sätt för fastighetsbolaget att delvis kunna bekosta förvaltningen av ytorna. Att dela ytor flexprivat med kvarteret gör att de kan utnyttjas bättre tidsmässigt. När de boende är på annan plats kan faciliteter hyras ut till intressenter i kvarteret, till exempel för en mindre träningsgrupp, kursverksamhet, co-workingspace med mera. Genom
att öppna upp för andra i kvarteret kan byggnaden även bidra till ett tryggare grannskap och en större gemenskap som även spänner över kvartersgränser.
Flexprivat med huset
Det är viktigt att vissa ytor är förbehållna de boende för att man ska känna sig trygg och känna ansvar och ägande. Utöver de ytor som alltid samutnyttjas, är flexprivata rum ett komplement till det privata livet.
Till exempel som gästrum, festlokal, arbetsrum eller ensamrum. I vissa fall kan det snarare vara en flexprivat funktion man bokar; en tvättmaskin, en arbetsbänk i verkstaden, en torkugn i storköket. Nyttjar man funktioner parallellt i gemensamma utrymmen ökar det dessutom kontaktytorna mellan de boende. För att dynamiken i detta ska fungera krävs att de boende har fattat gemensamma beslut om hur bokning och användning av dessa rum och funktioner fungerar.
Flexprivat med annat hushåll
Att låta boendet växa och krympa i vardagen kräver även rum som man kan nyttja en längre tid och dela med färre personer och som finns i anslutning till den privata bostaden. Det kan exempelvis vara att man har behov av ett rum varannan vecka för sina barn eller veckopendlar i jobb. Dessa rum blir en del av din permanenta boendelösning och användning behöver löpande stämmas av mellan de hushåll som har tillgång till rummet.
Flexprivat
Privat Gemensamt Privat
mellan 2 hushåll
25
Egenskapsrum
🗝
Ett sätt att planera och utforma gemensamma ytor för att kunna förändras på lång och kort sikt
Ytor efter egenskaper - inte fördefinierad användning Gemensamma rum utanför den privata bostaden behöver ha elasticiteten att kunna förändras utefter de boendes viljor och intressen för att över tid bibehålla användbarheten. Dessa rum behöver därför utformas för att på ett enkelt sätt kunna ställas om och kunna fylla flera funktioner. De bör även ligga i anslutning till trapphus eller gemensamma delar där många passerar och har möjlighet att se vad som pågår.
Att utgå ifrån rummens grundläggande kvaliteter i utformningen – ljusförhållande, ventilation,
vattensäkring, akustik, aktivitetsnivå, etc. – är ett sätt att säkra för en bred uppsättning av rumstyper. Istället för att programmera ytor utifrån fördefinierad användning och aktivitet kan de då anpassas bättre efter behov på både lång och kort sikt.
Ändra användning på kort och lång sikt
På lite längre sikt ska ett rum kunna förändras från ett användningsområde till ett annat utan behov av större ingrepp i rummets fysik. Ett vattensäkrat och välventilerat rum kan gå från duschrum till vattenlek till tvätteri. Ett ljudisolerat rum utan dagsljus kan på sikt ställas om från biorum till musikstudio.
I ett nära tidsperspektiv är det en fördel att skapa flexibilitet i vissa rum för att användning istället ska kunna ställas om från en person till nästa på kort tid.
Exempelvis kan möjligheten att kunna förvara lös inredning och utrustning på ett bra sätt, göra att rummet kan användas för fler funktioner. Samma lokal skulle kunna fungera som träningsrum, ateljé eller lekrum förutsatt att vikter, yogamattor, stafflier eller leksaker har sin bestämda plats och kan plockas fram eller bort efter behov.
Process utifrån boendes behov och minskad resursförbrukning
För att utveckla den här paletten tillsammans med människor som bor eller ska bo i huset behövs en samskapande process. Aktiviteter behöver kartläggas
utifrån de boendes vardag och efter vilka krav aktiviteterna kan ställa på rummens egenskaper. I denna utvecklingsprocess med de boende ska även fokus läggas på att användningen av och aktiviteterna i dessa rum ska syfta till att förenkla för individen att leva ett hållbart vardagsliv och förbättra gemenskapen mellan de boende. Tillgången till och användningen av gemensamma rum får inte bidra till en större resursförbrukning utan måste vara en del i att minska den totala resursförbrukningen i hemmet. Det kan handla om minskad konsumtion, minskad yta per person eller minskad energiförbrukning till följd av att man delar på rummen och resurserna.
Privat Ljust Lugnt
Livligt Mörkt Öppet Offentligt
🗝
27
Gör det lätt att dela bostadsyta!
🏡
Delande av bostadsyta kan öka välmåendet och hälsan
I Sverige beräknas ungefär 4% vara socialt isolerade, vilket innebär att man inte träffar anhöriga, bekanta eller vänner mer än ett par gånger i månaden. Bland äldre över 75 år är samma siffra 10%. Avsaknad av sociala kontakter medför ökad risk för exempelvis högt blodtryck, inflammation och depression9. Socialmedicinsk forskning visar att den sämre hälsan till följd av få sociala relationer är så pass allvarlig att den högre dödligheten är jämförbar med effekterna av fetma, alkohol och tobak10. Att ha fler ytor utanför den privata bostaden som delas med andra, är en god förutsättning för att främja sociala kontakter i boendemiljön, motverka ofrivillig ensamhet och därmed öka välmående och hälsa11..
Många vill leva i någon form av delat boende, men valmöjligheterna är få
Enligt en undersökning av United Minds 2014, skulle 38% av tillfrågade unga vuxna gärna se att det fanns
gemensamma ytor i deras fastighet där de boende kan umgås, 52% skulle gärna umgås med sina grannar om de delade intressen, 40% önskar att de kände sina grannar bättre än de gör, 47 % vill bo med vänner eller andra utöver den närmaste familjen i dag eller i framtiden. Det finns således en efterfrågan på en typ av boende där du delar ytor och vinner både en social gemenskap och funktioner du inte skulle ha tillgång till i ett konventionellt bostadshus12.
En utformning av boendemiljön med fokus på delning och gemenskap har potential att vara en ekonomisk vinst för såväl boende som fastighetsägare.
En anpassad arkitektur gör de delade ytorna mer attraktiva och använda
Att dela boendefunktioner i vardagen med människor man inte känner eller har valt, innebär en mängd nya gränssnitt och kontaktytor i vardagen. Boendemiljön kan ses som en infrastruktur för dessa kontakter, något som antingen underlättar eller försvårar delningen. Med en genomtänkt och anpassad arkitektur, kan den fysiska miljön både understödja i såväl praktiska som sociala aspekter av delning13. En noggrann utformning ökar därmed de delade ytornas attraktivitet och användning.
Delade boendeytor är en ökad resurs för den enskilde och möjlighet till minskad total yta
I Sverige bor vi på i snitt 42 kvadratmeter per person, vilket skulle behöva minskas med 10-50% om vi ska nå klimatmålen. Hur mycket den måste minska är beronde av hur man kombinerar det med andra åtgärder inom den byggda miljön14. Gemensamma ytor kopplade till boendet tillför sociala och hälsomässiga värden och gör boendet mer attraktivt. Att bara addera yta till konventionella bostäder, ger varken klimatmässiga eller ekonomiska vinster i det nära perspektivet. Att istället kunna dela på vissa av de ytor och funktioner som traditionellt hör den privata ytan till, ger däremot möjlighet att minska den privata ytan och därmed det ekologiska fotavtrycket. Det innebär att den totala boendeytan i snitt per person minskar - men att man då även har tillgång till desto fler och mer varierade ytor och funktioner som ett konventionellt boende aldrig skulle kunna tillgodose. Som boende gör man avkall på den privata ytan men får istället tillgång till mer.
Trygghetszoner
En zonering av boendet som stödjer olika grader av delning
Traditionellt baseras bostäder på en eller två nivåer av gemenskap - det privata och det som eventuellt delas med grannarna. Även olika kollektiva boendelösningar följer ofta samma mönster där de egna ytorna är fullgoda för det vardagliga livet, och de delade ytorna tillför guldkant i tillvaron i form av trivsel och fest. I ett elastiskt hem delas en del av vardagslivet med andra.
De privata och delade ytorna utgör tillsammans den kompletta boendelösningen. För att underlätta den här förskjutningen av den privata sfären och förenkla delning av vissa vardagsfunktioner, behöver boendet struktureras efter fler nivåer av delning.
Gradvis växande sammanhang skapar trygghet Att planera och utforma med utgångspunkt i
trygghetszoner, är att zonera boendet utefter gradvis växande sammanhang för att skapa plats för olika behov, integriteter och storlekar på gemenskapen. Från sovrummet som minsta enhet och det som delas med det egna hushållet, till ytor och funktioner att gradvis dela med fler. Även de större sammanhangen måste beaktas, därför är kontaktytorna utåt med människor utanför boendet viktigt att planera för.
Arkitektur som stödjer och tydliggör zonering För att delningen i de olika nivåerna ska fungera och skapa känsla av trygghet, är tydliga gränser mellan privat, delat och offentligt viktigt. Tydlig gränsdragning gör det lättare att etablera gemensamma regler och skilja på ditt, mitt och vårt, något som i sin tur förbättrar möjligheten till god konflikthantering. I utformandet av ett delat boende bör läggas stor vikt vid hur gränser dras och hur de tydliggörs med hjälp av arkitekturen, boendekulturen och regleringen såväl inom som utanför byggnaden.
Rumssamband behöver bära husets zonering så att rörelser alltid går gradvis från det mest privata mot det offentliga. Ytor som är gemensamma för hela huset bör nås direkt från trapphus och aldrig via en mer privat del för våningsplanet. Övergångar mellan zoner måste med detaljering och materialval tydliggöras.
Också de olika ytornas karaktär ska tydliggöras genom material och detaljer - gradvis från det hemlika och mer ömtåliga till det offentliga och robusta. Det är också viktigt att utformningen speglar de olika behov av visuell avgränsning som finns - från inbjudande, genomsiktligt och transparent till utestängande, avskilt och inramat.
🗺 🏡
29
Välkommen hem
🗺 🏡
En gemensam hall som markerar hemmets mentala gräns
Hallen är första mötet med hemmet
Hallen är det första rum som möter en när man kommer hem. I Sverige, som är ett land med tidvis bistert och blött klimat, fyller det funktionen att förvara skor och ytterkläder.
Det är när skorna och jackan är av, som det känns som att man kommit hem. Därför är det viktigt att det finns god plats för att göra detta i gränsen av hemmet, det vill säga i hallen där vi både konkret och mentalt klär av oss ett lager av skydd. Det som är utanför den här zonen får i kontrast till hemmet en mer offentlig känsla.
Att utöka känslan av hem
I ett elastiskt hem är en del av de funktioner som traditionellt finns inom lägenhetens väggar, delade med andra utanför hushållet. En del av hemmets skal som lägenhetsväggarna traditionellt utgör, förflyttas och behöver i viss mån hjälp att mentalt luckras upp. I denna förflyttning har entrén och hallen en betydelsefull roll.
Att dela hall med dem man även delar kök och kanske
vardagsrum med, är ett sätt att utvidga gränsen för det som upplevs som hemsfär till en större yta. Den utvidgade hemsfären är i sin tur en mer kravlös plats för vardagsmöten, där det är enklare att skala bort en del av formaliteten och komma varandra närmre grannar emellan.
En hemlik utformning
En viktig aspekt för att i entrén och hallen nå bortom känslan av offentlig verksamhet, är att särskilt fokus läggs i materialval, möblering och färgsättning för att motsvara de önskade intentionerna att skapa en hemlik atmosfär. Material, möblering och detaljer behöver förknippas med hem snarare än trapphus eller korridor - exempelvis i form av trägolv, trädörrar, textilier och hemliknande belysning. Det är också viktigt att möjliggöra för de boende att komplettera möbleringen med personliga saker och färgsätta på det sätt som de själva önskar. Idag begränsas möjligheter att möblera passager och trapphus på grund av brandregler, något som ställer extra krav på omsorg vid planering och placering av den gemensamma hallen.
