Social rädsla bland ungdomar
Författare: Eldina Hajder
Examensarbete i Psykologi C, 10 poäng, fördjupningsnivå 1 10 p Uppsats
Institutionen för Individ och Samhälle Januari 2006
Social fear among young people Eldina Hajder
Social phobia is a fear which limits a person’s capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example
education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were
administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.
Social fobi är en rädsla som begränsar individens förmåga i vardagliga situationer.
Rädslan kan bli så stark att man avstår från alla sociala situationer, som t.ex. utbildning giftermål, idrottsaktiviteter o.s.v. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan social rädsla och utbildningsval, samband mellan social rädsla och kön samt samband mellan social rädsla och användning av Internet. I enkätundersökningen ingick 80
gymnasieelever. Varje svar i enkäten motsvarar en viss poäng som kommer att matas in i SPSS, höga poäng motsvarar större blyghet. Olika icke- parametriska tester användes och påvisade inga samband mellan social rädsla och utbildningsval. Men signifikanta samband kunde dock påvisas mellan social rädsla och Internet användning samt könsskillnader. Dessa påvisningar kunde ses enbart vid några påståenden. Social rädsla är ett ämne som kan ses från många olika aspekter, men för djupare kunskap krävs mer forskning.
Det är nästan omöjligt att utföra någonting som inte väcker andras
uppmärksamhet. Oavsett vad man gör, står inför en publik och talar eller handlar mat är man observerad av andra. Vissa människor har inget emot att handla i affärer, men undviker helst att hålla föredrag. Andra kan däremot uppleva obehag så fort dem omges av människor och istället välja att inte alls vistas bland folk. När ett sådant beteende uppstår menar man att individen har social fobi. Men eftersom diagnosen social fobi inte är så vanlig kommer uppsatsen istället att handla om social rädsla och blyghet, något som mer eller mindre
förekommer hos alla. Eftersom social rädsla är något som vi alla har erfarenhet av och sociala situationer däremot är nästan oundvikliga är det intressant att ta reda på hur människor
handskas med dem. Uppsatsens relevans beror också på bristande forskning inom ämnet. Mer forskning innebär större förståelse och därmed bättre åtgärder för dem drabbade. I det här arbetet kommer termerna social fobi och social rädsla att stå för en gemensam betydelse.
Ordet ”phobia” är ett grekiskt ord som betyder terror eller rädsla. Beskrivningar om blyghet och social rädsla kan spåras ända till Hippocrates på 400-talet. Den första tydliga beskrivningen av social fobi gjordes däremot först av Janet i början av 1900-talet. Trettio år senare, 1930 använde Schilder termen ”social nervosa” för att beskriva extremt blyga
människor. Individer med social fobi beskriver sig själva som blyga där rädslan från negativa omdömen från andra är central. Det är däremot viktigt att påpeka att social fobi inte är samma sak som blyghet trots ofta överlappande likheter mellan dessa två begrepp. (Bruch, Fallon &
Heimberg, 2003, Heckelman & Schneider citerad i Furmark, 2000).
En fobi är en stark rädsla som begränsar människan och gör henne handikappad.
Denna rädsla ska vara så stark att den påverkar hela livssituationen för att kunna klassas som social fobi (Burmeister & Villafuerte, 2003). Hela ens liv styrs av att man på alla sätt
undviker de obehagliga situationerna. Social fobi innebär en ständig rädsla för en eller flera situationer i vilka man fruktar att handla på ett sätt som kan leda till förödmjukelse
(Beidel, Calhoun, Townsley, Stemberg & Turner, 1995; Öhman, 1994).
Det var först efter 1960-talets mitt som man började skilja på olika typer av fobier. Isaas Marks beskrev 1966 hur olika fobier kunde särskiljas på grund av deras olika karaktäristika, t ex debutålder (Kåver, 1999). Detta lade grunden till utveckling av diagnosen social fobi som enbart funnits under ett par decennier (Taam, 2003). I DSM-III (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disaorders III) som är ett internationellt använt
diagnossystem fick social fobi för första gången en egen diagnosstatus 1980. Diagnosen är vanligt förekommande inom den öppna och slutna psykiatriska vården. De individer som tillskrivs diagnosen löper större risk för utveckling av depressivitet och missbruk. I början
betraktades tillståndet som ett extremt personlighetsdrag, blyghet, skygghet, självosäkerhet eller rädsla att framträda inför andra, d.v.s. ”rampfeber”. I DSM- IV beskrevs social fobi och fobisk personlighetsstörning som två tillstånd. Social fobi innefattade kliniska syndrom och andra tillstånd, medan fobisk personighetsstörning innefattade personlighetsstörningar. Det är däremot övertygande visat att det rör sig om en och samma sjukdom, som av historiska skäl fått två diagnoser (Kåver, 1999).
Diagnosen social fobi tilldelas alltså de med en stark rädsla som påverkar deras liv så mycket att de inte klarar av vardagliga situationer. Eftersom sociala situationer är dagliga företeelser som är svåra att undvikas helt kan dem på så sätt tvinga den drabbade att genomlida dem med en konstant och stark ångest. Det kan innebära att man hoppar av utbildningar eller avstår från att söka de utbildningar som man tänkt sig. Man tackar även nej till arbeten, sjukskriver sig de dagar då det finns en risk för möten eller konferenser o.s.v.
Man kanske sätter sig på en viss stol där man tror att man syns mindre eller på en plats nära utgången så att man snabbt kan smita från platsen om risken att hamna i centrum visar sig.
Talet förs tyst och snabbt, aldrig med eget initiativ samtidigt som ögonkontakt undviks (Hellström & Hanell, 2002; Öhman, 1994). Individer med social fobi undviker delvis sociala situationer eftersom de saknar inre kontroll av deras emotionella reaktioner när de
konfronteras med sociala hot (Hoffman, 2005). Wells och Clark (1997) hävdade att socialt fobiska individer konstruerar en negativ bild av sig själva sett ur ett åskådarperspektiv, d.v.s att den socialt hämmade individen föreställer sig som om den befann sig utanför sin kropp och såg tillbaka på sig själv (Furmark, 2000). Socialt fobiska personer har en tendens att vara kraftigt självkritiska och förlöjliga sina egna prestationer trots att den kritiken inte alls är befogad från omgivningens sida (Wallace & Alden, 1997 ; Rapee citerad i Furmark 2000).
Det är svårt att ange hur vanligt diagnosen är eftersom de flesta med social fobi nästan aldrig söker behandling. Från mitten av 1980- talet har fler befolkningsundersökningar gjorts i vilka resultatet varierat, men siffran som förekomsten av social fobi pekar på ligger någonstans runt 13 procent av befolkningen. Dessa 13 procent uppfyller de diagnostiska kriterierna för social fobi enligt DSM- IV (Westenberg & Liebowitz, 2004 ; Kåver, 1999 ; Monroe, Fallon & Heimberg, 2003). Under den senaste tiden har social fobi blivit ett av de vanligaste problemen bland dem som söker vård på de psykiatriska
öppenvårdsmottagningarna. Vanligen har dessa personer först sökt hjälp inom kroppssjukvården innan de till slut får psykiatrisk behandling.
I många studier som genomförts har det framkommit att social fobi oftast uppstår i mitten eller senare delen av tonåren d.v.s mellan 15 och 20 årsåldern. Somliga
individer med social fobi uppfattas redan från tidig barndom som blyga vilket gör att de egentligen aldrig upplevts som något annat. Enligt DSM kallas detta för fobisk personlighet (Kåver, 1999 ; Hellström & Hanell, 2003. Monroe, Fallon & Heimberg, 2003).
När det gäller förekomsten av social fobi beträffande könen så verkar det som att ungefär lika många kvinnor som män drabbas, möjligen några fler kvinnor än män (Kåver, 1999 ; Westenberg & Liebowitz 2004 ; Monroe, Fallon & Heimberg, 2003). Det verkar också såsom att männen söker behandling för sin sociala fobi i större utsträckning än vad kvinnor gör trots att de till antal är färre. Anledningen till denna skillnad kan bero på ett kulturellt och socialt tryck, att en man ska vara stark, trygg och lugn i alla lägen (Kåver, 1999
; Westenberg & Liebowitz, 2004).
Social fobi/rädsla är ett av de vanligaste psykiatriska syndromen. Det är en kronisk störning förknippad med risker för missbruk och enormt personligt lidande. Olika skalor har använts för att mäta skillnader i livskvalitet mellan grupper med social fobi och kontrollgrupper. Dessa tester påvisade mycket sänkt livskvalitet hos socialfobiker på en rad olika sätt. De sociala fobikerna är ofta ogifta och har förr varit så kallade hemmadöttrar eller gamla ungkarlar. De fobiker som bildat familj är oftare skilda eller separerade än icke-fobiker.
Det visade sig också att de som en naturlig påföljd av den sociala fobin har en sämre yrkeskarriär och därigenom lägre genomsnittlig lön och vågar sällan ta chansen till avancemang även om de är kapabla till det (Monroe, Fallon & Heimberg, 2003; Furmark, 2000). De sociala fobikerna har även en lägre ekonomiskt status, missbrukar alkohol och droger i större mån än icke-fobiker samt är oftare sjuka och konsumerar därmed mer sjukvård.
Associationen mellan social fobi och alkoholmissbruk har observerats i flera studier där det påvisades att de individer med social fobi frekvent självmedicinerade med alkohol för att dämpa ångesten (Lecrubier, 1998 ; Furmark, 2000). Dessutom är det vanligt att individer med social fobi samtidigt lider av andra psykiatriska sjukdomar vilket ytterliggare försämrar livskvaliten med ökad risk för mortalitet och självmord (Lecrubier, 1998 ; Kåver, 1999).
De vanligare psykiatriska sjukdomar som upptäcks hos sociala fobiker är bland annat: depression, generaliserat ångestsyndrom, missbruk och barnpsykiatriska syndrom vilka bland annat innefattar autismspektrumsjukdomar och ADHD. Personer med dessa diagnoser uppfattar sig ofta som dåligt socialt kapabla och får sina tankesätt förstärkta av andra personer som undviker och stöter bort dem. De med autismstörning accepteras inte av samhället på grund av sin bristande förmåga att integreras socialt, att ge emotionell kontakt och verbalt kommunicera med andra. Dessa avvikelser fortsätter många gånger i vuxen ålder. Personer som har ADHD accepteras inte heller och då på grund av sin störande oro,
koncentrationsbrist, hyperaktivitet och impulsivitet, irritabilitet och aggressivitet (Kåver, 1999). Socialfobiker drabbas nästan alltid av depression och en gemensam sårbarhetsfaktor kan finnas. De sociala misslyckandena och den försämrade livssituationen är psykologiskt belastande faktorer. Under en depressionsepisod kan en annars icke-social fobisk person få tillfälliga socialt fobiska symtom. Individen kan bland annat tappa lusten att tala med någon, bli rädd för att gråta, undandras från allmänheten eller undvika att svara i telefon (Hellström
& Hanell, 2002 ; Furmark, 2000).
Problemet med social fobi kan upplevas på olika sätt men de olika symtomen som förekommer skulle kunna samlas under begreppet ångest. Ångest i sig säger oss inte mycket om vad som verkligen händer och hur det känns i de kritiska situationerna (Hellström
& Hanell, 2002). Ångestattackerna vid social fobi kan vara av samma intensitet som vid panikattacker. Vid panikattacker upplever individen svåra attacker av kroppslig sjukdom, förlust av kontroll över kroppen eller psyket. Uppmärksamheten och tankarna fokuseras på det egna tillståndet och hur det står till med kroppen. Dem individer med diagnosen social fobi drabbas emellertid av dessa attacker under sociala situationer eller förväntningar inför en sådan situation. Fobier står för cirka hälften av alla ångestdiagnoser vilket innebär att ungefär en av tio någon gång under sin livstid skulle diagnostiseras som fobiker (Hellström, Hanell &
Liberman, 2003). De olika komponenterna som enligt psykologer innefattar ångest och sättet de yttrar sig på hos en person med social fobi är: kroppsliga/fysiologiska reaktioner, negativa tankar, negativa känslor, flykt och undvikande beteenden. Kroppsliga reaktioner utgör ett viktigt inslag i upplevelser av rädsla och ångest. Dem fysiologiska förändringar är bland annat hjärtklappning, andnöd, svettningar, torrhet i munnen, illamående, magkänningar,
urinträngningar och muskelspänningar. Dessa förändringar ingår som diagnostiska kriterier i panikattacker och generaliserat ångestsyndrom. Fysiologiska förändringar ger upphov till emotionella upplevelser bara i samspel med hur situationen tolkas (Kåver, 1999 ; Öhman, 1994).
Social rädsla är den form av rädsla som uppvisas tidigare än alla andra rädslor.
Många barndomsrädslor är kortvariga och varar i några dagar eller veckor. Barn som uppvisar social rädsla under barndomen behåller kvar den rädslan under adolescensen.
Kagan och Moss undersökte personlighets egenskaper hos små barn, såsom aggressivitet, motsägelsefulla beteenden, sociala rädslor och andra rädslor. Denna undersökning
konstaterade att enbart social rädsla var konsekvent tydlig från barndomen. Därutöver har andra undersökningar bekräftat att social rädsla, olikt andra barndomsrädslor, inte är övergående. Det är svårare att befria sig från social rädsla om den drabbar en innan elva
årsåldern (Beidel, Calhoun & Stemberg, 1995 ; Beidel, 1998). Caspi, Elder och Bem (1998) samlade föräldrarnas berättelser om hur deras barn var under barndomen, om dem upplevdes som blyga eller utåtriktade. Trettio år senare konstaterades att de män som var blyga under barndomen hade i förhållande till de som inte var blyga påbörjat sin karriär först i 30-40 årsåldern. Kvinnor som var blyga som barn hade i större mån ägnat sig först åt giftermål, barnafödande och hemarbete (Bruch, Fallon & Heimberg, 2003).
I en undersökning där man observerade 8098 deltagare från 15-54 år visades att en tredje del av dessa med livstids sociala fobi uppvisade endast talrädsla, medan de
resterande två tredje delarna åtminstone hade en av de andra studerade sociala rädslorna. De andra sociala situationer var bland annat användning av offentlig toalett, konsumtion av mat och/eller dryck offentligt, samtal med människor när man inte har något att säga eller tror att man låter dum, skriva när någon ser på och prata inför en mindre grupp av människor
(Berglund, Kessler & Stein, 1998).
Efterforskning har uppdagat att både barn och vuxna som lider av social rädsla har rapporterat så gott som likalydande somatiska symtom. Båda har påpekat förekomsten av hjärtklappning, skakningar, rodnad, svettningar etc. Den enda skillnaden var att barn
upprepade gånger rapporterade att de hade ”fjärilar i magen”, ett utryck som enligt forskarna tydligt poängterar ett barns begränsade förmåga att precisera vad det känner. Den kognitiva begränsningen tillåter alltså inte ett barn att adekvat rapportera sina känslor (Beidel, 1998).
Enligt Edelmann och Shepherd (2005) kan Internet vara ett sätt för individer med social rädsla att komma i kontakt med andra människor. Studien från Sigel, Dubrovsky, Kiesler och McGuire (1986) visade att kommunikation via nätet förmildrade det sociala avvisandet. Det visades att de som undvek sociala situationer använde sig mer av Internet för att komma i kontakt med andra, medan de som inte undvek sociala situationer använde Internet mer för informationsökning (Edelmann & Shepherd, 2005).
Uppkomsten av social fobi kan bero på många olika faktorer eller snarare kombinationer av sådana. Genetiska och biokemiska faktorer kan bidra till uppkomsten av social fobi. Det är bland annat det bristfälliga flödet av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin mellan nervtrådarnas synapser i hjärnan som visat sig ha en betydande roll vid utvecklingen av ångest. Denna process är delvis ärftlig resulterande i att också ångesten till en viss del är ärftlig. Kliniska studier har observerat att förstagradssläktingar till de personer som lider av social fobi löper 2-3 gånger större risk att själva drabbas (Stemberger, Turner, Beidel, & Calhoun, 1995). Individer som lever i en konstant missnöjd och icke- bekräftande omgivning kan utgöra en risk för utvecklandet av social rädsla både hos barn och vuxna. I ett
sådant förhållande handlar det inte om en aktiv mobbning, utan snarare om en känslokall och ogenerös omgivning. Vissa personer har levt länge i likgiltiga miljöer både inom familjen och arbetet, utan att ha fått någon som helst uppskattning. Konsekvenser av det kan ha skadat ens självbild och självförtroende vilket i sin tur kan leda till utveckling av social fobi. Flera av ovannämnda faktorer kan förklara och beskriva social fobi, men tyngdpunkten kan mycket väl ligga på en av dem (Kåver, 1999).
Nutida studier av social fobi betonar vikten av kognitiva processer. Enligt dessa studier kan ångeststörningarna i vuxenåldern vara ett resultat av tidigare negativa erfarenheter från sociala situationer. Misslyckandet av att stå och prata inför en grupp människor kan således hos en icke fobisk person som därmed blir förlöjligad, hånad och utskrattad resultera i undvikande för exponering av sådana situationer i fortsättningen (Hoffman, 2005 ; Furmark, 2000). I en omfattande studie där 163 kvinnliga identiska tvillingar deltog, redovisades att 30
% ärvde någon form av rädsla. Enäggstvillingar rapporterades löpa risk med 24,4 % och tvåäggstvillingar med 15,3 % för utveckling av social rädsla (Beidel, 1998).
En familjestudie indikerade att 6,6 % av anhöriga till en social fobiker också led av samma störning. Detta ska jämföras med 2,2 % av drabbade anhöriga till kontrollgruppen (Monroe, Fallon & Heimberg, 2003). Enligt Kåver (1999) och Furmark (2000) har många personer med social fobi växt upp med en förälder som har haft social ångest i någon form.
Detta ger underlag för att barnet i tidigt stadium härmar förälders rädsla. Föräldern har kanske också i all välmening uppmanat och överbeskyddat barnet från sociala hot, ett beteende som hos barn format ett onödigt självkritiskt sätt att tänka. Förälders motsatta beteende där de trycker ner barnet då barnet tagit för stor plats eller varit alltför frimodigt i största allmänhet anses också vara en bidragande faktor. Föräldrar med social rädsla kan minimera sin plåga genom att begränsa barnets möjligheter till sociala samspel. Familjediskussioner kan
uppmuntra barnen att undvika sociala situationer. Det är dock också viktigt att poängtera att vissa barn blir mer hämmade om deras föräldrar försöker engagera dem i sociala situationer.
Puberteten är en period under vilken man tvivlar på sig själv och kritiserar sig själv, vilket efter hand kan leda till social fobi. Det är viktigt att tonåringar under den här tiden har vuxna som kan hjälpa dem att hitta en stabil och positiv självbild. Saknas det kan följden bli att rädslan och tvivlet för andra människor håller i sig och till slut leder till social fobi (Kåver, 1999). Eftersom social rädsla och blyghet är mest förkommande under adolescensen är det intressant att undersöka ungdomars egna upplevelser och agerande i sociala situationer.
Syftet
Hypotesen är att ungdomar som undviker sociala situationer använder sig mer av olika sajter på nätet för att komma i kontakt med andra människor. Denna hypotes hämtar sitt stöd från Sigel, Dubrovsky, Kiesler och McGuires studie i vilken konstaterades att människor med social rädsla använde mer nätet för interaktioner. Social rädsla är ett
handikapp som begränsar individens liv och på så sätt påverkar deras framtida planer. Det kan leda till att man hoppar av utbildningar eller avstår från att söka de utbildningar som man tänkt sig bara för att undvika möten med människor. Syftet med uppsatsen är också att undersöka om det finns några samband mellan ungdomars blyghet och deras val av
gymnasieutbildning samt deras val efter gymnasieutbildningen. Tidigare studie har påvisat att social fobi är mer förekommande hos kvinnor än män varför ytterligare hypotes blir att social rädsla är vanligare hos kvinnor. Dessa tre hypoteser kommer att försöka besvaras med en enkätundersökning.
Syftet med arbetet är att med hjälp av en enkätundersökning mäta ungdomars rädsla och blyghet för sociala situationer. De frågeställningar som testas är:
• Finns det något samband mellan ungdomars blyghet i valet av gymnasieutbildning?
• Finns det något könsskillnad i förhållande till blyghet?
• Finns det något samband mellan ungdomars blyghet och användning av Internet?
Metod
Urval
Social fobi uppstår oftast i mitten eller senare delen av tonåren d.v.s mellan 15 och 20 års åldern (Kåver, 1999 m. fl.) varför deltagare i enkätundersökningen är
gymnasieelever mellan 17-20 år. Enkäter delades ut till tre klasser, alltså till 80 elever, varav 27 stycken var pojkar och 53 flickor. Undersökningen vänder sig till elever som läser
samhällsvetenskapliga -, natur – och hotell/restaurang programmet för att få en jämn könsfördelning. Gymnasieelever som kommer att delta i undersökningen är de som läser tredje året eftersom de inom kort ska ut i vuxenlivet. Av de totalt 53 flickorna i
undersökningen läste lika många inom det naturvetenskapliga - och hotell & restaurang programmet, nämligen 13 medan 27 flickor läste samhällsprogrammet. Motsvarande siffror
för pojkar blev att av totalt 27 pojkar så läste 9 vid det naturvetenskapliga programmet, 6 läste samhällsprogrammet och 12 läste hotell & restaurang.
Mätinstrument
Det mätinstrument som användes för att undersöka frågeställningarna var enkäter. De bestod av bakgrundfakta kring undersökningen och tjugonio påståenden, varav sex av dessa påståenden handlade om ungdomars syfte med användning av Internet (Se frågor 6-9, 22, 23). Resterande påståenden berörde ungdomars egna upplevelser och agerande i sociala situationer, t.ex. om deras agerande i möten med främmande människor, och deras upplevelser av att stå inför klassen och tala etc (Se resterande frågor). Till varje påstående strukturerades fem svarsalternativ som stämmer inte alls, stämmer dåligt, varken eller, stämmer delvis och stämmer bra. Dessa olika svarsalternativ poängsattes (1-5) utifrån själva påståendet på så sätt att de svar som var inriktade mest mot social rädsla fick högst poäng det vill säga fem poäng, medan svar med en inriktning mot mest utåtriktat förhållningssätt fick en poäng. I enkäten ingick inga öppna frågor beroende på enkätens frågemängd och för att det inte skulle ingå i validiteten. Alfa för dem 29 frågorna visade sig vara 0,817.
Tillvägagångssättet
Enkätundersökningen riktades till program med jämn könsfördelning då en del av syftet var att påvisa könsskillnader vid social rädsla. Gymnasieprogram var uppdelade och fanns på olika gymnasieskolor varför författaren kom i kontakt med tre gymnasieskolor i Västergötland. Första kontakten togs med programmens rektorer via telefon och e-mail för att få deras tillåtelse. De var positivt inställda till enkätundersökningen och några ville gärna ha ett enkätexemplar. Vidare hänvisades författaren till programmens klassföreståndare för att själv ta kontakt med dem. Några rektorer valde istället att emaila klassföreståndarna så att dem som var intresserade kunde höra av sig. Därefter kontaktade de intresserade
klassföreståndarna andra lärare som ville ställa upp och dela med sig av sina lektionstider.
Lärare som ansåg att denna enkätundersökning var viktig för eleverna och hade tid hörde av sig. Enkätundersökning genomfördes under skoltid på tiden som passade lärarna i det klassrum där lektionen ägde rum. Först berättade lärare till elever vem författare var och anledningen till dennes besök. Innan ungdomar tilldelades enkäter gjorde författare en kort presentation om sig själv och redogjorde för elevernas rättigheter samt betydelsen av deras deltagande vid undersökningen. Utdelningen av enkäter skedde vid två tillfällen på
förmiddagen och den tredje på eftermiddagen. Ifyllning av enkäter tog cirka 15-20 minuter och lämnades in direkt efter ifyllandet till författaren. Undersökningen avslutades med deltagarnas önskan om att delges resultatet.
Bearbetning och analys
De ifyllda enkäterna behandlades för sig i statistikprogrammet SPSS.
Påståendena och svaren som motsvarades av poäng kodades in. Därefter användes några icke- parametriska tester. Det första testet som gjordes vid jämförelse av de tre olika programmen var Kruskal- Wallis. De påståenden som påvisade signifikans vid användning av Kruskal- Wallis testades ytterligare med Mann- Whitney efter nykorrigering av alfa. Testet Mann- Whitney användes sedan vid undersökningen av könsskillnader vid social rädsla. Spearman´s korrelation användes vid sambandsundersökningen mellan social rädsla och användning av Internettjänster.
Resultat
Jämförelse mellan blyghet och gymnasieprogram
Vid jämförelse mellan program där alla påståenden för sig inkluderades blev tillförlitligheten av god karaktär då crombachs alfa med (x²= 6,352; df = 2; p = 0,042 < 0,05).
Vid dem påståenden som påvisade signifikans, alltså dem fyra påståenden, blev crombachs alfa 0, 116. Detta ger inte en tillförlitlighet av god karaktär.
Påståenden som omfattar uppfattningen om sig själv påvisar att elever från hotell/restaurang programmet uppfattar sig själva som mest blyga, på andra plats kommer samhällsvetare och på tredje plats naturvetarna. Testet visar också att elever från
hotell/restaurang programmet uppvisar ett större medelvärde vid Internet användning för att komma i kontakt med andra människor och när de är i behov att prata med någon. Eleverna vid det naturvetenskapliga programmet använder mest Internet för informationssökning och olika spel på nätet. Frågor som rör sociala sammanhang, t.ex. att samtala med främmande människor anger också ett större medelvärde hos elever från hotell/restaurang programmet.
Elever som läser naturvetenskapliga programmet uppvisar däremot minst social rädsla i konversabla situationer med främmande. Eleverna uppvisar också mest intresse för jobb som innefattar kontakter med andra människor. Dessutom pekar det också mot att elever från hotell/restaurang programmet upplever allra mest att de mer kommer i kontakt med andra via nätet än i skolan. Dessa ovannämnda resultat har dragits utifrån klassernas olika
medelvärden. Därför är det viktigt att observera att ingen signifikans här har påvisats, men
resultaten i sig har varit intressant att ta med. Signifikans kunde bara påvisas vid fyra påståenden. De fyra påståenden är Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex.
skolan (x²=7,8; df=2; p<0.021), Jag ser fram emot att hålla föredrag inför klassen (x²=6,3;
df=2; p<0.042), Jag ägnar mig åt olika spel på nätet (x²=8,1; df=2 ; p<0.017) och Jag rodnar, skakar på huvudet att jag inte vet, eftersom risken finns att han/hon gör mig sällskap (x²=6,1;
df=2; p<0.047).
Dessa fyra påståenden presenteras i tabellen nedan med klassernas medelvärde och standardavvikelse. I de situationer där medelvärde är tre eller större än tre talar man om blyghet, medan medelvärde som är mindre än tre står för utåtvändhet.
Natur Samhäll Hotell/rest.
M ± SD M ± SD M ± SD
1. Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex. skolan.
2. Jag ser fram emot att hålla föredrag inför klassen.
3. Jag ägnar mig åt olika spel på nätet.
4. Du är på väg till torget, en person kommer gående mot dig och ber dig hjälpa henne/honom hitta torget. Hur agerar du?
Jag rodnar skakar på huvudet att jag inte vet, eftersom risken finns att han/hon gör mig sällskap.
1,73 ± 0,985*
3,32 ± 1,46**
2,86 ± 1, 55***
1,05 ± 0,21****
1,85± 1, 09*
3,70 ± 1,13**
1,79 ± 1,17***
1,06 ± 0,25****
2,68 ± 1,35*
4,24 ± 1,20**
2,08 ± 1,50***
1,40 ± 0,82****
*Vid första signifikanta påståenden kan man se att medelvärdet är störst hos elever fån hotell/restaurang programmet och minst hos elever fån naturvetenskapliga programmet. Men medelvärdet ligger dock under tre vilket innebär att interaktioner med andra via nätet inte beror på blyghet. Hotell/restaurang ligger dock nära tre.
** Klassernas medelvärde vid andra påstående är större än tre vilket innebär att elever i de alla tre klasser upplever blyghet/rädsla att stå inför en publik och tala. Största rädslan uppträder hos elever från hotell/restaurang programmen och därefter samhällsvetenskapliga programmet. Minst rädsla finns hos elever från naturvetenskapliga programmet.
***Vid tredje påstående är medelvärde störst hos naturvetenskapliga programmet vilket innebär att eleverna i denna klass ägnar sig mer än andra åt olika spel via nätet. Eftersom medelvärdet faller under tre innebär det att man inte relaterar till blygheten.
**** Vid fjärde påståenden uppfattas inte elever så blyga att de undviker sällskap med främmande.
Det gjordes också par- visa jämförelser med dessa påståenden. Första jämförelsen gjordes mellan naturvetenskapliga programmet och hotell/restaurang
programmet. I det här fallet kunde enbart signifikans påvisas vid två påståenden, Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex. skolan (Z= -2,508; p<0, 012) och Jag ser fram emot att hålla föredrag inför klassen (Z= - 2,240; p<0, 025). Vid jämförelse mellan natur- och samhällsprogrammet påvisades signifikans enbart vid påståendet Jag ägnar mig åt olika spel på nätet (Z= -2,83; p<0,005). Vid jämförelse mellan samhäll - och hotell/restaurang påvisades signifikans i tre påståenden. Dessa tre är: Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex. skolan (Z= -2,28; p<0,023), Jag rodnar, skakar på huvudet att jag inte vet, eftersom risken finns att han/hon gör mig sällskap (Z=-1,97; p<0,049) och Jag ser fram emot att hålla föredrag inför klassen (Z=-2,05; p<0,041). I Tabellen nedan presenteras påståenden med signifikans i jämförelse mellan olika program. Observera att i tabellen presenteras par- visa jämförelser.
Natur Samhäll Hotell/rest.
M ± SD M ± SD M ± SD
1. Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex.
skolan.
2. Jag ser fram emot att hålla föredrag inför klassen.
3. Jag ägnar mig åt olika spel på nätet.
4. Jag rodnar skakar på huvudet att jag inte vet, eftersom risken finns att han/hon gör mig sällskap.
1,73 ± 0,985ª
3,32 ± 1,46ª
2,86 ±1,55b
2,68 ± 1,35ª 1,85 ± 1,09c
4,24 ± 1,20ª 3,70 ± 1,32c
1,06 ± 0,25c
2,68 ± 1,35c
4,24 ± 1,20c
1,79 ± 1,17b
1,20 ± 0,82c
a. Påståenden som uppvisade signifikans vid jämförelse mellan naturvetenskapliga programmen och hotell/restaurang programmen.
b. Påståendet som uppvisade signifikans samband vid jämförelse mellan naturvetenskapliga programmen och samhällsvetenskapliga programmet.
c. Påståenden som uppvisade signifikans vid jämförelse mellan samhällsvetenskapliga programmet och hotell/restaurang programmet.
Könsskillnader i blyghet
Jämförelsen mellan könen gjordes också där alla frågor inkluderades. Flickors medelvärde (M=3,92; SD=1,22) i frågan om att hålla föredrag inför klassen var större än hos pojkar (M=3,44; SD=1,37). Samtal med främmande påvisar också ett högre medelvärde hos flickor (M=3, 2; SD=1,26) än pojkar (M=2,56 ; SD=1,22). Däremot påvisas det att flickor är mer inställda på att söka vidare till universitets/högskolor (M=2,6; SD=1,36 jmf. med M=3,2;
SD=1,45 för pojkar). Det har dock inte kunnat påvisas något signifikans vid ovannämnda resultat. Signifikans kunde enbart konstateras vid tre påståenden. De påståenden som
uppvisade signifikans var: Jag upplever att jag saknar kompisar i skolan (Z=-2,41 ; p<0,016), På fritiden surfar jag på nätet (Z=-3,46 ; p<0,001) och Jag undviker att samtala med
främmande människor (Z=-2,08 ; p<0,038).
Nedan följer tabellen med signifikanta påståenden i förhållande till kön.
Kön Pojkar Flickor
M ± SD M ± SD 1. Jag upplever att
jag saknar kompisar i skolan
2. På fritiden surfar jag på nätet
3. Jag rodnar, men säger ingenting eftersom det är obehagligt att samtala med någon man inte känner
1,85 ± 1,23
4,30 ± 0,78
1,52 ± 1,01
1,30 ± 0,822
3,34 ± 1,30
1,42 ± 0,82
Vid alla tre påståenden uppvisas ett större medelvärde hos pojkar än flickor.
Användning av Internet beroende på personlighetsdrag
Antal deltagare var 80 varav dessa var 13 blyga, medan 67 var utåtriktade. Det testades också om det fanns något samband mellan Internetanvändning och elevernas blyghet.
I testet inkluderades de sex påståendena rörande Internetanvändning i förhållande till
variabeln blyghet. Dem påståenden var bland annat: Jag använder Internet när jag är i behov av att prata med någon, jag använder Internet för att komma i kontakt med andra människor, jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än t.ex. i skolan, jag använder Internet enbart för informationssökning, på fritiden surfar jag på nätet och jag ägnar mig åt olika spel på nätet. I det här fallet kunde signifikant samband påvisas vid två påståenden, Jag använder Internet för att komma i kontakt med andra människor (Z=- 2,7; p<0,007) och Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än t.ex. i skolan” (Z= - 1,0; p<0,009). Dessa påståenden med medelvärden och standardavvikelsen presenteras i tabellen nedan.
Utåtriktade N= 67 Blyga N= 13
MD ± SD MD ± SD
1. Jag använder Internet för att komma i kontakt med andra människor
2. Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex.
skolan
1,35 ± 0,17
1,19 ± 0,15
1,32 ± 0,37
1,07 ± 0,30
Tabellen visar medelvärden och standardavvikelsen för dem två signifikanta påståenden som gjorts mellan utåtriktade och blyga deltagare. Utåtriktade deltagare uppvisar ett större medelvärde vid användning av Internet för sociala interaktioner.
Diskussion
Det konstaterades att deltagare inom alla tre klasser upplevde rädsla att stå inför en publik och tala. Elever från hotell/restaurang uppger ha störst rädsla, därefter följer elever från samhällsvetenskapliga programmet. Minst rädsla upplevs av elever från
naturvetenskapliga programmet. Elever från hotell/restaurang programmet uppvisade störst medelvärde vid påståendet om mer kontakt med andra via nätet än i skolan. Deras medelvärde var inte tre, men var precis på gränsen. Deltagare från naturvetenskapliga programmet
uppvisade störst medelvärde när det gäller spel via nätet. Här var inte heller medelvärde tre, men mycket nära medelvärde tre låg det i alla fall. Det har dock inte kunnat påvisas att eleverna var så blyga att de undvek främmande sällskap. Vid jämförelsen mellan pojkar och flickor har det konstaterats att pojkar upplever mer avsaknad av kompisar i skolan, men att det inte beror på att dem är blyga. Det har inte kunnat påvisas att pojkar eller flickor är så blyga att dem inte vågar samtala med främmande människor. Det har även konstaterats att både pojkar och flickor som är blyga surfar mer på nätet. Vidare har det inte kunnat framvisas att blyga individer använde sig mer av Internet än utåtriktade för sociala interaktioner.
Vid användning av Kruskal- Wallis där alla påståenden var inkluderade kunde det också konstateras att hotell/restaurang eleverna upplevde sig mest som blyga. Testet visade också att elever från hotell/restaurang använde mer Internet för att komma i kontakt med andra och vid behov av att samtala med någon. Resultatet kan hämta stöd av Edelmann
och Shepherd (2005) studie där de konstaterar att Internet kan vara ett sätt för individer med social rädsla att komma i kontakt med andra människor. De flesta med social rädsla skulle vilja vara sociala, men saknar den förmågan på grund av sin begränsning. (Kåver, 1999).
Användandet av Internet kan förmildra det sociala avvisandet, något som påvisades med studien från Sigel. Dubrovsky, Kiesler och McGuire (1986). Deras undersökning innefattade även ett större antal kvinnor än män. (Edelmann & Shepherd, 2005).
Elever inom naturvetenskapliga programmet uppvisade minst blyghet vid jämförelse av klasser, medan de mest av alla använde Internet för informationssökning.
Studien från Sigel. Dubrovsky, Kiesler och McGuire 1986 påvisade också att de som inte undvek sociala situationer använde Internet mer för informationsökning, vilket är baserat på medelvärden. Individer med social rädsla undviker att samtala med främmande och har svårt att ägna sig åt ett arbete som kräver kontakter med människor. (Kåver 1999 & Hellström, Hanell 2000). Det konstaterades också att elever från hotell/restaurang är mest blyga i
konversationer med främmande människor och att de dessutom är minst inställda på ett arbete som består av kontakter med många människor. Elever inom det naturvetenskapliga
programmet uppvisar å andra sidan minst social rädsla i konversabla situationer med
främmande, och mest intresse för jobb som innefattar kontakter med andra människor. Enligt Berglund, Kessler och Stein (1998) hade en tredjedel av 8098 deltagare talrädsla, något som kan överensstämma med eleverna inom hotell/restaurang programmet.
Spearman’s korrelation användes också för att se om det finns några samband mellan blyghet och val av elevernas utbildning. Det kunde inte konstateras att elever med social rädsla sökte sig till en särskild utbildning. Detta gäller både deras val av
gymnasieprogrammet och vidare utbildningar. Anledningen till man inte kunde finna samband kan bero på otillräckligt antal frågor angående utbildning.
Könsskillnader och blyghet
Flickor uppfattades mer som blyga och inte såg fram emot att hålla föredrag inför klassen. Det påvisas också att flickor avstår mer från att komma fram till tavlan och lösa uppgiften trots att dem kan svaret. De väljer istället att tala om svaret för närmaste kompis.
Det är väsentligt att påminnas att det dock är nästan dubbelt så många flickor än pojkar i undersökningen. Detta kan utgöra en risk för pojkar så att dem inte blir representativa och skiljer ut sig på grund av selektionseffekten. I relation till tidigare studier uppvisas social rädsla vara betydligt mer förekommande hos kvinnor. (Kåver, 1999 ; Westenberg &
Liebowitz, 2004. Monroe & Fallon, 2003). Social rädsla sätter gränser hos individen och kan påverka dennes val av utbildning (Hellström & Hanell 2000 ; Furmark, 2000). I det här testet påvisas att tjejer trots sin större rädsla för sociala situationer är mer fokuserade på att söka vidare till universitet/högskolor. Däremot är de också mer intresserade av resor och av arbete som innebär kontakt med många människor. Det sistnämnda kan förklaras med att social fobiker innerligen skulle vilja vara mer sociala.
Tidigare tester har påvisat att Internetanvändning är vanligare hos individer med social fobi. I detta fall skulle det innebära att tjejer använder sig mer av Internet, vilket inte överrensstämmer med resultaten i denna undersökning. Trots att tjejerna var mer blyga så är det mer killar som använder nätet för att antigen spela olika spel eller för att komma i kontakt med andra människor. Detta beror kanske på killarnas upplevelse av att de saknar kompisar i skolan. Det förekommer även signifikanta skillnader för påståenden om att killar saknar kompisar i skolan. Viktigt att poängtera är att medelvärdet hos killar respektive tjejer skiljdes inte åt så markant, men är väsentligt att tas upp och diskuteras.
Personlighets påverkan i Internetanvändning och utbildningsvalet
Signifikans förelåg inte vid frågor rörande användning av Internet för att komma in kontakt med andra människor. Men det har påvisats att både pojkar och flickor som är blyga använder mer Internet för att surfa. Begreppet ”surfa” kan dock betraktas som
oidentifierat och kan lika väl delvis innebära att man ägnar sig åt olika sociala interaktioner.
Enligt Edelmann och Shepherd (2005) kan Internet vara ett sätt för individer med social rädsla att komma i kontakt med andra människor. Studien från Sigel, Dubrovsky, Kiesler och
McGuire (1986) visade framför allt att kommunikation via nätet förmildrade det sociala avvisandet. Deras studie visade också att dem som undvek sociala situationer använde mer Internet för att kommunicera med andra (Edelmann & Shepherd, 2005). Sambandsanalys med Spearmans´s gjordes också mellan blyghet och Internetanvändning. Det har inte kunnat påvisats några samband mellan individernas personligheter och Internet användning.
De frågeställningar i uppsatsen är relevanta i det avseende att dem påvisar hur människans rädsla kan påverka tillvaron. Frågeställningarna ger en större inblick i dessa individers lidande och skapar en större förståelse hos andra som inte lider av social rädsla.
Denna förståelse kan i sin tur leda till motarbetning av individens lidelse på så sätt att man tar sig an dennes problem. Frågeställningar kan ge berikande information till allmänheten som kan använda dem antigen inom sitt yrke, familjelivet eller andra
sammanhang. Frågeställningar riktades också till dem som löper mest risk för att utveckla social fobi och som befinner sig i ett identitetsskapande stadium. Frågeställningar om rädslans samband med utbildningsvalet och användning av Internet har undersökts av andra forskare, men dessa studier kan dock anses vara bristfälliga eftersom social fobi är ett brett område som kräver en noggrannare specificering av frågeställningarna. Det man skulle kunna göra är att man använder sig av enkäter som riktar sig mot individernas val av utbildning respektive Internetanvändning, som i sin tur kompletteras med individuella personlighetstester.
De framlagda resultaten är väldigt intressanta, men dem kan även ge en skeptisk uppfattning. Stickprovet var inte litet, men könsfördelningen skiljde sig synnerligen. Antalet flickor var nästan dubbelt så många som pojkar, vilket kan påverka resultatet. Det är också viktigt att påpeka att även antalet flickor skiljde sig åt inom de valda programmen. Antalet pojkar är inte heller samma inom de olika programmen.
Ämnet social fobi/rädsla är ett mindre utrett område som kräver mer specialisering och utforskning. Vidare skulle man kunna undersöka om det finns några
samband mellan föräldrarnas socioekonomiska status och barnens utveckling av social rädsla.
Det skulle även vara intressant att undersöka varför kvinnor drabbas mer av social rädsla i förhållande till män. Det krävs i hög grad omfattande studier för att komma åt ytterligare information om ämnet.
Referenslista
Beidel, D.C. (1998). Social Anxiety Disorder : Etiology and Early Clinical Presentation.
Journal of Clinical Psychiatry, 17, 27-31.
Burmeister, M & Villafuerte, S. (2003). Untangling genetic networks of panic, phobia, fear and anxiety. Genome Biology, 4(8), 224.
Edelmann, R.J & Shepherd, R.M. (2005). Reasons for internet use and social anxiety.
Personality and Individual Differences. 39. 949-958.
Furmark Tomas, (2000). Social phobia: from epidemiology to brain function.
Uppsala universitet.¨
Hellström Kerstin & Hanell Åsa, (2000). Fobier. Stockholm : Prisma bokförlag.
Hellström Kerstin, Hanell Åsa & Liberman Lisa, (2003). Rädd, Räddare, Ångest.
När barn och ungdomar mår dåligt. Stockholm : Prisma bokförlag.
Hoffman, S.C. (2004). Perception of control over anxiety mediates the relation between catastrophic thinking and social anxiety in social phobia. Behaviour Research and Therapy, 43. 885-895.
Kåver Anna, (1999). Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord. Stockholm:
Cura Bokförlag och Utbildning AB.
Lecrubier, Y. (1998). Comorbidity in Social Anxiety Disorder : Impact on Disease Burden and Management. Journal of Clinical Psychiatry, 17. 33-37.
Monroe, A.B, Fallon, M. & Heimberg, R.G. (2003). Social Phobia and Difficulties in Occupational Adjustment. Journal of Counseling Psychology, 50, 109-117.
Stemberg, R.T. Beidel, D.C, Calhoun, K.S &. (1995). Social Phobia: An Analysis of Possible Developmental Factors. Journal of Abnormal Psychology, 104, 526-531.
Taam, Maare, (2003). Barn och rädsla. Lund: Studentlitteratur.
Wallace, S.C. & Lynn, E.A. (1997). Social Phobia and Positive Social Events : The Price of Success. Journal of Abnormal Psychology. 3. 416-424.
Westenberg, H.G & Liebowitz, M.R. (2004). Overview of panic and social anxiety disorders.
Journal of Clinical Psychiatry, 14. 6-22.
Öhman Arne, (1994). Rädsla, Ångest, Fobi. Lund : Universitetsförlaget AS.
Bilaga 1
Social rädsla bland ungdomar
Rädslan att stå inför en grupp människor och tala är något som nästan alla vill undvika. Med hjälp av denna enkät vill jag undersöka ungdomars upplevelse av rädsla i olika situationer och hur de hanterar sociala situationer. Vänligen besvara frågorna sanningsenligt och kom ihåg att dina svar är oerhört viktiga. Ifyllningen av enkäten är dock frivillig och innebär att du kan avbryta när som helst. Tack för din medverkan!
Tjej
Kille
Ålder ………..
Vad jobbar dina föräldrar med? ………
Vilken utbildning har dina föräldrar?
Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Universitetsutbildning Annan
Stämmer inte alls
Stämmer knappast
Osäkert Stämmer delvis
Stämmer helt
1. Jag är en positiv människa
2. Jag är en blyg person
3. Jag uppfattas av andra som blyg
4. Jag är en person som gillar att umgås med andra människor
5. När jag har det jobbigt och behöver någon att tala med vänder jag mig till mina kompisar
6. Jag använder Internet när jag är i behov av att
prata med någon
Stämmer inte alls
Stämmer knappast
Osäkert
Stämmer delvis
Stämmer helt
7. Jag använder Internet för att komma i kontakt med andra människor
8. Jag kommer mer i kontakt med andra via nätet än i t.ex. skolan
9. Jag använder Internet enbart för
informationssökning
10. Jag upplever att jag saknar kompisar i skolan
11. Jag ser fram emot att hålla ett föredrag inför klassen
12. Under ett grupparbete är jag den som talar mest
13. Under rasten hittar man mig i cafeterian med kompisar
14. Jag upplever det obehagligt att ha ett muntligt läxförhör
15. Under läxförhöret besvarar jag inte frågan trots att jag kan svaret
16. När jag inte hittar en bok går jag fram till bibliotekarie och ber om hjälp
Stämmer inte alls
Stämmer knappast
Osäkert
Stämmer delvis
Stämmer helt
17. Du får i uppgift att åka till en annan skola och berätta om ditt program.
Hur reagerar du? (besvara alla alternativ)
a) Jag ser fram emot att besöka en annan skola och träffa andra människor
b) Jag ställer upp enbart om någon av mina kompisar följer med
c) Jag tycker att det är jobbigt att tala inför en okänd grupp och ställer inte upp
18. Matteläraren skriver en uppgift på tavlan, ingen ställer upp för att lösa uppgiften. Hur gör du?
a) Jag går fram till tavlan och löser den eftersom jag kan räkna ut uppgiften
b) Jag talar om lösningen för den som sitter bredvid mig
c) Trots att jag kan svaret avstår jag från att säga någonting för att undvika klassens uppmärksamhet
19. Jag är den som deltar i olika skolföreningar
20. En fredagskväll spenderar jag helst med
mina kompisar
Stämmer inte alls
Stämmer knappast
Osäkert
Stämmer delvis
Stämmer helt
21. På fritiden ägnar jag mig åt träning och/eller deltar i olika idrotts tävlingar
22. På fritiden surfar jag på nätet
23. Jag ägnar mig åt olika spel på nätet
24. Du är på väg till torget, en person kommer gående mot dig och ber dig hjälpa henne/honom hitta torget.
Hur agerar du?
a) Eftersom jag också ska till torget bestämmer jag mig för att göra
henne/honom sällskap
b) Jag visar vägen, men gör inte henne/honom sällskap.
c) Jag rodnar, skakar på huvudet att jag inte vet, eftersom risken finns att hon/han gör mig sällskap dit
Stämmer inte alls
Stämmer knappast
Osäkert Stämmer delvis
Stämmer helt
25. Under resan hem i bussen sätter sig en
obekant människa bredvid dig och börjar samtala med dig. Vad gör du?
a) Jag lyssnar på
henne/honom och samtalet fortsätter ända tills någon av oss lämnar bussen
b) Jag lyssnar, svarar någonting och fortsätter att titta ut genom fönstret
c) Jag rodnar, men säger ingenting eftersom det är obehagligt att samtala med någon man inte känner
26. Vad gör du efter examen?
a) Jag ska söka vidare till högskola/universitet
b) Jag tänker direkt börja jobba
c) Jag ska ta ett sabbatsår, resa någonstans
Stämmer inte alls
Stämmer knappast
Osäkert Stämmer delvis
Stämmer helt
27. I framtiden hoppas jag få ett jobb som innebär att jag kommer i kontakt med
många människor
28. Jag hoppas få ett jobb som ger mig möjlighet att hålla muntliga föredrag
29. Jag skulle vilja jobba avskilt på kontor
Tack för Din medverkan
Eldina Hajder
