• No results found

Avfallskvarnar i Norra Djurgårdsstaden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Avfallskvarnar i Norra Djurgårdsstaden"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2017,

Avfallskvarnar i Norra Djurgårdsstaden

FRIDA GRENHOLM, EVELINE HAUGAARD OCH ELIN HEIN

KTH

(2)

Sammanfattning

Idag st˚ar hush˚allen f¨or den st¨orsta m¨angden matavfall och att minska denna m¨angd ¨ar av stort nationellt intresse, varav m˚als¨attningen i Sverige, i enlighet med FN, ¨ar att matav- fallet ska halveras till ˚ar 2030. Med anledning av detta ¨ar det av stort intresse att utveckla metoder f¨or matavfallssortering. MACRO, en akronym f¨or MAt i Cirkul¨ara RObusta sy- stem, ¨ar d¨arf¨or ett projekt som utf¨ors i bostadsutvecklingsomr˚adet Norra Djurg˚ardsstaden i Stockholm och som syftar till att installera matavfallskvarnar i hush˚all med en anslutande tank som tar hand om matavfallet. Rapportens syfte har varit att utv¨ardera och identifiera nyttor och problem med detta projekt d˚a det m¨ojligen skulle kunna vidareutveckla matav- fallshanteringen i Stockholm.

Arbetet, som ¨ar ett kandidatexamensarbete gjort av tre studenter p˚a KTH, har fokuserat p˚a tre olika delar av systemet med matavfallskvarn i Norra Djurg˚ardsstaden d¨ar en del foku- serat p˚a fl¨oden av energi och material inom systemet f¨or att f¨ors¨oka ta reda p˚a vilken metod av matavfallshantering som ger b¨ast resultat. Den andra delen har fokuserat p˚a att utv¨ardera delarna i systemet och att f¨oresl˚a i vilken riktning f¨orb¨attring kan ske. Den sista delen har fokuserat p˚a beteende hos hush˚all f¨or att utveckla en uppfattning om hur matavfallskvarnen brukas samt utreda vilken information kring hantering av kvarnen som utdelats. Detta f¨or att kunna finna l¨osningar som uppmuntrar till b¨attre hantering av matavfallskvarnen.

Rapporten har baserats p˚a litteraturstudier, samt en enk¨atunders¨okning som s¨ants ut till hush˚all i Norra Djurg˚ardsstaden, men ¨aven muntliga m¨oten fr˚an ber¨orda parter inom MACRO och matavfallskvarnsleverant¨or.

Sammanfattningsvis har det visat sig att utvinningen av biogas, samt m¨angd energi och material som kan tas tillvara p˚a ¨ar mindre f¨or matavfallskvarnsystemet ¨an den som f˚as ur ett avfallssystem med matavfallsp˚asar. Dock ¨ar ˚aterf¨orseln av mineral¨amnen densamma f¨or b˚ada systemen. Ur ett anv¨andarperspektiv kan konstateras att matavfallskvarnar bidrar till en h¨ogre ˚atervinningsgrad, men f¨or att ytterligare ¨oka ˚atervinningen kr¨avs b¨attre informa- tion till hush˚all kring vad som g˚ar att mala i kvarnen och det b¨or utvecklas ett b¨attre system f¨or maten som inte g˚ar att mala. Vidare kr¨avs styrmedel f¨or att ytterligare ge incitament.

Slutligen finns f¨orb¨attringar att g¨ora inom systemet. En viktig ˚atg¨ard ¨ar att minska lednings- buren transport av avfall, vilket g¨ors i h¨og grad genom anv¨andning av uppsamlingstankar.

Vid j¨amf¨orelse av matavfallskvarnsystemet d¨ar avfallet leds genom ledningsn¨at respektive genom ledningsn¨at och tank (som i MACRO) f¨ort¨aljer denna rapport att MACRO ¨ar det vinnande konceptet.

(3)

Abstract

Today, the largest amount of food-waste is created within households. To minimize the waste is of national interest, and therefore the United Nations (UN) have created an aim, which is to bisect the food-waste within the year 2030. According to this it is important to find methods to take care of the food-waste. MACRO, an acronym for MAt i Cirkul¨ara RObusta system (Food in robust circular systems) is a project being performed in Norra Djurg˚ardsstaden in Stockholm, which aims to install food-waste disposals in households with a attached tank that takes care of the food-waste from the disposal. The aim of this report has been to evaluate and identify benefits and problems with the project because this possibly can help further develop the food-waste sorting in Stockholm.

The report, which is based on a bachelor-degree assignment done by three students at the Royal Institute of Technology (KTH), has focused on three different parts. The first part focused on flow of energy and materials, this with the purpose to find out which method for food-waste sorting is the best. The second part focused on evaluating benefits and problems with the system of the waste disposal and also tried to suggest improvements. The last part was focusing on behavior in households containing a waste disposal. The aim was to develop knowledge on how the waste disposals are being used in households and what information they had gotten on how it should be used. Furthermore the aim was to find instruments that could be used to encourage households into using the waste disposal in a better way.

The report is based on literature studies and a poll examination in Norra Djurg˚ardsstaden.

Furthermore the information has been collected from dialouges from concerned parts in the MACRO-project and disposal-suppliers.

In summary, the results were that the amount of biogas, energy and materials that can be extracted from sorting food-waste in bags are much higher than with a waste disposal, but on the other side the amount of nutrients that can be taken care of are the same for the two systems - waste bags and disposals. From a users perspective the food-waste sorting is increasing in households when they have a food-waste disposal installed, but to be able to enhance food-waste sorting even more, better and more permanent information on what should be milled in the disposal should be handed out to the households. The food which is not suited for the disposal should also have a system for food-waste sorting, since most of the people in the households throw this food away. Furthermore instruments is needed to give incentive, but it is also important that the disposals are quiet. From a tecnichal perspective there are actions that should be concidered when developing the waste disposal system. A important move is to minimize food-waste transport through pipes which is being done when using a tank attached to the waste disposal. Comparison between the food-waste disposal system with a tank (the MACRO-system) and a disposal connected to network, this report shows that the MACRO-system is the better solution.

(4)

F¨orord

Denna rapport ¨ar ett kandidatexamensarbete som gjorts p˚a KTH av tre studenter p˚a Energi- och milj¨oprogrammet. Tack ska riktas till v˚ar handledare Monika Olsson och RI- SE Jordbruk och livsmedel som bidragit med inledande information kring projektet och utformat ert projekt-case.

(5)

Flockning Metod f¨or vattenrening som anv¨ands vid reningsverk. Sammanfogning av humus och oorganiska partiklar i syfte att separera partiklarna fr˚an vatten (Borisov 2016).

F¨ororening O¨onskade partiklar eller ¨amnen.

Klosettvatten Klosettvatten ¨ar den del av spillvattnet som best˚ar av urin, fekalier, spolvatten och toalettpapper. (Ljung 2011)

Konditionering Process f¨or att ¨andra torrsubstanshalten i en substans genom att avvattna eller sp¨ada den. (Mellbin 2010).

Makron¨arings¨amnen N¨arings¨amnen som v¨axten beh¨over f¨or att utvecklas. Dessa beh¨ovs i stora m¨angder.

On¨odigt matavfall Innefattar s˚adant matavfall som egentligen hade kunnat ¨atas upp f¨orutsatt att det behandlats p˚a r¨att s¨att och ¨atits upp inom r¨att tid. Den mat som vanligen kallas matsvinn (Elander 2016).

Storleksseparering (mekanisk f¨orbehandlning) F¨orbehandling av ett substrat genom att se- parera olika partikelstorlekar i fraktioner (Mellbin 2010).

(6)

Inneh˚all

1 Inledning 1

1.1 Avfallshanteringsdirektiv och l¨aget idag . . . 1

1.2 Kretsloppst¨anket kopplat till Sveriges milj¨om˚al . . . 2

1.3 Syfte och m˚al . . . 4

1.4 Avgr¨ansningar . . . 4

2 Metod 4 3 Resultat 5 3.1 Matavfallshantering . . . 5

3.1.1 Avfallskvarn och direkt transport till reningsverk . . . 5

3.1.2 MACRO-systemet . . . 5

3.1.3 Insamling i k¨arl och transport till avfallsanl¨aggning . . . 7

3.1.4 F¨orbr¨anning av matavfall . . . 7

3.2 Fl¨oden . . . 7

3.2.1 Avfall i Norra Djurg˚ardsstaden . . . 7

3.2.2 N¨arings¨amnen och f¨ororeningar . . . 8

3.2.3 J¨amf¨orelse mellan r¨otning och f¨orbr¨anning . . . 8

3.3 Avfallskvarnen ur ett tekniskt perspektiv . . . 9

3.3.1 Konstruktion . . . 10

3.3.2 Systemkomponenter . . . 12

3.3.3 Systemets ¨onskade funktion . . . 13

3.3.4 P˚averkansfaktorer . . . 13

3.3.5 Liknande projekt . . . 14

3.4 Avfallskvarnen ur ett anv¨andarperspektiv . . . 15

3.4.1 Anv¨andarv¨anlighet . . . 15

3.4.2 Information till boende . . . 17

3.4.3 Styrmedel och uppmuntran till riktig anv¨andning . . . 18

4 Diskussion 19 4.1 Fl¨oden . . . 19

4.1.1 N¨arings¨amnen och f¨ororeningar . . . 20

4.1.2 Kretslopp eller inte . . . 21

4.1.3 F¨orbr¨anning - ett seri¨ost alternativ? . . . 21

4.2 Avfallskvarnen ur ett tekniskt perspektiv . . . 22

4.2.1 Utv¨ardering av konstruktionen . . . 23

4.2.2 Utv¨ardering av modellerna i Norra Djurg˚ardsstaden . . . 25

4.3 Anv¨andarv¨anlighet . . . 26

4.4 H˚allbarhetsaspekter . . . 29

4.4.1 Ekonomisk dimension av h˚allbarhet i MACRO-projektet . . . 29

4.4.2 Social dimension av h˚allbarhet i MACRO-projektet . . . 29

4.4.3 Ekologisk dimension av h˚allbarhet i MACRO-projektet . . . 30

4.5 K¨allkritik och diskussion av avgr¨ansningar . . . 31

4.6 Slutlig ¨overblick . . . 31

(7)

5 Slutsats 31

A Bilaga I: Enk¨atunders¨okning 36

B Bilaga II: Matkvarn - information fr˚an leverant¨or 39

(8)

1 Inledning

Begreppet h˚allbar utveckling ¨ar n˚agot som idag st˚ar h¨ogt p˚a flertalet l¨anders, organisationers, verksamheters och f¨oretags agendor och policys. De tre olika dimensionerna inom h˚allbar ut- veckling; ekonomisk, social och ekologisk h˚allbarhet ¨ar centrala f¨or diskussionen och f¨or att identifiera de problem och utmaningar inom energi och milj¨o som finns idag (Andrews och Granath 2016). Inte minst inom utvecklingen av nya bostadsomr˚aden ¨ar dessa dimensioner av stort intresse f¨or att kunna profilera omr˚adena som h˚allbara - ett exempel p˚a detta ¨ar Norra Djurg˚ardsstaden, ett omr˚ade i nord¨ostra Stockholm. Den ekologiska h˚allbarheten arbetas med inom m¨angder av olika projekt och strategier, d¨ar m˚anga av dessa centreras kring resurseffekti- vitet och d¨arigenom kretslopp (Stockholmsstad 2014a).

Ett kretslopp inneb¨ar en cyklisk eller cirkul¨ar r¨orelse och kan handla om allt fr˚an grund¨amnen till ekonomi. F¨or en stadsdel under utveckling, som Norra Djurg- ˚ardsstaden, har man valt att arbeta med kretsloppst¨ank utifr˚an cykliska r¨orelser av energi, avfall och vatten (ibid.). Utveck- lingen av dessa kretsloppstrategier i dessa stadsdelar syftar till att minska aktuella problem inom just energi, avfall och vatten. Flera av dessa problem ¨ar relaterade till matavfall.

“Matavfallet beh¨over minska” h¨avdar Naturv˚ardsverket d˚a man genom detta framf¨orallt skulle minska matproduktion och d¨arigenom milj¨oproblem som uppst˚ar i hela livsmedelked- jan. Med anledning av detta har m˚als¨attningen (i enlighet med FN) att matavfallet ska halveras till ˚ar 2030 skapats. Hush˚allen st˚ar idag f¨or den st¨orsta m¨angden matavfall och cirka 30 procent av det fasta matavfallet som hush˚allen st˚ar f¨or ¨ar on¨odigt matavfall. ˚Ar 2014 var hush˚allens matavfall ca 941 000 ton (Naturv˚ardsverket 2017d). Ett problem med matavfall ¨ar att majori- teten av avfallet inte matavfallssorteras och d¨armed g˚ar mycket energi f¨orlorad, men idag finns olika metoder f¨or hantering av matavfall, varav avfallskvarn ¨ar en. Kvarnen kan vara kopplad antingen till avloppet och transporteras till reningsverk eller till en uppsamlingstank i anslutning till huset (Stockholms, kommun och Vinnova 2015). En annan metod ¨ar matavfallsp˚asar som samlas in i k¨arl och sedan h¨amtas med lastbil (Elander 2016).

1.1 Avfallshanteringsdirektiv och l¨aget idag

Ar 2011 inf¨orde Sverige EU:s avfallsdirektiv i den svenska lagstiftningen och denna styr idag˚ i stor m˚an den svenska avfallspolitiken (Naturv˚ardsverket 2016c). Inom direktivet best¨ams av- fallshierarkin som ¨ar ett verktyg i fem delar som ska fungera som v¨agledande f¨or politik och lagstiftning, samt ge en prioriteringsordning, inom avfallsomr˚adet. N¨ar direktivet till¨ampas ska de alternativ som gynnar milj¨on mest anv¨andas (Naturv˚ardsverket 2017a).

Avfallshierarkin 1. F¨orebyggande

2. F¨orberedelse f¨or ˚ateranv¨andning 3. Material˚atervinning

4. Annan ˚atervinning s˚a som energi˚atervinning 5. Bortskaffande

Vidare finns mer specifika m˚al kring matavfallshantering i Sverige. Etappm˚alet om ¨okad resursh˚allning i livsmedelkedjan ¨ar ett som regeringen beslutat om och lyder (Naturv˚ardsverket 2017f):

(9)

”Etappm˚alet om ¨okad resurshush˚allning i livsmedelskedjan inneb¨ar att insatser ska vidtas s˚a att resurshush˚allningen i livsmedelskedjan ¨okar genom att minst 50 procent av matavfallet fr˚an hush˚all, stork¨ok, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt s˚a att v¨axtn¨aring tas tillvara, d¨ar minst 40 procent behandlas, s˚a att ¨aven energi tas tillvara senast 2018.”

Tabell 1: Atervinning av matavfall i Sverige de senaste ˚aren. Information h¨amtad fr˚an Naturv˚ardsverket1.

Ar˚ 2012 2014 2016

Atervinning (procent)˚ 32,6 38 n.d

Matavfall (ton) 771 000 941 000 935 000

1.2 Kretsloppst¨anket kopplat till Sveriges milj¨om˚al

I naturen p˚ag˚ar ett st¨andigt kretslopp som m¨anniskan ¨ar med och p˚averkar, till exempel s˚a

¨ar klimatforskare eniga om att m¨anniskans aktiviteter ¨ar ansvariga f¨or den accelererande kli- mat¨andring som sker idag (WWF 2017). M¨anniskan st˚ar idag inf¨or en utmaning, att ˚aterigen anpassa sig efter naturens kretslopp och utnyttja naturen p˚a ett s˚adant s¨att att restprodukter ska kunna anv¨andas som byggstenar i biologisk produktion (Helmfrid 2006). I Sverige har det tagits fram 16 milj¨okvalitetsm˚al f¨or att leda milj¨oarbetet i r¨att riktning, nedan presenteras de milj¨okvalitetsm˚al som kan knytas an till rapportens syfte (Naturv˚ardsverket 2017e).

Begr¨ansad klimatp˚averkan

Nedbrytning av organiskt material under syrefria f¨orh˚allanden bildar metan och det ¨ar d¨arf¨or sedan ˚ar 2005 f¨orbjudet att l¨agga matavfall p˚a deponi. Fr˚an och med f¨orbudet har det blivit allt vanligare att tillvarata matavfall genom matavfalls˚atervinning d¨ar det senare g˚ar att utvin- na biogas och ¨aven finns m¨ojlighet att ˚aterf¨ora r¨otresten till ˚akermarken (Energimyndigheten 2004).

Utdrag ur milj¨okvalitetsm˚alet Begr¨ansad klimatp˚averkan (Naturv˚ardsverket 2017b):

”Halten av v¨axthusgaser i atmosf¨aren ska i enlighet med FN:s ramkonvention f¨or klimatf¨or¨andringar stabiliseras p˚a en niv˚a som inneb¨ar att m¨anniskans p˚averkan p˚a klimatsystemet inte blir farligt”

Ar 2014 var det endast 38 procent av matavfallet som ˚atervanns genom biologisk behandling˚ och ett av de existerande m˚alen ¨ar att den siffran ska ha stigit till 50 procent ˚ar 2018 (Na- turv˚ardsverket 2016d). En matavfallskvarn kan g¨ora det enklare att sortera matavfall separerat fr˚an ¨ovrigt avfall och kan allts˚a leda till att fler personer v¨aljer att sortera matavfallet i st¨orre utstr¨ackning.

Grundvatten av god kvalitet

Idag finns det m¨angder av besprutningsmedel och behandlingsmedel (som syftar till att be- handla och ¨andra kemiska egenskaper) i v˚ara livsmedel som senare hamnar i matavfallet som vi l¨amnar efter oss, inte minst i skal fr˚an till exempel citrusfrukter och bananer, s˚adana frukter som vi i regel inte ¨ater skalet av.

(10)

Utdrag ur milj¨okvalitetsm˚alet Grundvatten av god kvalitet (Naturv˚ardsverket 2016a):

”Grundvattnet ska ge en s¨aker och h˚allbar dricksvattenf¨ors¨orjning samt bidra till en god livsmilj¨o f¨or v¨axter och djur i sj¨oar och vattendrag”

Om giftiga ¨amnen ˚aterf¨ors till jordbruksmarken genom v˚art matavfall s˚a finns det risk att dessa ¨amnen sprider sig i marken och tar sig ner till grundvatten och f¨orgiftar den viktigaste idag viktigaste vattenresursen.

Ingen ¨overg¨odning

N¨ar marken och vatten tillf¨ors mer av n¨arings¨amnen som kv¨ave och fosfor ¨an vad som kan tas omhand om s˚a uppst˚ar ¨overg¨odning. Om naturen uts¨atts f¨or ¨overg¨odning s˚a ¨okar algblomning och det uppst˚ar syrebrist vid botten, d˚a allt st¨orre m¨angd organiskt material faller ned p˚a botten och bryts ner.

Utdrag ur milj¨okvalitetsm˚alet Ingen ¨overg¨odning (Naturv˚ardsverket 2016b):

”Halterna av g¨odande ¨amnen i mark och vatten ska inte ha n˚agon negativ inverkan p˚a m¨anniskors h¨alsa, f¨oruts¨attningar f¨or biologisk m˚angfald eller m¨ojligheterna till allsidig anv¨andning av mark och vatten”

Fosfor och kv¨ave, de ¨amnen som i st¨orst utstr¨ackning ˚aterf¨ors till jordbruket genom matav- fallet, bidrar allts˚a till ¨overg¨odning om de sprids fr˚an ˚akermarken.

Giftfri milj¨o

Problematiken med farliga ¨amnen i naturen visar sig genom n¨aringskedjan. Eftersom m¨anniskan

¨ar sist i n¨aringskedjan s˚a kan dessa ¨amnen ackumuleras och det blir tydligt att det finns giftiga

¨amnen i naturen, som till exempel f¨or h¨oga halter av Kadmium i njurarna (Naturskyddsf¨oreningen 2011).

Utdrag ur milj¨okvalitetsm˚alet Giftfri milj¨o (Naturv˚ardsverket 2017c):

”F¨orekomsten av ¨amnen i milj¨on som har skapats i eller utvunnits av samh¨allet ska inte hota m¨anniskors h¨alsa eller den biologiska m˚angfalden. Halterna av naturfr¨ammande ¨amnen

¨ar n¨ara noll och deras p˚averkan p˚a m¨anniskors h¨alsa och ekosystemen ¨ar f¨orsumbar. Halterna av naturligt f¨orekommande ¨amnen ¨ar n¨ara bakgrundsniv˚aerna.”

Aven om vissa farliga ¨amnen ¨ar f¨orbjudna att behandla livsmedel med i Sverige, s˚a impor-¨ teras livsmedel fr˚an alla h˚all och kanter i v¨arlden, och avfall l¨amnas ¨aven fr˚an den importerade maten. Detta betyder att ¨aven om det finns lagstiftning som ber¨or vilka ¨amnen som inte borde

˚aterf¨oras till jordbruket, s˚a kan de komma att ˚aterf¨oras genom att livsmedel som ¨ats och sl¨angs av Sveriges befolkning till stor del kommer fr˚an l¨ander med annorlunda lagstiftning.

(11)

1.3 Syfte och m˚al

Syftet med detta projekt ¨ar att utv¨ardera och identifiera nyttor och problem med de installerade avfallskvarnarna som g˚ar under projektnamnet MACRO i Norra Djurg˚ardsstaden, detta f¨or att kunna vidare utveckla matavfallshanteringen i Stockholm, och p˚a l¨angre sikt kanske ¨aven Sve- rige. Vidare syftar detta projekt till att f¨ors¨oka ta reda p˚a hur man eventuellt skulle kunna bidra till en f¨orb¨attring av dessa kvarnar och systemet kring dem.

Projektet har genomf¨orts genom uppdelning i tre delar. En del i projektet unders¨oker det be- teende och intressen m¨anniskor som har en installerad avfallskvarn i hemmet uppvisar och hur man med hj¨alp av kunskap kring detta skulle kunna bidra till ett riktigt anv¨andande av matav- fallskvarnarna, samt en korrekt hantering av matavfall som ¨ar s˚a resurseffektiv som m¨ojligt. Det- ta f¨or att kunna f¨oresl˚a f¨orb¨attringar f¨or kvarnarna s˚a att de blir b¨attre anpassad till m¨anniskans vanor och som d¨arf¨or kan bidra till ett ¨annu b¨attre cirkul¨art och i st¨orre grad h˚allbart matav- fallssystem. M˚alet f¨or den andra delen av projektet att utv¨ardera de tekniska komponenterna av kvarnen utifr˚an hur anv¨andarna brukar den, samt att se vilka f¨or- och nackdelar som uppst˚ar och f¨oresl˚a i vilken riktning vidare f¨orb¨attring kan ske. Slutligen ska energi- och materialfl¨oden redog¨oras i syfte att unders¨oka kretsloppets helhet samt unders¨oka vilken metod f¨or matav- fallshantering som ger b¨ast resultat utifr˚an perspektiv som energiutvinning, n¨arings¨amnen och f¨ororeningar.

1.4 Avgr¨ansningar

En del avgr¨ansningar har gjorts i denna rapport s˚a som att de geografiska systemgr¨anser som valts ¨ar Norra Djurg˚ardsstaden, d˚a projektet MACRO ¨ar begr¨ansat till detta omr˚ade, och ¨aven l¨agenhetshusen inom omr˚adet. D¨arf¨or behandlas endast sj¨alva avfallskvarnen och husen som kvarnarna ¨ar placerade i samt de hush˚all som har dessa kvarnar installerade. En annan av- gr¨ansning som gjorts ¨ar att endast studera de kvarnmodeller som ¨ar installerade i Norra Djurg˚ards- staden.

2 Metod

Metodiken som huvudsakligen anv¨ants i detta projektarbete ¨ar litteraturstudier i form av fr¨amst artiklar och vetenskapliga rapporter. Vidare s¨andes en enk¨at ut (bilaga I) f¨or att f˚a ett helhets- perspektiv av vad majoriteten av de boende ans˚ag om kvarnen i allm¨anhet och om de anv¨ande den p˚a ett riktigt s¨att. De som besvarade enk¨aten var anonyma och enk¨aten delades ut till 200 hush˚all varav h¨alften bestod av studentbost¨ader och andra h¨alft bostadsr¨atter med fr¨amst 2- och 3-rumsl¨agenheter. Syftet med enk¨atunders¨okningen var att ta reda p˚a hur de boende i omr˚adet anv¨ander kvarnen och hur de allm¨ant ¨ar inst¨allda till denna, samt identifiera f¨or- och nackde- lar som brukare uppfattat. Enk¨aten fanns tillg¨anglig i tv˚a veckor f¨or de boende och av de 200 enk¨ater som delades ut fick man 36 svar vilket ger en svarsfrekvens om 18 procent.

Vidare har viss information samlats in via kontaktpersonerna fr˚an RISE jordbruk och livs- medel; d¨aribland Emelie Ljung (RISE) och Ulf Nordberg (RISE).

(12)

3 Resultat

H¨ar presenteras resultat om matavfallshanteringsmetoder, MACRO-projektet, fl¨oden samt av- fallskvarnen ur ett tekniskt och anv¨andarperspektiv.

3.1 Matavfallshantering

I detta delkapitel ges l¨asaren en introduktion till de matavfallshanteringsmetoder som idag finns och anv¨ands.

3.1.1 Avfallskvarn och direkt transport till reningsverk

Matavfallskvarnen sitter placerad under diskb¨anken och maler matavfallet. Fr˚an avfallskvarnen transporteras det nermalda avfallet tillsammans med ¨ovrigt avlopp via ledningsn¨atet till ett av- loppsreningsverk. N¨ar man anv¨ander sig av den typen av system slipper man fordonstransporter eftersom man kan utnyttja det befintliga avloppsn¨atet och avfallet beh¨over inte h¨amtas med en lastbil. En avfallskvarn kan f¨orenkla sorteringsarbetet f¨or anv¨andaren, n˚agot som kan g¨ora att st¨orre m¨angder matavfall sorteras och kan r¨otas f¨or biogas ( ¨Ostlund 2016).

Det finns ¨aven nackdelar med att ha en avfallskvarn som ¨ar ansluten till avloppsn¨atet. Under reningsprocessen f¨orsvinner stora m¨angder av kv¨avet och ¨aven delar av kaliumet, n˚agot som inte ¨ar ¨onskv¨art eftersom det ¨ar n¨arings¨amnen som ¨ar mycket viktiga f¨or v¨axtlighet. Det finns

¨aven en ¨okad risk f¨or igens¨attning av ledningar n¨ar avfallet ska transporteras tillsammans med

¨ovrigt avlopp till reningsverk. Vidare kr¨avs ocks˚a en h¨ogre energi och kemikalief¨orbrukning i behandlingen av avloppsvattnet n¨ar mer material f¨ors till reningsverket samt uppst˚ar ¨okad risk f¨or bildning av svavelv¨ate i ledningarna (ibid.).

3.1.2 MACRO-systemet

“Avfallssystemet i Norra Djurg˚ardsstaden ska vara anv¨andarv¨anligt, ha h¨og kvalitet och un- derl¨atta k¨allsortering”, skriver Stockholms stad i sin decemberrapport om h˚allbarhetskraven i Norra Djurg˚ardsstaden (Stockholmsstad 2015). MACRO ¨ar en del av denna omtalade avfalls- hantering och syftar till att uppn˚a det m˚al som Stockholms stad ovan n¨amner. MACRO ¨ar en akronym f¨or MAt i Cirkul¨ara RObusta system och utg¨or ett samarbete mellan 18 olika parter, inom vilka bl. a. Stockholms stad, Vinnova och RISE Jordbruk och livsmedel (f.d. SP) ¨ar akt¨orer (Vinnova 2016).

M˚alet med MACRO formuleras i projektans¨okan som “utveckling av h˚allbara, robusta sy- stem f¨or tillvaratagande och f¨or¨adling av stadens organiska restprodukter ska ge goda f¨oruts¨attningar f¨or stadens kretslopp”. Mer specifikt ¨ar detta projekt ett avfallssystem som skall binda samman n¨aringsfl¨oden fr˚an b˚ade landsbygden och urbana milj¨oer genom matavfall och klosettvatten. De urbana omr˚aden som hittills involverats i projektet ¨ar omr˚adet H+ i Helsingborg och, omr˚adet som denna rapport fokuseras kring, Norra Djurg˚ardsstaden (ibid.).

(13)

Reningsverk

Rötanläggning

Avfallskvarn

Toalett Åkermark

Transport

N  =  4,56  kg P  =  0,51  kg K  =  1,24  kg

Mat  450  kg

370  kg 81  kg N  =  0,75  kg

P  =  0,13  kg K  =  0,30  kg

Figur 1: Illustration av matfl¨odet genom Norra Djurg˚ardsstaden (stad 2016).

F¨or att n¨armare f¨orklara systemet kan ovanst˚aende bild anv¨andas (figur 1), d¨ar det ¨oversiktliga kretsloppet presenteras. MACRO utg˚ar fr˚an att mat delas upp i tv˚a fl¨oden som vardera gene- rerar matavfall till antingen toalett eller hush˚allsavfall; som mals ner genom avfallskvarnar i hush˚allens k¨ok. Dessa tv˚a fl¨oden med klosettvatten och nedmalt avfall hanteras vidare separat f¨or maximal energiutvinning, d¨ar klosettvattnet transporteras till reningsverk d¨ar slammet sedan r¨ots f¨or att ˚aterf¨oras till jordbruksmark och matavfallet samlas f¨or r¨otning till biogas. (Vinno- va 2016) Klosettvatten som ˚aterf¨ors till jordbruket b¨ar p˚a viktiga n¨arings¨amnen och fr¨amjar tillv¨axten i ˚akermarken som sedan vidare genererar mat som transporteras till matbutiker f¨or vidare konsumtion. Energin som utvinns ur det nedmalda avfallet genererar biogas som i sin tur kan anv¨andas inom transportsektorn och det n¨aringsrika slammet ˚aterf¨ors till jordbruket (Figur 1).

Vidare f¨ordjupning i denna rapport kommer att r¨ora ledet mellan den f¨ardigproducerade ma- ten och energiutvinningen, emellan vilka avfallskvarnen finns. Denna avfallskvarn ska, enligt Stockholms stad (Stockholmsstad 2015), finnas installerad i varje bostad (eller lokal) och ¨ar ansluten till en separat avloppsledning som lokalt leder till en avskiljningstank. Denna avskilj- ningstank l˚ater vattenfasen separeras fr˚an det ¨ovriga avfallet och f¨ors till det vanliga spill- vattenn¨atet. Det ¨ovriga avfallet t¨oms med slambil med regelbundna mellanrum och f¨ors till r¨otkammare f¨or biogasproduktion och slamrester efter produktionen ˚aterf¨ors till jordbruksmark (Vinnova 2016).

F¨or- och nackdelar med avfallskvarn, lagring i tank och transport till avfallsanl¨aggning Att ha en avfallskvarn kopplad till en tank sparar utrymme fr˚an lokaler i fastigheten samt eliminerar lukt som matavfallet kan komma att bidra till, d˚a avfallet inte f¨orvaras i direkt an- slutning till hemmet. I praktiken minskar inte det h¨ar systemet m¨angden transport som kr¨avs, eftersom sopbilen m˚aste h¨amta avfallet och transportera det till en r¨otgasanl¨aggning. (Biss- mont och Davidsson 2015). Vid r¨otning finns risk att v¨axthusgaser, framf¨orallt metan, som har omkring 20 g˚anger st¨orre klimatp˚averkan ¨an samma m¨angd koldioxid, l¨acker ut till luften, framf¨orallt fr˚an r¨otresten. (Olsson och Petersson 2004a)

(14)

3.1.3 Insamling i k¨arl och transport till avfallsanl¨aggning

Den vanligaste typen av matavfallsutsortering i Svenska Kommuner ¨ar insamling i k¨arl och transport till avfallsanl¨aggning (Bissmont och Davidsson 2015). Den fungerar som ett komplet- terande system f¨or br¨annbart avfall som sl¨angs i k¨arl. K¨arlet f¨or matavfall ¨ar vanligtvis brunt och i hush˚allet sorteras maten i matavfallsp˚asar. (AvfallSverige 2011a) K¨arlen kan vara utfor- made p˚a olika s¨att f¨or att till exempel ta bort d˚alig lukt, det kan g¨oras med ett integrerat biofilter i locket. Man kan s¨atta en distans p˚a k¨arlet f¨or att ¨oka ventileringen eller en insatss¨ack om matav- fallet ¨ar s¨arskilt bl¨ott. (AvfallSverige 2011b) Det h¨ar systemet ¨ar bra utifr˚an energisynpunkt d˚a man kan f˚a ut mest biogas genom att sortera matavfallet genom k¨arl. Systemet ¨ar l¨att att kontrol- lera och det ¨ar l˚aga installationskostnader i j¨amf¨orelse med installation av avfallskvarn i k¨oket.

(K¨appalaf¨orbundet och S ¨ORAB 2009) 3.1.4 F¨orbr¨anning av matavfall

Studier som gjorts p˚a kompostjord har sl˚aende resultat visat att allt st¨orre m¨angder milj¨ofarliga kemiska ¨amnen och smitto¨amnen ˚aterfinns i jorden. Ett alternativ till r¨otning och produktion av biogas och g¨odsel ¨ar att br¨anna matavfallet och utvinna el och fj¨arrv¨arme ur processen, el kan i sin tur uppfylla samma funktion som biogas, n¨amligen som f¨ardmedel. Det som talar emot f¨orbr¨anning ¨ar de uteblivande n¨arings¨amnen som inte ˚aterf¨ors till odlingsmark. Men f¨or att dessa n¨arings¨amnen, s˚asom kv¨ave och fosfor ska kunna ˚aterf¨oras till ˚akermark kr¨avs att g¨odslet

¨ar tillr¨ackligt rent fr˚an milj¨o- och h¨alsofarliga ¨amnen, n˚agot som mer och mer s¨allan uppfylls.

(Olsson och Petersson 2004b)

3.2 Fl¨oden

Denna del av rapporten avser att beskriva vilken nytta och problematik det kan finnas med att ˚aterf¨ora avfallet till ˚aker- och jordbruksmark, s˚asom n¨arings¨amnen och f¨ororeningar samt j¨amf¨ora hur f¨orbr¨anning och r¨otning skiljer sig n¨ar det kommer till ett antal olika faktorer.

3.2.1 Avfall i Norra Djurg˚ardsstaden

Figur 1 beskriver hur maten r¨or sig genom Norra Djurg˚ardsstaden. Varje person konsumerar i detta omr˚ade i genomsnitt 450 kilogram mat om ˚aret, denna summa innefattar den mat som stop- pas i munnen och den som leder till matavfall. Utav den maten hamnar 370 kilogram i toaletten och den ¨ovriga maten, 81 kilogram, mals ned i avfallskvarnen. I Norra Djurg˚ardsstaden har man arbetat med MACRO, men endast i en liten andel av de hus som byggs i Norra Djurg˚ardsstaden

¨ar avfallskvarnen kopplad till en tank i anslutning till huset. I de ¨ovriga husen installeras av- fallskvarnen men ¨ar i dessa fall ist¨allet kopplade till avloppsn¨atet och transporteras d¨arf¨or med klosettvattnet till reningsverket. (Vinnova 2016)

N¨aringen som kan f˚as ut fr˚an matavfallet som placeras i avfallskvarnen ¨ar 0,75 kilogram kv¨ave per person och ˚ar, 0,13 kilogram fosfor per person och ˚ar samt 0,30 kilogram kalium per person och ˚ar. Via det som hamnar i toaletten kan man f˚a ut 4,56 kilogram kv¨ave per person och

˚ar, 0,51 kilogram fosfor per person och ˚ar samt 1,24 kilogram kalium per person och ˚ar. (Figur 1)

(15)

3.2.2 N¨arings¨amnen och f¨ororeningar

I det h¨ar avsnittet presenteras n¨arings¨amnen och f¨ororeningar som kan komma att p˚averka r¨otrestens kvalitet n¨ar den ˚aterf¨ors till ˚aker- och jordbruksmark.

Makron¨arings¨amnen

Kv¨ave(N) ¨ar det viktigaste n¨arings¨amnet f¨or v¨axter och ¨ar det ¨amne som oftast begr¨ansar tillv¨axten i odlingar. Det anv¨ands i v¨axter f¨or att bygga upp proteiner. Fosfor (P) ¨ar viktigt f¨or bildandet av kolhydrater och till v¨axters energioms¨attning. ¨Amnet ¨ar viktigt f¨or utvecklingen av rotsystemet och vid brist av fosfor sker tillv¨axten l˚angsammare och det kan l¨att uppst˚a oj¨amn mognad av v¨axten. Kalium (K) har som uppgift att se till att det h˚alls en god vattenbalans i v¨axten, det vill s¨aga f¨or att transportera v¨atska. (Jordbruksverket 2016)

F¨ororeningar

Matavfall inneh˚aller ¨aven f¨ororeningar, som kan p˚averka m¨anniskan och naturen p˚a ett ne- gativt s¨att, i det h¨ar avsnittet presenteras n˚agra av dessa f¨ororeningar.

Imazalil anv¨ands efter sk¨ord p˚a framf¨orallt citrusfrukter f¨or att minska risken f¨or svam- pangrepp. ¨Amnet ¨ar hormonst¨orande och kan bidra till ¨okad risk f¨or cancer, reproduktions- sv˚arigheter och missbildningar p˚a foster. Imazalil, precis som m˚anga andra farliga ¨amnen, sitter fr¨amst i skalet p˚a frukter, s˚asom till exempel citrusfrukter och bananer, men kan ¨aven finnas i sj¨alva fruktk¨ottet. Det tar l˚ang tid f¨or Imazalil att brytas ner i jord, n˚agot som g¨or att det ¨ar h¨ogst ol¨ampligt att l˚ata skal fr˚an dessa typer av frukter sorteras med ¨ovrigt matavfall. (Olsson och Petersson 2004c)

Thiabendazolanv¨ands f¨or att motverka svamp och anv¨ands efter sk¨orden, ofta tillsammans med vax, f¨or att de ska se blanka och fr¨ascha ut under en l˚ang tid. F¨orutom att det p˚averkar sk¨oldk¨orteln och levern s˚a ¨ar det akut giftigt f¨or f¨arskvattendjur. Precis som f¨or Imazalil tar det l˚ang tid innan Thiabendazol ¨ar nedbrutet i jord. Skal som ¨ar behandlat med detta ¨amne b¨or d¨arf¨or inte sorteras med ¨ovrigt matavfall i kvarnen. (ibid.)

Klorprofamanv¨ands f¨or att reglera tillv¨axt hos v¨axter, inom EU anv¨ands det framf¨orallt f¨or att f¨orhindra groning av potatis under lagring. I Sverige ¨ar ¨amnet f¨orbjudet att b˚ade s¨alja och anv¨anda sedan 90-talet, men vid import av potatis s˚a finns det en stor risk att ¨amnet finns i skalet.

Omkring nio tiondelar av ¨amnet sitter i skalet, d¨arf¨or b¨or man rimligtvis inte sortera skalet fr˚an potatisen med resten av matavfallet eftersom risk finns att ¨amnet ˚aterf¨ors till svenskt jordbruk.

(ibid.)

3.2.3 J¨amf¨orelse mellan r¨otning och f¨orbr¨anning

I Sverige finns anl¨aggningar med god f¨orbr¨anningsteknik och r¨okgasrening, att anv¨anda dessa f¨or f¨orbr¨anning av avfallet kan leda till positiva milj¨oeffekter. D¨arf¨or kan man anv¨anda sig av och bygga fler kraftv¨armeverk f¨or att omvandla avfallsbiobr¨anslen till elenergi och v¨armeenergi.

Idag r¨ots i princip allt matavfall som samlas in s˚a att biogas kan utvinnas, f¨or att utnyttja som drivenergi. Tekniken bakom r¨otningen ¨ar mer komplicerad, biogasen best˚ar av metan och koldi- oxid. Biogasen renas fr˚an koldioxid innan den anv¨ands som drivenergi. F¨orbr¨anner man matav- fallet p˚a ett kraftv¨armeverk kan man anv¨anda elenergin som bildas i elbilar som blir allt van- ligare p˚a gatorna eller f¨or produktion av v¨atgas f¨or br¨ansleceller, ¨aven denna process kommer

(16)

leda till utsl¨app av v¨axthusgaser. (Olsson och Petersson 2004a)

Ur fl¨odessynpunkt ¨ar mineral¨amnen viktiga att studera, dessa ¨ar naturligtvis v¨ardefulla att

˚aterf¨ora via r¨otresterna om dessa kan h˚allas tillr¨ackligt rena fr˚an f¨ororeningar. D¨aremot tillf¨ors s˚a pass mycket ¨amnen som ¨ar d˚aliga f¨or h¨alsa och milj¨o till maten att det inte alltid ¨ar nyt- tigt att ˚aterf¨ora r¨otresterna till ˚aker- och jordbruk. Med teknisk utveckling kan man ta ut vissa n¨arings¨amnen ur f¨orbr¨anningsaska och ˚aterf¨ora dessa separerat fr˚an askan till ˚akermark. Under v¨axternas utveckling konsumerar v¨axten koldioxid och bildar syre, den m¨angd koldioxid som tagits upp av v¨axten motsvarar den koldioxid som frig¨ors vid f¨orbr¨anning av resterna. Metan har omkring 20 g˚anger st¨orre p˚averkan p˚a v¨axthuseffekten ¨an koldioxid. N¨ar man r¨oter avfallet produceras metan och det g¨or att metan l¨acker b˚ade fr˚an r¨ottanken och fr˚an r¨otresten. F¨or att metan fr˚an biogasen inte ska n˚a atmosf¨aren kr¨avs att biogasen f¨orbr¨anns fullst¨andigt. (Olsson och Petersson 2004d)

Det kan finnas rester av bek¨ampningsmedel kvar i r¨otresten som sedan ˚aterf¨ors till ˚aker- och jordbruksmark. Dessa bek¨ampningsmedel kan l¨acka ut i vattenekosystem och s¨atta dessa ur balans. Bek¨ampningsmedel anv¨ands f¨or att begr¨ansa v¨axtligheten och d¨oda levande organismer, n˚agot som g¨or att de inte borde ˚aterf¨oras till ˚aker- och jordbruksmark. Sker f¨orbr¨anning av avfallet kontrollerat s˚a f¨orst¨ors bek¨ampningsmedlen i processen. Andra milj¨ogifter ¨ar sv˚ara att f˚a bort under r¨otprocessen och hamnar allt som oftast i r¨otresten som placeras vid ˚aker- och jordbruksmark. Vid f¨orbr¨anning destrueras majoriteten av kolinneh˚allande ¨amnen men det ¨ar sv˚arare att f¨orst¨ora ¨ovriga milj¨ogifter som finns i matavfallet. Transporter ¨ar sv˚ara att undvika n¨ar det kommer till b˚ade f¨orbr¨anning och r¨otning, d¨aremot bildas st¨orre m¨angder r¨otrester i j¨amf¨orelse med motsvarande aska vid f¨orbr¨anning, n˚agot som ger n˚agot h¨ogre transportbehov.

(Olsson och Petersson 2004e)

Tabell 1: J¨amf¨orelse mellan r¨otning och f¨orbr¨anning. +/- illustrerar positiv respektive negativ inverkan p˚a milj¨on. Information h¨amtad fr˚an: Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”(Olsson och Pe- tersson 2004a)

F¨orbr¨anning

(el/fj¨arrv¨arme) R¨otning (biogas)

Elenergi + + + 0

V¨armeenergi + + + +

Drivenergi + + + +

Mineral¨amnen + +

Koldioxid + + +

Metan 0 - -

Bek¨ampningsmedel 0 - -

Andra milj¨ogifter - -

Transporter - -

3.3 Avfallskvarnen ur ett tekniskt perspektiv

Denna del av rapporten syftar till att unders¨oka avfallskvarnens tekniska komponenter och funk- tioner och utv¨ardera dessa, samt se hur v¨al de ¨overensst¨ammer med MACRO-projektets syf- te; att utvinna maximal m¨angd biogas och ˚aterf¨ora maximal m¨angd n¨aring till jordbruket som m¨ojligt (Vinnova 2015). Rapporten kommer ¨aven presentera l¨osningsf¨orslag till de identifierade

(17)

problem som finns idag.

3.3.1 Konstruktion

Inom MACRO-projektet i Norra Djurg˚ardsstaden har tillsvidare installerats ett antal olika typer av avfallskvarnar. M˚anga av dessa kvarnar har levererats av Matavfallsssystem AB som ¨ar en

˚aterf¨ors¨aljare av flera olika kvarnmodeller.(Andersson 2017) F¨oretagets f¨ors¨aljningsstatistik vi- sar p˚a att de hittills installerat fyra olika modeller i Norra Djurg˚ardsstaden; Waste King 2600, Insinkerator Evolution 100, Kitchen Friend W5 och Kitchen Friend T3 (ibid.).

Det finns olika metoder f¨or hantering av matavfall, som n¨amnt i avsnitt 3.1, vilket ¨aven inneb¨ar att karakt¨aren p˚a avfallet som hanteras blir olika. Mycket spolvatten kr¨avs f¨or att un- derl¨atta malningsprocessen i en avfallskvarn och d˚a kvarnen befinner sig i avloppsanslutning kan man ¨aven anta att mer v¨atska hamnar i avfallet som passerar kvarnen. Matavfallet som ge- nereras i avfallskvarnsystem har allts˚a en mindre m¨angd torr substans ¨an konventionellt avfall (Davidsson, Petterson och Bernstad 2011).

En avfallskvarn syftar till att s¨onderdela matavfall och detta kan g¨oras p˚a flertalet olika s¨att.

Den genomsnittlige avfallskvarnen monteras i hush˚allens vanliga diskho och best˚ar av ett an- tal huvudsakliga komponenter; ett ¨ovre inlopp i form av ett plasth¨olje, en malkammare och en nedre rotationsmotor och ett utloppsr¨or. Avfallet matas in genom det ¨ovre inloppet till malkam- maren d¨ar en roterande skiva ¨ar kopplad till rotationsmotorn och d¨arf¨or slungas avfallet ut mot malkammarens v¨aggar och pressas d¨arifr˚an ut via h˚al, som reglerar partikelstorlek, mot utlop- pet (Engel m. fl. 1999) (Mattsson, Hedstr¨om och Viklander n.d.). Figur 2 visar processen och konstruktionen.

Figur 2: Visar en avfallskvarns funktion. H¨amtad fr˚an SVD.se (SVD 2012).

Det finns flertalet olika modeller och funktioner p˚a avfallskvarnar. En viktig skillnad mellan olika avfallskvarnar ¨ar att de kan vara antingen satsmatade eller kontinuerligt matade varav den kontinuerligt matade ¨ar den vanligaste. Den satsmatade kvarnen styrs av ett l¨ostagbart lock som tas av d˚a matavfallet f¨ors in genom inloppet och s¨atts p˚a f¨or att starta malningen medan den kontinuerligt matade kvarnen startas efter att matavfallet f¨orts in genom en elektrisk knapp eller str¨ombrytare. Denna process kr¨aver dock, f¨or b˚ade kontinuerligt och satsmatade kvarnar, myc- ket spolvatten under malningsprocessen. Ytterligare en egenskap som skiljer sig mellan olika

(18)

kvarnar ¨ar om den ¨ar h¨og- eller l˚agvarvig, vilket syftar p˚a h¨og respektive l˚ag rotationshasighet och styrkan i vridmomentet (som ¨ar h¨ogre f¨or den l˚agvarviga och l¨agre f¨or den h¨ogvarviga).

Vissa kvarnar har n˚agot som kallas dubbel rotationsriktning, vilket syftar till att ¨oka malnings- effektiviteten genom att kvarnen ¨andrar rotationsriktning om motst˚andet ¨ar f¨or h˚art. Slutligen skiljer sig ¨aven malningsprocessen med antalet mekaniska malningssteg som avfallet genomg˚ar i kvarnen, d¨ar fler steg antyder en finare och j¨amnare malning. Alla avfallskvarnar kr¨aver dock tillf¨ord elektricitet och vatten f¨or att genomf¨ora malningen. Nedan f¨oljer en sammanst¨alld tabell av relevant data f¨or de olika installerade kvarnmodellerna i Norra Djurg˚ardsstaden (Matavfalls- systemAB 2016).

Tabell 3: Vanligaste avfallskvarnsmodellerna i Norra Djurg˚ardsstaden.2

Egenskaper Waste King 2600

Insinkerator Evolution 100

Kitchen Fri- end W5

Kitchen Fri- end T3

Matad Sats Kontinuerligt Kontinuerligt Sats

Motoreffekt

[W] 475 500 560 375

Rotations- hastighet [varv/min]

2600 1425 1480 2500

Antal mal-

ningssteg 1 2 3 1

Malstorlek [mm i diame- ter]

0-0,15 till 92 procent

Mindre ¨an el- ler lika med 2

Mindre ¨an el- ler lika med 2

Mindre ¨an eller lika med 2 Material Rostfritt st˚al Nylon och

rostfritt st˚al

Rostfritt st˚al och alumini- um

Rostfritt st˚al

Partikelstorlek

En aspekt som ¨ar relevant att f¨ordjupa sig i n¨ar det g¨aller avfallskvarnens konstruktion ¨ar partikelstorleken; vad som reglerar den och vad storleken kan ha f¨or effekter p˚a partikelns egen- skaper. Storleken p˚a partiklarna regleras under nedmalningsprocessen i malkammaren och beror till stor del p˚a storleken p˚a h˚alen som det slungade avfallet pressas ut ur (Mattsson, Hedstr¨om och Viklander n.d.). Storleken varierar fr˚an kvarn till kvarn, men vid j¨amf¨orelse av ett antal kvarnar kan det konstateras att drygt 90 procent av alla partiklar som malts i fyra kommersiella kvarnar har en partikelstorlek som understiger 0,15 mm i diameter, men att den st¨orsta partikel- storleken som f¨orekommer uppg˚ar till ungef¨ar 8 mm (Davidsson, Petterson och Bernstad 2011).

Vad g¨aller partiklarnas r¨orelse ¨ar det relevant att se ¨over ungef¨arliga sedimentationshastigheter f¨or olika partikelstorlekar. P˚averkande faktorer f¨or sedimentationshastighet kan utl¨asas ur en modell f¨or sedimentationshastighet; Stokes formel. H¨ar finner vi p˚averkansfaktorer i form av;

partikelstorlek, kinematisk viskositet och partikelns densitet (Magnusson och Norin 2013).

(19)

3.3.2 Systemkomponenter

F¨or att se till de krav som st¨alls p˚a avfallskvarnen kr¨avs att se p˚a de andra systemkomponenterna inom systemgr¨ansen, dvs. uppsamlingstanken och ledningsn¨atet mellan kvarnen och tanken. De faktorer som kan identifieras som begr¨ansande och/eller problematiska f¨or systemet presenteras nedan.

Ledningsn¨at

En distinkt skillnad mellan MACRO-projektets systemuppbyggnad och andra avfallshante- ringssystems systemuppbyggnad (d¨ar avfallskvarnar ing˚ar) ¨ar som n¨amnt den lokala uppsam- lingstanken som ing˚ar i MACRO-systemet (Vinnova 2016). De konventionella avfallshante- ringssystemen transporterar det kvarnade matavfallet direkt genom det vanliga spillvattenn¨atet till reningsverk, vilket flertalet rapporter fr˚an bl.a. Svenskt Vatten AB (Mattsson och Hedstr¨om 2012), Lule˚a Tekniska Universitet (Mattsson och Hedstrom 2015a) och Svensk Gastekniskt Center (Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017a) uttryckt oro ¨over, d˚a belastningen p˚a led- ningsn¨atet kan bli f¨or h¨og och nedbrytningen i ledningsn¨aten kan p˚ab¨orjas f¨or tidigt (Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017b). Det senare b¨or undvikas d˚a denna biologiska nedbrytning kan g¨ora att metanproduktion s¨atter ig˚ang redan i ledningsn¨aten, vilket inneb¨ar att biogasproduk- tionen i ett senare skede minimeras, utsl¨app av v¨axthusgaser samt en ¨okad explosionsrisk i ledningarna (ibid.) (AvfallSverige 2013). Transporten av kvarnat avfall genom ledningsn¨atet kommer inte att vara lika l˚ang i MACRO-projektet (Vinnova 2015), men problemet ¨ar ¨an dock relevant d˚a delar av transporten sker genom ledningsn¨aten.

De krav som uppst˚ar p˚a avfallskvarnen vid n¨armare unders¨okning av ledningsn¨atet ¨ar till stor del beroende p˚a partikelstorleken som inte f˚ar vara f¨or stor, f¨or att undvika ansamlingar av material i ledningarna (Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017a). N˚agot som kan konstateras utifr˚an studier av kvarnat matavfall i ledningsn¨at ¨ar att om dess r¨orelse avstannar, kommer nedbrytningen av avfallet p˚ab¨orjas redan i ledningsn¨aten(Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017b). Mindre ansamlingar av avfall i dessa ledningsn¨at kan vara material som inte lyckats finf¨ordelas i kvarnen, vilket exemplifieras av f¨orfattarna till en rapport fr˚an Lule˚as Tekniska Universitet genom ¨aggskal. Dessa observerade ansamlingar po¨angterar ¨aven att det ¨ar viktigt att ledningsn¨atet har en p˚ataglig lutning och f˚a svackor (Mattsson och Hedstrom 2015b).

Uppsamlingstank

I uppsamlingstanken kan nedbrytningsprocessen (genom hydrolys och/eller metanbildning) s¨attas ig˚ang f¨or tidigt (Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017a), och en av de identifierade faktorer som kan p˚averka nedbrytningsprocessen i kvarnat matavfall ¨ar, som n¨amnt, partikelstor- lek p˚a det nedmalda avfallet (Bissmont, Davidsson, Schott m. fl. n.d.). I detta fall ¨ar problemet med partikelstorlek att den kan vara f¨or liten, vilket kan f˚a konsekvensen att biogasproduktionen s¨atts ig˚ang i ett f¨or tidigt skede och d¨armed blir utvinningspotentialen n¨ar matavfallet kommer till biogasanl¨aggningen l¨agre (Davidsson m. fl. 2017a). En ytterligare faktor som ¨ar relevant att se ¨over ¨ar v¨atskem¨angden i uppsamlingstanken, dvs. hur h¨og torrsubstans (TS) respekti- ve v¨atskesubstans (VS) som avfallet i tanken inneh˚aller (L¨ovstedt och Norlander 2002). De tv˚a konsekvenser som en h¨og v¨atskehalt i tanken kan ge upphov till ¨ar delvis, som tidigare n¨amnt, att avfallspartiklarna kan vara sv˚arsedimenterade, vilket kan g¨ora att detta kvarnade avfall avskiljs som v¨atska ur uppsamlingstanken och leds ut i det konventionella ledningsn¨atet och d¨armed

(20)

utnyttjas inte avfallet f¨or biogasproduktion. Avfallet kan ¨aven kr¨ava f¨orbehandling i form av konditionering innan r¨otning om VS-halten (v˚atsubstanshalten) ¨ar f¨or l˚ag, vilket f¨orsv˚arar och komplicerar MACRO-systemet (Bissmont, Davidsson, Bernstad m. fl. n.d.) (Mellbin 2010).

3.3.3 Systemets ¨onskade funktion

Genom att s¨atta avfallskvarnen i ett systemperspektiv kommer vissa krav att st¨allas p˚a avfalls- kvarnen f¨or att uppn˚a syftet med systemet. De huvudsakliga m˚alen ¨ar; att utvinna s˚a stor m¨angd biogas ur systemet som m¨ojligt samt att ˚aterf¨ora maximal m¨angd n¨aring till jordbruket (Vinnova 2016).

N¨arings˚aterf¨orsel

Det kan konstateras att partikelstorleken och r¨orelse i ledningsn¨at har inverkan p˚a n¨aringsinneh˚allet i det nedmalda avfallet. N¨arings¨amnen som ¨ar viktiga att bevara (exempelvis fosfor) frig¨ors un- der nedbrytningsprocessen och dessa n¨arings¨amnen riskerar att f¨orloras i samband med t¨omning om nedbrytningen sker f¨or tidigt (Vattenmyndigheten 2005). Som n¨amnt kan denna nedbrytning ske pga ansamlingar eller d˚alig lutning i r¨oren, vilket hindrar partiklarnas r¨orelse, men ¨aven ge- nom f¨or liten partikelstorlek (Davidsson m. fl. 2017a). Till f¨oljd av liten partikelstorlek kan ¨aven partiklarna bli sv˚arsedimenterade i uppsamlingstanken, om v¨atskehalten ¨ar h¨og, vilket kan re- sultera i att partiklarna urskiljs med det konventionella ledningsn¨atet som v¨atska och f¨orhindrar d¨armed n¨arings˚aterf¨orsel till jordbruket (och till viss del biogasutvinning) (Bissmont, Davids- son, Bernstad m. fl. n.d.).

Biogasutvinning

Vidare finns ¨aven anledning att genom kvarnen bibeh˚alla en s˚a j¨amn partikelstorlek som m¨ojligt p˚a avfallet, d˚a avfall som ¨ar oj¨amnt malt kan kr¨ava f¨orbehandling innan r¨otning i form av mekanisk f¨orbehandling (storleksseparering) eller n˚agon slags kemisk nedbrytning (Mellbin 2010).Detta ¨ar icke-¨onskv¨art d˚a det ytterligare skulle komplicera MACRO-systemet. Dock ¨ar det viktigt att po¨angtera att m˚anga f¨ors¨ok som gjorts d¨ar man j¨amf¨ort kommersiellt tillg¨angliga avfallskvarnar (dock ingen modell som anv¨ands i MACRO-projektet) med olika partikelstor- lekar, har effekter i nedbrytningshastighet inte kunnat observeras (Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017c).

Ytterligare ett problem som observerats i samband med anv¨andning av avfallskvarnar ¨ar att genomsnittlig vattenanv¨anding i kombination med diskmedel kan f¨orhindra maximal biogas- produktion (Davidsson, Pettersson och Bernstad 2017d).

3.3.4 P˚averkansfaktorer

Det finns h˚allbarhetsaspekter som uppkommer till f¨oljd av anv¨andning av avfallskvarnar som ¨ar viktiga att se ¨over d˚a systemet ska bli s˚a resurseffektivt som m¨ojligt.

Energif¨orbrukning

Driften av avfallskvarnarna kr¨aver elektricitet och d¨armed f¨orbrukar kvarnen energi vid drift.

J¨amf¨ors detta med referenssystem, som konventionell sophantering (bruna matavfallsp˚asar),

(21)

som inte kr¨aver n˚agon elektricitet p˚a hush˚allsniv˚a, kan det konstateras att avfallskvarnarna kr¨aver mer elektricitet p˚a hush˚allsniv˚a. De modeller av avfallskvarnar som anv¨ands i Norra Djurg˚ardsstaden redovisas i tabell 3 ovan, d¨ar ¨aven deras effekt redovisas, vilken varierar mellan 1425 - 2600 W. Vad g¨aller energif¨orbrukning kan dock inte endast effekt tas h¨ansyn till, d˚a ener- gif¨orbrukningen ¨aven kr¨aver en tidsfaktor. Denna tidsfaktor ¨ar beroende p˚a anv¨andningstiden.

Energif¨orbrukningen av kvarnen verkar variera kraftigt mellan olika hush˚all, men man konsta- terar p˚a en systemniv˚a dock att den totala energif¨orbrukningen f¨or avfallskvarnssystemet kan kompenseras av den ¨okade biogasproduktionen (i f¨orh˚allande till referenssystemet med bruna matp˚asar) och p˚a s˚a s¨att blir energif¨orbrukningen mindre f¨or detta system i j¨amf¨orelse med referenssystemet (Bernstad m. fl. 2016).

Spolvattenf¨orbrukning

Den extra vattenf¨orbrukningen som genereras med anv¨andningen av kvarnarna ¨ar ocks˚a en viktig h˚allbarhetsaspekt. Spolvattenbehovet f¨or att underl¨atta nedmalningsprocessen, samt transportera materialet vidare, ¨ar sj¨alvklart ¨aven denna varierande f¨or olika kvarnar och hush˚all.

En uppskattning har gjorts i en rapport av Sweco, d¨ar de ber¨aknar en genomsnittlig f¨orbrukning av 3-6 liter vatten per dygn, vilket motsvaras av exempelvis en extra toalettspolning (Sweco 2010). Dock ska ¨aven n¨amnas h¨ar att denna aspekt, precis som energif¨orbrukningen, varierar mycket mellan hush˚all. Det har ¨aven gjorts l˚angsiktiga m¨atningar p˚a detta i omr˚aden med in- stallerade kvarnar d¨ar man sett en minskning av vattenf¨orbrukningen ¨over en l¨angre tid , dock verkar orsaken till beteendet icke fastst¨alld (ibid.).

3.3.5 Liknande projekt

Norra Djurg˚ardsstaden ¨ar inte det enda bostadsomr˚adet som anv¨ander avfallskvarnar, det finns ett flertal omr˚aden runt om i Sverige som anv¨ander s˚adana. D¨arf¨or ¨ar det viktigt att se till dessa andra systems l¨osningar p˚a problem som ¨aven kan uppst˚a i MACRO. Inom MACRO finns

¨aven, som n¨amnt i avsnitt 1.1.3, ett bostadsomr˚ade i Helsingborg som diskuterar att installera avfallskvarnar. Dock skiljer sig detta system fr˚an det i Norra Djurg˚ardsstaden d˚a matavfallet som kvarnats kommer att ledas till en lokal behandlingsanl¨aggning (Vinnova 2016). M˚anga av de andra omr˚adena som har avfallskvarnar installerade, som Smedjebacken i Dalarna, i Kalmar, Sundsvall och Surahammar i V¨astmanland, skiljer sig dock fr˚an Norra Djurg˚ardsstaden d˚a de inte har en uppsamlingstank, utan matavfallet f¨ors direkt ut i ledningsn¨aten. De omr˚aden som har liknande systemuppbyggnad (med uppsamlingstank) ¨ar omr˚adet Bo01, Rosen Restaurang och Turning torso (restaurang) i Malm¨o samt Star Bowling i G¨oteborg (Davidsson m. fl. 2017b).

Avfallskvarnens placering i den vanliga diskhon g¨or det m¨ojligt att mycket v¨atska tillkom- mer systemet, och d˚a ¨aven v¨atska som tillkommer fr˚an disk och liknande. F¨or att undvika extra tillf¨orsel av on¨odig v¨atska, och framf¨orallt diskmedel, kan en l¨osning vara att installera av- fallskvarnen i en separat diskho som man unders¨okt i V¨astra Hamnen (Malm¨o) (Lovstedt och Norlander 2002). M˚anga storskaliga matavfallssystem, i exempelvis restauranger, anv¨ander sig av en pump (ofta vakuumpump) som forcerar det malda avfallet ner till tanken, vilket g¨or att de har en minimal tillsats spolvatten f¨or att transportera det malda materialet och ¨aven ¨okar andelen torrsubstans i tanken (RENSA 2014) (HaboRostfria n.d.).

En annan l¨osning p˚a ett problem, som kan vara relevant f¨or utvecklingen av MACRO ¨ar ett kommersiellt tillg¨angligt system fr˚an Storbritannien som heter WasteStation CR, vars uppbygg- nad ¨aven best˚ar av avfallskvarn och lokalt placerad uppsamlingstank (IMC 2016). Dock skiljer

(22)

sig detta system genom att man har adderat en komponent i systemet, mellan kvarnen och upp- samlingstanken, f¨or att minska vattenm¨angden i uppsamlingstanken. Denna komponent kallas f¨or ett “avvattningssystem” och anv¨ander sig av centrifugalkraft f¨or att slunga ut vatten som sedan ˚aterf¨ors till vanliga avloppsn¨atet. Denna l¨osning diskuteras mer l¨angre fram i rapporten.

3.4 Avfallskvarnen ur ett anv¨andarperspektiv

Denna del av resultatet syftar till att utv¨ardera matavfallskvarnarna tillh¨orande MACRO-projektet utifr˚an ett anv¨andarperspektiv. H¨ar informeras om de f¨ordelar och nackdelar som kan anses fin- nas med kvarnarna, samt presenteras viss tidigare forskning och ett resultat utifr˚an en uts¨and enk¨atunders¨okning i Norra Djurg˚ardsstaden f¨or att f˚a en uppfattning om hur v¨al anpassad kvar- narna ¨ar till de boende och hur de sj¨alva anser den fungerar. Slutligen presenteras styrmedel som skulle kunna uppmuntra till riktig hantering av matavfallskvarnen och ett minimalt matsvinn ur ett anv¨andarperspektiv.

3.4.1 Anv¨andarv¨anlighet

F¨or anv¨andaren finns b˚ade f¨ordelar och nackdelar med att ha en matavfallskvarn installerad i sitt hem. Detta delkapitel syftar till att f¨ors¨oka utreda vilka dessa ¨ar.

F¨ordelar med matavfallskvarn ur ett anv¨andarperspektiv

F¨or anv¨andaren i hush˚allet genereras, enligt f¨ors¨aljare av matavfallskvarnar s˚a som Matav- fallssystem AB, flertalet positiva effekter av att ha en installerad matavfallskvarn i hush˚allet.

Dessa faktorer n¨amns som ekologiska, ekonomiska och bekv¨ama. En matavfallskvarn ¨okar d¨armed chansen att som privatperson bidra till en b¨attre milj¨o samtidigt som det ¨ar mer be- kv¨amt och genererar minskade utgifter. (Matavfallssystem AB 2016)

Genom anv¨andning av matavfallskvarn som privatperson kan man bidra till ekologiska f¨ordelar s˚a som att sopf¨orbr¨anning fr˚an hush˚all minskar. (ibid.) Tidigare unders¨okning i Skogaberg, d¨ar hush˚allen har installerade matavfallskvarnar, visade att en matavfallskvarn minskade m¨angden matavfall som hamnade i hush˚allssopor med 71 procent, vilket var cirka 67 kg matavfall per person och ˚ar. (Karlsson och Aarsrud 2008) Detta kan j¨amf¨oras med att 81 kilogram matav- fall genomsnittligt antas malas ned i matavfallskvarnar i Norra Djurg˚ardsstaden per person och ˚ar.(Vinnova 2016) D˚a en stor del av matavfall vanligtvis inneh˚aller v¨atska som f¨ors¨amrar sopf¨orbr¨anningen, bidrar ett matavfallskvarnanv¨andande d¨armed ¨aven till en f¨orb¨attrad och mer effektiv sopf¨orbr¨anning. Vidare finns m¨ojlighet att som anv¨andare bidra till minskade utsl¨app fr˚an transporter d˚a f¨arre fordon kr¨avs f¨or att frakta matavfallet, detta d˚a transporten ist¨allet sker automatiskt och smidigt genom r¨or i marken. K¨oks- och soprumsmilj¨on f¨orb¨attras i och med att sopor elimineras och d¨armed minimeras ¨aven f¨orekomsten av r˚attor, flugor och illaluktande doft. (Matavfallssystem AB 2016)

Ekonomiska f¨ordelar f¨or brukaren genereras genom att man med en installerad matavfalls- kvarn i hush˚allet f˚ar en l¨agre avfallstaxa i och med att f¨arre sopor sl¨angs, vilket g¨or att man sparar in pengar. (ibid.) Under ˚ar 2015 betalade l¨agenhetshush˚all i genomsnitt 1305 kronor i avfallstaxa. (AvfallSverige 2016) Detta kan j¨amf¨oras med att en matavfallskvarn i genomsnitt kostar mellan 4000-6000 kronor att k¨opa. Bostadsv¨ardet kan ¨aven ¨oka d˚a en matavfallskvarn kan ses som ett bekv¨amt redskap. (Matavfallssystem AB 2016)

(23)

Slutligen n¨amner Matavfallssystem AB att ¨okad bekv¨amlighet ¨ar en stor f¨ordelaktig faktor f¨or brukaren d˚a man slipper b¨ara ut en lika stor m¨angd sopor. I till¨agg n¨amns att en matav- fallskvarn ¨ar hygienisk och g˚ar snabbt att anv¨anda, samtidigt som den ¨ar utformad p˚a ett enkelt vis s˚a att vem som helst ska kunna anv¨anda den. Vidare slipper fastighetssk¨otare reng¨ora sop- rum i lika stor omfattning och brukaren i hush˚allet slipper l¨ackage fr˚an hush˚allssopor i sopk¨arl.

(Matavfallssystem AB 2016)

Vid den enk¨atunders¨okning som gjordes i Norra Djurg˚ardsstaden under april 2017 (bilaga I) framgick att majoriteten av de boende som besvarat enk¨aten ans˚ag matavfallskvarnen som milj¨ov¨anlig. Det n¨amndes att man bland annat trodde kvarnen bidrog till ett ¨okat cirkul¨art t¨ank och att i st¨orre m˚an ¨oka medvetenheten kring mat som sl¨angs. Det n¨amndes ¨aven att man tyckte matavfallskvarnen var milj¨ov¨anlig d˚a denna bidrar till att skapa biogas i st¨orre m˚an, samt att transport kan minska d˚a sopor i mindre m¨angd beh¨over h¨amtas fr˚an hush˚all. Kvarnen ans˚ags

¨aven vara ett mycket bekv¨amt och smidigt redskap d˚a man slapp g˚a ut med sopor lika ofta och d¨armed sparade tid. Vidare framgick att man tyckte matavfallskvarnen bidrog till f¨arre sopor i hemmet och d¨armed ¨okat utrymme i k¨oket, samt ett fr¨aschare hem ¨an vid anv¨andning av matavfallspappersp˚asar. Detta d˚a man slapp lukt fr˚an sopor och flugor p˚a grund av att man bland annat snabbare kunde g¨ora sig av med matavfallet.

M˚anga av de som besvarade enk¨aten angav att de f¨oredrog matavfallskvarn framf¨or andra matavfallssorteringsmetoder, s˚a som pappersmatavfallsp˚asar. I genomsnitt anv¨andes kvarnen 2- 4 g˚anger dagligen och det som maldes var huvudsakligen organiskt avfall s˚a som gammal mat, matrester och skal fr˚an frukter, ¨agg, r¨akor och gr¨onsaker. N˚agra f˚a angav ¨aven att de malde hush˚allspapper, kaffefilter, avocadok¨arnor och vissna blommor.

De aspekter som kunde vara positiva ur ett ekonomiskt perspektiv n¨amndes i enk¨atunders¨okningen som att pengar kunde tj¨anas in i och med att f¨arre transporter beh¨over g¨oras f¨or att h¨amta de sopor som hush˚allen efterl¨amnar sig.

Nackdelar ur ett anv¨andarperspektiv

De tidiga matavfallskvarnarna var designade att kunna mala h˚arda material, varp˚a metall ofta hamnade bland matavfallet. (Rydhagen 2003) Matavfallskvarnarna som ing˚ar i MACRO

¨ar emellertid designade att inte kunna mala h˚arda material, n˚agot som minskar f¨orekomsten av metall i avfallet.

Vid en enk¨atunders¨okning som gjordes i b¨orjan av december 2005 i Skogaberg kring matav- fallskvarnar visades att stopp i kvarnen ofta uppstod om inte tillr¨ackliga m¨angder vatten anv¨andes vid nedmalning av matavfall. Detta f¨orde till illaluktande lukt i m˚anga fall. (Pascal och Peter 2008)

Nackdelar som n¨amndes vid den enk¨atunders¨okning som gjordes i Norra Djurg˚ardsstaden under april m˚anad 2017 var bland annat att matavfallskvarnen kunde f¨ora mycket ov¨asen och bidrog till kraftiga vibrationer, i vissa fall s˚a kraftiga att f¨orem˚al p˚a diskb¨anken v¨alt omkull.

Ov¨asendet har bidragit till att planering kring anv¨andning av kvarnen i dessa fall m˚aste ske, exempelvis n¨amndes att det var en d˚alig id´e att starta kvarnen om natten. En annan nackdel som n¨amndes var att kvarnarna var svaga och tidvis beh¨ovde k¨oras flera g˚anger d˚a en omg˚ang inte var tillr¨acklig f¨or att lyckas mala ned all mat. Detta ans˚ags tidskr¨avande och i vissa fall ifr˚agasattes om det var energiv¨anligt. Andra nackdelar som n¨amndes var att matavfallskvarnen tog mycket plats och att man inte s˚ag syftet med matavfallskvarnen d˚a man fortfarande var tvungen att matavfallssortera p˚a grund av att inte allt gick att mala i kvarnen. Det framgick ¨aven

(24)

att kaffesump och liknande l¨att satte stopp i kvarnen och att det tidvis uppstod illaluktande dofter fr˚an kvarnens avlopp. Slutligen n¨amndes fr˚an en av de svarande att fel uppst˚att d¨ar anv¨andaren sj¨alv f˚att st˚a f¨or reparationskostnaderna.

Viss tveksamhet fanns ¨aven kring vad som skulle malas i kvarnen, exempelvis framgick av enk¨aten att n˚agra av de boende inte visste vad de skulle g¨ora med avocadok¨arnor, som tidigare n¨amnt. M˚anga av de som besvarade enk¨aten ans˚ag att man kunde f˚att b¨attre information kring vad som sker om man tappar ner saker i matavfallskvarnen. Vidare ans˚ags att man inte f˚att tillr¨acklig information kring vad som faktiskt kan malas i kvarnen och inte och det n¨amndes att man ans˚ag det som kr˚angligt att ta reda p˚a vad som gick att mala och inte.

De boende ans˚ag inte att kvarnen var speciellt ekonomiskt gynnsam d˚a den ¨ar dyr att in- stallera. Slutligen konstaterades att det som inte gick att mala i kvarnen i stor grad hamnade i hush˚allsavfallet och inte i matavfallsp˚asar. Av enk¨atresultatet framgick att det inte fanns kun- skap om huruvida det fanns n˚agon sortering f¨or matavfallsp˚asar i Norra Djurg˚ardsstaden.

3.4.2 Information till boende

Vilken information som utdelats till boende i Norra Djurg˚ardsstaden kring matavfallssortering

¨ar intressant att utreda d˚a detta p˚averkar hur hush˚all matavfallssorterar och vad som mals ned i matavfallskvarnar. Detta delkapitel syftar d¨arf¨or till att presentera den information som delats ut i en av de tv˚a unders¨okta bostadsf¨oreningarna.

Den information boende i Norra Djurg˚ardsstaden f˚att innefattar en avfallsfolder som ¨ar en kortare informationsrapport. (Dina sopor – en resurs i Norra Djurg˚ardsstaden) I till¨agg har ett informationsblad f¨or instruktion till matkvarnen ¨aven utdelats i en av de tv˚a unders¨okta l¨agenhetshusen d¨ar anv¨andaren getts information om vad man kan mala, samt vad man inte kan mala. Det ¨ar ¨aven relevant att p˚apeka att en leverant¨or (av matavfallskvarnar till Norra Djurg˚ardsstaden) h¨avdar att denna information inte st¨ammer f¨or just denna kvarn.

Informationsrapporten, “Dina sopor - en resurs i Norra Djurg˚ardsstaden” (tabell 4) inklude- rar en “Snabbguide f¨or sopsortering” d¨ar det n¨amns vad som ska sorteras i bland annat matav- fallskvarnen och hush˚allsavfallet. Detta presenteras genom informationsrutor och nedan har en summering gjorts av tabellen utifr˚an informationsrapporten som getts till hush˚all i Norra Djurg˚ardsstaden.

Tabell 2: Snabbguide f¨or sopsortering (Stockholmsstad 2014b) Matavfall i k¨okskvarn Hush˚allsavfall till Sopsug Dela i mindre bitar

Matrester s˚a som:

- Br¨od, ¨aggskal, pasta, ris - K¨ott, fisk och skaldjur - Frukt, gr¨onsaker

F¨or mer information l¨as anvisningar fr˚an din avfallskvarns tillverkare

Packa i p˚ase, max 25 liter

- Aska, stearinljus, snus, cigaretter - Bl¨ojor, bindor

- Dammsugarp˚asar

- Jord, blommor, ¨ort-/ och salladskruka - Kattsand, husdjursstr¨o

- Servetter med tryck/f¨arg - Stora k¨ottben

Det informationsblad som ett av de tv˚a l¨agenhetshusen, d¨ar enk¨atunders¨okningen gjordes, fick ta del av presenteras nedan i tabell 5 i stora drag. Detta informationsblad finns ocks˚a att ta del utav som bilaga (bilaga II).

(25)

Tabell 3: Infoblad fr˚an kvarnleverant¨or (Matkvarn u.d)

Vad du kan mala:

- Det mesta av matavfall g˚ar att mala - Skaldjur

- Avocadok¨arnor

- Frukt, gr¨onsaker, skalprodukter (mindre

¨an 5 cm) - Kaffefilter

- Kyckling och fiskben

Vad du inte kan mala:

- R˚aa fiskben, st¨orre ben, senor, sv˚al - Tep˚asar med sn¨oren och metallnitar - Musslor, ostron, ¨agg och h˚arda skalpro- dukter

- Majskolvar, kron¨artskockor, man- gok¨arnor

- Deg och stora m¨angder pasta - Grenar, kvistar och jord - Plast metall och tr¨a

3.4.3 Styrmedel och uppmuntran till riktig anv¨andning

D˚a matavfallskvarnen inte b¨or ¨overanv¨andas och l¨att kan s¨attas igen vid matning av felaktiga produkter, samtidigt som en stor matavfallsm¨angd ¨ar on¨odig och bidrar till ett resurssl¨osande och st¨orre utsl¨app av milj¨ogifter ¨ar det av stor vikt att f¨ors¨oka finna s¨att att minska anv¨andningen av kvarnen. Man vill samtidigt uppmuntra till en riktig anv¨anding av kvarnen i den mening att r¨att matavfall mals i kvarnen f¨or att f¨orhindra igens¨attning i kvarnen och andra tekniska problem. Detta delkapitel syftar d¨arf¨or till att presentera styrmedel som idag anv¨ands f¨or att g¨ora m¨anniskor mer medvetna om sitt matsvinn i det syfte att minska m¨angden matavfall. Vidare ska kapitlet identifiera potentiella styrmedel och medel som skulle kunna anv¨andas i framtiden f¨or att uppmuntra hush˚all till att mala matavfall r¨att och i minimal skala f¨or att d¨armed ˚astadkomma en minimal klimatp˚averkan fr˚an matavfall.

Styrmedel ¨ar ett s¨att att skapa incitament till att ¨oka eller minska anv¨andningen av en vara eller tj¨anst. I Sverige finns huvudsakligen fyra olika typer av styrmedel. Dessa ¨ar informati- va, ekonomiska och administrativa. De informativa ¨ar t¨ankt att uppmuntra genom bland annat kunskap och k¨anntecknas genom upplysning, milj¨om¨arkning, utbildning och opinionsbildning.

Administrativa styrmedel k¨annetecknas av regleringar s˚a som lagstiftning, gr¨ansv¨arden och tek- nikkrav. Det kan ocks˚a vara milj¨oklassning, tillsyn eller l˚angsiktiga avtal. (Naturv˚ardsverket 2012)

Inom ekonomiska styrmedel fokuseras p˚a att skapa incitament genom att f¨oretag eller kon- sumenter m˚aste betala, betalar mindre eller f˚ar utbetalt pengar genom skatter, skatteavdrag, bidrag, avgifter och pant. ¨Aven handel med utsl¨appsr¨atter och certifikat kan anses vara eko- nomiska styrmedel. Slutligen innefattar forskningsstyrmedel s˚adant som forskning, utveckling, demonstration och teknik- och systemutv¨ardering. (ibid.)

De styrmedel som enligt Naturv˚ardsverket anses som de b¨asta ˚atg¨arderna f¨or att uppmuntra till en h˚allbar avfallshantering hos konsumenter ¨ar ekonomiska styrmedel och fr¨amjande av forskning, samt informationskampanjer av olika slag. (Naturv˚ardsverket 2016c)

(26)

Viktbaserad avfallstaxa och f¨orbud mot deponering av organiskt avfall

Viktbaserad avfallstaxa ¨ar ett befintligt ekonomiskt styrmedel som inneb¨ar att man avgifts- bel¨agger soph¨amtningen. Denna blir beroende av vikten p˚a de sopor som hush˚allen sl¨anger. En minskad m¨angd sopor bidrar allts˚a till l¨agre kostnader f¨or hush˚allet. (Avfall 2017) Stockholm har i stor m˚an anv¨ant sig utav detta medel d˚a man anser att detta bidrar till en resurseffektiv och milj¨oriktig avfallshantering och motverkar d˚alig arbetsmilj¨o. Stockholms m˚al ¨ar att aktivt forts¨atta arbeta med milj¨ostyrande taxa d˚a det ¨ar ett viktigt styrmedel. (StockholmsVatten 2016) Vidare finns f¨orordningen om deponering av avfall som ˚ar 2005 utvecklades till att ¨aven omfatta organiskt avfall. Regleringen inneb¨ar att det ¨ar f¨orbjudet att l¨agga organiskt avfall p˚a soptippen och f¨orordningen ¨ar till f¨or att f¨orebygga och minska negativa effekter p˚a m¨anniskans h¨alsa och milj¨on. (SverigesRiksdag 2001)

Informativa styrmedel och andra l¨osningar

Naturv˚ardsverket (2013) f¨oresl˚ar att fokusera p˚a styrmedlen nationell kommunikationsinsats och skolundervisning f¨or att minska matsvinn i hush˚all. Utifr˚an dessa f¨oresl˚as att man b¨or g˚a ut med information om f¨orslag till boende om hur de sj¨alva kan minska sin matavfallsm¨angd i syfte att f¨ors¨oka minska det matsvinn som sker i hush˚all. Dessa tips inkluderar att man kan s¨anka kylsk˚apstemperaturen f¨or att p˚a s˚a s¨att f˚a en l¨angre h˚allbarhetstid p˚a sin mat. Vidare betonas att bristande kunskap om hantering av livsmedel ¨ar en stor bidragande faktor till att livsmedel blir d˚aliga fort. Exempelvis blir bananer bruna och f˚ar s¨amre kvalitet genom att ligga i kylsk˚apet. D¨arf¨or f¨oresl˚as att skolundervisning b¨or inkludera information om f¨orebyggande av avfall. Vidare f¨orespr˚akar de att inom skolan ha informationskampanjer och utveckla pedago- giskt utbildningsmaterial och aktiviteter. (Naturv˚ardsverket 2014)

Det f¨oresl˚as att man som konsument ¨aven b¨or motst˚a erbjudanden s˚a att man inte k¨oper mer

¨an man beh¨over och ¨aven bli b¨attre p˚a att planera sina ink¨op, samt frysa in rester och att i st¨orre m˚an anv¨anda rester dagen efter. En viktig aspekt ¨ar ¨aven m¨anniskors inst¨allning och h¨ar kan fak- torer kring ekonomi, tidsbesparing och milj¨oh¨ansyn ge incitament till riktig matavfallshantering och medvetenhet kring matsvinn. Man b¨or fokusera p˚a att ¨overtyga m¨anniskor om att avfall ¨ar en resurs och inte n˚agot som n¨odv¨andigtvis m˚aste sl¨angas. Olika mobila applikationer d¨ar det ges inspiration till s˚a kallade restr¨atter kan d¨arf¨or vara en l¨osning. Vidare b¨or f¨oreskriften om kommunal avfallsplanering anv¨andas till hush˚all med syftet att klarg¨ora m˚al som finns kring matavfall, samt ˚atg¨arder som kan g¨oras. (ibid.)

4 Diskussion

Nedan analyseras och diskuteras de resultat som framst¨allts ovan inom f¨oljande omr˚aden: fl¨oden, avfallskvarnen ur ett tekniskt perspektiv och avfallskvarnen ur ett anv¨andarperspektiv.

4.1 Fl¨oden

I det h¨ar avsnittet diskuteras r¨otrestens kvalitativa egenskaper och huruvida systemet ¨ar ett krets- lopp. Vidare diskuteras olika metoder f¨or avfallshantering utifr˚an det resultat som presenterades i avsnitt 3.2.3

References

Related documents

durumvete KRAV krav eko ekologisk ekologiskt ekologiska Saltå fullkorn. Övrig

Sverige Ingrediensandel: 15%, Råvarutyp: Vete, Ursprung: Plats för odling: Sverige. PLATS FÖR

Ingredienser Ekologiska Röda Linser* *KRAV- certi erad ekologisk

Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar

reparat ions-, elektricitets-, husbyggnads- och träbearbetnings-, söm- nads- och näringsekonomiavdelningar. Vid skolan bör efter behov anordnas undervisning i form. av

I föddes 1 772-711ytterligare fyra barn, innan familjen flyttade till Sandsjö någon gång 1773-74 Ett par år har arrendatorn Isaksson en brukare på torpet, Johan Magnus Andersson, som

Produktgruppsindelning: 100910484099 / Kolonial/Speceri -- Ris -- Risgryn, polerat -- Risgryn, fullkorn, förbehandlat. Övrig information:

Ingrediensförteckning: Fiberberikade cornflakes (majsmjöl, VETEkli, KORNmaltextrakt, salt),