Kanslihusbygget och kulturminnesvården Lundberg, Erik
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_049 Fornvännen 1944, s. 49-53
Ingår i: samla.raa.se
S .1/ A It Ii E M E D 1) E L A N D E N 4 $
K A N S L I I I l S U Y ( i G E T OCH K U L T U R M I N N E S V Å R D E N E n byggnadsfråga av allra s t ö r s t a vikt för k u l t u r m i n n e s v å r d e n utgör för- slaget att vid utvidgning av lokalerna för K. Maj:ls K a n s l i utnyttja även do -mala k v a r t e r e n mellan Myntgatan, Salviigränd, V ä s t e r l å n g g a t a n , S t o r k y r k o - b r i n k e n och Riddarhustorget. N y b y g g n a d s p l a n e r n a ä r o en direkt följd av det stora tomtbyte, som för n å g r a å r sodan ägt, m m mellan Staten och Stock- holms siad. Det föi slag, som nu u t a r b e t a t s genom K. B y g g n a d s s t y r e l s e n s försorg, h a r iörsl n å g r a d a g a r i n n a n det skulle ö v e r l ä m n a s för behandling i regering och r i k s d a g underställts riksantikvarieämbetets prövning. Ämbetet liar sålunda icko erhållit tillfälle deltaga i förslagets utformning. Genom all under utredningsarbetets g ä n g göra sina s y n p u n k t e r gällande hade ämbetet k u n n a t medverka i positiv a n d a lill å s t a d k o m m a n d e t av ett även u r kultur- historisk s y n p u n k t helt tillfredsställande resultat. Det nu föreliggande för- slaget h a r i och för sig utomordentliga förtjänster. Det iir u t g å n g s p u n k t e n
för detsamma, som u r kultiirhislori.sk s y n p u n k t måsto a n s e s (ill vissa delar olyckligt ställd. Ämbetet a n s e r sig ha haft möjligheter att i väsentlig grad bidraga till en lyckligare p r o g r a m s t ä l l n i n g .
EHk I.umlherg.
Ämbetets y t t r a n d e följer b ä r nedan:
Till K u n g l . B y g g n a d s s t y r e l s e n .
Med översändande av skissförslag till bebyggande av kvarteren Minolau- r u s , N e s s u s , L y c k a o n o t h f e p b a l u s i Staden mellan b r o a r n a i Stockholm h a r B y g g n a d s s t y r e l s e n den 21 j a n u a r i begärt riksantikvarieämbetets y t t r a n d e angående sagda ritningar. Samtidigt härmed h a r Byggnadsstyrelsen lill riks- antikvarieämbetet överlämnat cn av föreningen K o l m ä l a r g r ä n d till K o n u n g e n ingiven skrivelse r ö r a n d e frågan om bebyggande nv de o v a n n ä m n d a kvar- teren, vilkon skrivelse av K u n g l . Maj:t överlämnats (ill B y g g n a d s s t y r e l s e n för all beaktas vid fullgörande av del uppdrag, sinn lett lill det ovannämnda skissförslaget lill byggnader.
Den tid, som för y t t r a n d e t s avgivande statt lill ämbetets förfogande, b a r emellertid varit ytterligt k o r t för ott så viktigt ärende, och ämbetet h a r där- igenom icke blivit i tillfälle atl behandla hela den med förslaget samman- h ä n g a n d e frågan sa ingående som ö n s k v ä r t hade varit.
I f r å g a v a r a n d e k v a r t e r i tkm gamla staden r y m m a b y g g n a d e r av mycket stort intresse, bl. a. flera b o n i n g s h u s från 1600-talet med värdefull a r k i t e k t u r och inredning, såsom t r a p p h u s med valv och smidesräckon, r a m a i n r e d n i n g a r med panelverk och rikt skulpterade tak. K a n s k e ä n m ä r k l i g a r e ä r den svit av medeltidshus, som omger de olika g r ä n d e r n a från V ä s t e r l ä n g g a t a n ned mot Myntgatan. Det ä r emellertid icko b ä r fråga om b o n i n g s b u s u t a n om m a g a s i n s b y g g n a d e r av samma art som do berömda t r a p p g a v e l s h u s c n i Visby, e h u r u b ä r byggda av tegel i stället för av kalkslen. P å flera ställen äro t r a p p g a v l a r bevarade, vilka med Lätthet skulle k u n n a helt återställas. F a s a -
4 — Fornvännen 1944.
5 0 S M A R R E M E D D E L A N D E N
derna mot gränderna ha i senare tid, då bostäder inreddes i dessa hus, genom- brutits med fönsterhål. Ursprungligen tordo endast ha funnits gluggar och hissportar i dessa grändfasader. Så gott som allt det, som är bevarat av dessa medeltidshus, skulle vid ett genomförande av nu föreliggande förslag rivas och förintas.
Den förlust, som härigenom skulle åsamkas det gamla Stockholm, ligger dock oj blott, och ej ens främst i försvinnandet av några enskilda enheter av medeltida byggnader, utan framför allt i spolierandet av den stadsbild, som här genom restaurering skulle hava kunnat återställas. Dessa gränder skulle nämligen i restaurerat skick ha erbjudit en stillsam helhetsbild med släta murytor i rött, fogstruket tegel, här och där med on elegant utkragning i fasadlivet, med krönande trappgavlar över de smala grändperspektiven och med svartljärado magasinsluckor, hissportar och hissbommar. Här har en gång från boningshusen utmed Västerlånggatan storborgarna byggt maga- sinslänga efter magasinslänga ned mot den dåvarande strandlinjen med dess bryggor och palningar. Kvarteret har erbjudit en pittoreskt oregelbunden bebyggelse, som nyckfullt ryckt ut mot strandlinjen. Denna bebyggelse skulle kunnat återställas och hade varit väl värd uppoffringar, ty av allt att döma gives icke på någon annan punkt av grändkvarteren mellan lång- gatorna och den forna stranden en lika samlad och relativt väl bevarad medeltida byggnadssvit.
Vissa betydande svårigheter framträda dock vid ett mera ingående studium.
En god del nv byggnaderna å nu ifrågavarande område hava tyvärr för relativt kort tid sedan blivit bortrivna, utan att de kulturhistoriska myndig- heterna haft möjlighet att inskrida häremot, och ett nybebyggande av de gamla, ytterligt smala kvarteren kan knappast föreslås. Don redan företagna rivningen har alltså här ur kulturhistorisk synpunkt på ett betänkligt sätt skapat en fait accompli, sora komplicerat problemet. Det torde icke heller på detta område inom Gamla Stadens bebyggelse vara tillfyllest med blott och bart en sanering gonom utrivande av vissa enstaka husenheter såsom varit fallet i andra delar av staden mellan broarna. S t a d s b i l d e n s krav bleve, såsom framgår av till ämbetet från föreningen Kolmätargränd inlämnade förslagsritningar i denna riktning, utan tvivel lidande på cn dylik sanering, dä cn tillfredsställande övergång mellan en rationell nybebyggelse utefter Myntgatan och rnot Riddarhustorget å de utrivna tomterna och de bevarade äldre, oregelbundna och smala kvarters.indarna erbjuder ett problem, sora icke torde vara lätt att tillfredsställande bemästra.
Därtill kommer alt 1600-talets magnifika bebyggelse och regelbundna stads- plan kring Riddarhustorget ställa vissa krav pä avslutningen av ifråga varande byggnadsområdo mot denna sida. Det är emellertid i c k e en monu- mcntaltasad, som här kräves, utan en lagom stor byggnadsvolym, .som bildar cn lämplig och vacker övergång mellan kvartersbebyggelse med dess smärre husenheter å den ena sidan och palatsen kring Riddarhustorget å den andra.
Denna nya byggnadsvolym skall samspela med kanslihusets enhetligt kvar- tersmässigt danade byggnadsblock, men även bilda en tillräckligt stadig flank
S .11 i Ii II E M E Ö D E L A N D E N 51
•
| | g | _,
liTipIliflitll."!
1!.
1*
11-:
J
. J _ ^ _ ' ' . - I _ . - /
Arkitekten Artur von Schmalensccs förslag till utvidgning av K . Maj:ts Kansli.
Fasader mot Storkyrkobrinken och plan av bottenvåningen. Ur Byggmästaren h. 5, 1944.
The proposal to expansion of The Royal Government Office Building by Architcct Artur von Schmalcnsee, Facadcs towards Storkyrkobrinken and plan ol the ground floor.
5 2 .S M A Ii R E M E D D E l. A N O E N
och utgångspunkt för det djupa perspektiv, som Storkyrkobrinken ger i form nv ett snitt, in i den tala bebyggelsen.
Här erbjuda sig utan tvekan stora möjligheter tör en utformning av elt stycke stadsbild, vilken på samma gång sora hänsyn och respekt visas de gamla skönhetsvärdena fogar in nya. dock utan att allt för starkt hävda dessa sistnämnda. Enligt ämbetets mening är det i högsta grad önskvärt, att ett ingående studium ägnas detta viktiga och känsliga parli av .staden, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att bevara såväl den gamla bebyggelsen i allmänhet som den egenartade medellida delen därav.
Därest en sådan prövning, på grund av omständigheter, vilkas vikt det icke tillkommer ämbetet att bedöma, icke numera skulle vara möjlig, på grund av att principbeslut redan voro fattat om ett stort byggnadsprojekts omedelbara genomförande på detta område, ma.-te ämbetet finna detta i hög grad beklagligt. Fallets synnerliga vikt ur stadsbildens och ur kulturhistorisk synpunkt borde vara tillräcklig för att motivera ett mindre summariskt för- farande.
Efter att här ovan hava framlagt och motiverat sin principiella inställning till don här föreliggande, för huvudstaden synnerligen viktiga bebyggelse- frågan är det emellertid ämbetets plikt att här nedan framlägga sina syn- punkter på det förslag, som nu är utarbeta! och remitterat til! ämbetet för yttrande.
Till eu början kan då konstateras atl den särskilt värdefulla medeltida bebyggelsen inom området, är så gott som helt offrad. Den kommer, därest Förslaget förverkligas, att praktiskt taget förintas. Det är pä denna punkt ämbetet finner anledning till bestämd gensaga. Med uttrycklig reservation på denna viktiga punkt finner ämbetet emellertid förslaget i övrigt, sett ifrån tio utgångspunkter, som uppställts för detsamma, i åtskilliga avseenden för- tjänstfullt
Detta gäller icke minst det synnerligen smidiga och skickliga sätt, varpå äldre partier, som i förslaget verkligen bevarats, ha infogats i den nya hel heten, både i fråga om byggnadens inre och beträffande dess fasader. För- slagsställarens grepp att i stor utsträckning bevara de gamla gatufasaderna har sin måhända största betydelse däri atl på detta sätt den gamla kvarters- bebyggelsens s k a l a bevaras. Den nya byggnaden framträder icke utåt såsom en jättevolym, vilken tränger sig in mellan radhusen å ena sidan och palatsen vid torget med deras detaljrika modellering ä den andra. Utformningen mot Riddarhustorget innebär enligt ämbetets mening ett lyckligt grepp, även om den definitiva fasadbildningen ännu ej föreligger, över vilken ämbetet önskar få tillfälle yttra sig, när den föreligger utarbetad. Greppet att icke placera en monumental och central ingång i denna fasad är enligt ämbetets upp- fattning väl motiverat. Det är icke önskvärt att här utbilda en betonad mitt- punkt och en stram axel. Förslaget tillvaratager på ett utmärkt sätt de syn- punkter, som ovan anlagts på byggnadsblockets förhållande till Storkyrko- brinken ooh palatsen vid Riddarhustorget.
En vägande förtjänst hos förslaget iir också den minskning av Mynt-
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N 5 3
gatans bredd, som däri projekteras med ändring av nu gällande stadsplan.
Beträffande förslagets utformning må i övrigt framhållas den stora runda gården, vilken i och för sig synes väl ansluta sig till de stadsplane- och byggnadsidéer, vilka under 1600- och 1700-talet gjort sig gällande vid ny- daningar i Stockholm. Det synes emellertid ämbetet vid eventuellt utförande av förslaget vara angeläget, att denna gård i möjligaste mån erhåller karak- tären av ett allmänt torg samt att passagerna in till detsamma åtminstone u n d e r d a g e n hållas öppna för gångtrafik. Därigenom skullo den block- raässiga slutenhet i den nya bebyggelsen, vilken så illa passar Gamla Stadens stadsplan, minskas och förslagets goda grepp att i bottenvåningen åtminstone delvis bibehålla den gamla stadsplanen komma mera till sin rätt, med do smala grändbildningarna bevarade närmast Väslerlånggatan. Gränderna böra här bibehållas mod gatläggning på gammalt sätt samt med restaurerade fasad- stycken. Förlusten av medeltidshusen skulle på detta sätt bliva något mindre smärtsam. I Västerlånggatan skulle grändbildningen med dess överbyggda slutpartier göra sig gällande på samma sätt som nu, och det stora öppna rundtorget skulle skymta som cn ljus fond igenom grändportarna vid pas- sage Västerlånggatan framåt.
Förslaget äger sålunda i flera avseenden mycket stora förtjiinster just ur de synpunkter, som enligt ämbetets mening oundgängligen måste läggas på bebyggelsen av detta ovanligt, känsliga stadsparti. Väsentliga punkter i för- slaget äro ur ämbetets synpunkt framför allt den vackra (orggårdsbildningen och dess Utmärkt väl funna anslutning till det gamla stadsplanesystemet, räddandet av Myntgatan såsom stadsbild, utformningen av avslutningen av kvarteret mot Rådhtistorget, behandlingen av fasaderna överhuvudtaget samt icke minst det salt, varpå värdefulla interiörer bevarats och infogats i det nya byggnadskomploxet. M o t förslaget talar däremot starkt spolierandet av den medeltida stadsplanen med dess bebyggelser utefter gränderna och den egenartade medeltida stadsbild, som här skulle kunna återuppstå.
Till slut tillåter sig ämbetet redan nu erinra därom, att dot måste anses vara ett oeftergivligt krav, att, om Kungl. Maj:t skulle till utförande an- befalla det föreliggande hj ggnadsförslaget, de kulturhistoriska synpunkterna därvid bliva tillgodosedda genom ingående undersöknings- och avbildnings- arbeten inom området, innan byggnadsarbetet påbörjas. Även vid eventuella rivningsarbeten och under sådana byggnadsotapper, som beröra gamla hus, bör kulturhistorisk dagkontrollant närvara samt beredas tillfälle lill in- gående undersökningar och uppmätningar, Kostnaden för den kulturhisto- riska kontrollen bör inräknas i byggnadskostnaderna.
Remisshandlingen med föreningen Kolmälaregränds underdåniga skrivelse återgår bärjämte.
Stockholm den 3 februari 1941.
SIGURD CURMAN Erik Lundberg
