Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
1234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Supertuben i Kista
Utvärdering
V-HUSETS BIBLIOTEK, LTH
1 5000
äi
400129287
BYGGFORSKNINGSRADET
SUPERTUBEIM I KISTA Utvärdering
Ivar Öhman Lars Olsson
Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 880434-5 från Byggforskningsrådet till Stockholm Vatten AB, Stockholm.
Syftet med denna rapport är att skapa en fördjupad förståelse för de tekniska problem som möter geotekniken och ledningsprojektören i deras arbete med att få den bästa möjliga totallösningen med hjälp av en supertub.
Supertuben är en kulvert för samförläggning av olika medialedningar i en stadsdel med möjligheter att från tuben pressa ut servisledningar i erforderlig omfattning.
I projektet skulle man i full skala pröva dels rörpressning på långa sträckor och smörjningsmetoder för att uppnå detta, dels jämföra olika rörmaterial och dels metoden att pressa ut servisledningar från super
tuben. Vidare skulle konsekvenserna för omgivningen studeras liksom möjligheterna att styra omgivningspåverkan. Hela projektet avslutades september 1991.
Studierna av vattensmörjning pä rör vid pressning har givit ett värde
fullt underlag för värdering av möjligheterna att dels minska mantel
motståndet och dels att bättre kunna bemästra problemen med vatten
distribution till vattenytan. Genom att ange hur smörjningen skall ske och dokumenteras underlättas möjligheterna att följa upp hur vatten- smörjningen fungerat. Analys av sambandet mellan smörjvattentryck som anpassas till grundvattentrycket ger det bästa resultatet vid smörjning med vatten. Vid för högt vattentryck får man oönskade effekter.
I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat.
Denna skrift är tryckt på miljövänligt, oblekt papper.
R47:1993
ISBN 91-540-5596-2
Byggforskningsrådet, Stockholm
gotab 98778, Stockholm 1993
1. FÖRORD
2. SAMMANFATTNING
3. BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING FÖR SUPERTUBSKONCEPTET
4. PROJEKTERING AV SUPERTUBSANLÄGGNINGAR - ALLMÄNNA RÅD
4.1 VA-tekniska synpunkter 4.1.1 Koncentration av abonnenter 4.1.2 Nivåer och framtida åtkomlighet
4.1.3 Material för inredningar och anslutningar 4.1.4 Säkerhetsfrågor
4.1.5 Nya krav på material i tub och inredning. Fogar 4.1.6 Underhållsfrågor
4.1.7 Möjligheten att samförlägga andra faciliteter 4.1.8 Dränerings- och länshållningsmöjligheter 4.1.9 Täthetskrav på tuben
4.1.10 Miljö- och tidsaspekter 4.2 Geotekniska synpunkter 4.2.1 Geologiska förutsättningar 4.2.1.1 Hinderfrihet
4.2.1.2 Stratigrafi
4.2.2 Geotekniska förutsättningar 4.2.2.1 Sättningar
4.2.2.2 Tryck- och mottagningsbrunnar
4.2.2.3 Dimensioneringsförutsättningar för tuben
4.3.1 Förutsättningar för entreprenören och utrustningar 4.3.2 Orsaker till jordbrott vid rörfront
4.3.3 Arbetarskydd
4.3.4 Tillåtna smörjtryck och -mängder 4.3.5 Risk för isärglidning av rören
4.3.6 Toleranser i sida och höjd, deformationskontroll 4.3.7 Tillåtna uppehåll och åtgärder
4.3.8 Åtgärder vid hinder 4.3.9 Kontrollorganisation 4.3.10 Ersättningsregler 4.3.11 Rörhantering
5. EXPERIMENTPROJEKT ÄRVINGEFÄLTET I KISTA 5.1 Planmässiga förutsättningar
5.1.1 Bakgrund 5.1.2 Planområdet 5.1.3 Detaljplaneförslaget 5.1.4 Ledningsdragning 5.1.5 Ekonomi
5.1.6 Planbeskrivning
5.2 VA-tekniska förutsättningar 5.2.1 Rörinredning
5.2.2 Samförläggning 5.2.3 Täthetskrav
5.2.4 Toleranskrav i sida och höjd, deformationer 5.3 Geologiska-geotekniska förutsättningar 5.3.1 Geologisk beskrivning
5.3.2 Geoteknisk beskrivning 5.3.3 Dimensioneringsförutsättningar 5.3.4 Presskraftprognos
5.3.5 Hinderprognos
5.4.1 Finansiering, experimentbyggandet 5.4.2 Entreprenörer, utrustningar
5.4.3 Intresse prova systematiserad smörjningsteknik 5.5 Beskrivning av projektet Supertuben, Kista 5.5.1 Plan
5.5.2 Profiler 5.5.3 Brunnar 5.5.4 Styrrör 5.5.5 Rören
5.5.6 Arbetsutrustning 5.5.7 Installation av va 5.5.8 Anslutning av v a 5.5.9 Utsedda entreprenörer 5.5.10 Kontrollorganisation 5.5.11 Tider
5.6 Program för FoU-projektets genomförande 5.6.1 Allmän beskrivning av FoU-projektet
5.6.2 Program för pressning 5.6.3 Program för smörjning 5.7 Mätningsprogrammet 5.7.1 Mätningar på tuben 5.7.1.1 Presskrafter
5.7.1.2 Vattenflöde vid smörjning 5.7.1.3 Vattentryck vid smörjning 5.7.1.4 Riktning
5.7.1.5 Deformationer 5.7.2 Omgivningspåverkan 5.7.2.1 Portryck
5.7.2.2 Jordtryck 5.7.2.3 Vertikalrörelser
5.7.2.4 Horisontalrörelsemätning 5.7.2.5 Grundvattennivåer
5.7.2.6 Beskrivning av mätstationer 5.8 Försökets genomförande 5.8.1 GAP-rör (Etapp 1) 5.8.2 Betongrör (Etapp 2)
5.9.1 Mätresultat från etapp 1 5.9.1.1 Mätresultat från tuben
5.9.1.2 Mätresultat avseende omgivningspåverkan 5.9.2 Mätresultat från etapp 2
5.9.2.1 Mätresultat från tuben
5.9.2.2 Mätresultat avseende omgivningspåverkan 5.9.3 Övriga observationer
5.10 Diskussion av resultat
5.10.1 Diskussion av resultat från tuben 5.10.1.1 Presskrafter
5.10.1.2 Smörjvattentryck och flöde 5.10.1.3 Hydraulisk spräckning 5.10.1.4 Deformation av rören 5.10.1.5 Tubens riktning 5.10.1.6 Isärpressning i rörfogar
5.10.2 Diskussion av resultat från omgivningspåverkan 5.10.2.1 Pågående sättningar
5.10.2.2 Förutsägbara sättningar 5.10.2.3 Långtidssättningar
5.10.3 Utvärdering av GAP-rör resp. betongrör
6. EKONOMI
6.1 Ekonomi Kistaprojektet
6.2 Ekonomisk jämförelse med traditionell rörgrav
7. SLUTSATSER
8. REFERENSER
Bilaga 1 Sammanställning över mätstationer
Bilaga 2 Redovisning av totala presskrafter exkl. förluster
Bilaga 3 Redovisning av smörjvattentryckmätningar
Bilaga 4 Redovisning av portrycksmätningar
Bilaga 5 Resultat frän jordtrycksdosor
Bilaga 6 Redovisning av sättningsmätningar
Bilaga 7 Redovisning av sidopressning jord
1. FÖRORD
Behovet av att kunna pressa ledningar på långa sträckor har ökat under de se
naste åren. Detta är framkallat av önskemål om att kunna nyttja tidigare svår- exploaterade markområden. Ledningsläggning i stadsmiljö med öppen schakt medför stora störningar för trafiken och de omkringboende. Djupa schakter med spont är dessutom i sig dyra.
Supertuben är en kulvert för samförläggning av olika medialedningar i en stadsdel med möjligheter att från tuben pressa ut servisledningar i erforderlig omfattning.
Geoteknikems kunskap skall därvid ges stor vikt vid för planering och place
ring av supertuben. Berörda mark- och ledningsägare samt projektorers syn
punkter beaktas för att få den bästa ekonomiska och tekniska lösningen. In
tressenterna träffar överenskommelse om samförläggning och utnyttjande av kulverten.
Syftet med denna rapport är att skapa en fördjupad förståelse för de tekniska problem som möter geoteknikem och ledningsprojektören i deras arbete med att få den bästa möjliga totallösningen med hjälp av en supertub.
När Stockholms stad anvisade mark för byggande av lägenheter och kontor på Ärvingefältet i Kista gavs tillfälle att pröva idén med supertuben. Området ut
gör ett plant öppet fält. På vissa delar av fältet råder synnerligen svåra grund
förhållanden med stor mäktighet av lös lera. Konventionellt byggande av va
ledningar innebär därför att omfattande markförstärkningar måste vidtas med höga grundläggningskostnader som följd.
I stället för ett utförande med öppen schakt och spontslagning valde man pressning av ett större rör för samförläggning av ingående mediarör, den så kallade supertuben.
Kulverten i Kista är det första projektet med supertub som genomförts i full skala. Det har därför varit av intresse att noga följa arbetet ur flera olika syn
vinklar. Stockholm Vatten har tillsammans med Byggforskningsrådet, som lämnat vissa anslag och ett experimentbyggnadslån, genomfört ett forsk
ningsprojekt i anslutning till utförandet av supertuben.
Uppgiften har varit att utforma experimentbyggandet och att följa upp press- ningsteknik med vattensmöijning, geoteknik, drivningsdata och samförlägg- ningsmöjligheter samt inverkan på omgivningen.
Bengt Spångberg, Stockholm Vatten, är idégivaren bakom supertuben. Tyréns Företagsgrupp AB har sökt fullfölja de idéer som Spångberg har arbetat med under lång tid. Teknologie doktor Carl-Olof Morfeldt, Mineconsult, har varit behjälplig med att föra fram idéerna till ett projekt. Tyréns har upprättat an
budshandlingar, deltagit i upphandling, upprättat program för experiment
byggandet samt genomfört uppföljningen av experimentbyggandet. Entrepre
nadarbetet med pressning av supertuben har utförts av BAB Construction AB, Göteborg.
med Per Lennart Svensson som geoteknisk sakkunnig. I utvärderingen av för
söken har även Lars Olsson, Tyréns, deltagit.
Vid genomförandet av experimentbyggandet har följande referensgrupp bi
dragit med teknisk rådgivning:
Bergdahl, Ulf Bergström, Torsten Forssell, Gunvor Sellberg, Björn Lyckhult, Lars Åke Svensson, Per Lennart
Statens Geotekniska Institut Svenska vatten- och avlopps- verksföreningen, VAV Byggforskningsrådet Byggforskningsrådet Stockholm Vatten AB TYRÉNS
Sundbyberg i april 1992
TYRÉNS FÖRETAGSGRUPP AB
Ivar Öhman Projektledare
Lars Olsson Teknologie doktor
2. SAMMANFATTNING
Supertubens idé är att samförlägga ledningar i en lång skyddskulvert som pressas fram i marken. Metoden är ett schaktfritt alternativ till konventionella metoder för kulvertförläggning. Servisledningar pressas enligt förslaget ut från supertuben till byggnaderna.
I samband med att Ärvingefältet i Kista utanför Stockholm skulle bebyggas beslöt Stockholm Vatten att pröva supertubskonceptet. BFR bidrog därvid med experimentbyggnadsmedel för projektets genomförande och FoU-medel till utvärdering.
I projektet skulle man i full skala pröva dels rörpressning på långa sträckor och smöijningsmetoder för att uppnå detta, dels jämföra olika rörmaterial och dels metoden att pressa ut servisledningar från supertuben. Vidare skulle konsek
venserna för omgivningen studeras liksom möjligheterna att styra omgiv
ningspåverkan. Hela projektet avslutades i september 1991.
Supertuben ligger mellan 3 och 5 m under markytan. Grundvattentrycknivån, mätt i friktionsjorden under leran, ligger ca 1 m under markytan.
Före pressningen gjordes noggranna geotekniska undersökningar. Pressningen skedde i en lös lera, skjuvhållfasthet 10-13 kPa.
I forskningsprojektet gjordes mätningar dels på rören som pressades och dels i yttre markstationer för att undersöka inverkan på omgivande jord.
Mätningarna på rören omfattade följande parametrar.
• Total presskraft
• Spetskraft
• Smöijvattentryck och -flöde
• Avvikelser i höjd- och sidled
Omgivningspåverkan mättes i tre mätstationer på vardera av de två sträckor som experimentbyggandet omfattade. Mätstationerna innehöll flera typer av instrument för att mäta följande parametrar:
• Sättningar
• Sidorörelser i jorden med inklinometer
• Jordtryck med jordtrycksdosor
• Portryck och grundvattennivå
Studierna av vattensmöijning på rör vid pressning har givit ett värdefullt un
derlag för värdering av möjligheterna att dels minska mantelmotståndet och dels att bättre kunna bemästra problemen med vattendistribution till mantel
ytan. Genom att ange hur smörjningen skall ske och dokumenteras underlättas möjligheterna att följa upp hur vattensmöijningen fungerat. Analys av sambandet mellan smöijvattentryck på rörens mantelyta och grundvattennivån visar att ett lågt smöijvattentryck som anpassas till grundvattentrycket ger det bästa resultatet vid smöijning med vatten. Vid för högt vattentryck får man oönskade effekter.
Mätningarna visar att rätt utförd smöijning reducerar presskraftema och möj
liggör pressning av rör på betydligt längre sträckor än vad som tidigare varit möjligt. Losspressning av rör efter uppehåll kan därvid ske vid rimliga press
krafter.
Mätningarna av omgivningspåverkan visar att man får en påverkan på jorden, men att deformationerna är små och att risken för att skada närliggande led
ningar och anläggningar m.m. inte är särskilt stora.
En analys av de olika studier och mätningar som gjorts både i supertuben och på mätstationerna visar att det är viktigt hur byggbeskrivning för rörpressning utformas.
För projektet har även gjorts en ekonomisk jämförelse med motsvarande kon
ventionellt utförda förläggning i ledningsgrav. Anläggningskostnaderna för ett utförande med supertuben visar sig därvid bli ca 30-40 % lägre än utförande med konventionell rördragning.
Experimentbyggandet med supertuben i Kista var omfattande. Projekteringen av anslutande ledningar och serviser kunde av flera orsaker inte samordnas med projekteringen av supertuben för att det skulle bli möjligt att genomföra principen med att borra och pressa ut servisledningar från tuben. Servisled
ningarna som bekostades av exploatören installerades enligt exploatörens eget val ytligt i öppen schakt och anslöts till teleskopiska sadelbrunnar på Super
tubens hjässa.
Försöken med supertuben i Kista visar att det är ekonomiskt riktigt och tek
niskt fullt möjligt att samförlägga olika ledningar i stora kulvertar och att pressa kulvertar med stora dimensioner långa sträckor i lera genom ett ut
förande med vattensmörjning.
Supertubens huvudidé har visat sig hålla och kan bidraga till ett minskat behov av störande schakter i framtiden. Kostnaderna för ledningsarbeten minskar i områden med svåra markförhållanden vid utförande med supertuben.
Metoden kräver vidareutveckling och det återstår att pröva metoden med bor
rade och pressade servisledningar. Samförläggning av ledningar har stor po
tential och motiverar ytterligare utvecklingsarbete. På grund av samordnings- svårigheter blev endast vatten- och avloppsledningar samförlagda i Elista.
3. BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING FÖR SUPERTUBS KONCEPTET
I storstadsområden har man koncentrerat bebyggelsen på och i nära anslutning till fastmarksområden. Följden har blivit att stora markområden, med dåliga grundförhållanden, ligger obebyggda i dessa städer.
Att i stadsmiljö lägga ledningar med öppen schakt innebär störningar för tra
fik, näringsliv och omkringboende.
De svåra markförhållandena inom lerområden innebär vid konventionellt led- ningsbyggande att ledningarna i många fall måste grundläggas inom spont- schakt, på grundplatta eller på pålad platta. Ett sådant anläggande medför på sikt en utdränering av grundvattnet. Även om grundvattensänkningen begrän
sas kommer det att i dessa sättningskänsliga områden medföra att övriga an
läggningar måste utföras med sådan teknik att man undviker sättningar och ofta till höga kostnader.
Ett konventionellt byggande av va-ledningar innebär således att omfattande markförstärkningar måste vidtas med höga grundläggningskostnader som följd.
Målsättningen med supertuben var därför att utveckla tekniken att pressa stora rör och att i dessa samförlägga ledningar samt att kunna utföra anslutande ser
visledningar.
Begreppet supertuben kan enklast beskrivas sålunda:
• Den är en gemensam skyddskulvert som pressas in i marken med teknik som innebär schaktfritt ledningsbyggande.
• Den ges en inredning som tillåter samförläggning av huvudledningar för dricksvatten, spillvatten, dagvatten, el, tele, kabel-TV och fjärrvärme.
• Den har en sådan storlek att installations- och servicearbeten kan utföras med fri gåhöjd, vilket förbilligar underhållet.
• Servisledningar kan pressas eller borras ut från tuben genom marken fram till byggnader.
Figur 3.1 Supertubens princip
Ett fenomen som observerats vid tidigare utförda pressningar av rör är att in
jektering av vatten eller bentonit på utsidan av rören reducerar inpressnings- kraften. Eftersom det oftast är rörens tryckhållfasthet som är dimensionerande för trycksträckoma skulle vatteninjektering kunna användas för att utesluta eller för att förlänga avståndet mellan kostsamma mellantryckstationer eller tryckbrunnar vid längre tryckningar.
En annan effekt av injekteringen borde också vara en fördröjning av den fastsugningsprocess som startar när man gör ett uppehåll i rörpressningen.
Dessutom borde det vara lättare att komma igång vid omstart.
Som utgångspunkt för projektet har man haft de svenska rörtryckningsen- treprenöremas erfarenhet av att det går lättare att pressa ledningar i lera om man smörjer rörens yttersida med vatten. Genom att placera remsor av plast med god förmåga att släppa vatten på rörens mantelyta och via hål från rörens insida trycka ut vatten med ett tryck som motsvarar lerans totaltryck skulle effekten att rören glider lätt utan skadlig inverkan på omgivningen bevisas.
Det effektivaste sättet att minska dränering längs djupa va-schakt är att pressa ledningarna genom leran. Förutsättningen är att så gott som alla ledningar som anläggs i den sättningskänsliga leran byggs med rörpressningsmetoden och på sådant sätt att dränering förhindras.
Schaktfritt ledningsbyggande är från kostnadssynpunkt tämligen okänsligt för nivån man förlägger ledningen på.
Stockholm Vatten AB har, inom ramen för va-utbyggnaden på Ärvingefältet i Kista, genomfört försök i avsikt att utveckla och effektivisera rörpressnings- metod och övriga principer för supertuben. Huvudkulvertar med en total längd av ca 590 m pressades i tre riktningar från en gemensam tryckbrunn. Inner
diametern på kulverten var ca 2 m.
Traditionellt har man vid pressning av rör med stora dimensioner använt be
tongrör. Stockholm Vatten ville i en första etapp på 72 meter prova rör av glasfiberarmerad polyester, s.k. GAP-rör. I en andra etapp pressades betong
rör.
Ett av målen med forskningsprogrammet för supertuben i Kista har varit att öka kunskapen om hur omgivningspåverkan vid pressning av stora rör i lera fungerar för att därigenom få bättre underlag för projektering av rörpressning samt att kunna använda metoden vid befintlig bebyggelse.
Den övergripande målsättningen för projektet har varit att belysa frågorna om:
• lämpligt material i en supertub
• hur teknik för vattensmöijning vid pressning av rör i lera skall utformas
• hur omgivningspåverkan vid rörpressning kan styras
• hur kraven på byggnadsbeskrivningar för pressningsarbeten skall utformas
• hur samförläggning av ledningar kan göras
• ekonomi i jämförelse med konventionellt byggande
• kontroll- och uppföljningsmetoder
För att underlätta läsningen av rapporten redovisas här rapportens uppläggning:
Kap. 4 Redovisar en syntes av i projektet gjorda erfarenheter ur va-tek- nisk, geoteknisk och arbetsteknisk synvinkel i form av råd, anvis
ningar och tips för framtida projektering.
Kap. 5 Redogör för förutsättningarna för och beskrivningar av projektet i Kista med tillhörande FoU-program samt resultat.
Kap. 6 Redovisning av kostnader för Kista-projektet och kostnadsjäm
förelser med traditionellt utförda rörgravar.
Kap. 7 Slutsatser.
Kap. 8 Referenser.
4. PROJEKTERING AV SUPERTUBSANLÄGGNINGAR - ALLMÄNNA RÅD
Projektet med supertuben i Kista har givit många erfarenheter. En samlad re
dovisning av erfarenheterna ur va-teknisk, geoteknisk och arbetsteknisk syn
vinkel i form av råd, anvisningar och tips kan därför lämnas här.
4.1 VA-tekniska synpunkter
4.1.1 Koncentration av abonnenter
Vid exploatering av nya områden sker en koncentration av bebyggelsen. Olika typer av ledningar skall därvid planeras och anläggas. Det kan då vara klokt att undersöka om det är ekonomiskt fördelaktigt att lokalisera olika typer av led
ningar i en gemensam kulvert typ supertuben. Man kan med ett sådant alterna
tiv hitta tekniska lösningar som möjliggör underhåll och utbyggnad av led
ningssystemet och som inte går att genomföra på annat sätt.
En koncentration av bebyggelse behöver dock inte vara en förutsättning för att supertuben skall bli ett ekonomiskt riktigt alternativ.
Anledningen till att man inte utför en gemensamhetsanläggning kan ofta vara att ett samutnyttjande har avvisats av någon part p.g.a. att funktionerna har an
setts vara oförenliga. Samutnyttjande har diskuterats i Kista dock utan över
vägd målsättning och noggrannare studier av fördelarna. Vidare ansåg man att ansvaret för delfunktionerna var individuellt och att man inte hunnit lika långt i planeringen för de olika servisfunktionema. Det är därför av vikt att en övergripande planering utförs i tidigt skede.
4.1.2 Nivåer och framtida åtkomlighet
Man finner att konventionella djupförläggningar av ledningar är förknippade med vissa kostnadssprång. Ett sådant uppkommer när schaktning med spontad rörgrav måste tillgripas. Hos alternativet med supertuben har man inte detta språng och ger en ekonomisk frihet vid val av ledningsnivåer. Ledningarna är dessutom åtkomliga i framtiden utan några schaktningsarbeten.
4.1.3 Material för inredningar och anslutningar
Vattenledningar utförs av VRS-segjämsrör med lämplig längd, förslagsvis 5 m. Vid materialvalet bör man beakta sådana faktorer som installation, för
mågan att ta upp sättningar och vinkeländringar, säkerhet, rörens vikt, etc.
Installationen av spill- och dagvattenledningar i supertuben kan utformas av exempelvis PVC markavloppsrör. Anslutningar till sänke från brunn utförs som stålrör. Materialet i tömningsledning till dagvattenledning utförs med normala krav.
Uppläggning av rör i supertuben utföres på rörstöd. Rören förses med mellan
lägg av gummi vid svepen. Stålkonstruktionerna i ramarna som bär rören varmförzinkas efter svetsning och borrning. Upplagen bör vara justerbara.
Sänkbrunnama för utgående servisledningar består av 2 delar vilka kan röra sig i förhållanden till varandra. Den nedre delen sitter fastgjuten på supertubens hjässa och överkragar det hål som borrats upp. Efter det att rören installerats täcks överdelen med en tät plåttäckning av tunn plåt. Den övre delen av sänk
brunnama utförs av betongrör med centrisk kon och betäckning. Den rörliga fogen mellan den fastgjutna delen på supertuben och Alfa-röret utförs av 2 st O-ringar av Neoprengummi täckta med fogmassa. Betongytomas porer slam
mas igen för att minska läckvägama.
I det ursprungliga supertubskonceptet var avsikten att man från tuben skulle pressa ut servisledningar utan att extra brunnar erfordrades. Detta skulle kräva att man måste utveckla tekniken att utföra övergången mellan tub och servis så att den kan klara sättningar. Vidare hade det varit nödvändigt att klarlägga om servisen skulle varit gemensam för samtliga ledningar eller om serviserna skulle vara separata.
Tekniken att pressa servisledningar från stora rör måste bör utvecklas vidare i experimentform för att utformas på ett tillfredsställande sätt och för att sänka kostnaderna i samband med en supertub där antalet serviser blir stort.
4.1.4 Säkerhetsfrågor
Arbetsmiljön skall ha samma säkerhet vid utförande med supertub som vid konventionellt ledningsbyggande eller vid markförlagd va-installation eller pumpstation. Det innebär bland annat att ledningsfel inte får orsaka person
skador. Vidare skall ventilation liksom utrymningsvägar finnas i tillräcklig omfattning.
Installationer i GAP-rör, som är centrifugalgjutna glasfiberarmerade polyes- terrör och har en förhållandevis liten godstjocklek, 55 mm, medför tack vare den höga hållfastheten inga problem vad gäller säkerheten i tuben under arbe
tets gång. Den effektiva innerarean i tuben som blir stor ger därför bra plats för installationsarbeten.
Inredningen i supertuben skall vara av hög kvalitet. Kraven på ledningarna i supertuben är att risken för personskador elimineras om brott uppstår när per
sonal uppehåller sig i tuben för inspektion eller service.
4.1.5 Nva krav på material i tub och inredning. Fogar
Principen för supertuben innebär att man skall kunna arbeta fritt i tuben. Det är därför nödvändigt att tubens effektiva innerarea är tillräckligt stor.
Med samma ytterdiameter har GAP-rören större effektiv innerarea än betong
rör. Diametern på tuben bör vara minst 2 m helst 2,3 m. Större diameter torde innebära onödig fördyring.
Kan man minska tubens mantelyta genom att hålla nere godstjockleken på rö
ren bidrar detta till att minska erforderlig presskraft.
Vissa sättningar kan förekomma i jorden varvid även avvikelser i tubens läge kan uppkomma. Det är därför en fördel om tuben har en viss elasticitet och således kan röra sig något utan att brytas sönder.
Förutom en viss elasticitet bör tuben ha sådan slagtålighet att arbeten med in
redning kan utföras utan att skada rören. Monteringen av inredningen i tuben kräver en minsta godstjocklek för att man skall kunna fästa upplag m.m. för ledningsrör, kablar m.m.
Idén med supertuben innebär att genomföringar måste göras i rören. Erfor
derliga håltagningar måste därför kunna utföras snabbt utan risk för personal.
Genomföringama skall sedan kunna tätas på ett effektivt sätt.
Stora håltagningar i flexibla respektive styva rör innebär att man försvagar rö
ren. Beräkningar av rörens hållfasthet bör därför utföras för att fastställa vilka konstruktiva åtgärder som eventuellt krävs för håltagningen som exempelvis stampning. Man skall även ange hur nära en fog håltagning kan utföras.
Servisledningar och andra förgreningar utgör anslutning till byggnader eller andra fast förlagda anläggningar. För att klara detta måste dessa ledningar och förgreningar kunna röra sig något vilket ställer krav på ledningsmaterial och tätningar. Fogarna måste med bibehållen täthet och säkerhet klara både defor
mationer (radiella) och vinkeländringar. Detta är av särskild vikt för plaströr.
För att kunna ge en god miljö i supertuben måste fogarna i tuben vara täta även om rörelser skulle uppstå i tuben. Installation av värmekulvert innebär en bättre miljö i tuben enär det blir torrt och varmt i tuben som dock kan medföra uttorkning av leran runt tuben. Rörväggamas vattengenomsläpplighet i exem
pelvis obehandlade betongrör kan leda till dränering av leran runt tuben och således sättningar. Denna omständighet bör beaktas vid val av material i rören.
4.1.6 Underhållsfrågor
I supertuben är ledningar och kablar lätt åtkomliga vid inspektion, underhåll, reparation och utbyggnad. Man får inga förstörda parker och gårdar eller hin
der i trafiken vid utbyggnad och underhåll eftersom schaktning elimineras.
Behovet av underhåll för supertuben är lätt att fastställa och kan normalt klaras inifrån tuben.
4.1.7 Möjligheten att samförlägga andra faciliteter
Supertuben är lämplig för samförläggning av avlopps- och vattenledningar, fjärrvärmeledningar och kablar. Samutnyttjande kräver dock en samordning mellan olika myndigheter och företag.
Fördelama med samförläggning av ledningar som här kan nämnas är bl.a.:
• I nybyggnadsområden kan ledningarna vara framdragna till strategiska punkter i lämplig tid före bebyggelsen.
• Utbyggnad kan ske i takt med behovet.
• I redan hårt utnyttjad gatumark erfordras ej utrymme på samma sätt om man samlar nya ledningar i en supertub.
• Frekvensen kabel- och ledningsfel är mindre i en supertub än i gata.
Ledningar i supertuben är väl skyddade för åverkan.
• Återvinning av ex. kablar är 100-procentig.
• Investeringskostnaderna kan delas på flera intressenter.
• Lättare att samordna i tid.
• Stör inte andra aktiviteter på marken.
• Gemensam övervakning.
4.1.8 Dränerings- och länshållningsmöiligheter
Under projekteringen av en pressad ledning måste man klargöra om en grund
vattenutredning erfordras.
Syftet med utredningen skall därvid vara att fastställa gällande portrycks- och grundvattennivåvariationer, bedöma inom vilket område grundvattnet kan på
verkas, ange lägsta tillåtna vattennivåer utan att skador inträffar på befintliga byggnader och ledningar.
Utredningen skall ange hur kontrollen av vattennivåerna skall utföras under byggskedet. Slutligen anges ett åtgärdsförslag för att bibehålla grundvatten- nivåerna vid läckage. Utredningen är också nödvändig för att fastställa lämplig rörpressningsmetod och därmed val av rörmaterial.
Under entreprenadtiden svarar entreprenören för och bekostar all länshållning till dess anläggningen slutbesiktigats och godkänts. Entreprenören är därvid skyldig att följa anvisningar som myndighet/verk kan kräva beträffande kvittblivning av länsvatten.
Vid avledning av länsvatten erfordras en anläggning för avskiljning och upp
samling av slam innan vattnet leds ut i befintliga avloppsledningar eller an
vänds för återinfiltrering.
Anordningar för mätning av in- och utpumpad vattenmängd under entrepre
nadtiden kan också erfordras. Mätning och registrering utförs därvid separat av all inpumpad och respektive utpumpad mängd. Härigenom ges möjlighet att kontrollera att smöijning av tuben under pressning inte utförs med för stora tryck och vattenmängder.
Mätningar av utpumpad vattenmängd under tubens hela livslängd rekommen
deras. Man får på detta sätt återkommande information om tubens täthetssta
tus.
4.1.9 Täthetskrav på tuben
Tuben skall vara tät. Mindre läckage kan dock accepteras i vissa genomfö- ringar. Därvid skall maximal tillåten vattenmängd anges. Ett inläckage i tuben kan dessutom orsaka sättningar. En sättningsutredning bör därför normalt ut
föras. Det skall härvid observeras att inläckage genom själva tubväggen är en faktor att beakta.
Vanligast är att läckage kan uppstå i skarvar, nipplar för smöijning av rör, i brunnar och rörgenomföringar. Dessa kan tätas på olika sätt. Eftersom det är vatten som läcker in är det lämpligt att täta med någon polyuretanprodukt eller liknande som reagerar vid kontakt med fukt eller vatten. TACSS 020NF eller FLEX 44 från de neef Scandinavia AB är exempel på medel som kan användas för att stoppa vattenläckage i sprickor, genomföringar och fogar. Betongrörs- fogar som glidit isär under tryckningen tätas lämpligen med beständigt och expanderande bruk.
4.1.10 Miliö- och tidsaspekter
I gamla stadskärnor kan man samla upp ledningar i en supertub utan att förstö
ra värdefull miljö och göra upprepade ingrepp i stadsmiljön. Fördelen är att man vid stadsplaneringen får en tredje dimension till sitt förfogande. Man får en särskild nivå som är den enda som berörs vid ändringar. Flexibiliteten blir stor vad avser möjligheterna att planera och utföra nya ledningar eller ändra ledningsdimensioner.
När det gäller mark i nybyggnadsområden har geoteknikerna möjligheten att vara med och bestämma hur en tub skall ligga och utformas för att bäst kunna fylla sin funktion. Pressningsarbetena kan sedan utföras utan att bli störda av eller störa annan byggnadsverksamhet inom området. Vid inredning av tuben har man sedan fördelen av att arbetet sker på s.a.s. en nivå för sig. Utbyggnad av ledningssystemet och ändringar kan sedan utformas och utföras i takt med behovet. Lagade asfaltytor behöver inte vittna om gjorda misstag.
I båda fallen har man skaffat sig en vidare tidsram inom vilken man kan arbeta med projektering, samordning och genomförande av olika typer av ledningar.
4.2 Geotekniska synpunkter
4.2.1 Geologiska förutsättningar 4.2.1.1 Hinderfrihet
De olika principer som i dag finns för rörpressning kan i många avseenden tyckas vara likartade. Metoderna som används skiljer sig emellertid ifrån var
andra i utförande och i sättet att arbeta med utrustningar.
Vid pressning av rör i lera använder man sig av metoder, som kan medföra att man får svårigheter vid passage av större block och friktionsmaterial. Rördi
mensioner av storleksordningen, som användes för supertuben, underlättar hanteringen av block m.m. på grund av att man lättare kan arbeta vid styrröret och med större öppningar vid fronten.
Förekomsten av hinder måste undersökas och noggrant bestämmas i förväg för att kunna göra rätt val av metod och utrustning. Större hinder kan innebära att man måste gå ner från markytan för att röja hindret. Hinder som kan före
komma är befintliga ledningar, husgrunder, spont o.d., fyllning, block och högt belägen friktionsjord eller berg.
Inventering
Vid projekteringen måste man på ett tidigt stadium, innan ledningsläget är helt låst, göra en arkivundersökning, som skall gå så långt tillbaka som möjligt. I fältarbetet kan det erfordras att man verifierar arkivundersökningen med så
dana yttäckande metoder som ledningssökning och georadar där jorden är lämplig.
Fyllning
Även när det gäller den eventuella förekomsten av fyllning bör en arkivstudie ske på ett tidigt stadium. Denna undersökning kompletteras sedan i fält, varvid man skall bestämma både utsträckning och sammansättningen hos fyllning.
Man skall härvid vara observant på att det i fyllningen kan förekomma miljö
farliga ämnen som dels utgör en risk för arbetarna dels kan kräva speciell (och dyr) hantering av schaktmassorna.
Block i leran
Förekomst av eventuella block i leran bör grundas på främst geologiska be
dömningar och erfarenheter från schaktarbeten i området.
Sannolikheten att hitta block vid sondering är ganska liten även om blockhal
ten är relativt stor. Samtidigt är sannolikheten stor att man "hittar" befintliga block med ett pressat stort rör, se Bengtsson m.fl. (1991) sid 40 ff. Detta inne
bär att om man påträffat enstaka block vid sondering så skall man vid projek
teringen räkna med att säkert påträffa block vid rörtryckningen.
Det är viktigt att entreprenören i förväg får kännedom om förekomsten av block. Den bestämmer huruvida ledningspaketet för styrning och vatten- smöijning skall förläggas på rörens insida eller utsida vilket påverkar tiden för pressningsarbetet.
Detta hinder behandlas under stratigrafi.
4.2.1.2 Stratigrafi
Lager som bör karteras i den geotekniska undersökningen är:
Fast botten
Vattenförande grövre skikt
Skikt med avvikande hällfasthetsegenskaper Fast botten
Läget är viktigt ur hinderssynpunkt. Om fast botten ligger så högt att röret kommer i kontakt med den kan tryckningen omöjliggöras.
Det är inte möjligt att ge några fasta regler för hur undersökningen bör utfor
mas, eftersom undersökningspunktemas täthet är beroende av flera faktorer, t.ex. lerdjup i förhållande till vattengångens djup och även möjligheten att passera hindret med annan metodik (öppen schakt).
Givetvis kan man ha betydligt glesare mellan punkterna om man har stort djup till fast botten än om den ligger nära ledningsnivån, men man skall också se till att borra tillräckligt djupt under projekterad vattengång. Ett avstånd på 10 m torde ofta vara tillräckligt, med förtätning där fasta botten stiger.
En möjlighet att bedöma erforderligt borrhålsavstånd och även värdet av ytter
ligare borrning finns i geostatistiska metoder, se t.ex. Andersson, Olsson och Stille (1984). Med sådana metoder kan man bedöma inte bara troligaste läget av fasta botten utan också gränser inom vilka den finns med t.ex. 90 % sanno
likhet. Ett exempel på en sådan beräkning visas i figur 4.1. Interpoleringen mellan borrhålen har gjorts över ett ganska långt avstånd, vilket gör att läget för fasta botten är osäkert (området för 90 % sannolikhet har skrafferats).
0 jyiw/wii
avstånd [m]
.Figur 4.7 Beräkning av fast botten
I figur 4.1 visas resultatet från två hypotetiska borrhål. Detta har kombinerats med statistiska data som beskriver hur snabba variationerna är i bergytan för den aktuella geologin. Diagrammet är alltså inte allmängiltigt.
Vattenförande skikt
Här avses sådana skikt som är tillräckligt permeabla för att större vatten
mängder skall kunna transporteras in till röret. Sådana skikt kan under ogynn
samma omständigheter fortsätta att transportera vatten, som leds bort längs rörets utsida vid den färdiga konstruktionen och därigenom orsakar sättningar.
Skikt med avvikande hållfasthetsegenskaper
Dessa kan orsaka besvär med riktningshållningen, eftersom röret tenderar att böja av mot svaghetszoner och bort från fastare lager. Mycket svaga skikt kan också orsaka okontrollerad inströmning med sättningar till följd av markförlust (loss of ground).
4.2.2 Geotekniska förutsättninear 4.2.2.1 Sättningar
A. Sättningar oberoende av supertuben Pågående sättningar
Vid dimensioneringen av en supertub skall man kontrollera om det finns några pågående sättningar i området. Därför skall man i god tid inventera allt sadant som kan ge information, bland annat:
• grundvattenportrycksituationen pågår en sänkning?
råder balans eller håller ett porövertryck på att utjämnas?
• kända sättningar
finns observationer av sättningsskador?
mäts några sättningspeglar?
• ledningssystemet
finns tunnlar eller djupt förlagda ledningar som dränerar området?
• finns några stora uppfyllnader?
Om man bedömer att det finns pågående sättningar måste en särskild utredning göras eftersom även supertuben kommer att sätta sig. En sådan sättning påver
kar dels nivån för ledningarna i tuben, särskilt deras lutning, dels utformningen av supertubens anslutningar till fasta punkter. I sådana punkter kommer tuben att utsättas för stora tvärkrafter, vilket ställer krav på materialet i tuben och möjligheten till vinkeländringar i skarvar.
Framtida, förutsägbara sättningar
Vissa kommande sättningar är kända eller kan rimligen förutses. Det finns na
turligtvis ändock alltid en viss risk att oförutsedda förändringar kommer att ske under supertubens livslängd men en ekonomisk riskkalkyl kan visa om risken skall tas. Härvid skall beaktas att även konventionellt förlagda ledningar sätter sig och att supertuben gör nivåjusteringar och underhåll enklare.
Förutsägbara sättningar kan orsakas dels av yttre av supertuben oberoende åt
gärder dels av supertuben själv. De förra är av samma typ som de ovan an
givna och man måste därför vid projekteringen ta med både planerade och möjliga framtida förändringar som kan ge sättningar.
B. Rörelser orsakade av supertuben
Supertuben kan i sig orsaka sättningar och andra rörelser som kan påverka dels själva supertuben, dels dess omgivning. Vissa av dessa rörelser är av korttids
karaktär och uppkommer vid pressningen av tuben, medan andra är av lång
tidstyp och orsakas av tubens dränerande effekt.
Rörelser vid pressningen
Jordrörelser vid pressningen kan orsakas både av en okontrollerad jordin
strömning genom rörfronten med sättningar (loss of ground) till följd och av en sidopressning av jorden som ger hävningar och sidorörelser i den intilliggande jorden.
Det är av stor vikt att smöijvattnets tryck hålls så lågt att hydraulisk spräck- ning av jorden inte inträffar. En sådan kan leda till såväl ökade sättningsrörel- ser i omgivningen som uppflytning av supertuben.
Vid en pressning i lera som utförs av en kvalificerad entreprenör bör det inte uppstå vare sig sättningar eller sidorörelser. Detta har styrkts av mätningarna vid supertuben. Man skall dock observera risken för sättningar om man måste röja hinder utifrån, eftersom schakt inom spont oundvikligen medför vissa sättningar. Vid ur sättningssynpunkt särskilt känsliga områden är det befogat att ha tillsyn även under helguppehåll för den händelse att fel uppstår i slutar- anordningar så att jordinströmning sker okontrollerat.
Långtidssättningar orsakade av supertuben
Om rörmaterialet i supertuben eller fogarna inte är täta kan porvatten från leran dräneras in i tuben. Detta kommer sedan att orsaka konsolideringssättningar i tubens närhet. Problemet är mest aktuellt för betongrör, men även andra i sig täta rör kan också läcka i skarvarna.
Långtidsmätningar av denna typ av sättningar saknas. Vi rekommenderar där
för följande antaganden på säkra sidan: Portrycket i rörets närhet sänks till 0 (= lufttrycket) och sänkningen sker inom ett relativt vid sänkningstratt både över och under röret. Sättningarna beräknas sedan konventionellt med "vanliga metoder". Man måste beakta att denna typ av sättningar inte påverkar enbart supertuben utan även dess närområde. Materialval för rören blir alltså väsent
ligare om omgivningen är sättningskänslig.
4.2.22 Tryck- och mottagningsbrunnar
Tryck- och mottagningsbmnnama skall uppfylla flera krav:
• De skall kunna utgöra mothåll för presskraftema vid rörpressningen och vara stabila mot uppflytning.
• De skall ha plats för mellanlagring av den lera som tas ut vid rörfronten.
• De skall i installationens driftskede tjänstgöra både som inspektions- och som materialintagsbrunn vid reparation och komplettering av tubens inredning.
• Innerdiametern skall vara tillräcklig med hänsyn till den rörlängd som skall pressas.
Brunnarna måste alltså även dimensioneras med hänsyn till behovet att ta ner rördelar etc i dem och att transportera ut dessa delar i supertuben. Här be
handlas dock endast geotekniska synpunkter på dimensioneringen.
Dimensionering för presskrafter
Brunnen måste vara tillräckligt stor för att kunna ta upp erforderliga presskraf
ter och överföra dessa till jordtryck.
Dimensionering mot brott kan göras utgående från nettojordtryck (passivt mi
nus aktiv) beräknat enligt klassisk teori. Med hänsyn till kravet på begränsade rörelser hos brunnen bör man dock inte utnyttja en alltför stor del av jord
trycket utan begränsa sig till 0,5 ä 0,7 av det beräknade. Den så beräknade kraften skall vara större än den maximalt erforderliga presskraft som kan upp
komma under ogynnsamma förhållanden, t.ex. om tuben "suger fast" längs totala rörlängden.
Deformationerna kan beräknas med bäddmodulteroi, varvid korttidsmodul kan användas.
Erforderlig presskraft föreslås beräknas utgående från lerans omrörda skjuv- hållfasthet bestämd med vingborr. Dock skall för delen inom 20 m från fronten kraften beräknas för medelvärdet mellan ostörd och omrörd skjuvhållfasthet.
Med hänsyn till belastningens kortvariga natur skall oreducerade skjuvhåll- fasthetsvärden användas.
Det måste observeras att den så beräknade kraften avser vattensmorda rör. Om man inte smörjer rören måste hänsyn tas till risken att rören "suger fast" vid längre uppehåll d.v.s. att leran rekonsoliderar runt rören.
Brunnarna skall även dimensioneras med hänsyn till risken för hydraulisk uppflytning. Dimensioneringen görs med konventionella metoder, men man måste beakta att man i arbetsskedet kan ha en större lyftkraft än i slutskedet.
Detta inträffar om man utformat brunnen med ett magasin för lera under bli
vande vattengång. Om brunnarna inte har tillräcklig tyngd för att stå emot upptrycket har man tre huvudmetoder att tillgripa:
• Göra brunnen tyngre genom att öka mängden betong i bottendelen.
• Förankra brunnen
• Föra ner brunnen så djupt att man kan få en vattentät anslutning mot berg.
Förankring är ofta ett mer ekonomiskt alternativ än att göra brunnen tyngre.
Nedföring till berg är ekonomisk endast i speciella fall.
I förekommande fall skall brunnarna dimensioneras för påhängskrafter från omgivande jord.
Brunnarna måste också dimensioneras för sänkningsfasen. Det har hänt att brunnar som ställts mot en berggadd har spmckit.
4.2.23 Dimensioneringsförutsättningar för tuben
Själva tuben skall dimensioneras för jordlast, grundvattentryck, trafiklast samt för maximalt uppkommande presskrafter vid losspressning efter fastsugning oavsett om smöijning avses användas eller inte. Orsaken till detta är att kross
skador på röret medför så stora ekonomiska konsekvenser att man skall ha den säkerhet som ett rör dimensionerat på säkra sidan innebär.
Det är viktigt att uppgifter om erforderlig presskraft och andra yttre laster klarläggs för att rör och tryckutrustning skall kunna projekteras pä ett korrekt sätt.
I det fall entreprenören tillhandahåller rören för pressningen anger byggherren alla erforderliga förutsättningar för beräkning av dels erforderlig presskraft dels behovet av eventuella mellantryckstationer och maximalt tilläten press
kraft.
4.3 Arbetstekniska synpunkter
Pressning av rör erfordrar tryck- och mottagningsbrunnar.
I tryckbrunnen pågår under pressningsarbetet den huvudsakliga verksamheten med att:
• montera rörtryckningsramp med domkrafter
• installera styrrör
• installera all utrustning för styrning, mätning och kontroll av rörpress
ningen
• placera och pressa in rör
• utlastning av jordmassor
I mottagningsbrunnen tas styrrör upp efter det att genomtryckning i brunnen har gjorts.
4.3.1 Förutsättningar för entreprenören och utrustningar
För entreprenadens genomförande skall gälla de särskilda bestämmelser som utfärdats av den kommun i vilken arbetet utförs. Föreskrifter för rör och rörde
lar till ledningar och brunnar skall också ligga till grund för utförandet.
Det är viktigt att entreprenören för alla entreprenadarbeten anlitar erfaren yrkeskunnig arbetskraft och under upphandlingsskedet har redovisat uppgifter om ledande personal och deras referenser.
I förfrågningsunderlaget skall utförda undersökningar av markförhållanden redovisas. För bedömning av tillåtet smöijvattentryck vid rörpressning i lera skall vattentrycket för hydraulisk spräckning av leran anges.
Topografiska, geotekniska och geohydrologiska förhållanden anges med om
sorg. Jordlager och grundvattenförhållanden anges med största möjliga nog
grannhet. I det fall vattendom kan erfordras måste denna bevakas och ingå i förutsättningarna för entreprenaden. Befintliga ledningar, anläggningar, forn
minnen, grundmurar m.m. skall anges med omsorg efter studier av olika arkiv.
Redovisade resultat av ovannämnda undersökningar styr den teknik och de metoder och utrustningar som entreprenören använder för entreprenadens genomförande. Det är därför viktigt att man vid projekteringen har genomfört noggranna markundersökningar för att undvika extrakostnader och risker för personalens säkerhet vid arbetets genomförande.
I anbudet redovisar entreprenören typ av utrustning och verktyg samt uppgifter om när utrustningen kan tas i bruk. Planering av driften och arbetsorganisation skall även redovisas i anbud.
Vid pressning av rör skall utrustningen vara så konstruerad att fullgod styrning kan ske under hela tryckningen. Detta innebär att fronten skall vara försedd med för de rådande förhållandena fungerande styranordningar samt att frontens läge i höjd- och sidled skall kunna bestämmas för styrning under det förlopp då rörsträngen trycks framåt. Rörens eventuella rotation skall även kunna bestämmas.
Där de geotekniska förhållandena kan medföra okontrollerad inströmning av jordmassor skall tryckfronten kunna stängas på mycket kort tid för att för
hindra eller begränsa en okontrollerad instörtning av massor.
För utjämning av tryckkraften i fogar på betongrör får mellanlägg användas.
Dock får tätheten inte äventyras. Ledningen får inte tryckas så att mer än halva tillåtna vinkeländringen utnyttjas. Härvid skall hänsyn tas till mellanläggets tjocklek.
Total presskraft och presskraft på delen bakom styrröret skall kontrolleras och protokollföras under hela tryckningen. Spjälkning av betong vid t.ex. fogar får inte förekomma.
För att begränsa tryckkraftemas storlek skall utrustning finnas för utvändig
"smöijning" av rörsträngen. Entreprenören redovisar i anbud utförandet av arbetet med "smörjning".
Entreprenören skall i anbud redovisa förslag till uppläggning av arbetet med
"smöijning" inkl. utrustning. Strävan skall vara att uppnå det utförandet som ger minsta möjliga störning vid pressning.
Tryckning med stängd front får inte utföras. Massorna skall tas in i rörled
ningen för att begränsa grundbrottets storlek och minska risken för hävning av markytan. Av samma skäl skall utlastning av massorna i röret ske så långt fram mot tryckffonten som möjligt. Hänsyn måste dock tas till de geotekniska för
hållandena och risken för ras och instörtning i tryckfronten.
Utrustningen skall medge röjning av hinder från ledningsfronten.
Finner entreprenören att utrustningen för pressning måste utformas med mellantrycksstation skall entreprenören ange detta i anbudet.
Tryck- och mottagningsbrunnar för arbetsutförandet utföres ofta som sänk- brunnar och kompletteras så att de kan ingå i det färdiga ledningssystemet.
Formsättning, armering och gjutning utföras enligt Betongbestämmelsema.
Brunnarna skall uppfylla krav enligt VAV P20.
Vid anslutning av ledning till brunn anordnas fogen så nära brunnens ytter
vägg som möjligt eller vid bottenplattans ytterkant för att bättre kunna upptaga rörelser.
Fogning av ledning till brunn skall ske med tätningselement av gummi, utom i de fall att annan fogningsmetod medges eller föreskrivs.
4.3.2 Orsaker till iordbrott vid rörfront
Jordbrott kan inträffa vid tryckbrunnen när häl tas upp för att föra ut styrröret, eller när som helst under pressningen om frontluckoma inte manövreras korrekt eller när speciellt lös jord eller vattenförande jordlager påträffas.
Risken för ett jordbrott i lera kan bedömas ur lerans skjuvhållfasthet. Broms &
Bennermark (1967) anger som brottvillkor:
Y . h > 6 cu
där y = jordens tunghet (kN/m3) h = djupet till rörmynning (m)
cu = lerans odränerade skjuvhållfasthet (kPa)
Det är alltså viktigt att man har en geoteknisk undersökning som kartlägger skjuvhållfastheten längs rörsträckningen.
Skulle ett jordbrott inträffa får detta primärt konsekvenser vid markytan i fonn av sättningar och andra rörelser. Åtgärder måste bestämmas från fall till fall.
Geotekniker bör delta i bestämmandet av dessa åtgärder.
För rörpressningens del är den första konsekvensen att man får en störning av jorden vilket kan ge problem med riktningshållning och grundvattenbrott.
För rörets del bör åtgärderna vara:
• att minska risken för ytterligare jordinströmning genom att stänga luckorna
• om möjligt undvika att tuben "suger fast" genom fortsatt smöijning och om möjligt fortsatt pressning
Håltagning i tryckbrunnen säkras mot inträngning av massor med hjälp av spont som slås på utsidan av brunnen i den riktning håltagningen skall ske.
Dragplåtar eller kalkstabilisering strax utanför tryckbrunnen är andra metoder för att skydda sig mot inras i brunnen.
Efter håltagning och montering av tätning samt montering och iordningstäl
lande av styrrör dragés sponten och pressningen av rör kan börja.
4.3.3 Arbetarskydd
Pressning av rör är ett från miljö- och arbetarskyddsspunkt realistiskt alter
nativ till öppna schakter.
Tillgängligheten för att komma fram till den främre delen av rören är begrän
sad och man måste konstatera att arbetet ofta måste ske i hukande och obe
kväma ställningar.
