Janzon, L.-A. & Svensson, B. G.: t 10 er med trAbiet Ce ratina cyaneo (Hym. , Anthophoridae) i Sverise. [ | l0 vears with the carpc nter bee Cerqtinq cyanea (Hym. , Anthophoridae) in Swe-
den.l--Eni.l iiskr 109: l9-23. LImci. Swedcn 1988. ISSN 0013-886x.
The first repon on the small carpenter b ee Ceratina cyanea (Kirby) from Sweden was in 1871' Thirty years later the second spicimen was found, and until 1970 C. cyazec was regatded as a vcry iaie relict from a warmer'Postglacial period. During the t970:ies C 971zeg 1u5l$e1l.V yls
numerous, and more than 80 specimens were caught on 44 different localities (cf..Fig. l)' We suspect a realchanqe of range as we are able to fo[ow the expansion ofits area in time in a dis- tinit way. and as m"any new-kxalitics are beyond what was previously regarded as the geogra- phical limit of the species.
' Both sexes of C. iyanea hib€rnatc in Sweden as adults, and they start their reproduction in early May. A nest w;s found in a one ycar old stem of mugworth (.Ai'lemrsia vrrlg4ru'J) In Swe- den there seems to be only one generation Per year.
L.-A. Junzon, Naturhistoriskq Riksmuseet, Box 50007, S-104 05 Stockholm, Sweden' B. G. Svensson, Zoologiska lnslilutionen, Entomologiska Avdelningen, Box 561, S-751 22 Uppsalo, Sweden.
Inledning
Litet trabi, Ceratina cyanea (Kirby). rapportera- dcs for forsta gingen frAn Sverige, Oland. l87l (Thomson 1872). Det andra fyndet noterades 30
ir senare i Uppland. Arten uppgavs senare frin
flera platser, och ansigs anda till mitten av 1950- talet som en vdrmerelikt och en stor raritet (Er- landsson 1954). Di vi vid insamlingar. framfor allt under 1970-talet, funnit C. cyar?ea pa flera platscr och ibland uppfattat den som relativt vanlig, vill vi kartliigga dess spridning i Sverige fran 1870-talet
till borjan av 1980-talct. samt sammanfatta dess utbredning idag. Uppgiftcr om blombes<ik. feno- logi och livscykel i Sverige redovisas ocksi.
Bislektet Ceratina representeras av smi, gr<in- och bli-svartgldnsande arter. I vastra Palearktis fdrekommer omkring 20 arter (Friese 1901, Daly 1983) och i Nordeuropa endast en arl1' C. cyanea.
Sldktet anses viil avgransat frin civriga bin, och iir
narbeslaktat med trahin, Xylocopa Latreille.
Utbredning, dekad fiir dekad
Fyndomrlden for C. cyanea redovisas i Fig. I de- kad per dekad (rikets niit-rutor, 50x 50 km), diir
ocksa antalet fyndlokalcr inom varje fyndomride gcs. Antalet individer som insamlats per dekad vi
sas i Fig. 2. ..
Arten uppmiirksammades forst frin Oland,
Borgholm, och det drOjde fram till 1910 innan den pitriiffades for andra gAngen, dl i Uppland. Pi
1920-talet fann man arten i Stjdermanland och pi
1930{atet pi fyra lokaler inom samma omride.
Hittills hade di endast cirka l0 exemplar petraf- fats (Fig. 2). Under 1940-talet vidgades utbred- ningen i Mdlaromradet och artcn hittades ocksi i Ostergotland. Under 1950-talct kom ett ovdntat fynd frin Angermanland och uthredningen ex- pandcrade iven i Soderrnanland och Uppland fram till 1969. Ett fynd finns ockse fran Narke (Orebro) utan ytterligare fynddata (Erlandsson 1954). Under 1970-talet iir fyndbildcn en helt an- nan iin under tidigare 1O-irs intervall. Mer iin 80 individer insamlades frfln 20 omriden, fordelade
pi 44 skilda lokaler. Vastmanland, Ostergotland.
Vestcrgdtland samt Skinc var "nya" landskap. PA Oland samlades den in frin atta olika lokaler. Ef- rer l9tt0 tillkom ytterligare tre fyndomriden, och den totala utbredningen av C. cyanea visas i Fig. 3.
Utbredningsbilden visar hogst sannolikt artens
2O Lars-Ake Janzon & Bo G. Svensson
Fig. 1. Fyndomriden (50x50 km, rikets nat) fbt Ceratina cyanea redovisat per dekad fren 1870-talet till 1970-talet.
Antalet lokaler inom varje fyndomrade \lisas med siffror.
Records per decade of Cen lina cyanea in Sweden from 1870 to 1979. Numbers in circles give the number of separate localities where the species was found.
;60 6
=$J40 Fz30
Fig. 2. Antalet indivtder av Ceratina cyanea petrdffade i Sverige per dekad frin 1870 till 1979.
Number of L). cyanea individuals collected in Sweden per decade from 1870 to 1979.
reella utbredning av idag eftersom flertalet fynd- omreden ir representerade efter 1970. Man kan tala om att en art sprider sig geografiskt di "nya"
fynd kontinuerligt medfdr att en arts utbrednings- omride vidgas (Lindroth 1972). Defta tycks giilla for C. cyanea dA man kan fOlja spridningen i tiden
pi ett distinkt satt (Fig. 1). dar ett stort antal nya
fynd konstateras utanfdr dess tidigare utbred- ningsomride. C. cyaneahar troligen spridit sig un- der sen tid. Arten ar relativt enkel att identifiera i
filt, och de nya fynden kan inte enbart forklaras med att fi omrAden tidigare inventerats, och/eller, att det finns fler bisamlare idag. Man kan heller in- te frirklara spridningen genom att anfora en nor- mal postglacial invandring till ett tidigare nedisat omride, med tanke pa att narmare 10.000 ir stitt till dess forfogande. Spridningsmonstret borde i si fall ockse gett en annan bild. C. cyanea ir troligen en relikt frAn cn varmare tid di dcn hade ett storrc utbredningsomride i Sverige och Norge (jfr Strand 1898). I ovriga nordiska liinder fcirekom- mer den inte. I norra Tyskland finns endast ett fynd (Haeseler, i brev). Vi antar att den i sen tid har spridit sig sdderut frAn k{rnomridet i Miilar- dalen och pi Oland.
Varf<ir C. cyanea har spridit sig sd snabbt i sen tid iir omojligt att ge ett entydigt svar pe. I princip dr genetiska, klimatologiska och geografiska fak- torer samt minsklig piverkan avgorande f6r en
arts betingelser f<ir spridning eller inte. Troligen har flera faktorer piverkat spridningen och ut- bredningsbilden. Det kan bero pi att den i sig sjiilv
Fig. 3. Utbredningcn av Ceratina cy^nea i Sverigc. Fynd till och med 1979: fyllda cirklar: fynd under 1980-talet:
stjarnor.
The distribution of Ceratiru cyanea inSweden. Records after 1980: stars.
har en stor spridningspotential, eller att manni- skan ovetandes har hjalpt till med dess spridning gcnom att transportera Ceratina-bebodda grenar
iill okoloniseradi omriden, t ex fyndet frin Ang-
ermanland kan mcijligen vara ert sidant fall.
Det Ar oss veterligen inte kiint nigot exempelpe en liknande spridningsbild av en inscktsart som ta70 ao po t9@ '!o 20 30 40 50 60 1970
22 Lars-Ake Janzon & Bo G. Svensson
Fig. 4. Tidsmlissigt upptradande av hanar och honor av Ceratina cyanea. Fylld kvadrat betecknar en individ.
Seasonal occurrence of males and fem ales ol C. cyanea in Sweden. Each black quadrat represents one individual.
dcn frir C. cyanea i Sverige. Dock finns exempel pa inscklsarter i Norden som har vidgat sin ut- bredning i sen tid. Bland gaddsteklarna kan nim-
nas grdvstekeln bivargen. Philanthus triangulum, som tidigarc hade en sparsam ftirckomst i srldra Sverige. mcn som undcr senarc ir snabbt har cx- panderat mot norr (Erlandsson 1978). Skogshum- lan. Bonbus ,sylvarum, som visar en regelriitt im- migration i Finland, har vandrat in frin Karelska naset under de senaste 40 iren (Pekkarinen et al.
1981). tlumlorna B- hortorum och B. lucorum an- ses ha infdrts oavsiktligt till Isiand under 1950-60- talen (Prfs-Jones et al. lgttl).
Livscykel och biologi
C. t'1,ong, Ar ett av de bin som upprrader ridigast
pi vdren. Bada krinen forekommer frin borjan av maj till borjan av september (Fig. a). De flesta fynden iir frin slutet av maj och under hela juni.
Kraftigt slitna mandibler och vingar forekommcr hos individer insamlade ijuni. I juli och augusti ar individerna utan slitage.
Ett bo patraffades ien fjoldrsstjiilk av gribo (Artemisiu lulgaris) liggande pi marken (SO, Tullgarn. 1316 l97l). I bogingen (diameter 3-5 mm; lAngd I l0 mm) befann sig bdde en hane och en hona. Langst inne i boet fanns tvi celler, dlr
avskiljningen endast bestod av finfordelad gribo- miirg. I varjc cell fanns en larv med fcida (pollcn och ncklar).
Vid cn undersrikning av torra hallonstiinglar hittades trc C. cyanea honor ldngst in i urgriivda stenglar som ldg pi marken (diameter 3-4 mm, fiingd 50-150 mm) (UP, Knivstasjon, 1614 1976).
Varje hona satt ensam och de hade inga spir av notning av vingar eller mandibler. Ytterligare tva honor pitriiffades levande i bamburrir som an- viints tif l trap-nest (OL, Rapplinge, 1977). Bam- buroren togs in den23lll och frirvarades skydda- de utomhus till den 17l5 1978. Honorna anviindc bamburorct i det hiir fallct ockse som dvervint- ringsplats.
I Sverige overvintrar bide hanar och honor av C. cyanea som fullvuxna, och de startar sin repro- duktionstid omkring forsta maj. De kliicktes fore- giende ir, troligen under juli eller augusti. Bo- Tah. I. Blrrmhcsirk av Cerorina cla ea hanaroch honor i Sreripe. Fi)ljan(le kdllor har anvdnts: (a) Erlandsson (1976), (b) Hallin (i brev). (c) L. A. Nitsson (ibrev), (d) Srirman (i brev). (e) forfattarna.
Flower recorrls of C. cyarrec males and females in Swe- den
Vaxtart/plant species d/9 Kiifla/
source
Caryophyllaceac V is c ari a v ulgu r i s B ar nh, Ranunculaceae Ranuncuhu lcrisL.
R. uuricomus L.
Crassulaceae Sedum albunL.
Rosaceae Rosa sp.
Pote ntilla tab ernuuno ntani Asch.
P. uanzii(Cr.\G.Beck.
P. erecra (L. ) Rriusch.
Fragaria vesutL.
F. yiridE Duch.
Fabaceae
Lotus corniculatus L, Vicia hirsuta (L.l S. F . Gray.
Geraniaceae
Geranium sylvutir:um L.
G. sanguineum L,.
Boraginaceae
Pu lmonaia offici n o I i s L.
Lamiaceae Lomium album L, Scrophulariaceae
Odontites verna (Bell,') Dum.
Caprifoliaceae Lonicera xy losteutn I -, Campanulaceae Jasione monlanuL.
Asleraceae
Centaurea monlana L.
Ta r a x ac u m v u I ga ri s coll.
Hieracium pilosello L.
H. umbellatumL.
H.sP.
2t6 olr
UO
y0 o^
3t0 ot2 ot2 U3
u0 l/0 o
1
ot2
0/t UI
b, e
e a e
c b b b b,e b
a b
b b b e a
b b,e b b e o
t/0 l/0 ot1 2t3 0t3 0n
UO
I likhet med m6n ga andra Ceratina-arter (Friese 1896, Malyshev 1913, Grozdani6 1968, Sakagami
& Maeta 1977). <ivervintrar C. cyanea i Sverige som adult i viixtst?inglar. Parning sker troligen till
viss del redan under hdsten som hos C. megostig- mata (Sakagami & Maeta 1977 , Maeta & Kata- yama 1978), dar man funnit att 3(H0 7" av honor- na dr parade infor overvintringen och att honor kan dve intra tvi gAnger. Inget tyder dock pa att C. cyanealever sl ldnge i Sverige.
Observation av en hane i ett bo kan tyda pa par- ning under sjiilva bobyggnadsperioden eller att hanar stannar kvar hos honan efter parning fdr att bidra till skydd mot predatorer av boet di honan provianterar.
C. cyanea besrikcr i Sverige friimst blommor med lAttetkomlig pollen och nektar, t ex arter av familjerna Rosaccae och Asteraceae (Tab. l). Ett undantag iir tjiirblomster (Viscaria vulgaris).
Vi riktar virt varma tack till Bjorn Ccderberg, Per Douwes (Zoologiska Museet i Lund), Bengt Ehn- str<im (SLU), Stellan Erlandsson, Gunnar Hallin, L. Anders Nilsson, Lars Nor6n, Alpo Stirman och Jan Teng6 for viirdefulla upplysningar om C.
(yanea.
mophile Art dcr fennoscandischcn Fauna (Hym.
Apidae). - Opusc. Entomol. 19:2ll-212.
Erlandsson, S. 1978. Bivargens (Philanthus triangulum F.) fairekomst i Sverige (Hym.. Sphecidae). - Ent.
Tidskr. 99: 131-134.
Friese, H. 1901. Die Bienen Europas'. [m Selbstverlag, druck von C. Lampe, Innsbruck. (pp.238-279).
Grozdani6, S. 1968. Biologische Beobachtungen an eini- gen Arten der Gattung Ceratina Latr. (Apoidea, Hy- menoptera). - Glas. Prir. muz. Bcogr., ser. B.. 23:
I l3_t23.
Lindroth, C. H. 1972. Changes in the Fennoscandian ground-beetle fauna (Coleoptera. Carabidae) during the twentieth century. Ann. Zool. Fennici9:49-64.
Malyshev, S. 1913. Life and instincts of some Ceratina- bees (Hymenoptcra, Apidae). - Horae Soc. Ent.
Rossicae 40: l--58 (pi ryska med cngelsk samman- fattning).
Maeta. Y. & Katayama. E. 1978. Life history and nes- ting habits of a small carpenter bee. Cerarina mega- stigmata (Hymenoptera, Anthophoridae). Bull.
Tohoku. Natl. Agric. Exp. Stn. 58: 231-260.
Pekkarinen, A., Teriis, I., Viramo. J. & Paatela, J.
1981. Distribution of bumblebees (Hymenoptera, Apidae: Bombus and Psithyrus) in Eastern Fenno- scandia. - Not. Entomol. 61:71-89.
Pris-Jones, O. E.. Olafsson, E. & Kristj6nsson, K.
1981. The lcelandic bumble bee fa|na (Bombus Latr., Apidae) and its distributiorral ecology- - J.
Apicult. Res. 20: 189-197.
Sakagami, S. F. & Maeta, Y. 1977. Somc presumably presocial habits of Japanese Ceratina bees, with noles on various social types in Hymenoptera. - [n-
sect. Soc. 2.1: 319-343.
Strand, E. 1898. Enumeratio Hymenopterorum Norve- gicorum. Ent. Tidskr. 9: 71-l12.
Recension
Hcie, Ole E'., 1980, 1982, 1986. The Aphidoidea (Hemiptera) of Fennoscandia and Denmark. I-
111. Fauna Entomologica Scandinavica. Volumes
9, 11, ll . E. J. Brill/Scandinavian Science Press Ltd. Leiden-Copenhagen.236, 176 och 314 sidor rcspcktive. Pris per volym ca 250 Skr.
Den skandinaviska bladlusfaunan, overfamiljen Aphidoidea, kommer att behandlas i 5 volymer av Fauna Entomologica Scandinavica. De tre forsta delarna frireligger nu i tryck. Den f<irsta delen, vo- lym 9, ger en introduktion till tiverfamiljen, be- stemningstabeller till familjer, underfamiljer och
tribus, samt en svstematisk bearbelning av famil- jerna Mindaridae, Hormaphididac, Thelaxidae, Anoeciidae och Pemphigidae. Den andra delen, volym 11, behandlar familjen Drepanosiphidae med underfamiljerna Drepanosiphinae, Phylla- phidinae och Chaitophorinae. Den tredje delen, volym 17, behandlar dclar av familjen Aphididae, nlrmare bestdmt underfamiljen Ptcrocommati- nae samt tribus Aphidini av underfamiljen Aphi- dinae. De tvi kommande volymerna kommer att behandla resterande delar av familjen Aphididae, dvs tribus Macrosiphini, samt familjen Lachnidae.
De i Skandinavicn pitriiffade arterna har f<ir-
