Studenters alkoholvanor: En tvärsnittsstudie om en grupp universitetsstudenters alkoholvanor

Studenters alkoholvanor

En tvärsnittsstudie om en grupp universitetsstudenters alkoholvanor

Students alcohol habits.

A cross-sectional survey about a group of university students alcohol habits.

Nadine Huchthausen och Rebecka Berglund.

Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Program: Hälsa & Wellness

Nivå: Examensarbete 7,5 hp Handledare: Lisa Hellström Examinator: Syed Moniruzzaman Datum: 2013-05-30

Sammanfattning

I detta examensarbete beskrivs en kvantitativ studie om en grupp studenters alkoholvanor på Karlstads universitet. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och olika bakgrundsfaktorer. Urvalet var selektivt stratifierat och det bestod av fyra

studieprogram som delats upp i två strata; hälsagruppen och ekonomi-

kommunikationsgruppen. Data har samlats in med hjälp av enkäter och dessa har senare analyserats i SPSS.

Hypotesen om att studenter vars studiefokus ligger på hälsa har sundare alkoholvanor har inte kunnat verifieras. Studenter med annat studiefokus deltar oftare i nollning samt

studentföreningars övriga aktiviteter och har något högre alkoholkonsumtionen i samband med dessa. Resultaten visar att åldern inte påverkar mängden alkohol som konsumeras men att yngre studenter oftare dricker i festliga sammanhang medan äldre studenter dricker i samband med mat.

De resultat som studien har gett antyder att framförallt åldern är den största påverkande bakgrundsfaktorn då det gäller alkoholkonsumtion. Dock har studiepopulationen i denna undersökning varit mycket begränsad vilket innebär att inga bekräftande slutsatser kan dras.

Förord

Att genomföra denna studie och skriva ett gemensamt examensarbete har varit intressant och lärorikt. Ämnet är av stort personligt intresse för oss båda och det har varit glädjande och givande att arbeta tillsammans. Samtliga delar i arbetet har skrivits gemensamt av Nadine Huchthausen och Rebecka Berglund.

Resultaten har inte kunnat styrka vår hypotes men visar att det kan finnas gemensamma bakgrundsfaktorer som leder till ökad alkoholkonsumtion.

De praktiska delarna har krävt mycket mer tid än väntat och vi har stött på vissa motgångar vid insamling av data men detta har inte påverkat resultatet. Vi har lärt oss att planering och struktur är av stor vikt vid genomförande av en studie.

Slutligen vill vi tacka vår handledare Lisa Hellström, alla lärare som varit inblandade vid utdelning av enkäterna samt våra respondenter.

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 4 1.3 Frågeställningar ... 5 2. Metod ... 5 2.1 Design ... 5 2.2 Urval ... 6 2.3 Datainsamlingsmetod ... 7 2.4 Databearbetning/Analys ... 9 2.5 Bortfall ... 10 2.6 Etiskt förhållningssätt ... 10 3. Resultat ... 12 4. Diskussion ... 15 4.1 Resultatdiskussion ... 15 4.2 Metoddiskussion ... 17 5. Slutsatser ... 20 6. Referenser ... 21 6.1 Tryckta referenser ... 21 6.2 Elektroniska källor ... 21 7. Bilagor ... 23 7.1 Bilaga 1- Tabell 7.1. ... 23 7.2 Bilaga 2 – Följebrev. ... 24 7.3 Bilaga 3 – Enkät. ... 25

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Många har en livsstil där alkohol ingår på ett eller annat sätt utan att utgöra några större problem. Enligt litteraturen är de flesta vuxna så kallade “måttlighetsdrickare” (Winroth & Rydqvist, 2008). Det innebär att personerna vet var de måste sätta en gräns för hur mycket de dricker. Ungefär var tionde vuxen dricker alkohol i en mängd som skapar problem för de själva och för andra och dessa personer anses ha ett alkoholberoende. Enligt andra källor har cirka 300 000 svenskar ett alkoholberoende och omkring 700 000 har ett alkoholmissbruk (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Utöver det antas det att cirka en miljon dricker alkohol på ett riskfyllt sätt (Vårdguiden Stockholms län, 2011). Ungefär tio procent av den vuxna

befolkningen har valt att avstå helt från alkohol och är så kallade nykterister (Winroth & Rydqvist, 2008). Trots det är hög alkoholkonsumtion inget ovanligt i Sverige. Detta visar även studier som Statistisk Centralbyrån (SCB) har gjort på uppdrag av riksdagen. Sedan hösten år 1974 har det genomförts studier om svenska folkets levnadsförhållanden där bland annat alkoholkonsumtion har undersökts. Enligt en rapport från SCB (2007) har

alkoholkonsumtionen i Sverige ökat bland både män och kvinnor och det är färre personer som anger att de antingen konsumerar lite alkohol eller att de inte dricker någon alkohol alls år 2004-05 än år 1996-97. I SCBs rapport (2007) definieras hög alkoholkonsumtion med att män dricker mer än 2,5 flaskor vin i veckan, för kvinnor gäller mer än 2 flaskor vin under samma tidsintervall. Enligt rapporten är alkoholkonsumtionen hög för 8 % av kvinnorna i åldrarna 20-84 år och 15 % för männen i samma åldersgrupp. De som dricker mest alkohol är yngre män men av kvinnorna är det också de i de lägre åldrarna som dricker mest. Studierna har även visat att det finns skillnader i alkoholkonsumtion beroende på olika

bakgrundsfaktorer så som utbildning och relationsstatus. “Intensivkonsumtion”, det vill säga hög alkoholkonsumtion vid ett enda tillfälle, är vanligast bland ensamstående, lågutbildade män i storstadsområden, medan det bland kvinnor förekommer mest bland ensamstående och bland kvinnor med lägre utbildning. Statistik som har gjorts årligen sedan år 2000 visar att den totala alkoholkonsumtionen (ren alkohol = 100 procent) nådde en topp år 2004 med 10,5 liter per person och sedan dess har siffran sjunkit något till 9,3 liter år 2011.

Totalkonsumtionen gäller för personer över 15 år (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Vad minskningen beror på är oklart.

2 Tittar man närmare på hur Sverige som land förhåller sig till den stiftade hälsopolicyn jämfört med de övriga Europeiska länderna visar en studie att Sverige har överträffat sina mål då det gäller de riktlinjer som råder för alkhol-, tobak- och droganvändning inom EU. Därmed toppar Sverige listan (Mackenbach & McKee, 2013). Alkoholkonsumtion är en fråga som har behandlats i undersökningen och resultaten visar att Sverige tillsammans med Norge och Finland utmärker sig från de övriga länderna då de har hårdare och mer utformade lagar när det gäller exempelvis alkohol. Faktorer som kan spela en stor roll är alkoholmonopolet och de höga alkoholskatterna. Studien visar att insjuknandet i exempelvis leversjukdomar har

minskat genom dessa förhållningssätt (Mackenbach & McKee, 2013).

Såväl hos ungdomar som hos vuxna finns det olika motiv till varför man dricker alkohol. Enligt Winroth och Rydqvist (2008) är de följande motiven vanliga bland vuxna: ”ett sätt att

umgås, fest, det är gott, för att slappna av, för att glömma och för att man känner sig osäker.”(s. 145). När man pratar om alkoholbruk behöver man även prata om

alkoholmissbruk då gränsen mellan dessa två är suddig. Det finns alltid en risk att utveckla ett missbruk men risken är betydligt större om motiven till alkoholkonsumtionen är kopplade till känslorna än om man till exempel dricker på fester (Winroth & Rydqvist, 2008). Hur fort en person utvecklar ett missbruk är individuellt men statistiskt sett tar det ungefär 10 år för män att utveckla ett alkoholmissbruk och cirka halva den tiden för kvinnor. Ju tidigare man börjar dricka alkohol desto snabbare går det dock att utveckla ett missbruk (Winroth & Rydqvist, 2008). Att gå från vanligt alkoholbruk till missbruk kan bero på personliga problem och att man vill fly undan obehagliga känslor. I ett sådant fall kan det vara ganska tydligt för

omgivningen och även för individen själv att man har hamnat i ett missbruk och kanske är på väg mot ett beroende. Denna process kan även vara smygande och innebära att man först utvecklar ett riskfullt bruk innan man utvecklar ett missbruk. Det finns olika varningssignaler som kan tyda på att någon har hamnat på fel spår och är på väg mot ett alkoholberoende. Exempel på varningssignaler är att individen dricker mycket fort, kommer på anledningar att dricka alkohol och även dricker i smyg. Att ha minnesluckor eller återställarbehov är också varningssignaler (Winroth & Rydqvist, 2008).

Ett stort problem idag är det dolda missbruket eftersom det blir svårt att hjälpa dessa utsatta individer när de håller sitt missbruk hemligt. Dessa individer misstänks utgöra en sjättedel av de 10 procenten av befolkningen som har ett alkoholberoende.

3 Att studenter ofta dricker alkohol och även i stora mängder är ett ämne som diskuteras ofta på universiteten och tas även upp i media med jämna mellanrum. En studie som genomförts i Stockholm har dock visat att inte alla studenter dricker lika mycket alkohol utan att det kan variera beroende på ämnet studenterna läser (Dahlin, Nilsson, Stotzer & Runeson, 2011). I denna studie har man bland annat undersökt alkoholvanorna hos studenter vid Karolinska Institutet (KI) och Handelshögskolan i Stockholm. Resultatet tyder på att läkarstudenterna konsumerar mindre alkohol än ekonomistudenterna och att skadlig alkoholkonsumtion är högst bland manliga studenter på båda inriktningarna (KI 28,0%, Handels 35,4%). Även många kvinnliga studenter på Handelshögskolan dricker alkohol på skadlig nivå, hela 25 %. Det framgår dock inte var gränsen går mellan skadlig och icke-skadlig alkoholkonsumtion. En annan studie som har genomförts bland universitetsstudenter på 12 olika universitet i Nordrhein-Westfalen i Tyskland tyder också på relativ hög alkoholkonsumtion bland

studenter (Helmer, Krämer & Mikolajczyk, 2012). Utav lite mer än 3300 studenter svarade en tredjedel att de regelbundet dricker alkohol, och det minst flera gånger i veckan. Även denna studie visade att kvinnorna konsumerar mindre alkohol än männen.

Ytterligare en studie (1998) som gjorts på en grupp brittiska studenter visar att

alkoholmängden var densamma för de som läste medicin jämfört med de som inte gjorde det (Hannay, 1998). Detta betyder att forskningen visar motstridiga resultat. Viss forskning antyder att medicinstudenter konsumerar mindre alkohol medan annan säger att

studieinriktningen inte påverkar alkoholmängden som studenterna dricker. Undersökningen visade dock att medicinstudenterna höll sin alkoholkonsumtion mer stabil under studieåren och blev inte påverkade av nedgångar, tentaperioder och andra påfrestande situationer till skillnad från de studenter som inte studerade medicin (Hannay, 1998). För att kunna påstå att dessa skillnader beror på studenternas studieinriktning skulle ytterligare undersökningar behöva genomföras. Intressant är att det verkar finnas skillnader i studenters sätt att hantera alkohol beroende på vilket program de läser men det belyses inte vad dessa skillnader skulle kunna bero på.

Det har även gjorts studier över tid, 1973-2002, på medicinstudenter i Irland (2006). Trenderna visar att alkoholkonsumtionen inte stigit avsevärt men resultatet visar att antalet kvinnor som dricker alkohol har ökat medan antalet män som dricker har minskat. Det verkar som att det totala antalet medicinstudenter som dricker alkohol alltså inte har ökat avsevärt utan det har istället omfördelats mellan könen. Något som man däremot kan se stora förändringar i är åldern för när man börjat dricka alkohol. Medelåldern för när ungdomar börjar dricka alkohol i Irland har ändrats från 17,5 år till 16-års ålder under åren 1973 och

4 2002. Ytterligare förändringar har kunnat urskiljas i den ökade mängden alkohol som

konsumeras per vecka. Mängden alkohol som konsumeras per vecka har alltså ökat från år 1973 till 2002 (Boland, Fitzpatrick, Scallan, Daly, Herity, Horgan et.al. 2006). Liknande siffror har inte hittats för Sverige. Det finns dock statistik som visar att var femte elev i årskurs 9 dricker alkohol minst en gång i månaden. Vid ett och samma tillfälle kan minst motsvarande en hel flaska vin konsumeras (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Dessutom har samma rapport visat att 69 procent av danskar ungdomar mellan 15 och 16 år anger att de varit berusade under det senaste året. I Sverige har enbart 32 procent av ungdomar i samma ålder angett samma sak (Statens folkhälsoinstitut, 2012).

Som nämnts ovan har olika studier visat att det kan finnas skillnader i studenters alkoholbruk beroende på kön samt vilket program de läser. En studie från år 2004 (Bullock) som gjorts på fyra olika universitet (Lund, Växjö, Kalmar och Umeå) och där sammanlagt 4575 studenter deltagit visar att även studenters boende kan påverka i vilken omfattning alkohol konsumeras. De studenter som bor i korridor eller delar boende med andra studenter dricker mer och även de som deltar i studentföreningars aktiviteter tenderar till att dricka mer alkohol.

Eftersom hög alkoholkonsumtion kan leda till olika kortsiktiga och långsiktiga problem som till exempel olyckor och våld respektive leverskador, sömnproblem, ångest och beroende och därmed skapar problem såväl på individnivå som på samhällsnivå är detta ett intressant ämne att undersöka (Vårdguiden Stockholms län, 2008). Alkohol tros vara en orsak till cancer hos 10 procent av alla män som insjuknar årligen och cirka tre procent hos alla kvinnor som får någon typ av cancer (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Som Winroth och Rydqvist (2008) skriver är det lätt att hamna i ett riskfullt alkoholbruk och ju tidigare man börjar dricka alkohol desto snabbare går det att bli beroende. Att undersöka vilka samband som finns mellan olika bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön och studieinriktning kan ge intressanta svar som eventuellt skulle kunna användas vid hälsofrämjande arbete vid ett senare tillfälle. Ytterligare är det intressant att undersöka om medvetenheten om hälsoriskerna med alkoholbruk påverkar mängden alkohol som konsumeras.

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att undersöka universitetsstudenters alkoholvanor. I studien ska eventuella samband mellan universitetsprogram som respondenten läser och

5

1.3 Frågeställningar

1. Hur ofta och i vilka situationer konsumeras alkohol?

2. Vilka samband finns mellan kön, ålder och alkoholkonsumtion? 3. Påverkar deltagande i studentföreningen alkoholkonsumtionen? 4. Påverkar studentföreningarnas traditioner alkoholkonsumtionen?

5. Skiljer alkoholvanorna sig åt med avseende på kunskapsnivån kring hälsoriskerna?

Baserat på tidigare forskning som har visat att studenter inom vården dricker mindre och håller sin alkoholkonsumtion mer stabil. Vi förväntar oss att hitta skillnader bland

studenternas alkoholvanor på olika utbildningar. Vår hypotes är att hälsogruppen kommer skilja sig åt i alkoholkonsumtion mot den grupp som inte innehåller hälso- och vårdstuderande studenter.

2. Metod

2.1 Design

Redan i tidigt skede diskuterade vi hur studien skulle utformas. Designen skulle vara simpel och lätt att förstå. I och med att syftet för studien var bestämt valde vi att genomföra en kvantitativ studie då syftet styr val av undersökning (Patel & Davidsson, 1991). Några

karaktäristiska drag för den kvantitativa metoden är att man ser objektivt på saker, till skillnad från den kvalitativa metoden där man jobbar utifrån ett subjektivt perspektiv (Patel &

Davidson, 1991). Därför lämpar sig kvantitativ metod bättre i detta fall eftersom vi inte avser att göra en djupdykning i ämnet utan väljer att jobba mer med statistik och hård data.

Det finns olika metoder för att genomföra en sådan studie. Exempel är fall-kontroll studier, kohortstudier och tvärsnittsstudier (Andersson, 2006). Vi valde att genomföra en

tvärsnittsstudie framför allt av rent praktiska skäl. Resultatet man får vid en tvärsnittsstudie ger en bild av hur vanligt ett visst fenomen är i en population, vilket ger oss möjligheten att dra slutsatser om studenters alkoholkonsumtion i allmänhet. Om studien visar att det finns samband mellan olika program och studenters drickande kommer vi dock inte kunna dra generella slutsatser om hur studieinriktning påverkar alkoholkonsumtion eftersom

studiepopulationen är begränsad. För att kunna dra pålitliga slutsatser skulle en studie med större antal respondenter behöva genomföras.

6 En tvärsnittsstudie är ett billigt sätt att samla in mycket data på kort tid och därför mycket lämplig i vårt fall. Tvärsnittsstudier kan göras i form av gruppintervjuer eller genom att ta information från ett register. Vi valde att göra ett enkätformulär innehållandes 24 frågor. Vid tvärsnittsstudier samlas data in vid ett tillfälle och detta ger en ögonblicksbild, men genom att formulera frågorna rätt kan man även få en viss tillbakablick. Sådana studier kallas för

retrospektiva studier (Ejlertsson, 2003). Ytterligare skäl till att vi valde att genomföra en tvärsnittsstudie är att den studietypen är enkel och okomplicerad. Nackdelen med att göra en tvärsnittsstudie i enkätform är att man inte får möjligheten att studera orsakssamband. Det vill säga att om vi upptäcker att två fenomen samvarierar kan vi inte avgöra vad som lett till vad.

2.2 Urval

Vi har valt att rikta oss till studenter på Karlstads universitet då syftet med vår studie är att undersöka studenters alkoholvanor. Totalpopulationen för studien är alltså samtliga studenter på Karlstads universitet (Andersson, 2006). Universitetet har cirka 11 500 studenter som studerar antingen på deltid eller heltid (Karlstads universitet, 2013). Att välja studenterna på Karlstads universitet som totalpopulation har gett oss möjligheten att kunna dela ut enkäter personligen på lektionstid istället för att behöva skicka med post eller e-post. Detta sparar både tid och pengar och ökar chansen att få svar då respondenterna träffar oss personligen. Denna studie ingår i vårt examensarbete på b-nivå och är därför ytterst begränsad då det kommer till omfång. Vid en kvantitativ studie ska vi förhålla oss till omkring 100 enkäter. Vi har valt att rikta in oss på fyra universitetsprogram; Sjuksköterskeprogrammet, Hälsa- och Wellnessprogrammet, Civilekonomprogrammet samt Medier- och

kommunikationsprogrammet. Detta för att kunna hålla oss inom ramarna för antalet enkäter och för att resultaten ska bli så signifikanta som möjligt. Vi valde även dessa program för att de skiljer sig också från varandra, vilket är till fördel då det avspeglar populationen bättre. Programmen skiljer sig i det avseende att två av programmen har fokus på hälsa medan de övriga två har andra områden som huvudfokus. Även om vi riktat in oss på endast fyra

universitetsprogram behöver vi göra ytterligare urval för att hålla oss inom ramarna för antalet enkäter. Studiepopulationen är studenter i termin två från de olika programmen. Detta val har inte gjorts slumpmässigt. Vi har valt dessa fyra program eftersom de har ett stort omfång av studenter och inte förgrenar sig i allt för många inriktningar. Anledningen till att vi valt att koncentrera oss på termin två är att hälsa- och wellnessprogrammet enbart är ett tvåårigt program, det vill säga att studenterna enbart läser fyra terminer. Vi kunde inte välja

7 studenterna i termin fyra eftersom de är ute på praktik. Vi har valt att utgå ifrån samma

terminer i de övriga programmen för att inte få en snedfördelning i resultaten. Två av programmen har fokus på hälsa och sjukvård och de övriga två har inte det. För att kunna se eventuella skillnader i alkoholkonsumtion beroende på fokus i programmet har vi delat upp studiepopulationen i två grupper - strata (Ejlertsson, 2003). Den första undergruppen innefattar sjuksköterskeprogrammet och hälsa & wellnessprogrammet (n= 55) och kommer hädanefter kallas för hälsagruppen. Den andra undergruppen innefattar de övriga två

programmen (n= 54) och kommer kallas ekonomi- och kommunikationsgruppen. Vidare har ett slumpmässigt urval gjorts från respektive stratum. 60 enkäter har delats ut bland studenter i hälsagruppen och 60 enkäter i ekonomi- och kommunikationsgruppen. Exakt hur utdelningen av enkäter har gått till beskrivs utförligt i avsnittet om datainsamlingsmetod. Vid utdelning av enkäterna var 71 studenter från stratum 1 närvarande och 130 studenter från stratum 2.

Det finns olika urvalsmetoder att använda sig av vid genomförande av kvantitativa studier. Ett sätt att välja ut en studiepopulation är genom att dra ett stickprov. Detta ska vara

slumpmässigt för att kunna representera totalpopulationen i största möjliga mån (Ejlertsson, 2003). Man kan även dra icke-slumpmässiga stickprov men i sådant fall kommer resultatet i studien inte kunna generaliseras. Med tanke på syftet i denna studie är ett icke-slumpmässigt stickprov mycket olämpligt att använda. Obundet slumpmässigt urval kallas det då alla individer från totalpopulationen har möjligheten att komma med i stickprovet. I den av oss genomförda studien hade inte alla individer lika stor chans att hamna i stickprovet. Detta beror dels på att vi valt ut en termin på fyra program. Utav de studenter som ingår i den gruppen (n=201) är det 120 stycken som fick möjligheten att svara på enkäten. Den typen av urvalsmetod vi har använt kallas för stratifierat urval (Ejlertsson, 2003). Man delar

populationen i olika grupper (strata) varpå det är viktigt att grupperna är homogena i något avseende. Grupperna är homogena med avseende på att alla respondenter är heltidsstudenter. Dessutom är de två olika grupperna homogena då det gäller fokus på de olika programmen. Eftersom studiens omfång och tidsram är begränsad så minskades urvalsmöjligheterna i studien.

2.3 Datainsamlingsmetod

Vi kontaktade ansvariga lärare för respektive program och berättade kort om oss och vår studie. Vi avtalade tid med lärarna om när skulle passa att vi delade ut enkäterna. Vid utdelning av enkäterna har vi kort presenterat oss själva samt ämnet vi undersöker. Vi

8 förklarade hur enkäterna skulle fyllas i och bad studenterna att noggrant läsa följebrevet och instruktionerna. Vi berättade även vad vi kommer använda den insamlade data till och att enkäterna kommer förstöras efter att vi avslutat uppsatsen. Detta för att ge en ökad trygghet och förståelse i och med deltagandet. Studenterna har sedan skickat runt enkäterna i klassen och de som ville delta fick ta en enkät, de som ville avstå skickade enkäterna vidare. Vi lämnade klassrummet ett tag för att låta studenterna svara i lugn och ro. Efter att studenterna svarat klart på enkäterna lämnade de dessa till läraren som sedan lämnade dem till oss. Vi valde att göra på detta vis för att minska risken att vi ska se vilka som svarar på enkäten och senare kunna lista ut vem som svarat vad. Genom detta förhållningssätt förhåller vi oss till konfidentialitetskravet. Vi har därefter analyserat enkäterna och genom koder och kategorier så kommer det att vara omöjligt för utomstående att urskilja individerna.

Undersökningen har genomförts i form av en tvärsnittsstudie med hjälp av enkäter. Vid konstruktionen av en enkät är det många aspekter att ta hänsyn till; bland annat ska ett

följebrev utformas där deltagarna får den information de behöver för att kunna ta ställning till om de vill delta i undersökningen eller inte. Det är viktigt att syftet med studien lyfts fram och att information om att studien är konfidentiell och frivillig finns med (Patel & Davidson, 1991).

Enkäten består av 24 stycken frågor varav den sista är frivillig (se bilaga 7.3). Det är en öppen fråga där respondenten har möjlighet att lägga till något som kan vara intressant vid

bearbetningen. I övrigt har vi använt oss av fasta svarsalternativ för att detta underlättar för respondenten att behålla motivationen under hela undersökningen (Patel & Davidson, 1991). De första tre frågorna är bakgrundsfrågor för att få information om respondentens kön, ålder och studieinriktning (Patel & Davidson, 1991). Den fjärde frågan handlar om huruvida respondenten dricker alkohol eller inte. Är svaret nej ska respondenten gå vidare till fråga 17. Frågorna 5 till 16 handlar om hur ofta, hur mycket, varför och vad respondenten dricker samt hur den egna alkoholkonsumtionen upplevs. Frågorna 17 till 23 handlar om medlemskapet i studentföreningen, nollning och alkoholkonsumtion i samband med studentlivet. Vidare är det viktigt att tänka på variation bland svarsalternativen. Genom att använda varierande

svarsalternativ minskas risken för att respondenten ska tycka att enkäten känns enformig. När man använder samma typ av svar, exempelvis ja/nej frågor ska svarsalternativen vara lika och i samma ordningsföljd genom hela enkäten. I slutet på enkäten tackar vi respondenten för att denne har medverkat i undersökningen.

9 Innan utdelning av enkäterna bör en pilotstudie genomföras för att försäkra sig om att

frågorna inte går att missuppfatta och att hela området har behandlats. Dessutom kommer man få feedback om frågeformulärets layout, svarsalternativen och om studien i allmänhet. Vi valde att göra en liten pilotstudie innan utdelning av enkäterna, vilket är något som även rekommenderas i litteraturen (Patel & Davidsson, 1991). Vi mailade följebrevet och enkäten till sammanlagt 7 personer varav 6 stycken svarade. Respondenterna tyckte att ämnet var mycket intressant och att enkätens längd var lämplig med tanke på området. Vi fick synpunkter på några olika frågor vilket ledde till att vi anpassade dessa. Ett exempel på en fråga vi har ändrat är fråga 8 där vi har förtydligat instruktionerna samt lagt till

svarsalternativ. På frågorna 13 till 16 hade vi varierande svarsalternativ som vi ändrade för att respondenterna ansåg att det var något förvirrande.

2.4 Databearbetning/Analys

Vid bearbetning av insamlad data har programmet SPSS Statistics använts. Innan data kunde matas in har samtliga frågor kodats och kodningsmallen har lagts in i programmet. Efter att all data lagts in i programmet har vissa av svarsalternativen kodats om för att efteråt kunna analyseras lättare. Frågorna 1 till 3 är bakgrundsfrågor. Första frågan behövde inte kodas om eftersom denna enbart har två svarsalternativ; man respektive kvinna. Det är ett flertal frågor som enbart har två svarsalternativ och inga av dessa har kodats om. Fråga 2 har kodats om till yngre (födda 1991-1994) och äldre (födda 1960-1990) för att dela upp respondenterna i två grupper och kunna jämföra yngre mot äldre. Frågan om studieinriktning har kodats om till hälsagrupp och ekonomi- och kommunikationsgrupp. I hälsagruppen ingår de respondenter som läser antingen programmet hälsa & wellness eller sjuksköterskeprogrammet och i ekonomi- och kommunikationsgrupp ingår de som läser de övriga två programmen. Vid omkodning av frågan som handlar om ifall att respondenten dricker alkohol eller inte har vi gjort om de fyra svarsalternativen till två; ja och nej (för att se ursprungliga svarsalternativ se bilaga 7.3). På frågan om mängden alkohol som konsumeras har vi kodat om från 5 till 3 alternativ; "sällan" (dricker några gånger om året och dricker 1-2 gånger i månaden), "mellan" (dricker 3-4 gånger i månaden) och "ofta" (dricker 5-6 gånger i månaden och 7 gånger eller mer). Vi var intresserade av att analysera om det finns några skillnader i vilka sammanhang som studenterna dricker beroende på programmet de läser och hur gamla de är. Frågan om hur stor mängd alkohol som brukar konsumeras kodades om till "lite" (1-6 glas), "mellan" (7-10 glas) och "mycket" (11 glas eller mer). Frågorna 18 och 19 som behandlar respondenternas

10 deltagande och alkoholkonsumtion vid studentföreningarnas övriga aktiviteter har kodats om till "sällan" (aldrig och sällan), "ibland" (ibland och ofta) och "ofta" (väldigt ofta och varje gång). Den sista frågan är en bonusfråga där respondenten har möjligheten att lägga till något i undersökningen. Då det enbart har lämnats ytterst få svar har vi valt att inte analysera dessa.

2.5 Bortfall

Bortfall innebär att en person ur studiepopulationen väljer att inte delta i undersökningen (Ejlertsson, 2003). Självfallet bör man försöka att minimera bortfallet för att studiens resultat ska kunna tolkas och generaliseras till populationen. Om bortfallet i denna undersökning varit lågt är svårt att säga. 120 enkäter har delats ut, hälften i hälsagruppen och resten i ekonomi- och kommunikationsgruppen och sammanlagt har 109 enkäter fyllts i. Sammanlagt har 201 studenter varit närvarande vid utdelning men det fanns enbart 120 enkäter och det är oklart hur många som hade valt att svara om det funnits enkäter till samtliga studenter. Eftersom enbart 48,6 procent av urvalet svarat på samtliga frågor är det oklart om resultatet kommer kunna generaliseras till populationen. Högt internt bortfall visar frågan om varför alkohol konsumeras (fråga 8). Utesluts denna fråga från undersökningen har 75,2 procent svarat på samtliga frågor. Vi har inte vidtagit särskilda åtgärder för att minska bortfallet förutom att utesluta fråga 8 från analysen samt genomföra en pilotstudie för att säkerställa enkätens kvalitet. Antalet enkäter har delats ut i de två olika strata och de studenter som ville svara fick ta varsin enkät och fylla i den. Vi har enbart delat ut enkäter en gång per strata och inte gått tillbaka ett flertal gånger för att få in fler svar. En bortfallsanalys har inte genomförts då studiepopulationen är relativt liten. Att göra en bortfallsanalys hade kunnat vara av intresse om urvalet hade varit större. Dessutom hade det i sådant fall varit intressant att undersöka varför svarsfrekvensen på fråga 8 varit så låg.

2.6 Etiskt förhållningssätt

Vid genomförande av en studie är det viktigt att använda ett etiskt försvarbart förhållningssätt och att följa vetenskapsrådets etiska krav. De fyra kraven är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska helst i förhand informera respondenterna om vilken roll de har i studien, vad som är syftet med den, hur den genomförs till exempel i form av en enkät eller intervju, vilka som är ansvariga för studien och vilken institution som står bakom studien (Vetenskapsrådet,

11 2009). Här ska respondenterna också informeras om att deras deltagande i studien är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan. I denna undersökning hade respondenterna möjlighet att avbryta sin medverkan fram till att de lämnade in enkäten till respektive lärare. Efter inlämningen kunde de inte ångra sitt deltagande i studien. Vi informerade muntligt om detta innan utdelning av enkäterna. Det så kallade samtyckeskravet innebär att deltagarna i studien samtycker till undersökningen och deltar frivilligt. Detta är något som vi förhållit oss till genom att muntligt presentera oss själva och studien samt skriftligt genom följebrevet (se bilaga 7.2) som studenterna blev tilldelade i samband med utdelningen av enkäter. Vi har både sagt till respondenterna samt skrivit i följebrevet att deltagandet i studien är frivilligt. Beroende på vilken typ av undersökning som genomförs (intervju, enkät, observationer eller experiment) behöver eventuellt respondentens samtycke att inhämtas i förväg

(Vetenskapsrådet, 2009). Är respondenten under 15 år krävs vårdnadshavarens samtycke. Detta har dock inte varit aktuellt i denna studie då den yngste respondenten var 19 år. Vid en studie där respondenten inte deltar aktivt som till exempel då man hämtar information från ett myndighetsregister för att sammanställa statistik krävs inget samtycke. I en tvärsnittsstudie där man lämnar enkäter kan man bestämma att inlämning av ifylld enkät innebär att

respondenten ger sitt samtycke till studien, förutsatt att respondenten fått tillräckligt med information om studien i förväg (Vetenskapsrådet, 2009). Det sistnämnda tillvägagångssättet är något som använts i denna enkätundersökning då det har lämpat sig bäst i detta fall.

I alla forskningsundersökningar är det av etiska orsaker viktigt att informera de deltagande om konfidentialitetskravet. De deltagande skall inte behöva känna oro över att personliga

uppgifter kan komma att leda till att utomstående personer kan urskilja en individ utifrån dennes svar i enkäten (Vetenskapsrådet, 2009). Alla uppgifter som kan vara identifierbara ska behandlas på ett sätt som gör det omöjligt för utomstående att urskilja deltagarna i studien. Detta är speciellt viktigt vid frågor som kan uppfattas som känsliga och personliga

(Vetenskapsrådet, 2009). Framför allt vid undersökningar av mindre populationer och grupper är det viktigt att följa konfidentialitetskravet för att minska risken att individer kan urskiljas vilket vi också förhåller oss till och informerar om i enkäten. Information om nyttjandekravet är något som man bör upplysa om eftersom uppgifterna om de individer som deltagit får endast användas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2009).

Vi har, som beskrivits ovan, skrivit ett följebrev som vi låtit utgöra första sidan framför enkäten. Där har vi informerat respondenterna om vilka vi är, vilken institution som står bakom studien och hur vi kan nås vid eventuella frågor. Vidare har vi informerat om syftet med studien och att deltagandet är frivilligt samt att all data behandlas konfidentiellt (se

12 bilaga 7.2). Vid undersökningen har enkäterna delats ut i det klassrum där studenterna i de utvalda programmen befann sig i. Därefter var det helt frivilligt för studenterna att fylla i en enkät. Vi har inte varit närvarande vid ifyllning och insamling av enkäterna utan dessa har tilldelats oss senare av ansvarig lärare. Detta för att vi inte skulle kunna se vilka som valde att delta i studien. Vi kommer inte redovisa resultatet på ett sådant sätt att enskilda studenter på de fyra universitetsprogrammen kan urskiljas. Åtgärder som att kategorisera in personerna i åldersgrupper har vidtagits för att försvåra identifieringen av respondenterna. Vi har även i förväg informerat respondenterna om att de ger sitt samtycke till studien i och med inlämning av en ifylld enkät samt att endast vi som genomför studien kommer att behandla uppgifterna.

3. Resultat

Vi har att redovisa de frågor som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar (se enkät, bilaga 7.3). På grund av studiens begränsade omfång har endast vissa frågor analyserats och presenterats i tabeller.

I denna undersökning har 109 personer ingått (se tabell 3.1 och 3.2).

Tabell 3.1 Demografi över studiepopulationen

Ekonomi- och

Hälsogruppen n = 55 (%) kommunikationsgruppen n = 54 (%) Totalt

Kvinnor 47 (85,5) 33 (61,0) 80 (73,4)

Män 8 (14,5) 21 (39,0) 29 (26,6)

Yngre 30 (54,5) 30 (55,5) 60 (55,0)

Äldre 25 (45,5) 24 (44,5) 49 (45,0)

Tabell 3.2 Åldersfördelning hos studiepopulationen

Ålder

Medelvärde 24

Medianvärde 22

Minimum 19

13 Tabell 3.3 Samband mellan olika variabler och åldersgrupper.

Yngre, n = 60 (%) Äldre, n = 49 (%) P-värde*

Hur ofta dricker du alkohol i genomsnitt?

n=102

Sällan (dricker några gånger om året eller 1-2 gånger i månaden)

28 (49,1) 20 (44,4)

Mellan (dricker 3-4 gånger i månaden)

15 (26,3) 14 (31,1) 0,708

Ofta (dricker 5 gånger

eller mer i månaden) 14 (24,6) 11 (24,4)

Hur mycket alkohol brukar du dricka? n=101 Lite (dricker 1-6 glas)

32 (57,1) 28 (62,2)

Mellan (dricker 7-10 glas)

13 (23,2) 10 (22,2) 0,556

Mycket (dricker 11 glas

eller mer) 11 (19,6) 7 (15,6)

Vid vilka sammanhang dricker du oftast alkohol? n=90

Fest 45 (86,5) 21 (55,3)

Till maten 2 (3,8) 12 (31,6) 0,031

Myskvällar 4 (7,7) 5 (13,2)

Annat 1 (1,9) 0 (0,0)

*P-värde <0,05 är signifikant.

Enligt tabellen 3.3 har cirka en fjärdedel av studenterna svarat att de dricker alkohol ofta oavsett om de tillhör den yngre eller äldre åldersgruppen. När det gäller antal studenter som dricker sällan eller ibland fördelar sig även det ungefär lika oavsett åldersgrupp. Hur ofta man dricker alkohol skiljer sig inte signifikant åt mellan den yngre och äldre åldersgruppen. 19,6 % av de yngre anger att de dricker mycket alkohol till skillnad från de äldre då 15,6 % anger detta. Resultatet i denna fråga har ett p-värde på 0,556 och visar inga samband mellan åldersgrupp och den mängd alkohol som konsumeras. Är p-värdet under 0,05 betyder det att resultatet är signifikant och man kan se ett tillförlitligt samband mellan de variabler man undersökt.

Frågan där respondenterna lämnar information om i vilka sammanhang de konsumerar alkohol (fråga 7) har 90 personer besvarat. Av de yngre dricker 86,5 % alkohol i samband med fest. Bland de äldre dricker 55,3 % i samband med fest och 31,6 % dricker alkohol till

14 maten. Denna fråga har ett p-värde på under 0,05 vilket visar att sambandet mellan

åldersgrupp och tillfällen då alkohol konsumeras är signifikant.

Tabell 3.4 Samband mellan olika variabler och studentgrupper.

Hälsagruppen, n = 55 (%)

Ekonomi och kommunikations- gruppen,

n = 54 (%) P-värde*

Deltar du i nollningen? n=109

Ja 22 (40,0) 33 (61,1) 0,028

Nej 33 (60,0) 21 (38,9)

Deltar du i studentföreningens övriga aktiviteter? n=108 Sällan (deltar aldrig

eller sällan)

41 (74,5) 24 (45,3)

Ibland (deltar ibland eller ofta)

9 (16,4) 22 (41,5) 0,006

Ofta (deltar väldigt

ofta eller varje gång) 5 (9,1) 7 (13,2)

Dricker du alkohol i samband med dessa aktiviteter? n=101 Sällan (dricker aldrig

eller sällan)

28 (54,9) 14 (28,0)

Ibland (dricker ibland eller ofta)

14 (27,5) 22 (44,0) 0,023

Ofta (dricker väldigt

ofta eller varje gång) 9 (17,6) 14 (28,0)

Anser du att studentföreningen uppmuntrar till alkoholkonsumtion vid dessa aktiviteter? n=94

Ja 26 (59,1) 26 (52,0) 0,49

Nej 18 (40,9) 24 (48,0)

Påverkar din medvetenhet om hälsoriskerna den mängd alkohol du dricker?

n=106

Ja 27 (51,9) 30 (55,6) 0,708

Nej 25 (48,1) 24 (44,4)

*P-värde <0,05 är signifikant.

Tabellen ovanför (3.4) visar att 60 % av studenterna i hälsagruppen inte deltar i nollningen och 38,9 % i ekonomi- och kommunikationsgruppen har valt att avstå från denna aktivitet. Denna fråga (fråga 17) har ett p-värde på under 0,05 och man kan därför dra slutsatsen att det finns ett samband mellan studieinriktning och huruvida man väljer att delta i nollningen. Av hälsagruppen har omkring tre fjärdedelar angett att de sällan deltar i studentföreningens

15 övriga aktiviteter (fråga 18). I samband med dessa dricker 45,1 % ibland eller ofta (fråga 19). I ekonomi- och kommunikationsgruppen deltar nästan 55 % ibland eller ofta i de övriga aktiviteterna och det är 72 % som anger att de dricker ibland eller ofta. Resultaten på denna fråga visar att det finns ett ännu starkare samband mellan studieinriktning och om man väljer att delta i de övriga aktiviteterna eller inte.

När det gäller frågan (fråga 21) om studenterna anser att studentföreningen uppmuntrar till alkoholkonsumtion vid dessa aktiviteter har 59,1 % av hälsagruppen svarat ja och 52,0 % av ekonomi- och kommunikationsgruppen har svarat detsamma. P-värdet överstiger 0,05 vilket betyder att resultatet inte visar några tillförlitliga samband mellan variablerna.

Fråga 23 handlar om huruvida studenternas medvetenhet om hälsoriskerna påverkar den mängd alkohol de dricker. Fördelningen mellan grupperna är väldigt lika, 51,9 % respektive 55,6 % har svarat ja på frågan. Huruvida man väljer att konsumera alkohol trots

medvetenheten om hälsoriskerna skiljer sig inte signifikant åt mellan hälsagruppen och ekonomi- och kommunikationsgruppen.

4. Diskussion

4.1 Resultatdiskussion

Analysen har visat att vår hypotes om att hälsastudenter dricker mindre alkohol och har en sundare inställning till alkohol inte kan verifieras. Hade studiepopulationen varit större samt haft en jämnare fördelning mellan könen och åldrarna är det möjligt att resultaten sett annorlunda ut.

Vi har valt att inte titta på samband mellan könen och andra faktorer eftersom det enbart ingick 29 män i undersökningen jämfört med 80 kvinnor. Inom hälsoyrkena är det ofta fler kvinnor än män och detta avspeglas även då vi jämför ”typiska” hälsoprogram med andra studieinriktningar. Utav de 29 män som ingått i studien läste 21 stycken något av programmen i ekonomi- och kommunikationsgruppen.

Respondenterna var födda mellan 1960-1994 och har kodats efter födelseår. Det vill säga att exempelvis den som är född 1960 antas vara 53 år gammal. Vi har delat upp studenterna i två åldersgruppen, äldre och yngre. 19-22 år tillhör kategorin yngre och 23 år och uppåt

kategoriseras som äldre. Vi hade ett antagande om att de yngre studenterna oftare dricker i samband med fest och då i stora mängder medan de äldre oftare dricker alkohol till maten och

16 i samband med myskvällar. Detta antagande har bekräftats (se tabell 3.3) delvis.

Studien har visat att fler utav studenterna i ekonomi- och kommunikationsgruppen väljer att delta i nollningen och studentföreningens övriga aktiviteter. Ytterligare har det visat sig att även fler av dem dricker i samband med dessa aktiviteter.

Vi har som sagt inte kunnat verifiera vår hypotes om att hälsastudenter har en annan

inställning till alkohol då det kommer till exempelvis; den mängd som konsumeras (se bilaga 7.1) och i vilka sammanhang alkohol förtärs. Vi har även analyserat om det finns några skillnader mellan hälsagruppen och ekonomi- och kommunikationsgruppen då det gäller hur ofta de konsumerar alkohol och i vilka sammanhang. Analysen har inte visat några

signifikanta skillnader beroende på studieinriktning varpå vi valde att inte redovisa dessa resultat i någon tabell. Studien har allmänt visat att de flesta studenter konsumerar ”lite” eller ”mellan” mängd alkohol oavsett om man jämför åldersgrupper eller studieinriktning (se tabell 3.3 och bilaga 7.1). Detta kan bero på hur omkodning av svarsalternativen har gjorts på frågan gällande hur stor alkoholmängd som konsumeras. Liten alkoholkonsumtion innebär att

personen konsumerar 1-6 glas per tillfälle vilket likaväl skulle kunna uppfattas som ”mycket”. Att göra omkodningen på ett annat sätt hade dock inte fungerat på grund av de

svarsalternativen som har använts i enkäten. Vi anser dock att detta skulle vara intressant att undersöka i en större studiepopulation då vi antar att vi skulle finna andra resultat då tidigare studier har visat att val av studieinriktning kan påverka inställningen till alkoholrelaterade aktiviteter (Dahlin, et. al., 2011). Kanske kan det vara så att hälsastudenter ändå har en annan inställning då hälsagruppen inte väljer att delta i studentaktiviteterna (nollningen inräknad) i samma utsträckning som studenterna i ekonomi- och kommunikationsgruppen. Tidigare studier har faktiskt visat att ett deltagande i studentföreningen påverkar alkoholkonsumtionen (Bullock, 2004). Nollningen är känd bland studenterna på Karlstads universitet som den studenthögtid då det konsumeras mest alkohol och det är även den aktivitet som infaller först efter skolstarten som sker varje höst. Det skulle vara av intresse att undersöka om studenter med hälsa och vård som fokus har en annan inställning till alkohol och studentaktiviteter efter nollningen än studenter med annat studiefokus. Detta eftersom att resultaten visar att antalet studenter i hälsagruppen som väljer att avstå från de övriga aktiviteterna, som infaller senare under året, är ännu mindre än de som deltar i nollningen tillskillnad från ekonomi- och kommunikationsgruppen som har ett högre deltagande på båda frågorna. Denna hypotes har inget vetenskapligt stöd men kan vara intressant att undersöka vid eventuella framtida studier.

17 När det gäller frågan om studentföreningarna uppmuntrar till alkoholkonsumtion vid dessa aktiviteter tycker omkring hälften av båda grupperna att så är fallet. I och med att det är betydligt fler studenter i ekonomi- och kommunikationsgruppen som är aktiva i

studentföreningen trodde vi att färre skulle hålla med om påståendet huruvida

studentföreningen påverkar alkoholkonsumtionen. Resultatet kan eventuellt vara missvisande då deltagandet i studentföreningen skiljer sig betydligt mellan hälsagruppen och ekonomi- och kommunikationsgruppen. Kanske skulle hälsagruppen ha haft ett annat synsätt på

studentföreningens inflytande om gruppen hade haft en större andel deltagande, på samma sätt som att ekonomi- och kommunikationsgruppen kanske skulle ha sett mer objektivt på frågan om de hade haft färre deltagande.

En analys på hur studenternas medvetenhet om hälsoriskerna påverkar den mängd alkohol som de konsumerar har visat att det inte heller finns några samband mellan medvetenhet och studieinriktning. Detta resultat skiljer sig mot vår förväntan från hypotesen i undersökningen. Eftersom frågan handlar om egen uppfattning kan detta ha påverkat resultatet då alla tolkar kunskap och information olika. Ännu en anledning till detta resultat skulle kunna vara att alla universitetsstudenter har bra kunskap kring riskerna med alkoholkonsumtion och därför lika stor medvetenhet. Det är möjligt att svenskar i allmänhet har bättre vetskap kring

alkoholkonsumtion och olika risker som den medför jämfört med invånare i andra länder. Enligt vår undersökning och ovannämnda studier (Dahlin, et. al., 2011) har studenter med fokus på hälsa delvis ett annat förhållningssätt till alkohol. Studiepopulationen i de tidigare studierna har varit större än i denna vilket också kan vara förklaringen till olika resultat.

4.2 Metoddiskussion

Genom detta arbete har vi fått större inblick i studenters alkoholvanor och syn på

alkoholkonsumtion samt dess eventuella risker. I och med att vi först gjorde en noggrann litteraturbearbetning hade vi fått en bra inblick i området. Vi granskade både litteratur, rapporter och tidigare studier. Vi anser att vi på detta sätt har fått en bra grund för att kunna utarbeta en bra studie. När vi granskat tidigare studier har vi fått inspiration på exakt vad vi ville undersöka och hur enkäter kan gestaltas. Därefter var det väldigt enkelt för oss att konstruera syfte och frågeställningar. Vår hypotes grundade sig i en viss nyfikenhet på området och egna uppfattningar om att studenter som läser program med fokus på vård och

18 hälsa har ett annat förhållningssätt till alkohol än övriga studenter. För att kunna verifiera eller falsifiera denna hypotes la vi mycket tid på att utforma frågeställningarna.

Vid konstruktionen av enkäten har frågor utformats så att de senare skulle kunna besvara frågeställningarna och syftet med undersökningen. Vi har undvikit otydliga frekvensord såsom ofta och ibland i frågeställningarna eftersom dessa kan tolkas olika och därmed leder till opålitliga svar. Två andra aspekter som vi tagit hänsyn till är frågornas grad av

standardisering och strukturering (Patel & Davidson, 1991). Med hög standardisering menas att frågornas utformning och följd är densamma på alla enkäter. Hög strukturering innebär att svarsalternativen är fasta och att ett väldigt litet eller inget utrymme lämnas för de deltagande att utveckla sina svar. Detta är något som representerar den kvantitativa metoden eftersom man jobbar med hård data och statistik vid analys (Patel & Davidson, 1991). Att följa dessa regler kring frågekonstruktion höjer studiens reliabilitetanser vi.Ännu en åtgärd som vi vidtagit för att höja studiens tillförlitlighet är att vi vid de flesta frågor använt ett jämt antal svarsalternativ. På detta sätt blir respondenterna tvungna att ta ställning. Enligt litteraturen har människan lätt för att dra sig bort från ändpunkterna och in mot mitten (Patel & Davidsson, 1991). Det anses vara ett radikalt steg men vi antar att vi i och med detta erhåller mer sanningsenliga svar än om det finns ett ”bekvämt” mittenalternativ att välja.

Efter genomgång av andra studier har vi fått uppfattningen att alkoholkonsumtionen skiljer sig bland studenter beroende på studieinriktning och ålder. Även könet verkar vara en faktor som påverkar. Vid val av urvalsmetod har vi valt att använda stratifierat urval vilket vi nu i efterhand anser var rätt. Vi valde att förhålla oss till två program som fokuserar på hälsa och två program som har ett annorlunda fokus. För att testa vår hypotes var det viktigt att de två strata som vi har delat in studiepopulationen i skiljer sig tydligt från varandra samtidigt som de är homogena i något avseende. Vi anser att vi har uppnått detta i och med denna

fördelning. Hade studiens omfång varit större hade fler studenter från olika program kunnat ingå vilket i sådant fall hade ökat studiens reliabilitet ytterligare. Större studiepopulation hade även medfört möjlighet till att välja obundet slumpmässigt urval eller systematiskt urval som metod då dessa tillhör de vanligaste och mest beprövade metoderna. Vi antar att detta skulle leda till mycket pålitliga och användbara resultat. Vid användning av slumpmässigt urval har alla i populationen lika stor chans att komma med i undersökningen vilket automatiskt leder till bred spridning med tanke på kön, ålder och andra bakgrundsfaktorer. Systematiskt urval avspeglar ofta populationen på ett rättvist sätt då var n:te person deltar. Med tanke på att vi har haft visst bortfall, framförallt på frågan om varför studenterna konsumerar alkohol har vi

19 funderat kring studiens reliabilitet. Det är oklart att säga varför svarsfrekvensen på den frågan varit relativt låg. De flesta frågor har besvarats av samtliga respondenter men just denna verkar ha varit dåligt formulerat av oss. Detta antagande gör vi på grund av det höga interna bortfallet. Det är en fjärdedel som inte har svarat på denna fråga och därför blir vi tvungna att ta bort frågan då man kan utgå ifrån att även de personer som har svarat har missuppfattat instruktionerna och svarat felaktigt. Eventuellt hade den visat att studenter i hälsagruppen dricker för att det är gott och för att slappna av medan studenter i den andra gruppen dricker för att bli berusade och ha kul eller tvärtom. Vi hade gärna använt oss av denna fråga vid analysen då vi tycker att den har hög validitet i undersökningen men vi var tvungna att överväga och utesluta den. I övrigt har bortfallet varit relativt lågt och studiens resultat kan anses vara tillförlitliga.

Vid eventuella framtida studier hade vi valt att testa enkäten ytterligare en gång efter redigering för att säkerställa att frågor och instruktioner inte går att missuppfatta. Dessutom hade vi valt att ha något färre frågor i enkäten eftersom vi vid analysen har märkt att vissa frågor inte varit valida. Det är svårt att fastställa i förväg vilka frågor som verkligen är relevanta för undersökningens syfte vilket än en gång visar vikten av att göra en utförlig pilotstudie. Med tanke på undersökningens begränsningar anser vi dock att vi gjort det bästa under rådande omständigheter.

Ett annat problem vi stött på berör kontakten till två av lärarna då den har varit något

komplicerad och det har i sin tur försvårat insamlingen av data. Vid kontakt med dessa lärare har respons från dem ibland uteblivit vilket medfört en försening av utdelningen av enkäterna. Detta har påverkat vår tidsplan men troligtvis inte våra resultat.

Eftersom alkohol och alkoholkonsumtion kan vara ett känsligt ämne för många var det ytterst viktigt att vi arbetade på ett etiskt försvarbart sätt. I en undersökning med liten

studiepopulation bör stor vikt läggas vid konfidentialiteten. Enligt oss har vi lyckats bra med detta. Vi kan inte urskilja enskilda individer och se vad var och en har svarat. Som vi beskrivit tidigare ska studier ha en allmännytta. Vi anser att vår studie är för småskalig för att man ska kunna dra allmänna slutsatser kring ämnet men den kan ses som ett förarbete till en eventuell större studie. I sådana fall skulle bland annat universitetshälsovården kunna använda sig av de resultat man kommit fram till vid hälsopromotion.

20

5. Slutsatser

Studien har visat att vår hypotes om att studenter vars studiefokus ligger på hälsa har ett annat förhållningssätt till alkohol än de studenter som har ett annat studiefokus inte kan verifieras. Vi har dock kommit fram till att de yngre studenterna oftare konsumerar alkohol i samband med fest till skillnad från de äldre som oftast konsumerar alkohol i samband med mat och myskvällar. Studien har även visat att studenterna i ekonomi- och kommunikationsgruppen deltar i nollningen och studentföreningens övriga aktiviteter i större utsträckning än

studenterna i hälsagruppen. På grund av få respondenter kan inga ytterligare slutsatser dras. En jämförelse mellan könen och även ytterligare jämförelser mellan olika studentgrupper hade varit intressant att genomföra. Detta är något som skulle kunna behandlas i framtida forskning.

21

6. Referenser

6.1 Tryckta referenser

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.

Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion. Med fokus på individ-, grupp-

och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

6.2 Elektroniska källor

Boland, M., Fitzpatrick,P., Scallan, E., Daly, L., Herity, B., Horgan, J. & Bourke, G. (2006). Trends in medical students use of tobacco, alcohol and drugs in an Irish university. Drug and

Alcohol Dependence. 85. 123-128.

Bullock, S. (2004). Alcohol, Drugs and Student Lifestyle: a Study of the Attitudes, Beliefs and Use of Alcohol and Drugs among Swedish University Students. BMC Public Health. 9.

Centralförbundet för alkohol- & narkotikaupplysning (CAN). (2010). Hälsa bland

folkhögskoleelever. Tre folkhögskolor i Västra Götaland. (Rapport nr 122) Stockholm: CAN.

Dahlin, M., Nilsson, C., Stotzer, E. & Runeson, B. (2011). Mental distress, alcohol use and help-seeking among medical and business students: a cross-sectional comparative study. BMC

Medical Education. 11.

Hannay,D.R. (1998). Student drinking habits. Alcohol and Alcoholism. 33 (5). 552-553.

Helmer, S.M., Krämer A. & Mikolajczyk R.T. (2012). Health-related locus of control and health behaviour among university students in North Rhine Westphalia, Germany. BMC

22 Karlstads universitet. (2013). Detta är universitetet. Hämtad 2013-05-15 från:

http://www.kau.se/om-universitetet/detta-ar-universitetet

MacKenbach, J.P. & McKee, M. (2013). A comparative analysis of health policy performance in 43 European countries. European Journal of Public Health. 23 (2). 195-201.

Statens Folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen. (2012). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012.

Rapport nr 2012-3-6. 79.

Statens Folkhälsoinstitut. (2012).Var femte förälder i Sverige har låtit sin femtonåring smaka på alkohol. Hämtad 2013-05-15 från: http://www.fhi.se/Press/Artiklar/Var-femte-foralder-i-Sverige-har-latit-sin-femtonaring-smaka-pa-alkohol-/

Statistiska centralbyrån.(2007). Alkohol- och tobaksbruk. Levnadsförhållanden rapport 114. 83.

Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer- inom humanistiska-

samhällsvetenskaplig forskning. 17. Hämtad 2013-03-08 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vårdguiden Stockholms län. (2011). Alkoholberoende. (Alkoholism). Hämtad 2013-03-10 från:

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Alkoholberoende/

Vårdguiden Stockholms län. (2008). Alkoholskador från topp till tå. Hämtad 2013-03-12 från:

23

7. Bilagor

7.1 Bilaga 1- Tabell 7.1.

Tabell 7.1 Samband mellan mängden alkohol som konsumeras och studentgrupper.

Hälsagrupp n=55 (%) Ekonomi- och kommunikationsgrupp n=54 (%) P-värde*

Hur mycket alkohol brukar du dricka? n= 101

Lite 31 (64,6) 29 (54,4)

Mellan 8 (16,7) 15 (28,3) 0,376

Mycket 9 (18,8) 9 (17,0)

24

7.2 Bilaga 2 – Följebrev.

En studie om universitetsstudenters alkoholvanor.

Härmed inbjuds du till att delta i en studie om alkoholvanor bland studenter på Karlstads universitet.

Alkoholkonsumtion ökar allt mer i samhället och studenter är en grupp som ofta kommer i kontakt med alkohol.

Denna undersökning syftar till att undersöka universitetsstudenters alkoholvanor på fyra olika universitetsprogram; Civilekonomprogrammet, Medier- & kommunikationsprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet och Hälsa- & Wellnessprogrammet.

Vi som genomför denna studie är studenter på Hälsa- & Wellnessprogrammet på Karlstads universitet. Deltagande i studien är frivilligt och konfidentiellt och kommer bara användas i vår studie och vårt examensarbete. Efter att data har analyserats kommer enkäterna att förstöras.

Genom att svara på enkäten intygar Du att Du har förstått ovanstående gällande konfidentialitet och hantering av insamlade data.

Har du några frågor eller synpunkter på studien, kontakta oss gärna. Tack på förhand!

Rebecka Berglund Nadine Huchthausen

rebecka_1989_@hotmail.com Nadihuch100@student.kau.se

25

7.3 Bilaga 3 – Enkät.

Enkät om universitetsstudenters alkoholvanor

Att tänka på vid ifyllning av enkät: ☒ = Godkänt svar = Fyll i hela rutan om du ångrar ditt svar. Välj endast ett alternativ på varje fråga. Anser du att flera alternativ stämmer in på dig, välj det alternativ som passar bäst.

1. Kön: ⬜ Man ⬜ Kvinna 2. Född: 19______

3. Universitetsprogram: _____________________________________________________

4. Dricker du alkohol? (Om nej, hoppa till fråga 17)

⬜ Ja ⬜ Nej, jag har aldrig druckit. ⬜ Nej, jag har slutat dricka. ⬜ Nej, jag gör ett uppehåll.

5. Hur ofta dricker du alkohol i genomsnitt?

⬜ Några gånger om året ⬜ 1-2 gånger i månaden ⬜ 3-4 gånger i månaden ⬜ 5-6 gånger i månaden

⬜ 7 gånger i månaden eller mer

6. Vad brukar du oftast dricka?

⬜ Cider/öl ⬜ Vin ⬜ Stark sprit ⬜ Hembränt ⬜ Annat

7. Vid vilka sammanhang dricker du oftast alkohol?

⬜ Fest ⬜ Till maten ⬜ Myskvällar

⬜ Annat: ______________________________

8. Varför dricker du alkohol? Rangordna dina svar från 1 (minst trolig anledning) till 5 (mest trolig anledning), alternativt 6 (mest trolig anledning).

__ Det är gott

__ För att bli berusad och ha kul __ För att alla andra gör det __ För att glömma bekymmer __ För att slappna av

26

9. Hur många ”glas” alkohol dricker du då du är på fest/går ut?

⬜ 1-3 glas ⬜ 4-6 glas ⬜ 7-10 glas ⬜ 11-13 glas ⬜ 14 glas eller mer

10. Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du druckit alkohol?

⬜ Aldrig ⬜ Sällan ⬜ Ibland ⬜ Ofta ⬜ Väldigt ofta ⬜ Varje gång

11. Anser du att du dricker mer alkohol än dina vänner?

⬜ Ja ⬜ Nej, vi dricker lika mycket. ⬜ Nej, jag dricker mindre. ⬜ Vet ej

12. Anser du att du tål mycket alkohol?

⬜ Ja ⬜ Nej ⬜ Vet ej

13. Känner du ibland att du har druckit för mycket alkohol?

⬜ Aldrig ⬜ Sällan ⬜ Ibland ⬜ Ofta ⬜ Väldigt ofta ⬜ Varje gång

14. Händer det att du gör saker du ångrar i samband med att du dricker alkohol?

⬜ Aldrig ⬜ Sällan ⬜ Ibland ⬜ Ofta ⬜ Väldigt ofta ⬜ Varje gång

15. Drabbas du av ångest dagen efter du druckit alkohol?

⬜ Aldrig ⬜ Sällan ⬜ Ibland ⬜ Ofta ⬜ Väldigt ofta ⬜ Varje gång

16. Händer det att du drabbas av minnesluckor efter att du druckit alkohol?

⬜ Aldrig ⬜ Sällan ⬜ Ibland ⬜ Ofta ⬜ Väldigt ofta ⬜ Varje gång

17. Deltar du i nollningen?

⬜ Ja ⬜ Nej

18. Deltar du i din studentförenings övriga aktiviteter (sittningar, tävlingar, tillställningar mm.)?

27

19. Dricker du alkohol i och med dessa aktiviteter?

⬜ Aldrig ⬜ Sällan ⬜ Ibland ⬜ Ofta ⬜ Väldigt ofta ⬜ Varje gång

20. Skulle du kunna delta nykter i dessa aktiviteter och ha lika roligt?

⬜ Ja ⬜ Nej

21. Anser du att din studentförening uppmuntrar till alkoholkonsumtion vid dessa aktiviteter?

⬜ Ja ⬜ Nej

22. Anser du att du är införstådd med hälsoriskerna som alkoholkonsumtion leder till?

⬜ Ja ⬜ Nej

23. Påverkar din medvetenhet om hälsoriskerna den mängd alkohol som du konsumerar?

⬜ Ja ⬜ Nej

24. Är det något du vill lägga till i undersökningen?

_______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________