Att överleva och börja
om
Patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp
-En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Sofia Davidsson, Emilia Sandqvist & Ida Wingård HANDLEDARE: Sandra Siebmanns och Henrik Mårtensson JÖNKÖPING 2020-05-25
Sammanfattning
Bakgrund: År 2018 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk händelse och kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som tillämpats är ”Känsla av sammanhang ”(KASAM) av Aaron Antonovsky.
Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp.
Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Två teman identifierades. En förändrad kropp med subteman; kognitiva förändringar, fysiska förändringar, emotionella förändringar, existentiella
förändringar. En andra chans med subteman; En ny syn på livet, behov av information och stöd och närståendes betydelse. Resultatet visade att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar var vanligt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp kände ett behov av stöd från anhöriga och sjukvård.
Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse.
Händelsen visar sig ha såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Patienterna känner ett ökat behov av stöd och information från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose patientens behov och stärka patientens känsla av sammanhang. Eftersom antalet överlevare ökar finns ett större behov av evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja denna patientgrupp.
Nyckelord: Erfarenheter, hjärtstopp, känsla av sammanhang, omvårdnad, patient, överlevare.
Summary
“To survive and start over. Patients experiences of surviving a cardiac arrest - A literature review”
Background: In the year 2018, approximately 8700 people were affected by a cardiac arrest in Sweden. Cardiac arrest can be experienced as a traumatic event and affect the person's experience of the future life. The theoretical reference is “Sense of coherence” (SOC) by Aaron Antonovsky.
Aim: To describe peoples experiences of surviving a cardiac arrest
Method: A literature review of qualitative design with inductive approach.
Results: Two themes were identified. A changed body with subthemes cognitive
changes, physical changes, emotional changes and existential thoughts. A second chance with subthemes, a new vision on life, need for information and support and the meaning of close relatives. The result showed that cognitive, physical and
emotional changes were common. Patients who suffered from cardiac arrest needed support from relatives and healthcare.
Conclusion: Suffering from av cardiac arrest involves a life-changing experience. The event turns out to have both physical and mental consequences. The patients feel an increased need for support and information from the healthcare system.
The nurse has an important role in meeting the patient's needs and strengthening the patient's sense of coherence. As the number of survivors increases, there is a greater need for evidence-based knowledge of how the nurse can support this patient group in the best way.
Keyword: experiences, cardiac arrest, survivors, nursing, patient, sense of coherence
Innehållsförteckning
Inledning ...1
Bakgrund...1
Hjärtstopp och bakomliggande orsaker ...1
Akut behandling vid hjärtstopp ...2
Existentiella frågor i samband med en traumatisk upplevelse ...2
Känsla av sammanhang ...3
Sjuksköterskans roll i omvårdnad och eftervård ...3
Problemformulering ...4
Syfte ...4
Metod ...4
Design ...4
Urval och Datainsamling...4
Dataanalys ...5 Forskningsetiska övervägande ...5 Resultat ...6 Livsförändringar ...6 Fysiska förändringar ...6 Kognitiva förändringar ...7 Emotionella förändringar ...7 Existentiella tankar ...7 En andra chans ...8 En ny syn på livet ...8
Behov av information och stöd ...8
Närståendes betydelse ...9
Diskussion ...9
Metoddiskussion ...9
Resultatdiskussion ... 11
Kognitiva och fysiska förändringar ... 11
Existentiella tankar och nyorientering ... 12
Slutsats ... 12 Kliniska implikationer ... 13 Referenslista ... 14 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Inledning
Enligt svenska hjärt-lungräddning registrets årsrapport 2019 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige år 2018. Under senaste åren har det skett en successiv ökning av antalet överlevare. Vidare visar årsrapporten att cirka fem
miljoner människor idag genomgått en utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) och att antalet registrerade hjärtstartare i samhället ökar (svenska
hjärt-lungräddningsregistret, 2019). Detta ger förutsättningar för att fler kan ingripa när ett hjärtstopp inträffar. Tidigt påbörjad HLR och defibrillering ökar chansen till överlevnad med cirka 50 procent (Svenska hjärt-lungräddningsregistret, 2019). Att drabbas av och överleva ett hjärtstopp kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet (Wachelder et al., 2009). Den drabbade behöver finna stöd och få möjlighet att ställa frågor om händelsen och vad som kan förväntas i framtiden. På grund av att antalet överlevande ökar ställs högre krav på sjuksköterskor inom hälso-och sjukvård som kan bedriva god omvårdnad i efterförloppet för patientgruppen (Girotra et al., 2012). Tankar som väcks är; hur ser det dagliga livet ut för dem som drabbats av hjärtstopp? Hur upplever patienten sin vardag?
Bakgrund
Hjärtstopp och bakomliggande orsaker
Hjärtat är en muskel vars uppgift är att förse kroppen med syre-och näringsrikt blod. Genom spontana muskelkontraktioner når blodet ut i cirkulationsomloppet. Hjärtats kontraktilitet styrs av elektriska impulser som utgår från sinusknutan genom hjärtats retledningssystem (Braun & Anderson, 2012). Vid ett hjärtstopp är det vanligt att hjärtats normala rytm övergår i ett ventrikelflimmer. Ventrikelflimmer innebär att hjärtats kamrar börjar flimra vilket resulterar i att puls och blodtryck upphör. Personen blir medvetslös inom några sekunder på grund av upphörd cirkulation. Andningen avstannar eller övergår till agonal andning som är oregelbunden, långsam och ytlig. Agonal andning kan misstolkas som livstecken trots att andningen inte är syresättande. Om inte HLR påbörjas övergår flimret i asystoli vilket innebär att hjärtat helt stannar (Perkins et al., 2015). Hjärtstoppet påverkar flera av kroppens organ.
Det finns olika riskfaktorer för att drabbas av ett hjärtstopp, de vanligaste är brist på fysisk aktivitet, hög ålder, stort intag av mättat fett, tobak, alkoholintag samt diabetes mellitus (Ericson & Ericson, 2012). Andra riskfaktorer är högt blodtryck, högt Body Mass Index (BMI), höga kolesterolvärden samt en pågående ateroskleros i något av hjärtats kranskärl. Extraslag i ventrikeln samt kraftiga AV-block är också
förekommande orsaker till plötsligt hjärtstopp (Ericson & Ericson, 2012). Ytterligare orsaker till att hjärtat plötsligt stannar utan tidigare hjärtsjukdom kan vara
exempelvis förgiftning, drunkning, överdos av läkemedel och droger (Mackiewicz-Milewska et al., 2010).
Akut behandling vid hjärtstopp
För att öka chansen till överlevnad vid ett plötsligt hjärtstopp så är det viktigt med livräddande insatser i form av snabbt larm, hjärtkompressioner, inblåsningar, defibrillering samt adekvat eftervård på sjukhus (Perkins et al., 2015). Antalet patienter som överlever har ökat från 4,4 procent år 2000 till 10,3 procent år 2018. Den dominerande faktorn för ökningen är tidigt påbörjad HLR (Svenska hjärt-lungräddningsregistret, 2019).
Det första steget är att kalla på hjälp om patienten inte har tydliga livstecken. Det andra steget är att initiera hjärt-lungräddning med kompressioner och inblåsningar. Faktorer som är avgörande för hur effektiva kompressionerna blir är beroende av hur personen som utför kompressionerna är placerad och dess hållning. En felaktig hållning riskerar att minska kompressionens kraft och på så vis effekten. Hur man håller armarna och hur hårt och djupt man trycker påverkar också. Det tredje steget är att koppla defibrillatorns elektroder till patienten och följa uppmaningar om eventuell defibrillering. Det fjärde steget är livräddande vård som ges på sjukhus som syftar till att först och främst säkra cirkulationen och andningen genom eventuell intubation samt att administrera intravenösa läkemedel. Vård efter återupplivning är det fjärde och sista steget. Om återupplivningen är framgångsrik gör man en komplett bedömning av vitala funktioner och fattar därefter beslut om fortsatt vård (Perkins et al., 2015).
Vanligast förekommande skador efter cirkulationsuppehållet som uppstår är hypoxi som kan leda till hjärnskador och funktionsnedsättning av hjärtats muskulatur (Nolan et al., 2010). Redan fem minuter efter att hjärtstoppet inträffat tar organen skada och chansen för överlevnad minskar (Björkman, Gjörkelund, Johansson & Wihlborg, 2012).
Hjärnskadorna visar sig oftast som neurologiska funktionsnedsättningar, epileptiska anfall eller att patienten försätts i koma (Lemiale et al., 2013). Wachelder et al. (2009) redovisar i sin studie att cirka 22 procent av patienterna som överlevt visades ha nedsatt kognitiv funktion. Vidare visar studien att ångest, depression och minskad livskvalité förekommer hos dem som överlevt.
Existentiella frågor i samband med en traumatisk upplevelse
Att drabbas av sjukdom eller traumatisk händelse kan antas vara en del av livet som påverkar patientens upplevelse om hur livet ser ut och hur framtiden kommer bli (Öhman et al., 2003). Mest framstående i traumaupplevelsen är förlusten av kontroll. Det som inte fick inträffa har inträffat. För att hantera hotet som ett trauma medför behöver patienten återfå kontroll och känsla av trygghet (Lennquist, 2002). Det är vanligt att patienter som varit med om traumatiska upplevelser undantrycker känslor inombords (Arlebrink, 2012). Existentiella frågor berör tankar kring betydelsen, avsikten och meningen med livet och döden (Lundmark, 2014). Att inte ge uttryck för eller dela existentiella frågor kring mening med det som skett, kan ses som
förnekande av verkligheten (Arlebrink, 2012). För att patienten ska kunna uttrycka existentiella frågor är en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient en förutsättning. Öppna samtal med utrymme för tolkning skapar en miljö där
anhöriga kan patienten känna mening med livet vilket kan leda till en upplevelse av välbefinnande och en känsla av sammanhang (Almerud-Österberg & Nordgren, 2012).
Känsla av sammanhang
Känsla av sammanhang (KASAM) består utav tre olika beståndsdelar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begreppen samverkar men är inte beroende av varandra. Grundaren till teorin, Aaron Antonovsky, menar att nivån av KASAM är avgörande för om patienten upplever hälsa eller sjukdom. Det första begreppet, begriplighet, innefattar hur patienten upplever sin omvärld som ordnad, strukturerad och sammanhängande. Hög begriplighet resulterar i att patienten kan förstå och finna förklaring i händelser som uppstår genom livet, oavsett om de är förutsägbara eller inte, till skillnad från patienter med låg begriplighet. Hanterbarhet beskriver huruvida patienten har resurser att hantera motgångarna och möta krav som denne ställs inför. Meningsfullhet är det tredje och sista begreppet inom KASAM och syftar till att patienten känner mening med sitt liv och sin tillvaro. Vidare anses
meningsfullhet vara den mest betydelsefulla av de tre beståndsdelarna eftersom det bidrar till att patienten förstår sin situation och strävar efter att gå vidare i livet. En hög känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet underlättar anpassning till svåra situationer, såsom ett hjärtstopp (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).
Sjuksköterskan finns till för att hjälpa patienten att förklara det som inträffat och stärka resurser. KASAM stärks genom att arbeta utifrån ett salutogent perspektiv, det vill säga med fokus på de faktorer som bibehåller hälsa (Antonovsky, 2005).
Sjuksköterskans roll i omvårdnad och eftervård
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS,1982:763) ska sjuksköterskan bidra med en god och säker vård och främja goda kontakter mellan sjukvårdspersonal och patient. Sjuksköterskans ansvar är att förebygga sjukdom och främja hälsa för att ge patienten bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet. Kärnan i omvårdnad utgörs av en god vårdrelation, vilket har inverkan på hur patienten upplever vårdandet (Björck & Sandman, 2007).
Omvårdnad efter ett hjärtstopp bör ske i samråd med patienten för att öka känslan av tillit och minska lidande. Efter ett hjärtstopp kan fysiska, kognitiva och emotionella problem uppkomma och för att stärka patientens hälsa krävs ofta rehabiliterande åtgärder (Israelsson et al., 2016). Det är av stor vikt att sjuksköterskan genomgår praktisk och teoretisk utbildning, inte minst inom hjärtstoppsbehandling (Mäkinen et al., 2009).
I ett senare skede är uppföljning och eftervård viktigt. Uppföljningsprogram efter hjärtstopp har tagits fram inom slutenvården och inkluderar screening utifrån patientens känslomässiga problem och kognitiva svårigheter. Sjuksköterskan bjuder in patienten till samtal för att upptäcka symtom på depression, ångest och andra känslomässiga problem. Med hjälp av skattningsskalor skattar patienten sitt mående. För att upptäcka kognitiva svårigheter används strukturerade intervjuer där samtal förs med patienten och närstående om eventuella förändringar på minne,
planeringsförmåga och uppmärksamhet. En annan viktig del är tillhandahållandet av information om eventuella konsekvenser och funktionsnedsättningar som ett
hjärtstopp medför. För att på bästa sätt tillhandahålla information till patienten kombineras skriftlig information med personliga samtal (Nolan, 2015).
Problemformulering
Idag överlever allt fler ett hjärtstopp. Det är därför viktigt att förstå hur hjärtstoppet påverkar patienten. Händelsen är en traumatisk upplevelse som kan drabba vem som helst, när som helst. Hjärtstoppet kan medföra både fysiska och psykiska
komplikationer och kan påverka patientens livssituation. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får kunskap om hur livet ser ut för de drabbade efter utskrivning från sjukhus.
Syfte
Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp.
Metod
Design
En litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design har genomförts. En
litteraturöversikt presenterar en översikt av redan publicerade studier som i detta fall är relaterade till omvårdnad. Genom kritisk granskning av det valda området
skapades ett nytt underlag som presenteras i litteraturöversikten (Friberg, 2017). Ett induktivt förhållningssätt har tillämpats och innebär att analysen utgick från
deltagarnas egna upplevelser. Vid induktiv ansats diskuteras resultatet mot en teori (Henricson & Billhult, 2017).
Urval och Datainsamling
Efter att delar av syftet komprimerats till sökord gjordes en fritextsökning efter översiktens valda syfte (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningarna utfördes i databaserna Medline och CINAHL (bilaga 1). Databaserna riktar sig mot hälso- och sjukvård (Willman et al., 2016) och är relevant för litteraturstudiens syfte.
Inklusionskriterierna var artiklar med kvalitativ design, skrivna mellan år 2009– 2019 och Peer reviewed. Peer reviewed innebär att artiklar var granskade av forskare som säkerställt att artiklarna håller vetenskaplig kvalitet innan de publiceras i en vetenskaplig tidskrift (Henricsson & Billhult, 2017). Vidare skulle artiklarna vara skrivna på engelska och vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter avsedda för hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna bestod av både män och kvinnor över 18 år. Översiktsartiklar exkluderades (Henricsson & Billhult, 2017).
Sökord som användes var: cardiac arrest, heart arrest, patient, cardiopulmonary arrest, survivor, health, experience och outcome (Bilaga 2). Sökorden kombinerades med booleska termer i olika sökningar. AND och OR användes för att bredda
sökningarna då OR användes för att kombinera olika synonymer och AND för att avgränsa sökningarna (Östlundh, 2017). Trunkering användes för att utöka antalet träffar på sökorden. Trunkering innebär att en asterix (*) ersätter slutet av ett ord.
Detta möjliggör breda sökning på en viss ordstam (Forsberg & Wengström, 2016). Elva artiklar valdes ut till litteraturöversiktens resultatdel. Artiklarna som valdes bort var inte relevanta till syftet.
De artiklar som valdes ut granskades utifrån kvalitetsgransknings protokollet framtagen av avdelning för omvårdnad vid hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 3) som bestod av 12 frågor uppdelat i två delar. I del ett granskades studiens innehåll utifrån fyra frågor och i del två granskades studiens kvalitet utifrån åtta frågor. För att gå vidare till del två krävdes att samtliga kriterier vara uppfyllda i del ett. Vidare i del två krävdes att sex av åtta frågor var uppfyllda för att artikeln skulle godkännas och användas i resultatet. Författarna tog ett gemensamt beslut att endast artiklar som uppfyllde minst tio av tolv poäng skulle inkluderas i litteraturöversikten. Varje uppfyllt kriterium resulterade i en poäng medan icke uppfyllt kriterium gav noll poäng. Utifrån poängen bedömdes artiklarna mellan låg, medel och hög kvalitet. Av de artiklarna som valdes ut var det ingen som exkluderades då samtliga höll hög kvalitet.
Dataanalys
Dataanalysen utgick från analys i fem steg hänvisad av Friberg (2017).
Analysmetoden var anpassad för kvalitativa studier. I del ett skrevs artiklarna ut i pappersformat. Samtliga artiklar analyserades enskilt av författarna. Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en helhetsbild av materialets innehåll. För att säkerställa att innehållet i artiklarna uppfattats korrekt sammanfattade
författarna respektive artikel kortfattat. I del två bearbetades resultatdelen i artiklarna gemensamt med överstrykningspennor för att identifiera fynden som svarade till litteraturöversiktens syfte. I del tre skapades ett gemensamt dokument där samtliga fynd sammanställdes för att skapa tydlig överblick över det som skulle analyseras. I del fyra ställdes resultaten mot varandra, där likheter och skillnader identifierades. Efter genomförd analys framkom åtta subteman som slutligen resulterade i två teman (Tabell 1). I del fem utformades ett resultat utifrån valda teman (Friberg, 2017).
Forskningsetiska övervägande
Ett etiskt förhållningssätt har tillämpats genomgående i litteraturöversikten. Forskningsetik finns till för att försvara människors grundläggande värde och
rättigheter samt skydda de personer som medverkar i studier. Forskningsetik är även viktigt ur ett samhällsperspektiv för att värna om människors självbestämmande och frihet (Kjellström, 2017). I Sverige regleras forskningsetik av lagen om etikprövning. Denna lag syftar till den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning ska skyddas. Lagen föreskriver även att hänsyn ska visas för mänskliga rättigheter, hälsa, säkerhet, grundläggande friheter och personlig integritet (SFS 2003:460). Forskaren har också skyldighet att se till att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks och ska se till att personuppgifter hanteras på rätt sätt enligt personuppgiftslagen (SFS 1998; 204). Då studien genomförs på
högskolenivå och inte innebar någon risk för känsliga personuppgifter eller
lagöverträdelser krävs ingen prövning av etikprövningsnämnden (Kjellström, 2017). För att säkerställa att litteraturöversikten är etiskt motiverad krävs det att
frågeställningar bidrar till nytta för personen, samhället och professionen (Kjellström, 2017). I artiklarna som valts ut till resultatet diskuteras etiska
överväganden och det framkommer i samtliga studier att deltagarna gett sitt
godkännande till att delta. Eftersom datan som presenteras i intervjuerna är empirisk ansågs detta vara särskilt viktigt. Deltagarna har gett sitt godkännande att delta i primärkällan och risken är därför liten att de skulle komma till skada i
litteraturöversikten. Ökad kunskap inom området kan bidra till samhällsnytta genom att vårdpersonal får ökad förståelse och kan bemöta patienter som överlevt
hjärtstopp med respekt och värdighet, vilket kan minska risken för att patientens autonomi, integritet och värdighet kränks. Genom att studera patienters upplevelser efter att överlevt hjärtstopp kan fler yrkeskategorier inom vården bidra till en god och rättvis vård för hjärtstoppspatienter.
Resultat
Tabell 1. Resultatöversikt. Teman Subteman Livsförändringar • Kognitiva förändringar • Fysiska förändringar • Emotionella förändringar • Existentiella tankar En andra chans • En ny syn på livet• Behov av information och stöd • Närståendes betydelse
Livsförändringar
Fysiska förändringar
Flera patienter som överlevt ett hjärtstopp upplevde bröstsmärta relaterat till revbensfrakturer som uppstått till följd av kompressioner vid HLR (Forslund et al., 2017; Whitehead et al., 2020). En del av patienterna upplevde obehagskänsla i bröstet upp till sex månader efter händelsen. Många saknade information om konsekvenserna HLR medförde och uttryckte att kunskapen om smärtans ursprung kunde förhindrat oro som uppstod (Forslund et al., 2017). Återgången till ett normalt liv upplevdes svår. Flera patienter upplevde minskad fysisk kapacitet, ökad trötthet och en känsla av att inte ha samma fysiska förmåga som tidigare (Uren & Galldas, 2015; Whitehead et al., 2020). Det fanns osäkerhet kring vad kroppen klarade av och vart gränsen gick. Flera valde att successivt öka den fysiska belastningen för att se kroppens reaktion, medan andra undvek fysisk aktivitet på grund av rädsla för att överanstränga hjärtat (Forslund et al., 2017). Det var en ny upplevelse att inte kunna utföra dagliga aktiviteter som tidigare. Att exempelvis gå till postlådan eller upp och ner för trappor som tidigare inte varit problematiskt beskrevs som fysisk och psykiskt utmanande (Forslund et al., 2014). Patienterna var tvungna att lära sig att lita på sin kropp igen och få förståelse för att kroppen var förändrad, detta upplevdes svårt att acceptera och anpassa sig till (Bremer et al., 2009; Forslund et al., 2017; Bremer et al., 2019). Många upplevde att man tagit sin kropp för givet när man var frisk nu när kroppen plötsligt blivit ett hinder (Forslund et al., 2014). En del av patienterna
kände behovet av att förändra sin livsstil och leva mer hälsosamt, att vara aktiv och fortsätta utföra dagliga aktiviteter i största möjliga mån (Forslund et al., 2017; Uren et al., 2015). Efter händelsen uttryckte individerna rädsla och oro för att drabbas av ytterligare ett hjärtstopp, därför blev det viktigt att vara uppmärksam på kroppsliga förändringar (Forslund et al., 2014; Haydon et al., 2019).
Kognitiva förändringar
Upplevelsen av nedsatt kognitiv förmåga efter hjärtstoppet var vanligt
förekommande (Forslund et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2014). En del av patienterna upplevde svårigheter att föra konversationer och behålla den röda tråden genom samtal. Många upplevde också försämrad talförmåga och svårigheter att ta beslut i vardagen (Whitehead et al., 2020). En del av patienterna beskrev en ökad
minnesproblematik där tidsuppfattning och struktur i vardagen upplevdes svårt (Forslund et al., 2017; Whitehead et al., 2019). Patienterna skrev listor och använde post-it lappar för att strukturera vardagen (Forslund et al., 2017).
Minnesproblematiken gav patienterna misstro till sig själva och känslor av skam uppkom (Forslund et al., 2017). Gemensamt för fler av patienterna var
minnesförlusten kring hjärtstoppet (Bremer et al., 2009; Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2014). Hur långt minnesluckan sträckte sig varierade. Vissa saknade minne från veckor innan
händelsen, medan andra saknade minnen från själva hjärtstoppet (Brännström et al., 2018). Flera av patienterna beskrev händelsen som ett svart hål (Whitehead et al., 2020; Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017).
Emotionella förändringar
Känslomässiga förändringar var vanligt förekommande bland patienterna. Många upplevde en ökad sårbarhet som visade sig genom emotionell instabilitet (Ketilsdottir et al., 2014; Haydon et al., 2016; Forslund et al., 2017). Många patienter upplevde sig vara mer lättretade och nära till ilska och gråt. Upplevelsen beskrivs som en
känslomässig berg-och dalbana. Det sågs som en utmaning att fortsätta leva (Forslund et al., 2017). En av de stora utmaningarna i livet efter hjärtstoppet var förlusten av självständighet och att bli beroende av andra för att utföra dagliga aktiviteter (Uren & Galldas, 2015). Känslan av att förlorat sig själv och inte vara sig lik efter händelsen var tydlig hos flera (Bremer et al., 2019; Brännström et al., 2018). Det känslomässiga välbefinnandet visade sig påverka många av patienterna.
Depression och nedstämdhet var vanligt förekommande efter händelsen (Uren & Galdas, 2015). Fler upplevde besvär såsom ångest, desorientering och osäkerhet i samband med utskrivning från sjukhuset (Ketilsdottir et al., 2014; Uren & Galldas, 2015). Många brottades med svårigheter att fortsätta leva ett normalt liv efter att ha varit död. Flera uppgav att det var svårt ta till sig termen “död”, något som använts av hälso-och sjukvårdspersonal vid återberättande av händelseförloppet. Andra
upplevde att termen gav en tydlig bild av vad som hade inträffat och att de fick en bättre förståelse för händelsens omfattning (Lau et al., 2010)
Existentiella tankar
Gemensamt bland patienterna var tankar om döden, ödet och livet (Bremer et al., 2019). Frågeställningar som vanligtvis uppkom efter hjärtstopp var; varför just jag? Kommer det hända igen? Vad beror det på att jag har drabbats? Kommer livet kunna
bli detsamma igen? (Bremer et al., 2019; Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014). Även frågor om det fanns en mening med händelsen var vanligt (Palacions-Ceño et al., 2011). Hjärtstoppet gjorde patienterna medvetna om att livet är kort och bräckligt (Forslund et al., 2014; Whitehead et al., 2020; Haydon et al., 2019). Flera kände en förundran över att man överlevt och beskrev sig uppleva närvaro av en skyddsängel den dagen (Brännström et al., 2018). Tacksamheten över att befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt och möjlighet att leva på nytt var tydlig. För en del av patienterna blev känslan efter att överlevt ett hjärtstopp en väckarklocka till att uppskatta livet (Haydon et al., 2019). Känslan av tacksamhet över att ha fått en andra chans i livet samt en ökad uppskattning av tiden man har kvar infann sig (Forslund et al., 2014; Bremer et al., 2009). Många kände saknad och behov av att dela erfarenheterna efter nära-döden-upplevelsen med andra som upplevt samma sak. Att inte dela
erfarenheterna med någon resulterade i isolering och ensamhetskänslor (Palacions-Ceño et al., 2011). Dödens plötsliga närvaro utmanade patienternas existentiella värderingar (Haydon et al., 2019; Forslund et al., 2014). Det fanns en tydlig rädsla över att få ett nytt hjärtstopp. Känslan av exponering och maktlöshet blev uppenbart hos flera av överlevarna. Insikten om att livet inte har någon garanti påverkade det dagliga livet och bildade tankar och oro kring varför livet plötsligt avbröts (Bremer et al., 2019).
En andra chans
En ny syn på livet
Överlevnad innebar ett nytt liv med nya förutsättningar. Nu stod patienterna inför utmaningen att finna säkerhet i ett annat sammanhang än tidigare (Forslund et al., 2017; Bremer et al., 2019). Flera beskrev kampen för att skapa en ny identitet och hur det innebar känslor såsom existentiell rastlöshet och svårigheten att finna sinnesfrid och känslomässigt välbefinnande (Bremer et al., 2019). Många kände frustration över att inte ha möjligheten återgå till livet så som det lämnades (Palacions-Ceño et al., 2011). Önskan om ett normalt liv möttes av insikten om att det normala livet nu var annorlunda (Forslund et al., 2014).
En del av patienterna såg händelsen som en nystart i livet och möjlighet att prioritera om. Många uttryckte längtan att leva närmre familj och vänner, andra att prioritera sina jobb högre (Ketilsdottir et al., 2014; Palacions-Ceño et al., 2011). Planering och fasta planer var någonting som de flesta ville undvika i framtiden. Istället ville man leva mer i nuet och leva dag för dag. De levde mindre hektiska liv och strävade efter att låta saker och ting få ta tid. En del upplevde att tiden för att ta i tu med olösta problem och förbereda för sin kommande död var nu (Palacions-Ceño et al., 2011). Flera patienter ansåg ekonomi-och boendefrågor som viktiga att reda ut för
anhörigas skull, ifall hjärtstoppet skulle inträffa igen (Forslund et al., 2014; Palacions-Ceño et al., 2011). Flera uttryckte att händelsen gav dem en ny syn på döden. Det var inte längre en skrämmande och mörk plats. Det var nu viktigt att istället fylla den tid som fanns kvar med mening och sammanhang (Forslund et al., 2017). Många kände tacksamhet över livet (Haydon et al., 2019).
Behov av information och stöd
Många upplevde att informationen i efterförloppet var otillräcklig. Fysiska
patienterna saknade (Uren et al., 2014; Forslund et al., 2017). Informationen var ofta försenad vilket gjorde att patienterna kände sig begränsade och osäkra i vad de vågade göra och inte (Forslund et al., 2017). Vägledning och regelbundna återbesök skapade en ökad känsla av trygghet (Ketilsdottir et al., 2014). Många patienter kände tacksamhet mot läkare, sjuksköterskor och andra professioner efter
återupplivningen. (Ketilsdottir et al., 2014). Efter utskrivning från sjukhuset
upplevde många känslan av att vara utlämnad att själv hantera sin nya livssituation utan tillräckligt stöd från vården (Bremer et al., 2019). Otydliga eller uteblivna svar från sjukvården om vad hjärtstoppet inneburit ledde till frustration och skapade en känsla av ensamhet (Palacions-Ceño et al., 2011). Patienterna upplevde det svårt att förstå händelsen som inträffat. Det fanns ett behov att få svar på frågor och samtala med personer som var närvarande vid händelsen (Forslund et al., 2014).
Vårdpersonalen som var närvarande vid hjärtstoppet kunde besvara frågor om orsaken till att hjärtstoppet inträffade och vad som hände under tiden patienten var medvetslös. En patient menade att det endast var vårdpersonal som verkligen förstod dem vid samtal (Palacions-Ceño et al., 2011). Patienterna lärde sig söka information om sjukdomen och möjliga orsaker till hjärtstoppet för att få svar på sina frågor och för att lära sig att leva på nytt (Forslund et al., 2014).
Närståendes betydelse
Att överleva ett hjärtstopp påverkade både patient och närstående (Uren et al., 2015; Forslund et al., 2017). Att gå från vård på sjukhus till att komma hem till anhöriga och den normala vardagen upplevdes svårt och skrämmande för flera av patienterna (Bremer et al., 2009). Känslan av att vara beroende av anhöriga och inte klara sig på egen hand påverkade individerna negativt. Fler av patienterna uppgav att förlusten av sin roll i familjen gav skuldkänslor och rädsla att upplevas som en börda
(Whitehead et al., 2020). När tröttheten var som mest påtaglig kom också skuldkänslor gentemot familjen som då fick ta ett större ansvar (Forslund et al., 2017).
Flera av patienterna kände att de inte ville berätta för sina närstående om hur de upplevde sin hälsa. Detta med anledning av att inte ville oroa dem i onödan. Några av dem uppgav en negativ känsla när deras anhöriga oroade sig för mycket eller
uttryckte åsikter om vad som ansågs vara lämpligt att göra med tanke på deras hälsa (Forslund et al., 2017). Andra ansåg det positivt att samtala med anhöriga för att bearbeta händelsen (Forslund et al., 2017; Forslund et al., 2014). Många av
patienterna upplevde sig finna stöd av familj och vänner i situationen (Haydon et al., 2019). Närstående ingav en trygghetskänsla när de fanns nära till hands (Bremer et al., 2009; Brännström et al., 2019). Anhöriga bidrog också till delaktiga i ett socialt sammanhang (Bremer et al., 2009). Den sociala påverkan som hjärtstopp har visade sig vara utbredd och patienterna uttryckte att deras anhöriga hade spelat enormt stor roll i deras liv efter händelsen (Haydon et al., 2019).
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturöversikt med kvalitativ design utfördes för att få personers subjektiva upplevelse inom det valda syftet. Induktiv ansats har tillämpats där artiklarnas
resultat analyserades utifrån deltagarnas levda erfarenheter till skillnad från en deduktiv ansats som utgår från en teori (Henricsson & Billhult, 2017). Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Sökningar i olika databaser utökade
urvalet och stärker därmed datainsamlingens kvalité samt ökar resultatets pålitlighet (Willman et al., 2016). Vid sökningar i databaserna inkluderades artiklar som var skrivna på engelska och som var Peer reviewed. Peer reviewed säkerställer att artiklarna är vetenskapligt bedömda vilket stärker kvaliteten och trovärdigheten (Henricsson, 2017). Fritextsökningar har genomförts för att finna artiklar. Fördelen med fritextsökning var att det resulterade i ett stort antal artiklar, nackdelen var en minskad specificitet då irrelevanta artiklar inkluderades i sökningen (Kristensson, 2014). Sökorden översattes från svenska till engelska för att finna artiklar från olika delar av världen samt på grund av att majoriteten av alla vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska (Östlundh, 2017). Kombinationerna av sökorden gav liknande sökresultat och flera artiklar återkom i olika sökningar, detta ökar sensibiliteten (Henricsson, 2017). Trunkering användes för att få ett så stort antal relevanta artiklar som möjligt då databasen söker efter sökordets alla böjningsformer och ökar antalet träffar (Östlund, 2017). Samtliga sökord har använts i båda databaserna vilket stärker litteraturöversiktens trovärdighet då sökordkombinationerna gav liknande träffar och artiklarna återkom i flera sökningar. Tidsspannet för artiklar som skall inkluderas skulle vara mellan 2009–2020. Tidsbegränsningen tillät författarna att fokusera på den senaste publicerade forskningen.
Samtliga artiklar analyserades gemensamt för att skapa relevanta teman och
subteman, vilket höjer trovärdigheten (Henricsson, 2017). Av artiklarna som valdes ut var fem av elva skrivna i Sverige, resterande artiklar var utförda i Österrike, Island, USA, Kanada, Spanien och Storbritannien. Därmed kan upplevelser skilja sig utifrån personens ursprung, religion och kultur, vilket kan ses som en svaghet (Henricsson, 2017). Då studierna är genomförda i andra länder är det svårt att bedöma om
litteraturöversiktens resultat är överförbart till Sverige. Samtliga länder har däremot liknande kultur och artiklarnas resultat är likvärdiga. Detta medför att
litteraturöversiktens resultat delvis kan implementeras i Sverige.
Under arbetets gång har arbetet lämnats ut till utomstående för att författarna skulle få möjlighet att få konstruktiv kritik kring om texten. Det är betydelsefullt att få sin text läst i sin helhet för att upptäcka fel såsom upprepningar och stavfel (Friberg 2017). Med hjälp av återkopplande handledning och opponering i form av möten med andra studenter och handledare har trovärdigheten och bekräftelsebarheten i
litteraturöversikten ökat (Henricsson, 2017).
För att säkerhetsställa att artiklarna som valts ut var etiskt godkända användes kvalitetsgranskningsprotokoll framtagen från avdelning för omvårdnad på
hälsohögskolan i Jönköping. Punkten som berör etiskt ställningstagande är godkänd i åtta av elva artiklar. Utifrån protokollets övriga punkter bedömdes samtliga artiklar vara av hög kvalitet. Patientgruppen som litteraturöversikten resultatartiklar baseras på, är en utsatt grupp. De har alla erfarit en traumatisk och livsomvälvande
upplevelse som kan vara svårt att prata om. Trots detta är det av nytta att studera gruppen för att bidra till ökad kunskap inom hälso-och sjukvården. Genom att
eftersträva verbalt eller skriftligt samtycke i samtliga studier har deltagarnas säkerhet säkerställts.
Resultatdiskussion
Centrala fynd i resultatet var att fler av patienterna upplevde kognitiva och fysiska förändringar i form av minnesproblematik och nedsatt fysisk förmåga. I samband med detta uppkom även nya frågor om livet och dess mening då patienterna sökte förståelse för det som inträffat.
Kognitiva och fysiska förändringar
Kognitiva förändringar i form av minnessvårigheter, problematik att hålla en röd tråd i ett samtal samt upplevelsen av att vara förändrad var återkommande i samtliga studier. Minnesluckorna kan kopplas till syrebristen som uppstår i hjärnan
(Wikström, 2012). Nichol et al (2015) visar att patienter som överlevt ett hjärtstopp inte upplever kognitiv nedsättning eller minnesförlust. Lundgren-Nilsson et al. (2005) styrker dock litteraturöversiktens resultat genom att visa på att det finns påverkan på kognitiv funktion efter ett hjärtstopp. Att resultaten i artiklarna skiljer sig åt kan bero på att författarna i studierna har valt att använda sig av olika metoder (Henricson & Billhult, 2017). Gemensamt för patienterna som upplevde
minnesluckor var strävan efter att fylla dessa. Antonovsky (2005) menar att en låg känsla av begriplighet försvårar bearbetning av oförutsägbara händelser. För att höja känslan av sammanhang och göra händelsen begriplig kan återberättelsen ses som en viktig del. Sjuksköterskan är viktig för att stödja patienten och bidra till mening och sammanhang i situationen (Antonovsky, 2005).
Efter ett hjärtstopp upplevdes kroppen vara förändrad. Utmärkande var känslan av ökad trötthet, minskad fysisk kapacitet och oro kring var kroppens gränser gick. Flera upplevde att de var tvungna att lära känna sin kropp på nytt igen vilket orsakade frustration. Fysiska begränsningar kan leda till minskat välbefinnande som i sin tur påverkar livskvalité efter ett hjärtstopp (Geri et al., 2017). Rädslan över att drabbas av ett nytt hjärtstopp var vanlig, flera upplevde ökat behov att uppmärksamma
kroppsliga förändringar. Många upplever att de vill ta kontrollen över sitt liv och öde genom att själva göra allt i sin makt för att förhindra ett nytt hjärtstopp (Voogd-Pruis et al., 2012). En hög känsla av hanterbarhet underlättar för patienterna att anpassa sig till den nya situationen som uppstår (Antonovsky, 2005). Hög känsla av
hanterbarhet kan också antas bidrar till större motivation att se det positiva i
situationen och en ökad förståelse till den nya kroppen. Enligt Koch et al. (2003) kan sjuksköterskan hjälpa patienten att acceptera förändring och trots sjukdom planera sin framtid och leva ett lyckligt liv.
Fynden visar att det fanns stor osäkerhet från patienternas sida kring den fysiska förmågan efter ett hjärtstopp. Genom att hälso-och sjukvården arbetar mer effektivt med att informera om fysiska och psykiska komplikationer kan trygghet och lugn inges till patienten. En patient som är insatt i sin situation och får regelbunden uppföljning kan antas uppleva större trygghet i sin vardag. Detta kan i sin tur minska belastningen på hälso-och sjukvården. Det är sjuksköterskans etiska ansvar att visa medkänsla och lyhördhet inför patientens förändrade livsvärld.
Existentiella tankar och nyorientering
Resultatet visade att flera patienter fick en ny syn på livet och döden. Medvetenheten om att livet var skört och att det snabbt kunde förändras infann sig. Patienterna sökte en förklaring till varför just de drabbats och frågor om livet skulle bli detsamma igen. Existentiella frågor är vanligt förekommande hos patienter som upplevt livshotande händelser (Hanssen et al, 2005). Patienterna kände även större uppskattning till livet och upplevde att de fått en andra chans. Hjärtstopp bidrar till att patienten får en ny syn på livet (Klemenc-Ketis, 2011). Tacksamheten för en andra chans kan kopplas till Antonovsky (2005) som menar att patientens engagemang att finna mening med händelsen är av stor betydelse för att känna meningsfullhet. Om patienten inte anstränger sig för att förstå händelsen finns risk för låg meningsfullhet. Vidare i resultatet uttryckte patienterna behov av att dela med sig av sina upplevelser till personer som upplevt liknande händelser. Vilket stärks från tidigare forskning som beskriver att patienter kände hopp och inspiration genom att prata med andra som varit med om ett hjärtstopp (Schaufel et al, 2011).
Resultatet visade även att sjuksköterskan har en viktig roll i att våga ta upp och diskutera existentiella frågor. Genom att patienten får rätt stöd kan en hög känsla av hanterbarhet och begriplighet främjas (Antonovsky, 2005). Delar av patienterna som överlevt såg händelsen som en ny chans att ta tag i livet. Andra upplevde att det var svårt att acceptera den nya verkligheten. Detta kan antas bero på deras höga
respektive låga KASAM. Antonovsky (2005) menar att hög KASAM bidrar till mening och strävan att ta sig vidare, medan låg KASAM bidrar till minskad motivation. Fynden visar att frågor om livet och döden är vanligt förekommande hos de patienter som överlevt ett hjärtstopp. Sådana frågor upplevs ofta problematiska att lyfta i dagens samhälle. Genom att belysa vikten av att diskutera och samtal kring dem här frågorna kan dessa bli högre prioriterade inom hälso-och sjukvården. På så vis kan bättre och närmare vård möjliggöras för patientgruppen. I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan skall se hela patienten och respektera dennes värdighet, autonomi och integritet. (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det är alltså sjuksköterskans etiska ansvar att se hela patienten och ta alla dess känslor i beaktning.
Slutsats
Överlevnad vid ett hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse som präglar patientens liv. Föreliggande studier visar att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar är vanligt förekommande. Patienterna beskriver oro, rädsla och
svårigheter att anpassa sig till den nya verkligheten och vardagen. I kontrast till detta yttrar många patienter tacksamhet över att få en andra chans i livet. Övergången från tryggheten på sjukhus till självständigheten i hemmet upplevs tung. Informationen efter utskrivning från sjukhus anses vara bristfällig och patienterna saknar
information om vad konsekvenserna av hjärtstoppet medfört. Detta resulterar i osäkerhet och oro. Sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose patientens behov av information och finnas som ett stöd i efterförloppet. Genom att sjuksköterskan informerar patienten om hjärtstoppet innebörd och konsekvenser ökar patientens känsla av sammanhang.
Kliniska implikationer
Antalet överlevare ökar vilket leder till att det ställs högre krav på sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att tillgodose denna patientgruppens behov. För att öka
kunskapen och förståelsen kring hur patienter som överlevt hjärtstopp upplever händelsen och sin livssituation efteråt skulle ytterligare kvalitativ forskning vara önskvärt. Eftersom överlevnadsstatistiken fortsätter att successivt öka är
hjärtstoppspatienter allt mer förekommande inom hälso-och sjukvård.
Litteraturöversiktens resultat kan därför komma till nytta då den belyser vikten av att se hela människan i eftervården. Det behövs även mer evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan agera för att stödja denna patientgrupp. Detta kan öka sjuksköterskans upplevelse av trygghet i mötet med hjärtstoppspatienter.
Referenslista
* Resultatartiklar
Almerud Österberg, S. & Nordgren, L. (red.) (2012). Akut vård ur ett patientperspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Aminda Hanssen, T., Nordrehaug, J., & Hanestad, B. (2005). A Qualitative Study of the Information Needs of Acute Myocardial Infarction Patients, and Their
Preferences for Follow-up Contact After Discharge. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 4(1), 37–44. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2004.11.001
Antonovsky, A (2005) Hälsans mysterium. Natur och kultur.
Arlebrink, J. (2012). Existentiella frågor: inom vård och omsorg. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Björck, M., & Sandman, L. (2007). VÅRDRELATION Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 27(4), 14–19.
https://doi.org/10.1177/01074030702700404
Björkman Björkelund, K., Johansson, A., & Wihlborg, J. (2012). Vård av patient med hjärtsjukdom i ambulans. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson (Red.),
Kardiologisk omvårdnad (s. 19–39). Studentlitteratur.
Braun, C.A. & Anderson, C.M. (red.) (2012). Patofysiologi: om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. (1. uppl.). Studentlitteratur.
*Bremer, A., Dahné, T., Stureson, L., Årestedt, K., & Thylén, I. (2019). Lived
experiences of surviving in-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), 156–164. https://doi.org/10.1111/scs.12616
*Brännström, M., Niederbach, C., & Rödin, A. (2018). Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study. International Emergency Nursing, 36, 34–38.
Cartledge, S., Feldman, S., Bray, J., Stub, D., & Finn, J. (2018). Understanding patients and spouses experiences of patient education following a cardiac event and eliciting attitudes and preferences towards incorporating cardiopulmonary
resuscitation training: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 74(5), 1157– 1169. https://doi.org/10.1111/jan.13522
Corrigan, I., Samuelson, K., Fridlund, B., & Thomé, B. (2007). The meaning of posttraumatic stress-reactions following critical illness or injury and intensive care treatment. Intensive & Critical Care Nursing, 23(4), 206–215.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2007.01.004
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar patofysiologi, omvårdnad, behandling. (4 uppl.). Studentlitteratur AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (3.uppl.). Natur & Kultur
*Forslund, A., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2017). A second chance at life: people’s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 878–886. https://doi.org/10.1111/scs.12409
*Forslund, A., Zingmark, K., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2014). Meanings of People’s Lived Experiences of Surviving an Out-of-Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the Event. The Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464– 471. https://doi.org/10.1097/JCN.0b013e3182a08aed
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Studentlitteratur.
Geri, G., Dumas, F., Bonnetain, F., Bougouin, W., Champigneulle, B., Arnaout, M., Carli, P., Marijon, E., Varenne, O., Mira, J-P., Empana, J-P., Cariou, A. (2017). Predictors of long-term functional outcome and health-related quality of life after out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 113, 77–82.
Girotra, S., Nallamothu, B., Spertus, J., Li, Y., Krumholz, H., & Chan, P. (2012). Trends in Survival after In-Hospital Cardiac Arrest. The New England Journal of Medicine, 367(20), 1912–1920. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1109148
*Haydon, G., van Der Riet, P., & Inder, K. (2019). Long-term survivors of cardiac arrest: A narrative inquiry. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(6), 458– 464. https://doi.org/10.1177/1474515119844717
Henricson, M., Billhult, A (2017) Kvalitativ metod. I M, Henricson. (red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.). (s.111–119) Studentlitteratur AB.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M, Henricson. (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.). (s.411–420). Studentlitteratur AB.
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Hämtad 20-04-10
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Israelsson, J., Lilja, G., Bremer, A., Stevenson-Ågren, J., & Årestedt, K. (2016). Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden – a national web-survey. BMC Nursing, 15(1). https://Doi: 10.1186/s12912-016-0123-0
*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H., Akadottir, S., Gunnarsdottir, T., & Jonsdottir, H. (2014). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), 429–435.
https://doi.org/10.1177/1474515113504864
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (57–97). Studentlitteratur AB.
Klemenc-Ketis, Z. (2011). Life changes in patients after out-of-hospital cardiac arrest. Inter- national Society of Behavioral Medicine, 20, 7-12.
Klint, K., Sjöland, H., & Axelsson, Å, B. (2019). Revealed in degrees: Patients ́ experience of receiving information after in hospital cardiac arrest. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc), 28 (9/10), 1517–1527.
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14756
Koch, T., Jenkin, P & Kralik, D. (2004). Chronic illness self-management: Locating the self. Journal of Advanced Nursing, 48(5), 484-492.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2648.2004.03237.x
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (s. 54–72). Studentlitteratur.
*Lau, B., Kirkpatrick, J. N., Merchant, R. M., Perman., S. M., Abella, B. S., Gaieski, D. F., Becker, L. B., Chiames, C., Reitsma, A. M. (2010). Experiences of sudden cardiac arrest survivors regarding prognostication and advance care planning. Resuscitation, 81(8), 982–986. https://doi: 10.1016/j.resuscitation.2010.03.031
Lemiale, V., Dumas, F., Mongardon, N., Giovanetti, O., Charpentier, J., Chiche, J.-D., Carli, P., Mira, J-P., Nolan, J., & Cariou, A. (2013). Intensive care unit mortality after cardiac arrest: The relative contribution of shock and brain injury in a large cohort. Intensive Care Medicine, 39(11), 1972–1980. https://doi.org/10.1007/s00134-013-3043-4
Lennquist, S. (2002). Katastrofmedicin. (2., [uppdaterade] uppl.). Liber.
Lundgren-Nilsson,A., Rosén, H., Hofgren, C., Sunnerhagen, K., & Lundgren-Nilsson, A. (2005). The first year after successful cardiac resuscitation: function, activity, participation and quality of life. Resuscitation, 66(3), 285–289.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2005.04.001
Lundmark, M. (2014). Religiös och icke-religiös andlighet. i F. Friberg, & J. Öhlén, Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (ss. 237–266).
Studentlitteratur.
Mackiewicz-Milewska, M., Jung, S., Lach-Inszczak, S., Borland, S., Szymku, I., Cieski, J., Adamiak, MC., Hagner, W., Lasek, W., Hsu JE., Hosalkar, H., & Heyd, R. (2010). Heterotopic ossification following cardiac arrest and hypoxic brain
damage...including commentaries by Hsu JE, Hosalkar H, and Heyd R. International Journal of Therapy & Rehabilitation, 17(4), 180-185.
https://Doi:10.12968/ijtr.2010.17.4.47307
Murray, S.A., Kendall, M., Boyd, K., Worth, A. & Benton, T, F. (2004). Exploring the spiritual needs of people dying of lung cancer or heart failure: a prospective
qualitative interview study of patients and their carers. Palliative Medicine, (18); 39-45. https://Doi:10.1191/0269216304pm837oa
Mäkinen, M., Niemi-Murola, L., Kalia, M., & Castrén, M. (2009). Nurses' attitudes towards resuscitation and national resuscitation guidelines--nurses hesitate to start CPR-D. Resuscitation, 80(12), 1399-1404. https://doi:
10.1016/j.resuscitation.2009.08.025
Nichol, G., Guffey, D., Stiell, I. G., Leroux, B., Cheskes, S., Idris, A., Aufderheide, T. (2015). Post-discharge outcomes after resuscitation from out-of-hospital cardiac arrest: A roc primed substudy. Resuscitation, 93, 74-81.
https://doi:10.1016/j.resuscitation.2015.05.011
Nolan, J. P., Neumar, R. W., Adrie, C., Aibiki, M., Berg, R. A., Bbttiger, B. W., Council on Stroke. (2010). Post-cardiac arrest syndrome: Epidemiology, pathophysiology, treatment, and prognostication: a scientific statement from the International Liaison Committee on Resuscitation; the American Heart Association Emergency
Cardiovascular Care Committee; the Council on Cardiovascular Surgery and Anesthesia; the Council on Cardiopulmonary, Perioperative, and Critical Care; the Council on Clinical Cardiology; the Council on Stroke (Part II). International Emergency Nursing, 18(1), 8–28. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2009.07.001
Nolan, J. P., Soar, J., Cariou, A., Cronberg, T., Moulaert, V. R. M., Deakin, C. D., Bottiger, B. W., Friberg, H., Sunde, K., & Sandroni, C (2015). European resuscitation council and european society of intensive care medicine guidelines for
post-resuscitation care 2015 section 5 of the european post-resuscitation council guidelines for resuscitation 2015. European Resuscitation council, 95, 202–222.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.07.018
Page, KN., Davidsson, P., Edward, K-l., Allen, J., Cummins, RA., Thompson, DR., & Worral-Carter, L. (2010). Recovering from an acute cardiac event - the relationship
between depression and life satisfaction. Journal of Clinical Nursing, 19, 736-743. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.03106.x
*Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M., Salvadores-Fuentes, P., & Fernández-de-Las-Peñas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors. Nursing and Health Sciences, 13(2), 149–155. https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x
Perkins, G. D., Handley, A. J., Koster, R. W., Castrén, M., Smyth, M. A., Olasveengen, T., Soar, J (2015). European resuscitation council guidelines for resuscitation 2015 section 2. adult basic life support and automated external defibrillation. European Resuscitation Council, 95, 81–99.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.07.015
Schaufel, A. M., Nordrehaug, E. J., & Malterud, K. (2011). Hope in action-facing cardiac death: A qualitative study of patients with life-threatening disease.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6(1).
doi:10.3402/qhw.v6i1.5917
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementen. Hämtad 2020-05-05. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 1998: 204 Personuppgiftslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2020-
01-07.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2020-01-07.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2003; 460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2020-01-07. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-03-31.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-03-31.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2019). Årsrapport 2019. Hämtad 2020-02-26. https://www.hlr.nu/hjart-lungraddningsregistrets-arsrapport-2018/
*Uren, A., & Galdas, P. (2015). The experiences of male sudden cardiac arrest
survivors and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 71(2), 349–358. https://doi.org/10.1111/jan.12499
Verberne, D., Moulaert, V., Verbunt, J., van Heugten, C. & Moulaert, V. (2018). Factors predicting quality of life and societal participation after survival of a cardiac arrest: A prognostic longitudinal cohort study. European Resuscitation Council, 123, 51–57. https://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.resuscitation.2017.11.069
Voogdt-Pruis, H., Vrijhoef, H., Beusmans, G., & Gorgels, A. (2012). Quality improvement of nurse-led aftercare to outpatients with coronary heart disease: report of a case study. International Journal for Quality in Health Care, 24(3), 286– 292. https://doi.org/10.1093/intqhc/mzs002
Wachelder, E., Moulaert, V., van Heugten, C., Verbunt, J., Bekkers, S., & Wade, D. (2009). Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 80(5), 517–522.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2009.01.020
Wallin, E., Larsson, I., Rubertsson, S., & Kristoferzon, M. (2013). Relatives’
experiences of everyday life six months after hypothermia treatment of a significant other′s cardiac arrest. Journal of Clinical Nursing, 22(11-12), 1639–1646.
*Whitehead, L., Tierney, S., Biggerstaff, D., Perkins, G., & Haywood, K. (2020). Trapped in a disrupted normality: Survivors’ and partners’ experiences of life after a sudden cardiac arrest. European Resuscitation Council, 147, 81–87.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2019.12.01
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård. Studentlitteratur.
Willman, A (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur.
Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring: The meaning of living with chronic illness. Qualitative Health Research, 13(4), 575-587. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1049732302250720
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.59–82). Studentlitteratur.
Bilaga 1
Databas: Sökning: Anta l träff ar Lä st tit el Läst abstr akt Artiklar till kvalitetsgransk ning (Dubbletter) Artiklar till resultat et (Dubblett er) CINAHL Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009–2020 (Cardiac arrest) AND (survival) AND (outcome) 2,168 CINAHL Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009- 2020 (Cardiac arrest or heart arrest) AND (survive*) AND (outcome*) 512 CINAHL Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009–2020 (heart arrest OR cardiac arrest) AND (experience OR experiences) AND (survival OR surviving) 208 208 50 5 5 CINAHL Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009-2020 (Cardiac death OR cardiac arrest OR heart arrest OR cardiopulmo nary arrest) AND (Experience* ) AND (survivor*) 133 133 20 2 (1) 2 (1)
CINAHL Begränsnin gar: Peer reviewed, english language Published 2009–2020 (Cardiac arrest or heart arrest) AND (survivors) AND (health) 166 166 50 3 (2) 3 (2) CINAHL Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009-2020 (Sudden cardiac arrest) AND (Surviv*) AND (Experiences ) 38 38 15 5 (4) 5 (4) Medline Begränsning ar: Peer reviewed, English language, published 2009–2020 (Cardiac arrest or heart arrest) AND (Survive*) AND (Outcomes*) 619 Medline Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009-2020 (heart arrest OR cardiac arrest) AND (experience OR experiences) AND (survival OR surviving) 522 Medline Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009-2020 (cardiac arrest OR heart arrest) AND (experience) AND (survivors) 86 86 20 3 (2) 3 (2) Medline Begränsnin gar: Peer reviewed, english language, published 2009-2020 (Cardiac death OR cardiac arrest OR heart arrest OR cardiopulmo nary arrest) AND (Experience* ) AND (survivor*) 28
Manuell sökning utifrån referenslis tor och citering 3 2
Bilaga 3
Författare år, land & tidskrift
Titel
Syfte Metod & Design Antal deltag are, ålder & kön Resultat Kvalit et Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. Sverige 2009 Journal of Qualitative Health Research To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence
Syftet var att beskriva hur överlevande av hjärtstopp utanför sjukhuset upplever händelsen och livet efteråt, och hur det påverkar välmående över tid.
Intervjust
udie Nio deltaga
re. Åtta män och en kvinna i åldrar na 44– 77 år Rädsla och ångest efter hjärtstoppet En ny chans i livet sökande efter hopp och mening Betydelsen av hälsa Hög (11/12) Bremer, A ., Dahne, T., Stureson, L., Årestedt, K., Thylen, I. Sverige, 2019 Scandinavian journal of Caring sciences Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest
Syftet var att belysa människor upplevda erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp på sjukhus. Intervjust
udie Åtta deltaga
re. kön framgå r ej. I åldrar na 53– 59 år Plötslig förändring av livet. Strävan att leva ett normalt liv och i säkerhet. Övergiven i hemmet. Hög (11/12) Brännström, M., Niederbach, C., & Rödin, A-C. Sverige, 2018. International emergency nursing Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermi a treatment. An interview study.
Syftet var att beskriva deltagarnas upplevelse av att ha överlevt ett hjärtstopp efter att ha genomgått hypotermibeh andling. Intervjus tudie Sju deltagare . En kvinna och sex män i åldrarna 29–79 år. Önskan att fylla minneslucko r från händelsen. Att stå för en vändpunkt i livet. Påminnelsen om att livet är skört. Att våga lita på tester och behandling.
Hög (11/12)
Forslund, A., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg , S. Sverige, 2017. Scandinav ian journal of caring science. A second chance at life: People's lived experience s of surviving out-of-hospital cardiac arrest Syftet var att belysa människors upplevelser och förändringa r i vardagen under det första året efter hjärtstopp utanför sjukhus. Intervjustudie 11 deltagare. Två kvinnor och nio män i åldrarna 25–74 år. Önskan om att återgå till sitt normala liv. Känslan av att ha fått en andra chans i livet. Fysiska begränsning ar. Hög (11/12) Forslund, A., Zingmark, K., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg , S. Sverige, 2014. Journal of cardiovasc ular Nursing Meanings of people’s lived experience s of surviving an out of hospital cardiac arrest, 1 month after the event Syftet var att beskriva deltagarnas upplevelse av att överlevt hjärtstopp utanför sjukhus en månad efter det inträffat Intervjustudie 13 deltagar e 10 män och tre kvinnor i åldrarna 43–75 år Frågor om livet kommer fortsätta likadant. Vakna upp och missa helheten
Inse att man inte var färdig med livet Hög (11/12) Haydon, G., Van der Riet., P & Inder, K. Österrike, 2019. European Journal of Cardiovas cular Nursing Long term survivors of cardiac arrest: A narrative inquiry Syftet var att undersöka hur långvariga överlevand e av ett hjärtstopp anpassade till deras nya verklighet. Narrativ intervjustudie 17 deltagare i åldrarna 5–26 år 7 män Förlora kontroll över sin kropp. Önskan om en normalitet. Behovet av att informera andra. Tacksamhet, tur och ödet.
Hög (11/12)
Ketilsdotti r, A., Albertsdot tir, H., Akadottir, S., Gunnarsd ottir, T., & Jonsdottir , H. Island, 2013. European Journal of Cardiovas cular Nursing The experienc e of sudden cardiac arrest: becoming reawaken ed to life Syftet var att beskriva överlevarna s erfarenhete r efter hjärtstopp och återupplivni ng för att få en större kunskap om deras behov och bekymmer efter händelsen. Semistrukturer ad intervjustudie Sju deltagare. Män i åldrarna 50–54 år. Rädslan att stå på egna ben efter hemgång från sjukhuset. Svårhanterad e känslor. Livsstilsförän dringar och omvärderinga r om vad som är viktigt i livet. Hög (11/12) Lau B, Kirkpatric k JN, Merchant RM, Perman SM, Abella BS, Gaieski DF, Becker LB, Chiames C, & Reitsma AM. (2010). 2010, USA Official journal of the european resuscitati on council Experienc es of sudden cardiac arrest survivors regarding prognosti cation and advance care planning. Syftet var att förstå patienter som överlevt ett plötsligt hjärtstopp och deras komplexa problem efter händelsen. Semistrukture rad intervjustudie Nio deltagare. män och kvinnor i åldrarna 30–79 år. Upplevelsen av minnesförlust efter händelsen. Olika upplevelser av att höra termen “död” Vikten av att träffa andra som upplevt samma sak. Hög (10/12) Palacions-Ceño, D., Losa-Iglesias, M. E., Salvadores -Fuentes, P., & Fernández- Sudden cardiac death: The perspectiv e of spanish survivors
Syfte var att undersöka deltagarnas livsupplevels e efter att återupplivats efter plötsligt hjärtstopp. Strukturerad
intervjustudie Nio deltagare. Fyra kvinnor och fem män i åldrarna 24–53 år. Rädsla för att händelsen skall upprepas. Att bära en börda. Existentiella frågor “varför jag?” Hög (10/12)
delasPeñas , C. 2011, Spanien Nursing and Health Sciences Behovet av stöd från vården. Uren, A., & Galdas, P. Kanada, 2015 Journal of advanced nursing The experien ce of male sudden cardiac arrest survivor s and their partners . A gender analysis.
Syftet var att belysa hur manlighet påverkar upplevelsern a hos män och deras partner efter att ha överlevt ett hjärtstopp Semistrukturer ad intervju 13 deltagare. Sju män i åldrarna 29–81 år. En förlorad manlighet till följd av fysiska begränsningar . Stöd från partner snarare än från vården. Hög (10/12) Whitehea d, L., Tierney, S., Biggerstaf f, D., Perkins, G-D., Haywood, K-L. 2020, United Kingdom Official journal of the european resuscitati on council Trapped in a disrupted normality: survivors and partners experience s of life after a sudden cardiac arrest
Syftet var att förbättra förståelsen och förbättra förståelsen för konsekvense rna för personer som överlever hjärtstopp. Intervjustudie 21 deltagare. Fem män i åldrarna 41–79 år. Begränsat deltagande i sociala sammanhang. Nya familjeroller. Existentiella frågor. Begränsade fysiska förmågor. Känslomässig a konsekvenser. Hög (10/12)
