• No results found

Samverkan och samarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samverkan och samarbete"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utbildningsgruppens verksamhet 1995–2002

(2)

Layout: Infogruppen GR

Tryck: PROffset, 2002

(3)

Göteborgsregionen

är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Kultur- och fritidslivet känner inga kommungränser. Ett gott samverkans-klimat regionens tretton kommuner emellan är en förutsättning för gynnsam och hållbar utveckling. Med samverkan och samarbete över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas de förutsättningar som krävs för att Göteborgsregionen skall förbli en dynamisk region. Genom enat agerande kan ut-vecklingen påverkas och välstånd vidmakthållas.

Den samverkan som etablerades när ”nya” GR tillskapades 1995 har varit synner-ligen framgångsrik inte minst på utbildningens område. Idag inspireras många av landets övriga kommuner och kommunsammanslutningar av det samarbete som GR etablerat runt det livslånga lärandet. Också Skolverket, Svenska Kommunförbundet och Utbildningsdepartementet följer utvecklingen på GR.

Stort intresse för det livslånga lärandet

Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande är stort. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands/en regions välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta intresse.

De förändringar som idag sker på utbildningens område får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Inom ramen för GR, har en för landet unik regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet byggts upp sedan starten 1995.

Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssys-temen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De region-gemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige.

Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs integrerat inom GRs utbildnings verksamhet. Detta innebär att GR Utbildnings fem verksamhetsdelar, ”Utbildningssamverkan”, ”Gymnasieintagningen”, ”Pedagogiskt centrum”, ”In-ternationellt Forum” och ”Läromedel”, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruks-verksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken. En strategi som visat sig vara lyckosam och som resulterat i en omfattande regional utbildningsverksamhet, vilken raderna nedan i korthet redogör för.

Med bästa hälsningar

Vivi-Ann Nilsson och Hillevi Ottosson Ordförande resp vice ordf Utbildningsgruppen

(4)

Utbildningsgruppens

regio-nalpolitiska utbildningsmål för det livslånga lärandet tar sin utgångspunkt i en vision för framtidens lärprocesser. Under rubrikerna ”Från

industrisamhälle till kunskapssamhälle”, ”Glo- balisering/internationalisering”,”Organisa-tioners omorientering”, ”Förändrad syn på lär-ande”, ”Nya strukturer för lärande” och ”En ny roll för skolan” tecknas en bild av ett

utbild-ningslandskap i snabb förändring. Tankarna kring en förändrad syn på lärande – ”från un-dervisning till lärande” – intar här en särställ-ning, dels därför att detta antas vara den mest omstöpande kraften, dels därför att det regio-nala bidraget till denna nya syn på kunskaps-bildning anses vara av särskild vikt.

Satsningar på det livslånga lärandet

– en regional framgångsfaktor

Att satsa på utbildning och kompetensutveck-ling, på det livslånga lärandet, är den enskilt vik-tigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad be-folkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Dessa regioner har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interor-ganisatorisk samverkan, och att kunna hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.

Regional samverkan bidrar till kvalitetsut-veckling och kostnadseffektivitet. Utbildnings-investeringar är kostnadskrävande och kvalifi-cerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet

unik samverkan på utbildningsområdet, som idag inbegriper alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning.

Den studerandes behov sätts i

främsta rummet

Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande läromil-jöer av mycket god standard, utveckla sina kun-skaper och insikter, utan hänsyn till begräns-ningar av t.ex. geografisk, administrativ, social eller kulturell art.

Kvalitativa mål

Utbildningen i Göteborgsregionen skall vara av mycket hög kvalitet och stå sig väl vid interna-tionella jämförelser.

• Alla som studerar, skall erhålla kunskaper och insikter som gör dem mycket väl rustade för kommande yrkes- och vardagsliv. • All utbildning och dess institutioner skall vara

utvecklingsbenägna och mottagliga för im-pulser från arbetslivet.

• Utbildningen i Göteborgsregionen skall i sin inriktning och form ta sin utgångspunkt i rele-vanta och verkliga förhållanden och problem. • Utbildningen skall främja goda kunskaper och ge förutsättningar för högkvalitativ forskning, inte minst inom områdena peda-gogik/didaktik, matematik, naturvetenskap och teknik.

Kvantitativa mål

• Alla invånare födda 1980 eller senare skall er-hålla motsvarande gymnasial utbildning, med

Regionalpolitiska utbildningsmål

– en sammanfattning

Under den senaste mandatperioden har Utbildningsgruppen

for-mulerat visioner och mål för den regionala utbildningspolitiken.

Utbildningsgruppens förslag, som varit ute på bred remiss i

med-lemskommunerna, fastställdes av GRs förbundsstyrelse i

novem-ber 2001. Här följer en sammanfattning av dessa visioner och mål.

(5)

Ledamöter i GRs Utbildningsgrupp

under mandatperioderna 1995-1998 och 1999-2002

hänsyn till att tiden för att uppnå detta är indivi-duell.

• Minst 50 procent av invånarna i regionen, föd-da 1983 eller senare, skall ha genomfört efter-gymnasial utbildning cirka 12 år efter avslutade gymnasiestudier.

• Alla invånare födda före 1983 ska ha gynn-samma förutsättningar för att erhålla eftergym-nasial utbildning. Den kapacitet i form av

hög-skoleplatser som erfordras skall uppnås inom fem år.

• Alla invånare skall oavsett tidigare utbildning ges möjlighet till återkommande utbildning / kompetensutveckling.

Ovan angivna kvalitativa och kvantitativa mål skall förverkligas inom fem till sju år.

Jarl Karlsson (s) Ale Tommy Johansson (s) Alingsås Vivi-Ann Nilson (s) Göteborg, ordf Agneta Granberg (m) Göteborg Dick Gustafsson (s) Göteborg Martin Börjesson (v) Göteborg Hans Hansson (v) Göteborg Rune Hjälm (v) Göteborg Jan Gustafsson (s) Härryda Ing-Marie Samuelsson (s) Härryda Ulf Persson (c) Kungsbacka

Hillevi Ottosson (m) Kungsbacka, vice ordf Barbro Bengtsson (s) Kungälv

Miguel Odhner (s) Kungälv Ingamaj Wallertz Olsson (m) Lerum, vice ordf Henrik Ripa (m) Lerum

Camilla Waltersson (m) Lilla Edet Peter Spjuth (v) Lilla Edet

Thor Mattisson (m) Mölndal, vice ordf Hans Bergfelt (m) Mölndal

Lotten Winström-Carlsson (fp) Partille Carola Granell (s) Stenungsund Cecil de Rosario (s) Tjörn Thomas Fransson (kd) Tjörn Reidun Lorentzon (kd) Tjörn Birgitta Svensson (mp) Öckerö

(6)

Regionala medel - det regionala

bidraget

För att nå

Utbildningsgruppens fast-ställda mål, utifrån den vision som gruppen tecknat kring det framtida lärandet, krävs stora insatser både lokalt, kommunalt och regionalt. Ett av flera verkningsfulla inslag i denna sats-ning utgörs av den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet. En samverkan som ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpoli-tiska målens syften.

• Sambruk

Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun, för att tillhandahålla

bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för skolutveckling, inte minst på kompetensutvecklingsområdet en sär-ställning. Detta ska ses mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande – ”från undervisning till lärande” – för att regio-nens visioner och mål skall kunna infrias. • Katalysator

Spjutspetskunnande och goda exempel i enskil-da kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Här är dialogen kring skolans kvalitetsutveckling av central betydel-se, och s.k. benchmarking i GRs nätverk torde vara ett verkningsfullt redskap i arbetet med att utveckla regionens skolor.

• Regional styrka

Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kom-munerna har gemensamma intressen att beva-ka, än vad dessa kommuner skulle kunna åstad-komma genom enskilt agerande.

Nedan listas några konkreta redan etablera-de exempel på regional samverkan som stödjer arbetet med att nå de regionalpolitiska målen.

IT för lärare på Pedagogiskt centrum.

Över 12 000 besökare på Gymnasiedagarna.

(7)

Ett öppet

utbildningslandskap

Utbildningsgruppen verkar för ett öppet, gränslöst och för den stude-rande tillgängligt utbildningsland-skap, där samarbete mellan regio-nens skolformer successivt bred-das och fördjupas. Långtgående samverkansavtal, överenskommel-ser om interkommunala ersättning-ar och gemensam intagning till gym-nasieskolan stödjer dessa processer. Cirka 88 000 gymnasieungdomar har tagits in på regionens mer än 50 gymnasieskolor via det av GR fram-tagna datoriserade antagningspro-grammet Indra. Syftet med den ge-mensamma intagningsverksamhe-ten är att ta in så många elever som möjligt på förstahandsval och sam-tidigt skapa en rationell gymnasie-organisation.

Kompetensutveckling

Regiongemensamma satsningar på kompe-tensutveckling av personal och ledare i utbild-ningssektorn, hör till de mer väsentliga regiona-la bidragen till målens infriande. I detta arbete intar verksamhet i syfte att utveckla en ny syn på lärande en särställning. Insatserna kopplas allt tätare till landets universitet och högskolor, då fördjupad forskning kring kunskapsbildnings-processen blir allt viktigare. I detta arbete spelar Pedagogiskt Centrum en nyckelroll. Cirka 20 000 pedagoger och skolledare besöker årli-gen de kurser, konferenser, seminarier och mäs-sor som arrangeras här.

Personal- och ledarförsörjning

GR har intensifierat samarbetet kring personal-och ledarförsörjning, vilket främst sker inom ramen för den satsning som görs i Projekt Fram-tidens Ledare (www.grledare.to). Projektet syf-tar bl.a. till att göra kommunerna mer attrakti-va som arbetsgiattrakti-vare för både ledare och medar-betare.

Barn och unga i behov av särskilt stöd

Utbildningsgruppen initierar gemensamma satsningar i syfte att utveckla arbetet för barn och unga i behov av särskilt stöd och stimulans – barn och unga i riskzon. Insatser på detta om-råde kan inte nog betonas, dels med hänsyn till de barn och unga som berörs, dels med tanke på den utvecklingspotential som finns inom detta fält. Rätt hanterat kan dessa satsningar komma att utgöra en av de centrala framgångsfaktorer-na i arbetet med att nå de regioframgångsfaktorer-nalpolitiska ut-bildningsmålen. Även här spelar Pedagogiskt Centrum en viktig kunskapsförmedlande och kontaktskapande roll. Kunskapsjakt på internet. ”Våga bryta mönstret” om könsroller och relationer i skolan.

(8)

Samverkan ungdomsskola–akademin

GR prioriterar främjandet av samverkan mel-lan regionens ungdomsskola och akademin i syfte att skapa progression i regionens samlade utbildningssystem. Inom ramen för Utbild-ningssamverkan bedrivs flera projekt som syf-tar till dialog mellan företrädare för kommu-nens skolformer och lärare, forskare och ledare på Göteborgs universitet och Chalmers.

”Utbildningssamverkan” inom GR Utbildning är den grupp som initierar och driver nätverk i syfte att stimulera idé- och erfarenhetsutbyte. Ett tjugotal nätverk med företrädare för olika kom-munala kompetenser på utbildningsom-rådet träffas regelbundet i GRs regi. Vid sidan av själva idé- och erfarenhetsutby-tet driver dessa grupper en rad utveck-lingsprojekt.

Läromedelsutveckling

Läromedelsutveckling, inte minst kring IT-/medieläromedel och internationella läromedel är en viktig del av det regionala bidraget. Samtliga medlemskommuner inom regionen omfattas idag av GRs lä-romedelssamordning. Detta innebär att drygt 550 skolor tar del av denna service, som

• sparar tid och pengar för den enskilda skolan/ kommunen,

• ger skolans personal en bred och aktuell infor-mation kring ett komplext läromedelsutbud, • bidrar till läromedelsutvecklingen dels genom pedagogisk debatt, dels genom egen produk-tion av läromedel där lokala/regionala behov finns som inte tillgodoses av de traditionella läromedelsproducenterna,

• bidrar till positiva miljökonsekvenser genom att antalet transporter till respektive skolen-het minskar drastiskt, då också alla leveranser samordnas. En miljöstudie konstaterar att

Universeum lockar unga till teknik och naturvetenskap.

Landets största videotek.

(9)

denna samverkan reducerar trafikarbetet till 20 procent av vad det skulle vara utan sam-ordning.

Under GRs snart åttaåriga existens har lärome-del för cirka 360 mkr med en samlad kostnads-reduktion på drygt 130 mkr köpts in och distri-buerats på ett ur miljöperspektiv optimalt sätt. Främst genom att antalet transporter minime-rats. Över 1 040 000 medielån till regionens cir-ka 550 skolor och drygt 150 000 elever har ef-fektuerats. Cirka 200 ljud-, video och interakti-va dataprogram har producerats i Multimedia-studion.

Kontakterna mellan skola och

arbetsliv

Arbetet med att höja kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv kan inte nog betonas. Barn och ungdomars första möte med arbetsli-vet och kvaliteten i dessa möten är av stor bety-delse, både för den enskilde och för regionen. Satsningar på detta område bidrar till en fördju-pad dialog mellan skola och arbetsliv, vilket är en förutsättning för att nya samverkansformer skall kunna utvecklas. Flera omfattande insat-ser har iscensatts på området. Bland dessa kan nämnas:

• Universeum där GR samverkar när det gäller studie- och yrkesvägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vid besök i anläggningen.

• Kvalitetscertifiering av skola–arbetslivskon-takter är en satsning i samverkan med arbets-marknadens parter som syftar till att all form av arbetsplatsförlagd utbildning kvalitetssäkras enligt ett program som regionens skolor, ar-betsgivar- och arbetstagarparter är överens om.

• Inom ramen för Pedagogiskt centrum sker fortlöpande kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare.

• Programnätverken för regionen, där skol- och arbetslivsföreträdare gemensamt utvecklar programmen, har blivit flera.

Skolan och internationaliseringen

GR stimulerar regional samverkan kring sko-lan och internationaliseringen, där GR utgör kontaktyta mellan regionens skolor och de or-ganisationer som på olika sätt är engagerade i frågor som rör globalisering och internationali-sering.

Inom ramen för Internationellt forum be-drivs en omfattande verksamhet på områden, såsom internationalisering, pedagogiskt pro-jektledarskap och simulationspedagogik. Regi-onal service går hand i hand med större natio-nella uppdrag, bl.a. från Sida och från Kommit-tén för Kvalificerad Yrkesutbildning. Genom Sida-uppdraget ”Den Globala Skolan” medver-kar t.ex. GR Utbildning till att främja lärandets internationalisering i kommuner, skolor, lärar-utbildningar och bland enskilda or-ganisationer i hela landet. Kultur i skolan belönas. FN-rollspel för gymnasieskolan.

(10)

FAKT

A/ST

A

TISTIK FRÅN GR UTBILDNING

G

YMNASIEINTAGNINGEN hanterade nästan 90 000 ansökningar till gymnasiet under mandatperioderna.

P

EDAGOGISKTCENTRUM har årligen drygt 20 000 besökare till kurser och andra arrangemang.

GR U

TBILDNING förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt över 20 mkr. 1 miljon medielån har expedierats under mandatperioderna.

LÄROMEDELSSAMORDNINGEN tar emot beställningar från 1 700 lärare vid 550 skolor. Sammanlagt har 4 000 ton läromedel distribuerats under perioden. Skolorna har hittills sparat cirka 130 mkr.

U

TBILDNINGSGRUPPEN har under perioden 1995–2002 behandlat över 700 ärenden.

(11)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Goda GRannar.

Tretton medlemskommuner

860 000 invånare

Styrelsen (33 ledamöter) består av

representanter från resp. kommuns styrelse

GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna (25%), dels genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete m m

Årsomsättning cirka 140 mkr

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35

|

Fax 031–335 51 17

(12)

Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

Välutbildade och kompetenta lärare ses som en strategisk resurs i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen och GR har under en rad av år engagerat sig i förbättringsarbetet kring lärarutbildningen. GR-representanter återfinns i nämn-den för nämn-den förnyade lärarutbildning som nu startat. Kritiken mot Göteborgs universitets (GUs) satsningar på

lärarutbildningsområdet har från GRs sida stundtals varit skarp och skrivelser i denna fråga har vid ett par tillfällen tillställts GU. Den förnyade lärarutbildning som nu implementeras vid landets hög skolor och det tydliga styrsystem som introducerats för utbildningen vid Göteborgs universitet gör att det finns anledning att se framtiden an med tillförsikt.

Pedagogisk projektledarutbildning

Utbildningen bedrivs mot bakgrund av den kommande bristen på pedagoger samt av intresset för kompletterande kompetens i skolan. De som studerar kommer att kunna delta som inspiratörer, kreatörer, problemlösare och resurs-skapare i såväl arbetslag som i ledningsgrupper. I september 2001 startade den första studerandegruppen sin utbildning. Utbildningen genomförs som Kvalificerad Yrkesutbildning (KY).

FN-rollspel både regionala och nationella

GR Utbildning har under åren initierat, genomfört och stöttat FN-rollspel (och andra rollspel), vilka har blivit mycket populära som bidrag till skolors vidareutveckling av aktivt lärande som pedagogisk arbetsmetod. Lärare och elever engageras i internationella frågor och i upplevelsebaserad pedagogik.Ett särskilt skolövergripande projekt, FNGR, har utvecklats till Sveriges mest omfattande FN-rollspel. FNGR inbjuder lärare och elever från hela landet.

Den Globala Skolan - ett nationellt Sida-uppdrag

GR Utbildning vann 2001 en upphandling rörande Sidas nationella regionverksamhet för undervisningens internatio-nalisering och har därigenom ansvar för samverkan med kommuner, skolor, lärarutbildningar och enskilda organisatio-ner i hela landet. Inom ramen för verksamheten genomförs satsningar på kommunala företrädare, globala resor till utvecklingsländer, seminarier, samverkan med enskilda organisationer och med lärarutbildningar, simuleringsspel, temadagar på skolor, läromedelsinsatser samt kompetensbank över resurspersoner.

Universeum

Universeum är Sveriges nationella vetenskapscentrum för naturvetenskap och teknik. GR står som en av fyra initiativta-gare till denna satsning som dels syftar till att tidigt i barns liv skapa ett intresse för naturvetenskap och teknik, dels till att vara ett uppskattat turistmål. Universeum har som mål att skapa helhetssyn och visa hur människa, natur, samhälle och teknik ingår i ett sammanhang. Universeum är en storslagen anläggning på drygt 10 000 kvadratmeter och en vandring genom husets alla avdelningar blir mer än tre kilometer lång. Universeum är grundat av Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionens Kommunalförbund och Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Tillsammans med svenskt näringsliv, svenska staten, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och KK-stiftelsen har en gemensam satsning gjorts på Universeum som Sveriges nationella vetenskapscentrum. Kung Carl XVI Gustaf är Universeums högste beskyddare.

Helvetesgapet

Under 2000 startade ett treårigt skolutvecklingsprojekt med fokus på skolbibliotek under rubriken ”Helvetesgapet” till stor del finansierat av Skolverket. I projektet har åtta av regionens skolor varit engagerade för att i sitt skolutvecklings-arbete sätta skolbiblioteket i centrum. Projektet har innefattats av rektor tillsammans med arbetslag, arbetslagets

Några större projekt under åren som gått

(13)

ISGR

The International School of the Gothenburg Region grundades 1997 av GR. Skolan har successivt utvecklats till att omfatta undervisning från kindergarten till gymnasienivå. Att behovet finns för en internationell skola visar den årliga ökningstakten av elevantalet, vilken är cirka 25%. De 600 eleverna är fördelade på två sektioner: en internationell där undervisnings språket är engelska och en nationell där språket är svenska och engelska. Skolan har elever från hela världen, representerande 35 olika nationaliteter. Sedan hösten 2001 har ISGR två campus: Guldhedsskolan (förskola till år 6) och Götabergsskolan (årskurs 7 till 9 samt gymnasium). I ISGRs styrelse finns representanter från så väl kommu-ner som näringsliv.

Kvalitetsuppföljningar

– en omfattande kvalitetswebb med unik lokal och regionala information är under uppbyggnad där skolans personal och ledare, politiker, elever, media och föräldrar kan få information om skolutvecklingen dess kostnader och resultat i GRs tretton medlemskommuner.

Harmoniseringsprojektet

Hösten 1998 startade Harmoniseringsprojekt 3 - ”Ansvar och inflytande för alla” - med mål att öka elevernas delaktig-het, ansvarstagande och inflytande i gymnasieskolan. Projektet skulle också ge goda förutsättningar till att etablera bestående nätverk mellan lärare från olika kommuner inom Göteborgsregionen. Detta tvååriga projekt har organiserats som ett samarbete mellan gymnasieskolor inom Göteborgs-regionens kommunalförbund och Göteborgs universitet. Därmed har man också skapat ett naturligt forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan skola, kommun och högskola. Drygt hundra elever och cirka 75 lärare och skolledare från 12 gymnasieskolor har ingått i diskussions-grupper skrivit artiklar, bidragit med teckningar och fotografier för att på olika sätt ge sin syn på inflytandefrågor i dagens gymnasieskola. Så gott som samtliga kommuner inom GR har deltagit i projektet. Exempel på innehåll som diskuterats: Är det någon idé att engagera sig i elevdemokrati? Sätter marknaden betyg? Är godkänd detsamma i Kungsbacka och Stenungsund? Ett imponerande arbete har lagts ner och resultatet finns dokumenterat i två böcker: ”Vi hörs!” och ”Mitt LIV”. Den sistnämnda skildrar speciellt elever som går på Individuellt program och deras funde-ringar kring skola och inflytande.

Övertag av specialpedagogiskt och invandrarpedagogiskt centrum

Den första juli 2001 fördes verksamheten vid Specialpedagogiskt centrum och Invandrarpedagogiskt centrum i Göte-borg över till GR Utbildning. Insatser på dessa båda områden finansieras med de kurs-, seminarie- och konferens-intäkter som satsningarna genererar. Aktuella frågor som rör specialpedagogik får sin givna plats i GR Utbildnings stora utbud inom utbildningssektorn. Detta innebär att Pedagogiskt Centrum erbjuder kurser och seminarier i special-pedagogik och i frågor som rör mångfald och att läromedelsservice har såväl ett stort ”mediabibliotek” som en omfattande läromedelsutställning, där alla större svenska förlag presenterar sina nyheter på dessa och andra områden.

Våga bryta mönster

Undersökningar visar att många barn och ungdomar i Sverige mår dåligt. Flickor mår sämre än pojkar och köns-skillnaderna har ökat. Många ungdomar saknar förtroendefulla vuxenkontakter och har liten tilltro till skolans möjlig-heter att stödja dem i svåra situationer. Pedagogiskt centrum har initierat ett treårigt projekt, ”Våga bryta mönstret”, i samverkan med JämO och Liv & Lust. Tio förskolor och tio skolor deltar. Arbetslag kommer att utbildas i verksamma arbetsmetoder. De kommer genom kontinuerlig handledning att få hjälp med att starta arbetet i elev- / barngrupper. Nätverk för erfarenhetsutbyte kommer att bildas. Fortsatt kompetensutveckling skall arrangeras för de ingående arbetslagen. Projektet stöds av bl.a. Regeringen, JämO, Esf-rådet i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Nationella sekretariatet för genusforskning.

GR ITiS

Vid statens omfattande satsning på skola och IT, ITiS togs regionalt initiativ för att stödja genomförandet, med tydlig ambition att arbeta gränsöverskridande kommunerna emellan. Satsningen har visat på goda modeller för

skol-utvecklingsarbete i stor skala, där handledare utbildats för att arbeta tillsammans med arbetslag på varje skola. Skolleda-rens medverkan har varit en förutsättning för att få del av resurserna. I genomförandet av ITiS har kommunerna haft nära samverkan med GR Utbildning som bas. Pedagogiskt Centrum har också varit en av utbildningsanordnarna vad gäller skolledarutbildningen och dessutom erbjudit en unik möjlighet till fortsatt utbildning och uppföljning såväl via nätet som vid fysiska träffar. En referensgrupp med representanter från kommun, Universitet, Skolverk, KK-stiftelsen, de fackliga organisationerna och GR Utbildning har fortlöpande tagit aktiv del i arbetet.

(14)

Gymnasiedagarna

Under dessa dagar får ca. 12.000 elever, branschföreträdare, hundratals lärare, skolledare och föräldrar regionens samlade gymnasieutbud presenterat. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor deltar. Regionens studie- och yrkesvägle-dare ges goda möjligheter till kompetensutveckling. Mässan intar en särställning i Sverige genom att vara den största i Under dessa dagar får ca. 12.000 elever, branschföreträdare, hundratals lärare, skolledare och föräldrar regionens samlade gymnasieutbud presenterat. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor deltar. Regionens studie- och yrkesvägle-dare ges goda möjligheter till kompetensutveckling. Mässan intar en särställning i Sverige genom att vara den största i sitt slag.

Statlig högskoleutbildning för studie- och yrkesvägledare

I Göteborgsregionen föreligger brist på utbildade studie- och yrkesvägledare och här finns heller ingen statlig högsko-leutbildning på området. Genom ett samarbete med Malmö Högskola har GR fått 30 högskoleplatser utlokaliserade till Göteborg. Den treåriga utbildningen ger även möjligheter för i regionen verksamma yrkesvägledare att erhålla viss kompetensutveckling i form av öppna seminarier och andra aktiviteter. Förhoppningsvis medför det påvisade behovet av ytterligare utbildade yrkesvägledare i Göteborgsregionen att en högskoleutbildning vid Göteborgs universitet inom en svar framtid kommer igång.

Det gemensamma gymnasiet

Försöket med att ha gemensamma kurser inom gymnasieskolan har fallit mycket väl ut och innehållet i dessa kurser i regionen utvecklas kontinuerligt. Eleverna kan här välja vissa kurser som inte kommunerna kan starta p.g.a. för litet elevunderlag i de enskilda kommunerna. Det unika är här att varje elev kan gå kvar i sin hemkommuns skola, men ändå ta del av en kurs anordnad i och av en annan kommun. Elevens valmöjligheter ökar samtidigt som resurserna används effektivare.

Nytt datoriserat intagningssystem

Utbildningsgruppen beslutade 1996 att decentralisera och rationalisera intagningsverksamheten i regionen. Detta utmynnade i ett helt unikt intagningssystem, Indra, som grundade sig på att alla kommunernas användare var direkt-uppkopplade till en gemensam databas, dvs. själva intagningsarbetet synliggjordes för intressenterna ute i kommunerna. Speciellt studie- och yrkesvägledarna kan nu på ett mer aktivt sätt delta i processen. Genom effektivisering och datorisering kunde personalstyrkan på intagningskansliet reduceras från 12 personer till fyra. De senaste åren har utbildningsutbudet inom regionen ökat markant och behovet av korrekt information för elev- och föräldragrupper har blivit alltmer uppenbart. En naturlig utveckling blev att vidareutveckla Indra så att även allmänheten skulle kunna ta del av intagningsprocessen. Med detta som utgångspunkt påbörjades arbetet med att göra en internet-baserad utbildningsguide vilket resulterade i en programvara döpt till Indranet. Indranet innehåller information om

utbildningarna, skolor, nyheter och länkar till andra användbara sajter som finns i regionen, studie- och yrkesvägledare ”on line” och en frågelåda där vanliga frågor och svar finns sorterade efter kategori. Regionens ungdomar kan själva eller tillsammans med sin vårdnadshavare registrera önskade val direkt i Indranet.

(15)

h

Samverkan och samarbete –

Stort intresse för det livslånga lärandet

h

Regionalpolitiska utbildningsmål –

en sammanfattning

h

Utbildningsgruppens sammansättning

(16)

Regionala medel –

Det regionala bidraget

h

Sambruk

h

Katalysator

(17)

Verksamhetsfält

h

Ett öppet utbildningslandskap

h

Kompetensutveckling

h

Personal- och ledarförsörjning

h

Barn och unga i behov av särskilt stöd

h

Samverkan ungdomsskola - akademin

h

Läromedelsutveckling

h

Kontakterna mellan skola och arbetsliv

(18)

Några större projekt under åren som gått

h

Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

h

Pedagogisk projektledarutbildning

h

FN-rollspel både regionala och nationella

h

Universeum

h

Helvetesgapet

h

ISGR

(19)

Några större projekt under åren som gått

-forts.

h

Harmoniseringsprojektet

h

Övertag av specialpedagogiskt och

invandrarpedagogiskt centrum

h

Våga bryta mönster

h

GR ITiS

h

Gymnasiedagarna

h

Statlig högskoleutbildning för studie- och

yrkesvägledare

h

Det gemensamma gymnasiet

References

Related documents

Utifrån de omständigheter som beskrivs i promemorian om att det finns problem kopplade till den praktiska tillämpningen av bestämmelsen, och de eventuella risker för

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför inte något att invända

invändningar ska göras utifrån en objektiv bedömning och länsstyrelserna ska genom ”samverkan sinsemellan bidra till att urvalet av områden blir likvärdigt runt om i

Det saknas dessutom en beskrivning av vilka konsekvenser det får för kommunerna i ett läge där länsstyrelsen inte godkänner kommunens förslag på områden och kommunen behöver

Förslagen i promemorian innebär att innan en kommun gör en anmälan till Migrationsverket ska kommunen inhämta ett yttrande från länsstyrelsen över den eller de delar av kommunen

Huddinge kommun anser att de kommuner som likt Huddinge motiverat sina områdesval utifrån socioekonomiska förutsättningar och redan haft den dialog med länsstyrelsen som föreslås

Jönköpings kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på promemorian ” Ett ändrat fö rfa rande för att anmäla områd en som omfatt as av be gr änsni n gen av rätt en ti

Frågan som är utskickad för remiss handlar om förslag om att göra vissa ändringar i det anmälningsförfarande som gäller vilka områden som omfattas av en begränsning