”Vi brukar kalla platsen för Regnbågsbacken, för att det ser ut som om regnbågen går ner där när det har regnat”

(1)

”Vi brukar kalla platsen för Regnbågsbacken,

för att det ser ut som om regnbågen går ner

där när det har regnat”

En kvalitativ text- och bildanalys om hur homosexuella

föräldrar skildras i sju barnlitterära verk

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3, 15 hp

Mathilda Carlsson Berglund & Mathilda Österberg

Handledare: Linn Areskoug Examinator: Charlotte Engblom

(2)

Sammanfattning

Den här studien syftar till att undersöka hur regnbågsfamiljer skildras i sju barnlitterära verk. Genom att använda en kvalitativ text- och bildanalys, undersöktes hur barnböckernas karaktärer skildras utifrån kön, genus och sexualitet. Vidare undersöktes hur de homosexuella föräldrarna skildras samt hur dessa bemöts av övriga karaktärer i böckerna, med fokus på barnets känslomässiga uttryck och reflektioner. För att analysera de barnlitterära verken användes ett queerteoretiskt perspektiv samt teorier om lärande, läsande och identifikation. I resultatet framgår bland annat att några av författarna skildrar karaktärerna enligt stereotypiska normer om kön och genus, medan andra författare framställer karaktärerna som går ifrån dessa stereotypiska normer, vilket bland annat framställs i form av yttre attribut. Fortsättningsvis framkommer det att homosexualitet skildras på olika sätt. Studiens resultat visar på att de samkönade relationerna främst porträtteras i form av fysisk kontakt, vilket synliggörs både i text och bild. Vidare visar resultatet att barnkaraktärerna i majoriteten av verken har en neutral inställning till samkönade relationer. Det framkommer även att barnkaraktärerna i vissa fall visar på känslor som skam och påfrestning samt att samkönade relationer framställdes som avvikande eller konstiga. Sammanfattningsvis råder det ingen enighet i hur samkönade relationer framställs, men slutsatsen kan ändå dras att de samkönade relationerna förefaller vara normaliserat hos barnkaraktärerna i de verk som har analyserats i denna studie.

Nyckelord: regnbågsfamilj, barnlitteratur, sexualitet, genus, heteronormativitet, queerteoretiskt

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Inledning... 6

Arbetsfördelning ... 6

Bakgrund ... 8

Barnbokens pedagogiska relevans ... 8

Begreppsförklaringar ... 9

Normer ... 9

Kön och genus ... 9

Sexualitet ... 10

Heteronormativitet ... 10

Den heterosexuella matrisen ... 11

Familjekonstellationer ... 11

HBTQ ... 12

Queer ... 12

Forskningsöversikt ... 13

Barnboken som förmedlare av värden kring familj ... 13

Regnbågsfamiljer i barnböcker ... 14

Genusstrukturer i barnböcker... 15

Djur i barnböcker ... 16

Teoretiska utgångspunkter ... 17

Queerteoretiskt perspektiv ... 17

Barnlitteraturens kognitiva värden ... 18

Syfte och frågeställningar ... 21

Metod ... 22

Metodval ... 22

Analysmetod och bearbetning av material ... 23

Schema och analysfrågor för att beskriva manliga och kvinnliga stereotyper ... 24

Urval ... 25

(4)

Reliabilitet och validitet ... 28

Forskningsetiska överväganden ... 29

Reflektioner över metod ... 30

Resultat och analys ... 31

Jösta och Johan av Anette Skåhlberg ... 31

Skildring av kön/genus i text och bild ... 31

Skildring av homosexualitet i text och bild ... 32

Skildring av karaktärernas reflektioner och relationer ... 32

Värsta prutten, Lolly! av Åsa Karsin ... 33

När mammorna blev kära av Camilla Gunnarsson ... 34

Välkommen Tango av Justin Richardson och Peter Parnell ... 36

Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum ... 38

Skildring homosexualitet i text och bild ... 38

Malins mamma gifter sig med Lisa av Anette Lundborg ... 39

Trollen på regnbågsbacken av Bodil Sjöström ... 41

(5)

Diskussion ... 44

Reproduktion av könsroller och genusstereotyper i barnlitteratur ... 44

Normalisera eller reproducera annorlundaskap?... 46

Hur kan barnlitteraturen påverka barns sätt att se på sin omvärld? ... 48

Konklusion ... 51

Vidare forskning ... 51

Referenslista ... 52

Länkar som användes i urvalsprocessen ... 54

(6)

Inledning

Skolan är en mötesplats för barn med olika familjekonstellationer. Det är därmed av stor vikt att skolan ser till att barn får ökad förståelse för att familjer kan se ut och vara på olika sätt. Eftersom skönlitterära böcker utgör en sådan central del av barns läromedel kan de användas som underlag för att vidga barns vyer. Skönlitterära böcker som skildrar olika familjekonstellationer kan bidra till att öka barns förståelse för att det finns fler typer av familjer än endast den heteronormativa kärnfamiljen.

Som framtida lärare har vi ett viktigt ansvar att uppmärksamma eleverna på samhällets normer, för att i ett vidare perspektiv kunna diskutera och bygga upp en acceptans kring att det inte är fel att gå emot samhällets normer, oavsett om det gäller kön, genus, sexualitet eller något annat. Av den anledningen tycker vi att det är viktigt att lärare har en variation i den litteratur som de väljer att använda sig av i verksamheten. Fortsättningsvis anser vi att det är av stor vikt att alla barn ska få möjlighet att känna igen sig i den litteratur de tar del av. Detta för att motverka känslan av utanförskap och känslan av att vara annorlunda om man bryter mot normen.

De ovan nämnda reflektionerna mynnade ut i ett intresse för att undersöka några barnlitterära verk som skildrar regnbågsfamiljer. Genom att göra en text- och bildanalys vill vi undersöka hur karaktärerna porträtteras utifrån kön, genus och sexualitet men även hur den homosexuella relationen skildras och bemöts av övriga karaktärer, med det fiktiva barnets känslomässiga uttryck och reflektioner i fokus.

Vår förhoppning är att studien ska få vuxna, i synnerhet lärare och framtida vårdnadshavare vi kommer möta i vårt kommande yrke, att reflektera över den litteratur de väljer att läsa för barn. Genom att barn får ta del av ett varierat innehåll i böcker, där olika former av familjekonstellationer finns representerade, hoppas och tror vi att barn kan få ett mer öppet förhållningssätt till individers olikheter.

Arbetsfördelning

Det har under studiens gång funnits ett nära samarbete mellan oss författare, Mathilda Carlsson Berglund och Mathilda Österberg. Studiens samtliga avsnitt har bearbetats av oss gemensamt, dock har vi har haft ansvar för olika delar inom vissa avsnitt. De sju barnlitterära verken delades upp mellan oss författare, där vi gjorde den första analysen gemensamt, vilken var Malins mamma gifter

(7)

sig med Lisa, för att sedan ansvara för att analysera tre verk var. Mathilda Carlsson Berglund

analyserade Värsta prutten, Lolly!, När mammorna blev kära och Välkommen Tango. Mathilda Österberg analyserade Jösta och Johan, Lill-Zlatan och morbror raring och Trollen på Regnbågsbacken. Studiens forskningsöversikt, teoretiska utgångpunkter samt diskussion har författats och skrivits fram av oss tillsammans.

(8)

Bakgrund

I bakgrundsavsnittet presenteras först barnbokens pedagogiska relevans. Därefter redogörs och definieras begrepp som är relevanta för studien.

Barnbokens pedagogiska relevans

Bergöö (2016a) talar om hur läsning av skönlitteratur utgör en central del av barns skriftspråkliga liv (Kåreland, 2016, s. 25). Jönsson (2016) lyfter hur läsning av skönlitteratur kan utveckla kunskap om både en själv och kunskap om andra (ibid., s. 103) I arbetet med skönlitterär text är det viktigt att poängtera att barn behöver få chans att samtala och reflektera över den lästa texten tillsammans med vuxna (Kåreland, 2015, s. 114). Samtalet öppnar upp för möjligheten att gå utanför sin föreställningsvärld, det vill säga att se saker ur nya perspektiv. Samtal kan göra att elever utvecklar sitt kritiska tänkande samt sin empatiförmåga (Kåreland, 2016. s. 96; Persson, 2007, s. 255). Utöver att samtala om skönlitterära texter tillsammans med barnen i förskola och skola, är det även viktigt att barnen kan identifiera sig med de karaktärer och händelser som skildras i de texter de möter. Kåreland (2016) resonerar dock kring barns behov av att kunna identifiera sig med karaktärerna och ifrågasätter om det nödvändigtvis måste vara så. Hon menar att det likaväl kan vara så att barn uppskattar att läsa om sådant som är “annorlunda” och frångår barnets vardagsvärld. Harry i Harry Potter-böckerna är ett exempel på en karaktär som ett få antal barn kan identifiera sig med. Han är “en föräldralös pojke med magiska förmågor, en pojke som går i internatskola och utbildar sig till trollkarl” (Kåreland, 2016, s. 77). Trots avsaknad av identifikation med karaktären Harry har böckerna om honom varit en storsäljare i många år.

Trots Kårelands resonemang om att barn inte nödvändigtvis alltid måste kunna identifiera sig med karaktärerna i de böcker de möter, så menar Rosén (2010) att lärare och annan personal inom skolan alltid behöver ha ett kritiskt förhållningssätt när han eller hon väljer böcker som läses för barnen (s. 72). Läraren bör bland annat reflektera över vem/vilka och vad som inkluderas men även vem/vilka och vad som exkluderas (Bergöö, 2016b, s. 195).

Åkerström (2012) hävdar dock att barnböcker som medvetet skapas för att vara normbrytande ibland kan tappa sin estetiska aspekt. Hon menar att tanken med att skapa barnböcker där fler barn kan identifiera sig är god, men att med mål att enbart göra en barnbok som är normbrytande gör i sig inte boken till en bra bok (s. 80).

(9)

Begreppsförklaringar

Normer

Normer är oskrivna regler, idéer och ideal kring hur man förväntas vara, leva och se ut. Begreppet

norm kan, enligt Martinsson och Reimers (2014) användas för att “visa hur vardaglig kunskap om

och förståelsen av världen, våra föreställningar och förgivet taganden hör samman med makt och ett kontinuerligt skapande av över- och underordning” (s. 10). Normer ses som det “normala”, det vanliga, och får således en motpol, det vill säga det “onormala”. Det “onormala” ses som märkligt, avvikande eller fel (ibid.). För att exemplifiera det normala respektive onormala finns det i samhället en stark heteronorm, som säger att den heterosexuella läggningen är det normala och att allt som inte ryms inom den heterosexuella läggningen tillskrivs som det onormala (Martinsson & Reimers, 2014, s. 11).

I skolans värld upprepas och utmanas normer av både elever och personal på skolan i såväl klassrum som på raster och i personalrum. Normer kan vara både positiva och negativa. Positiva normer är exempelvis de normer som finns uttryckta i skolans värdegrund i läroplanen där det bland annat står att skolans mål är att varje elev “respekterar andra människors egenvärde” (Skolverket, 2018, s. 12). Normer får däremot en negativ klang när någon eller några pekas ut som avvikande och påföljden blir att den eller de som avviker exempelvis diskrimineras, mobbas eller blir utfrysta (Martinsson & Reimers, 2014, s. 9).

Kön och genus

Nationalencyklopedin beskriver kön som biologiskt kön, för att urskilja djur, växter och andra organismer. Detta är beroende av vilka könsceller individen producerar, det vill säga ägg eller spermier (NE, 2019).

Enligt Nationalencyklopedin är genus ett annat ord för människors sociala kön. Begreppet kan användas för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende. Samhällets normer och förväntningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt utgör grunden för hur genus skapas (NE, 2019). Hirdman (2001) menar att vad som anses vara manligt respektive kvinnligt hålls isär som två motpoler, där det manliga är överordnat det kvinnliga. Det manliga värderas därmed högre och tillskrivs således högre makt (s. 65; Evertsson, 2016, ss. 50–51). Att det kvinnliga och manliga tydligt hålls isär samt att det manliga värderas högre, kallar Hirdman för genusordning (2001. s. 75). Genusordningen både skapas och upprätthålls av alla människor i samhället, både

(10)

män och kvinnor och kan till viss del förändras över tid. Evertsson (2016) talar om att “göra kön” när en man eller kvinna gör sådant som han eller hon förväntas göra enligt normen. En kvinna “gör kön” när hon exempelvis jobbar deltid för att hinna hämta barnen på förskolan och förbereda middagen innan mannen kommer hem. På samma sätt gör mannen kön när han jobbar heltid när barnen är små och är den som “måste” hantera köttet när det ska grillas på sommaren (Evertsson, 2016, s. 56). Evertsson menar således att vi inte kan undvika att göra kön utan att det sker mer eller mindre omedvetet (ibid.,).

Sexualitet

Att definiera begreppet sexualitet är inte helt enkelt. Nationalencyklopedin beskriver sexualitet som något som omfattar olika behov och strukturer av handlingar. Dessa uttrycks i fortplantningsbeteenden, tillgodogörandet av biologiska behov samt i känslomässiga och nära relationer. Det kan även uttryckas genom återhämtning och avkopplande aktiviteter (NE, 2019). I den här studien används genusforskaren Fanny Ambjörnssons queerperspektiv för att förstå sexualitet. Genom att se på sexualitet med ett queerperspektiv kan begreppet förstås utifrån tre kategorier. I den första kategorin ses sexualitet som en identitet, exempelvis om man identifierar sig som homosexuell eller bisexuell. I den andra kategorin berörs intima handlingar, vilket kan vara kyssar eller samlag. I den sista kategorin analyseras begreppet sexualitet som ett normsystem. Normsystemet upprätthålls av såväl juridiska lagar som människors attityder (Ambjörnsson, 2016, ss. 33–34). Ambjörnsson poängterar vikten av att undersöka hur sexualitet organiseras, regleras och upplevs i vårt samhälle. “Identiteter, handlingar, regler, normer och föreställningar” är enligt Ambjörnsson sammanlänkade med den tid och plats de befinner sig i, vilket i sin tur avgör hur vi väljer att se på begreppet sexualitet här och nu (Ambjörnsson, 2016, s. 34).

Heteronormativitet

Ambjörnsson (2016) menar att heteronormativitet handlar om de institutioner, lagar, strukturer, relationer och handlingar i vårt samhälle som upprätthåller heterosexualiteten som något enhetligt och naturligt (s. 47). Vidare menar Rosenberg (2011) att heteronormativitet kan förklaras som att det finns ett antagande om att alla är heterosexuella och det naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Heteronormativitet kan ses som ett normerande maktsystem som premierar ett visst sätt att leva och att allt som faller utanför den ramen ses som avvikande eller fel (ss. 100–101; Ambjörnsson, 2016, s. 48). Personer som uppvisar en “avvikande” eller “onormal” sexualitet kan utsättas för olika typer av hatbrott, som till exempel förolämpningar, trakasserier, hot och misshandel (Bogren, 2016, s. 101).

(11)

Det är inte endast bland vuxna som heteronormen råder, den kommer även till uttryck bland barn. När en pojke och en flicka leker tillsammans kan de bli retade för att vara ett kärlekspar, medan det sällan skulle ske om två flickor eller två pojkar leker (Bengtsson, 2014, s. 36). Vidare förekommer uttrycket “Har du varit på tjejkalas?” när en pojke har glömt att stänga gylfen, vilket också signalerar att det finns ett antagande om att den som blir tillfrågad skulle vara heterosexuell (Bengtsson, 2014, s. 34). Det råder, enligt Martinsson och Reimers (2014), ett heterosexuellt livsmanuskript inom skolans värld, där pojkar och flickor förväntas vilja leva i heterosexuella relationer när de blir vuxna (s. 82; Österlund, 2012, s. 255).

Den heterosexuella matrisen

Bogren (2016) hänvisar till queerteoretikern Judith Butler, som beskriver ”den heterosexuella matrisen” som en diskurs som används för att förstå sexualitet (s. 111). Vidare menar hon att diskursen grundas på en idé om att kön är något biologiskt givet, det vill säga att människor delas in två olika könskategorier, vilka är män och kvinnor. Indelningen av dessa två könskategorier innebär att de olika respektive könen utför olika typer av handlingar. En person med manlig kropp antas uppträda maskulint medan en person med kvinnlig kropp antas uppträda feminint (ibid.,). Således innebär ”den heterosexuella matrisen” att heterosexualitet anses vara den ”normala” typen av sexualitet. Det innebär att personer med manliga kroppar med maskulint beteende förväntas attraheras av personer med kvinnliga kroppar med feminint beteende och personer med kvinnliga kroppar och feminint beteende förväntas attraheras av personer med manliga kroppar med maskulint beteende. För att kunna förstå olika personers handlingar utgår vi från ”den heterosexuella matrisen”, vilket innebär att handlingar som faller in i matrisen blir förståeliga för oss, medan handlingar som faller utanför matrisen blir svåra att tolka (Bogren, 2016, s.112). Bogren exemplifierar detta med att människor ofta undrar ”Vem är mannen i förhållandet?” i mötet med en person som är homosexuell. Således utgår människan från ”den heterosexuella matrisen”, där ett antagande finns om att det ”ska” finnas en maskulin respektive feminin person i en relation (ibid.,).

Familjekonstellationer

En heteronormativ familj

Den rådande heteronormativitet i samhället som Rosenberg (2011, s. 100) nämner, kan göra att vardagslivet påverkas för de personer vars sexualitet anses avvika från normen. Som exempel nämner Bogren (2016) att det på en arbetsplats kan tas för givet att alla kollegor har en partner av det motsatta könet och att “en ´riktig familj´ består av ett heterosexuellt par med barn” och således

(12)

att en “riktig relation” är monogam, det vill säga att den endast består två personer och inte fler (s. 101). Att en “riktig familj” endast får bestå av två vuxna speglar sig i den lag som säger att ett barn endast får ha två vårdnadshavare och att det juridiskt sett endast är tillåtet att ha en relation med en annan person (Ambjörnsson, 2016, s. 58).

Regnbågsfamilj

En regnbågsfamilj kan enligt RFSL (2019) beskrivas som en familj som består av HBTQ-personer som har barn. Det innebär till exempel att familjen kan bestå av två mammor eller två pappor. Fortsättningsvis menar Heggestad (2013) att regnbågsfamiljer kan inbegripas av den så kallade fyrklövsfamiljen, vilket innebär att “barnet har två biologiska föräldrar vilka båda lever tillsammans med en person av samma kön” (s. 228).

HBTQ

RFSL (2019) definierar HBTQ som “ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter”. I begreppet HBTQ står H och B för den sexuella läggningen, det vill säga vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et som står för transpersoner handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön och Q som i Queer kan röra “sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik”.

Queer

Att definiera queer är inte helt enkelt enligt Ambjörnsson, begreppet kan få olika innebörder beroende av vem som tillfrågas (2016, s. 15). Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL (2019) menar likt Ambjörnsson att queer kan innebära olika saker. Enligt RFSL (2019) har begreppet queer sin grund i den kritik som riktas mot att det finns en norm kring kön och sexualitet. Kritiken kan ses som ett ifrågasättande av de idéer som talar om hur människor ska leva i sexuella relationer och hur de ska bilda familj. Ambjörnsson (2016) menar att vi kan använda oss av queer för att tänka bortom uppdelningar av sexualitet, det vill säga bortse från att det finns normal och onormal sexualitet (s. 16)

(13)

Forskningsöversikt

I forskningsavsnittet presenteras forskningsläget under rubrikerna: ”Barnboken som förmedlare av värden kring familj”, ”Regnbågsfamiljer i barnböcker”, ”Genusstrukturer i barnböcker” samt ”Djur i barnböcker”.

Barnboken som förmedlare av värden kring familj

Heggestad (2013) menar att barnböcker som skildrar regnbågsfamiljer syftar till att överföra specifika värderingar och synsätt till barn. Således menar hon att böckerna dels kan fungera identitetbekräftande för de barn som lever i regnbågsfamiljer dels som ett verktyg för att skapa förståelse för “andra” familjekonstellationer (s. 226). Heggestad konstaterar att barnboken arbetar med så kallade ”dubbla koder”, där den både ska accepteras av vuxenvärldens granskande öga samt vara anpassad så att den tilltalar barns nivå och föreställningsvärld (ibid.).

Bergström (2006) belyser i sin rapport Regnbågsbarn - ett förskoleprojekt om familjers lika värde, betydelsen av att främja en verksamhet som är inkluderande och som poängterar acceptansen kring människors olika val och levnadssätt, då det är något som gynnar alla. Allt fler barn växer upp i andra familjekonstellationer än den typiska kärnfamiljen, vilket gör att det är av stor vikt att det talas om detta i förskolan såväl som i skolan (2006, s. 7).

Bergström poängterar vikten av att prata med barn om att familjer kan se ut på olika sätt för att motverka diskriminering och kränkning. Fortsättningsvis menar hon att det är viktigt att ha ett medvetet förhållningssätt i arbetet med regnbågsfamiljer eftersom böcker, lekar och det pedagogiska arbetet oftast tenderar att framhäva den heteronormativa kärnfamiljen (2006, s. 8). Likt Heggestad menar Bergström att barnböcker som skildrar regnbågsfamiljer kan användas som ett verktyg för att vidga barns perspektiv och få förståelse för barn som inte växer upp i en traditionell kärnfamilj (Bergström, 2006, s. 8; Heggestad, 2013, s. 226).

Esposito hänvisar i sin artikel We’re Here, We’re Queer, But We’re Just Like Heterosexuals: A Cultural

Studies Analysis of Lesbian Themed Children’s Books (2009) till forskaren Douglas Kellner. Han menar

att det är genom texter, eller mediekultur som han kallar det, som vi blir hjälpta att förstå vad det innebär att vara en del av olika identiteter vad gäller exempelvis kön och sexualitet. Representationer av hur personer förstår sig själva och andra i böcker är av betydelse. Människor använder texter för att både ta del av den värld de redan känner till, men även för att bekanta sig med de världar de inte har någon personlig erfarenhet av. Barnböcker kan hjälpa barn att förstå

(14)

vad sexualitet är och att den kan se ut på olika sätt. Exempelvis kan barnboken användas för att skildra vad homosexualitet är (Esposito, 2009, s. 65).

Regnbågsfamiljer i barnböcker

I Sverige har det gjorts en del forskning om regnbågsfamiljer som skildras i bilderböcker för barn. Litteraturvetaren Eva Heggestad har i tidskriften Samlaren (2013) undersökt svenska barnböcker som på olika sätt skildrar familjekonstellationer. Heggestad nämner att det finns böcker som tidigt skildrat familjer som frångår den traditionella kärnfamiljen, exempelvis Elsa Beskows kända böcker om tant Brun, tant Grön och tant Gredelin. Böckerna, vilka utkommit mellan åren 1918–1947, skildrar visserligen inte explicit relationen mellan de tre tanterna men, Heggestad menar att det kan tolkas som att författaren ändå har valt att frångå den traditionella heterosexuella kärnfamiljen, då tanternas relation till varandra inte framkommer (s. 223). Även om Elsa Beskow medvetet eller omedvetet valt att skildra den icke-traditionella kärnfamiljen, så är det först år 1999 som de första bilderböckerna publicerades i Sverige där barn har föräldrar som är homosexuella (Heggestad, 2013, s. 224). De första böckerna som publicerades var Malins mamma gifter sig med Lisa (1999) och

Trollen på Regnbågsbacken (1999) (Heggestad, 2013, s. 227).

Heggestad konstaterar i sin analys att skildringen av samkönade relationer har ändrats genom åren i de barnböcker som handlar om regnbågsfamiljer. Medan det i de första publicerade böckerna tydligt poängteras att den homosexuella relationen frångår den heteronormativa relationen, så framhävs det inte på samma sätt i de böcker som givits ut på senare år. Föräldrarnas sexuella läggning står då inte i fokus (Heggestad, 2013, ss. 233–234). Jennifer Esposito (2009) har i liknande studier analyserat engelska barnbilderböcker som skildrar regnbågsfamiljer. En av böckerna som Esposito analyserar är Heather has two mommies (1989). Huvudkaraktären Heather reflekterar inte över att hon har två mammor, det är en naturlig del av hennes liv. Det är något hon har aldrig tänkt på, förrän den dag hon hamnar i en lekgrupp och det diskuteras vad barnens pappor har för yrke. Heather svarar att hon inte har en pappa. Hon har aldrig reflekterat över faktumet att hon inte har en pappa, så när det verkar som att alla förväntar sig att Heather ska ha en blir hon ledsen. Den förväntan som finns gällande att alla barn ska ha en pappa och att mamma-pappa-barn sammansättningen framställs som det “normala”, är ett tecken på en rådande heteronormativitet (ss. 66–67).

Tecken på heteronormativitet syns även i boken Molly´s family (2004). I boken skriver författaren om Molly som under en dag i skolan har ritat en teckning av hennes två mammor. En klasskamrat vid namn Tommy tittar på Mollys teckning och säger att “det där är inte en familj”. Tommy ställer

(15)

sig frågandes till vart pappan är, varpå Molly svarar att hon inte har någon, utan att hon har två mammor. Tommy ifrågasätter detta och menar på att man inte kan ha två mammor. Detta scenario är något som orsakar extremt mycket ångest hos Molly. När läraren senare visar upp Mollys teckning av hennes familj och berättar hur den ser ut, utbildas Tommy i att familjer kan se ut på olika sätt (Esposito, 2009, s.73).

Esposito poängterar att vi bör lära våra barn att det inte bara finns en form av familjekonstellation, där den heterosexuella normen är representerad. Det är viktigt att få barn att förstå att familjer kan se ut på många olika sätt. Med tanke på att böcker är av stor betydelse och har en stor inverkan på hur barn ser på världen är det viktigt att ta del av böckerna med ett kritiskt förhållningssätt (Esposito, 2009, s.77).

Genusstrukturer i barnböcker

I artikeln Gender Issues in Young Children’s Literature (2008) undersöker Ya Lun Tsao genusstrukturer som återfinns i barnlitteratur. Enligt Tsao kan bilderböcker för barn påverka deras identitetsskapande och identitetsutveckling. Barn kan identifiera sig med de karaktärer och händelser som skildras i böckerna, vilket i sin tur kan påverka deras självbild och självkänsla både positivt och negativt. Genusstereotyper är vanligt förekommande i barnlitteraturen. Böckerna utgör således en viktig roll i att påverka barns attityd angående könsroller (Tsao, 2008, ss. 108–109). Även Nikolajeva (2004) menar att det i barnlitteraturen ofta finns en tydlig skildring av karaktärer utifrån genus och könsstereotyper. Med könsstereotyper menas att män/pojkar och flickor/kvinnor skildras på det sätt som de enligt rådande normer förväntas göra. Könsstereotyper skildras både i form av yttre attribut, till exempel genom kläder och genom att könsstereotypa beteenden skildras hos karaktärerna (s. 129). Nikolajeva förklarar vidare att män/pojkar enligt normen förväntas vara aggressiva, känslokalla och aktiva medan flickor/kvinnor förväntas vara lydiga, emotionella och passiva (ibid.). Precis som att det finns könsstereotyper för normen, det vill säga heterosexuella personer, så finns det stereotypiska föreställningar om hur icke-heterosexuella personer ska vara och se ut. Ambjörnsson (2016) ger exempel på hur den homosexuelle mannen ofta porträtteras som ”fjollig”, ytlig och är duktig på att inreda och klä sig snyggt och att den homosexuella kvinnan har kort “killhår”, är osminkad och förväntas vara isolerad, olycklig och allvarlig (ss. 64–65, 101). De heterosexuella normerna påverkar förväntningar om hur manligt respektive kvinnligt kön ska vara. När någon går emot normen kan dennes sexualitet komma att ifrågasättas. Exempelvis kan en man som uppträder feminint antas vara homosexuell (Bengtsson,

(16)

2014, s. 36). Även färg är något som historisk sett varit kopplat till kön, något som speglar sig i många barnböcker. Till exempel är blått kopplat till det manliga könet och färgen rosa är stark förknippad med det kvinnliga könet (Ambjörnsson, 2011, s. 10).

Djur i barnböcker

I bilderböcker för barn förekommer ofta djur. Djuren som förekommer i skönlitterära böcker är ofta förmänskligade genom att de har kläder, bor i hus, beter sig som människor och kan prata. Enligt Nikolajeva (2000) kan en anledning till att barnboksförfattare använder sig av djur vara för att undgå frågor om vilken ålder, vilket kön och vilken social status bokens karaktärer har (s. 55). Nikolajeva resonerar vidare kring hur djur kanske kan få läsaren att känna en viss distans till de eventuella konflikter som uppstår i barnböckerna, och att det således minskar upplevelsen av att det kommer för nära inpå och blir hotfullt. Barnen kan då istället se konflikten utifrån, det vill säga från ett annat perspektiv (Nikolajeva, 2000, s. 56). Nikolajeva tror dock att den främsta anledningen till att djur används i bilderböcker för barn, är för att majoriteten av alla barn gillar djur och tycker att det är underhållande. Användandet av djur öppnar även upp för möjligheten att skapa äventyrliga situationer, som kanske inte hade varit möjliga att skildra på samma sätt med människor (ibid.,).

(17)

Teoretiska utgångspunkter

I det här avsnittet presenteras studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det queerteoretiska perspektivet samt teorier om lärande, läsande och identifikation.

Queerteoretiskt perspektiv

Ambjörnsson (2016) hävdar att det är omöjligt att förstå dagens queerteori och aktivism utan att ha en bild av dess historiska ursprung och utveckling (s. 9). Queerteorin växte fram ur en problematisering av den så kallade ”homosexualitetsforskningen” som redan fanns, kallad Lesbian

and Gay Studies. Homosexualitetsforskningen fokuserade på att kartlägga homosexuellas liv, vanor

och erfarenheter. I problematiseringen ville man försöka frångå fokus på det “avvikande” och istället undersöka hur sexuella normer skapas, verkar, upprätthålls och ifrågasätts (Ambjörnsson, 2016, s. 33).

Queerteorin uppkom under 1990-talet, ungefär samtidigt som queerrörelsen tog form i USA och blev ett mycket uppskattat teoretiskt perspektiv av framförallt forskare inom områdena genusvetenskap och hbt (homosexualitet, bisexualitet och transpersoner) (Kivilaakso, Lönngren & Paqvalén 2012, s. 8). Till en början utvecklades queerteorin av forskare inom humaniora, men allt eftersom spred sig teorin vidare till samhällsvetenskaper, juridik, teologi och naturvetenskaperna (Rosenberg, 2011, s. 13). Teorin har gradvis expanderat, vilket kan tolkas genom ökningen av antalet publicerade titlar som innefattar ett queerperspektiv (Kivilaakso, Lönngren & Paqvalén 2012, s. 8).

Rosenberg (2011) skriver att queerteorin tolkas på olika sätt beroende på vem som använder den och vem som tillfrågas (ss. 12–13). Ambjörnsson menar att queer som begrepp inte endast har en definition. Beroende på om det är en äldre person i Storbritannien, en student i genusvetenskap eller en lokalpolitiker som tillfrågas kommer svaren skilja sig åt. Den äldre personen i Storbritannien skulle förmodligen ge svaret att queer betyder ”konstig, pervers eller sexuellt avvikande” medan studenten i genusvetenskap skulle hävda att queer är ”en teori om sexualitet, genus och normalitet” (2016, s. 15). Den lokala politikern skulle troligtvis istället vilja diskutera queer utifrån ”tolerans och mångfald” (ibid.,). Vidare poängterar Ambjörnsson (2016) att queerteorin inte ska ses som en självständig teori utan att den istället ska förstås som olika perspektiv som kritiskt granskar rådande föreställningar och normer om genus och sexualitet. I centrum av queerteorin står granskande av den normerande heterosexualiteten (s. 47). Queerforskare vill med andra ord problematisera heterosexualiteten som norm och varför den framställs som den mest eftersträvansvärda i vårt

(18)

samhälle. De ifrågasätter hur normer uppstår, upprätthålls och vad de får för konsekvenser (Ambjörnsson, 2016, s. 48; Österlund, 2012, s. 258). Queerteorins syfte handlar inte om att ge upprättelse för de som diskrimineras på grund av sin sexuella preferens, utan snarare om att skapa redskap för att kritiskt kunna granska det påstått normala i samhället (Ambjörnsson, 2016, s. 16; Österlund, 2012, s. 258).

Barnlitteraturens kognitiva värden

Utöver det queerteoretiska perspektivet, som är en av studiens teoretiska utgångspunkter, används även teorier om lärande, läsande och identifikation som teoretiska utgångspunkter.

En av studiens teoretiska utgångspunkter handlar alltså om lärande. Thornberg skriver om så kallade “databaser” (2013, s. 226) och menar att det är där ett barns kunskaper och föreställningar om det sociala livet finns. Kunskaperna och föreställningarna är baserade på barnets tidigare erfarenheter, vilka är ordnade i kognitiva strukturer som Thornberg kallar “scheman”. Fortsättningsvis menar han att de kognitioner som inryms i dessa scheman kan exempelvis vara att tankar, föreställningar och attityder samverkar för att hjälpa individen att förstå olika situationer, händelser eller personer i situationer där begränsad information finns (2013, s. 226). Thornberg menar att dessa scheman kan underlätta för individer att enklare förstå sin omvärld och således hjälpa individer att ta sig an olika situationer. Informationen i de kognitiva strukturerna är enbart tolkningar, vilket betyder att både barn och vuxna på så vis kan ha föreställningar om sig själva och andra som är konstruerade utifrån fördomar och missuppfattningar (ibid.,). 

Föreställningar om andra som på olika sätt kan vara förvrängda kan härledas till den så kallade stämplingsteorin. Angående stämplingsteorin menar Thornberg (2013) att avvikelse inte ska uppfattas som en egenskap hos en individ eller grupp, utan snarare som något som resulterar ur interaktionen mellan personer som är ”avvikande och icke-avvikande” (s. 130). Avvikelserna delas upp i kategorier och etiketter sätts sedermera på dessa kategorier. Dessa etiketter är en benämning för maktstrukturer i samhället. När en person fått etiketten ”avvikande” är denne stämplad som sådan och bemöts således av andra enligt stämplingen. Thornberg menar att den stämplade personen sedermera har definierats som någon som brutit mot normer som tagits för givet av gruppen eller samhället (ibid.,). 

Genom att ta del av Thornbergs argument för stämpling kan det konkretiseras med några vardagliga exempel. En pojke som ofta stör i klassrummet kan få stämpeln som “den bråkiga killen”

(19)

eller en flicka som endast leker med pojkar och ägnar sig åt typiska “pojkaktiviteter” som till exempel datorspel, kan få stämpeln “pojkflicka”.

En annan teoretisk utgångspunkt för den här studien behandlar läsande. Eftersom litteratur utgör en central del av barns liv och således deras vardag i skolan, är text en viktig del av deras lärande. Tenngart (2012) menar att barnlitteraturen således kan utgöra en viktig roll i att utveckla barns kognition. Barns hjärnor är fortfarande under utveckling vilket gör barn mottagliga för påverkan av barnlitterära texter, vilket i sin tur påverkar deras sätt att tänka (Tenngart, 2012, s. 25). Läsning utvecklar barns läsförståelse och skrivkunnighet bidrar således till att de övar och utvecklar sin egen tankeförmåga (Tenngart, 2012, s. 26). När barn möter litteratur kan de på olika sätt utveckla sin förståelse för olika personer och situationer. Detta kan i sin tur kopplas till de scheman som Thornberg talar om (2013, s. 226). I mötet med litteratur använder sig barn av scheman för att förstå både sig själva och sin omvärld. Litteraturen påverkar på så vis barns scheman och kan således förändra deras sätt att se på världen. Litteraturen kan fortsättningsvis bidra till att barn skapar nya visioner om hur världen ser ut, vilket exempelvis innefattar hur en familj ser ut.

Studiens sista teoretiska utgångspunkt handlar om identifikation. Tenngart menar att barnlitteratur kan användas för barn att “spegla” sig i, vilket innebär att barn kan identifiera sig med karaktärers erfarenheter och känslor. Barn tolkar och reflekterar kring karaktärerna och jämför sedan dem med sina egna liv (Tenngart, 2012, s. 30). Tenngart menar att läsaren kan få hjälp att förstå sig själv

“genom att spegla sig själv och sina erfarenheter i litterära karaktärer, händelser och situationer”

(Tenngart, 2012, s. 32). När läsaren försöker förstå karaktärernas beteenden och känslor övas samtidigt förståelsen för människors beteenden och känslor i det verkliga livet. Enligt Kåreland (2016) är det i läsning av berättelser som vi tar del av andras världar, vilket således ökar förståelsen av oss själva men också för andra människor (s. 65). Dessutom kan det upplevas som befriande för läsaren att få identifiera sig med karaktärers erfarenheter, tankar och känslor och därmed få en insikt om att det finns människor med liknande upplevelser (Tenngart, 2012, s. 32). 

En förutsättning för att barn ska få möjlighet att ”spegla” sig i den litteratur de möter är det av stor vikt att barnboksförfattare faktiskt skapar ett innehåll som barn kan identifiera sig med och ta lärdom av. Barnboksförfattare sitter därmed på en makt gällande vad som ska förmedlas i barnlitteraturen. Barnlitteraturen innehåller vuxnas idéer om hur barn är och hur barn bör vara. Tenngart noterar hur nostalgi ofta präglar barnboksförfattares framskrivning av barndom. Nostalgin föregås av en rekonstruktion av “tankar, känslor, situationer och stämningar” från den

(20)

egna barndomen. Nostalgin speglar inte nödvändigtvis författarens egen barndom utan kan snarare vara en försköning av verkligheten (Tenngart, 2012, ss. 31, 33). Enligt Tenngart kan barnböcker som förskönar barndomen, det vill säga att den skildras för långt ifrån barns faktiska livsupplevelser, resultera i negativa känslor hos barnet. Exempelvis kan barnet uppleva orättvisa, skam och sorg (Tenngart, 2012, s. 34). Barnboksförfattare kan därmed i viss mån styra vilka känslor de vill framkalla hos läsaren. Med det sagt, är det inte säkert att alla mottagare av texten känner likadant.

Utmärkande för litterära berättelser är att de som tidigare nämnt är medvetet konstruerade. Författare kontrollerar vad som är värt att förmedla och således berätta vilket innebär att det är författaren som bestämmer vad som ska finnas med och inte. Med andra ord sitter författaren på en makt i vad som önskas förmedlas, bland annat gällande förmedling av normer. Normer som förmedlas kan exempelvis röra kön, genus och sexualitet (Tenngart, 2012, s. 31). Barn påverkas således av de normer som framställs i den litteratur de möter. Därmed har barnboksförfattare en viktig roll i att påverka barns synsätt gällande normer.

Sammanfattningsvis bygger våra teoretiska utgångspunkter på en litteratursyn som tar avstamp i det queerteoretiska perspektivet samt teorier om lärande, läsande och identifikation. Dessa teoretiska utgångspunkter används som underlag för att göra den analys som presenteras i studiens analysavsnitt. Det innebär att när barnböckerna analyseras görs det dels med ett queerteoretiskt perspektiv, dels med teorier om lärande, läsande och identifikation i åtanke.

(21)

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur regnbågsfamiljer skildras i sju utvalda barnlitterära verk. Undersökningen blir relevant då det i samhället finns fler former av familjekonstellationer än bara den heteronormativa kärnfamiljen. Barnlitteraturen kan således utgöra en viktig roll, då den kan skildra en mångfald som visar att familjer kan se olika ut. Genom att flera typer av familjekonstellationer finns representerade, kan fler barn få möjlighet att identifiera sig med den litteratur de tar del av. För att undersöka hur regnbågsfamiljerna skildras i de sju utvalda verken, analyseras hur böckernas karaktärer porträtteras utifrån kön, genus och sexualitet, i text såväl som i bild. Vidare undersöks hur de homosexuella relationerna skildras samt hur de bemöts av övriga karaktärer i böckerna, med fokus på barnets känslomässiga uttryck och reflektioner.

Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar:

• Hur skildrar författarna karaktärerna utifrån kön, genus och sexualitet i text? • Hur skildrar illustratörerna karaktärerna utifrån kön, genus och sexualitet i bild?

• Reflekterar barn i verkens regnbågsfamiljer över den familjekonstellation de är en del av? Om ja, i sådana fall hur?

(22)

Metod

I det här avsnittet presenteras metod för datainsamling och hur data analyserades. Vidare görs en presentation av det material som analyseras och studiens urval redogörs för. Slutligen diskuteras studiens reliabilitet och validitet, forskningsetiska överväganden samt reflektioner över metod.

Metodval

För att få svar på studiens forskningsfrågor analyseras sju barnlitterära verk som skildrar regnbågsfamiljer. För att analysera de utvalda barnböckerna görs en kvalitativ text- och bildanalys. En kvalitativ textanalys innebär att texter väljs ut för att sedan analyseras och utifrån det skapa en förståelse för textens innehåll. För att skapa förståelse för textens innehåll kan teman göras, vilka är baserade på den aktuella studiens forskningsfrågor (innebörd av hur teman används beskrivs i analysmetoden nedan) (Widén, 2015, s.178). Widén menar att texter har stor påverkan i våra liv och är av betydelse i hur människan tänker och agerar. Därför är det av stor vikt att reflektera över vad texten vill förmedla (2015 s. 176). Fortsättningsvis hävdar Boréus att vid analys av texter granskas viktiga perspektiv av hur människan ser på samhället, vilket bland annat innefattar hur synen på olika familjekonstellationer ser ut. Vidare menar Boréus att granskning av texter bidrar till förståelse för relationer mellan olika individer i samhället och hur olika identiteter formas och bevaras (2015, s. 158).

För att göra en analys av bilderboken menar Hallberg (1982) att hänsyn bör tas till två teckensystem, vilka är text och bild. Hallberg definierar bilderboken som “en barnbok med en eller flera bilder på varje uppslag” (ss. 164–165). Hallberg benämner begreppet “ikonotext” för att tala om kombinationen av bild och text. Hon menar således att ikonotexten har en bärande funktion i att föra handlingen i bilderboken framåt (1982, ss. 165, 167). Enligt Hallberg utgör interaktionen mellan dessa två teckensystem bilderbokens “egentliga text”. Kombinationen av bild och text är avgörande för att bilderboken ska kunna förstås fullt ut. Av den anledningen görs både en text- och bildanalys i den här studien (1982, s. 165). Det innebär att förhållandet mellan verkens bilder och text analyseras noggrant. Vid analys av exempelvis kön/genus analyseras både hur karaktärerna framställs i bild med tillhörande attribut, men även hur karaktärerna beskrivs i textform. Det är samspelet mellan dessa två teckensystem som är det centrala i en text- och bildanalys.

(23)

Analysmetod och bearbetning av material

Analysen grundar sig som tidigare nämnt på ett queerteoretiskt perspektiv. När barnböcker analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv granskas sexualitet och kön ur ett normkritiskt perspektiv där “den förgivettagna och osynliggjorda heteronormativiteten ifrågasätts” (Österlund, 2012, s. 258). Österlund (2012) menar alltså att analysen fokuserar på att se hur heterosexualitet framstår som norm och hur normbrott beträffande sexualitet och kön skildras i barnböckerna (s. 257). Viktigt att poängtera är att användandet av det queerteoretiska perspektivet inte per automatik innebär att de heteronormativa representationer som förekommer i barnböckerna ses som felaktiga eller att alla normbrott ses som positiva (Österlund, 2012, 261). Genom att analysera barnböcker med ett queerteoretiskt perspektiv kan nya aspekter beträffande kön och sexualitet synliggöras (Österlund, 2012, s. 259).

Studiens barnböcker analyseras utifrån den tematiska analys som presenteras i Virginia Braun och Victoria Clarkes artikel Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology (2006). Braun och Clarkes menar att den tematiska analysen som presenteras är flexibel och kan användas för kvalitativ forskning såväl inom som utanför psykologin (2006, s. 77). Den tematiska analysen består av en modell som utgörs av sex faser (ibid., s. 86). De sex faserna används steg för steg för att analysera studiens material, det vill säga barnböckerna.

I den första fasen av den tematiska analysen bekantar sig forskarna med studiens material, vilket innebär att materialet läses flertalet gånger och att möjligt användbara tankar och idéer antecknas. Den första fasen utgör enligt Braun och Clarkes en viktig grund för de kommande faserna i analysen (2006, s. 87).

Efter att ha bekantat sig med materialet i analysens första fas inleds den andra fasen, vilket innebär att så kallade koder skapas. Kodningsprocessen innebär att sådant som kan tänkas vara relevant för studien markeras med överstrykningspennor (Braun & Clarkes, 2006, ss. 88–89). De markerade koderna utgörs dels av det som återfinns i texten, det vill säga enstaka ord och hela meningar, dels av relevanta upptäckter i bilderna som påträffas i barnböckerna. Koderna som markerats i fas 2 används sedan för att i fas 3 sorteras in i olika teman. Dessa teman ordnas i övergripande huvud- och underteman. Exempelvis användes kön/genus som ett övergripande huvudtema. Huvudtemat

(24)

Genom att sortera koderna i huvud- och underteman underlättas analysarbetet. I den tredje fasen kan även de koder som inte känns relevanta plockas bort (Braun & Clarkes, 2006, ss. 89–90). I analysens fjärde fas görs en förfining av de teman som skapades i fas tre. Det innebär att de koder som ryms under samma teman granskas för att se om de har ett sammanhängande mönster. De teman som tagits fram måste även granskas för att se om de stämmer överens med studiens syfte, frågeställningar och teori (Braun & Clarkes, 2006, ss. 91–92). När alla teman är noggrant genomarbetade inleds analysens femte fas. I den femte fasen identifieras och definieras varje tema och får sedermera passande rubriker. Rubrikerna som tas fram är även de som används i den här studiens resultat- och analysavsnitt. Rubrikerna bör enligt, Braun och Clarkes tydligt identifiera vad temat handlar om och ska gärna vara kortfattade (2006, ss. 92–93).

I analysens sjätte och sista fas produceras det färdigställda resultatet och analysen skrivs fram. Citat och beskrivningar används för att tydliggöra att de teman som används svarar på studiens syfte och forskningsfrågor (Braun & Clarkes, 2006, ss. 87, 93).

Schema och analysfrågor för att beskriva manliga och kvinnliga stereotyper

För att urskilja om barnböckernas karaktärer skildras enligt manliga och kvinnliga stereotyper används Nikolajevas (2004, s. 129) schema för egenskaper hos män/pojkar respektive kvinnor/flickor. I analysen undersöks om några av Nikolajevas listade karaktärsdrag förekommer i böckerna.

(25)

Tabell 1: Stereotypiska egenskaper hos män/pojkar respektive kvinnor/flickor

Män/pojkar Kvinnor/flickor

Starka Vackra

Våldsamma Aggressionshämmade

Känslokalla, hårda Emotionella/milda

Aggressiva Lydiga Tävlande Självuppoffrande Rovgiriga Omtänksamma/omsorgsfulla Skyddande Sårbara Självständiga Beroende Aktiva Passiva Analyserande Syntetiserande

Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt

Rationella Intuitiva

För att underlätta analysarbetet och enklare kunna identifiera teman har inspiration från Nikolajevas (2000, s. 173) frågor för att analysera personskildring använts. Frågorna är något omformulerade för att passa föreliggande studie bättre. 

•  Använder illustratören några attribut för att understryka personens kön? På vilket sätt? • Är de vuxna personerna stereotypt porträtterade? I sådana fall, är dessa stereotypiska

porträtt synliga i bild och/eller text?

• Motsvarar personens beteende föreskrivna heteronormer om kön, genus och sexualitet? Om inte, hur avviker det från normen? Hur avbildas denna avvikelse i ord och bilder?

Urval

Böckerna som används i den här studien skildrar regnbågsfamiljer på olika sätt, vilket är huvudkriteriet för vårt urval. Urvalsprocessen började med en googling på “regnbågslitteratur för barn”. Där valdes träfflistans första alternativ, vilket var Stockholms stadsbibliotek. När vi hade klickat oss vidare in på Stockholms stadsbibliotek fanns det en lista med böcker som skildrar regnbågsfamiljer, vilka alla lades till i urvalsprocessen (se länk i referenslistan). Vidare tog vi del av tips på barnlitteratur som skildrar regnbågsfamiljer från en blogg vid namn ”Barnboksprat”, vilken drivs av en bibliotekarie (se länk i referenslistan). Under vår utbildning på grundskollärarprogrammet har vi tagit del av ett antal böcker som skildrar regnbågsfamiljer, vilka

(26)

också hamnade i vår urvalsprocess. Listan från Stockholms stadsbibliotek, tipsen från bloggen och böckerna vi tagit del av under utbildningen resulterade i att vi hade ett tjugotal titlar att göra ett urval ifrån. För att få tag i böcker sökte vi på samtliga tjugo titlar i oberoende ordning på flertalet universitetsbibliotek i Uppsala samt på Uppsala stadsbibliotek. De sju första böckerna som fanns tillgängliga att låna på biblioteken blev de verk som valdes ut till den här studien. De böcker som analyserats är Jösta och Johan (2017), Värsta prutten, Lolly! (2007), När mammorna blev kära (2017),

Välkommen Tango (2012), Lill-Zlatan och morbror raring (2006), Malins mamma gifter sig med Lisa (1999), Trollen på regnbågsbacken (1999). Böckerna är utgivna mellan åren 1999–2017 och kommer från sju

olika förlag. En närmare presentation av samtliga böcker görs nedan. 

Material

Jösta och Johan (2017)

Förlag: Sagolikt bokförlag Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Vintrafors

Jösta och Johan är två giraffer som har en längtan att få ett barn ihop. De är dock av samma kön, så de bestämmer sig för att ge sig ut på savannen för att se om de kan hitta ett barn som behöver en familj. De letar och letar, tills de en dag hittar ett ägg att ta hand om. En vacker dag spricker ägget, och ut kommer krokodilbebisen Junior.

Värsta prutten, Lolly! (2017)

Förlag: Olika förlag Författare: Åsa Karsin Illustratör: Frida Arvidsson

Lolly bor tillsammans med sina två pappor Anders och Peter. Till vardags älskar Lolly att prutta med sin armhåla. Det är som en kraft som säger att hon måste göra det, och Lolly gör det med stor glädje. En dag ska Lolly följa med sin mamma på en fin fest. Hon har blivit tillsagd att hon inte får prutta med underarmen på festen. Men den stora frågan är, kommer hon kunna låta bli?

När mammorna blev kära (2017)

Förlag: Idus förlag

Författare: Camilla Gunnarsson Illustratör: Jenny Behmer

(27)

Fannys mamma skiljde sig från hennes pappa för längesen. En dag berättar Fannys mamma att hon har blivit kär i en ny person. Men det är inte i en annan man, utan hon har blivit kär i en kvinna. Det visar sig vara Fannys klasskamrats mamma. Många känslor väcks hos Fanny. Hon är glad för sin mammas skull samtidigt som hon plötsligt känner oro over vad alla andra ska tycka. Hur kommer klasskompisarna reagera när de får veta att Fannys mamma är kär i en tjej? Hur ska hon kunna hantera alla dessa känslor?

Välkommen Tango (2012)

Förlag: Kabusa böcker

Författare: Justin Richardson och Peter Parnell, översatt till svenska av Kerstin Aronsson Illustratör: Henry Cole

En sann berättelse om ett pingvinpar som bor på Central Park Zoo i New York.

Pingvinerna Roy och Silo är två hanar som har en längtan efter att skaffa barn. De bygger bo, precis som alla andra pingvinerna, och lägger en sten i boet som de ruvar på. Men stenen vill inte kläckas. Deras skötare Rob ger pingvinerna Roy och Silo ett ägg från ett annat pingvinpar som behövde tas om hand, och hanarna ruvar det dag efter dag. En dag kläcks ägget, och ur ägget kommer Tango. Tango blir den första pingvinungen med två pappor.

Lill-Zlatan och morbror raring (2006)

Förlag: Rabén & Sjögren

Författare och illustratör: Pija Lindenbaum

Ella, eller Lill-Zlatan som hon också kallas, tillbringar mycket tid med sin morbror Tommy, och älskar det. De simmar, fikar och gör andra roliga saker tillsammans. En dag har morbror besök av en man vid namn Steve. Han börjar tillbringa allt mer tid med morbrorn och Lill-Zlatan. Detta gör Lill-Zlatan avundsjuk på Steve.

Malins mamma gifter sig med Lisa (1999)

Förlag: Eriksson & Lindgren bokförlag AB Författare: Anette Lundborg

Illustratör: Mimmi Tollerup-Grkovic

Bokens huvudkaraktär heter Malin och är 5 år. Malins mamma Siv ska gifta sig med Lisa. Efter bröllopet börjar Lisas mage växa, för där inne har ett bebisfrö träffat ett ägg.

Malin har även en pappa, som har en kille som heter Niklas. Boken skildrar Malins känslor och upplevelser av familj, glädje och trygghet.

(28)

Trollen på Regnbågsbacken (1999)

Förlag: Bokförlaget. Atlas Författare: Bodil Sjöström Illustratör: Åsa Öhrn

Det finns ett hus vid vägen som man knappt ser. Platsen kallas för Regnbågsbacken. Det ser nämligen ut som om regnbågen går ner där efter att det har regnat. Från början verkar huset vara tomt men en dag hittar hunden Limpan en liten trollfamilj som bor där. Trollfamiljen består av två kvinnor som är kära i varandra och två män som är kära i varandra. De fyra vuxna har två barn tillsammans. Berättarjaget och hunden Limpan hamnar mitt i en, vad de tror är en saga.

Reliabilitet och validitet

Bell och Waters (2016) menar att reliabiliteten hör samman med huruvida forskningsresultatet anses vara autentiskt, det vill säga i vilket utsträckning forskningen kan genomföras av andra forskare och att samma resultat framkommer (s. 133).  Enligt Bryman (2018), hävdar många kvantitativa forskare att kvalitativa studier grundar sig på forskarnas tolkningar och uppfattningar om det undersökta och att det således gör kvalitativa forskningsstudier alldeles för subjektiva (s. 484). Kvalitativa forskare menar istället att det är genom dessa tolkningar och uppfattningar som man kan se världen med andra ögon, vilket i sin tur kan utveckla en större empatiförmåga (ibid., s. 477). Den kvalitativa metod som studien bygger på, tillåter till skillnad från den kvantitativa metoden, en tolkande analys där de valda texterna analyseras djupgående. Den djupgående bearbetningen av materialet ska slutligen resultera i svar på studiens forskningsfrågor (Esaiasson m.fl., 2017, s. 211).

Reliabilitet handlar om att resultatet som framkommer i studien ska vara trovärdig, det vill säga att studien har genomförts i enlighet med det teoretiska perspektiv som skrivits fram och att forskaren förhåller sig till de analysverktyg som framhållits (Bryman, 2018, ss. 465, 467; Bergström & Boréus, 2012, s. 42). Bryman (2018) menar att forskare som vill genomföra liknande studier måste gå in i samma så kallade ”sociala roll” för att kunna jämföra sin forskning med den ursprungliga undersökningen (s. 465). Det innebär att, de som vill genomföra studier liknande denna, måste ha det queerteoretiska perspektivet i beaktande när analysen av barnböcker görs, om ett liknande resultat ska kunna förväntas uppnås.

(29)

Bergström och Boréus (2012) hävdar att tolkningsaspekten utgör en central del av textanalysens reliabilitet. Därför motiveras användningen av en kvalitativ metod framför den kvantitativa eftersom det i den kvantitativa analysen snarare handlar att undersöka ett större antal material som kan uttryckas och analyseras med numeriska värden (ss. 42, 50; Esaiasson m.fl., 2017, s. 198). I den här studien ligger, i jämförelse med den kvantitativa analysen, fokus istället på att undersöka ett

mindre antal material mer djupgående. Texten och bilderna granskas intensivt för att, utifrån

studiens forskningsfrågor, undersöka vad som står explicit i texten och vad som eventuellt kan ligga dolt under ytan (Esaiasson m.fl., 2017, s. 211).

För att en studie ska uppnå validitet måste forskarna undersöka det som från början var avsett att undersöka, det vill säga med syfte att ge svar på studiens forskningsfrågor. När materialet tolkas måste det vara tydligt underbyggt av belägg, exempelvis i form av citat, för att det ska anses som giltigt (Bell & Waters, 2016, s. 134; Esaiasson, 2017, ss. 222, 232). För att en studie ska anses vara valid menar Bergström och Boréus (2012) att forskare måste ha sin historiskt och socialt präglade förförståelse i beaktande när tolkning av resultatet görs (s. 42). Bergström och Boréus förklarar det som att individens upplevelser, kunskaper och uppfattning av människor, samhälle och världen påverkar hur denne förstår och tolkar en text (2012, s. 31).

Trots att den kvalitativa analysmetoden av barnboken lämnar ett visst utrymme för tolkning har ett objektivt perspektiv försökts hållas. Med det sagt, kvarstår fortfarande det faktum att tolkningen av resultatet omedvetet kan ha påverkats av tidigare erfarenheter och upplevelser. Målet med studien är att synliggöra hur barnboken kan fungera som förmedlare av normer kring kön, genus och sexualitet. 

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska aspekter enligt Vetenskapsrådet (www.vr.se) rör fyra huvudkrav, nämligen samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav gäller studier som direkt eller indirekt handlar om individer, exempelvis observationer, intervjuer och enkäter. Innevarande studie omfattar texter och därmed är dessa huvudkrav inte relevanta. Det som däremot ska beaktas i en studie av det här slaget är av text-, käll- och analytisk karaktär. Hänsyn har därför tagits till vilka källor och vilka analytiska ingångar som använts och att användningen av data ska vara stringent.

(30)

Reflektioner över metod

I den här studien användes en kvalitativ metod för att undersöka det empiriska materialet. Om en kvantitativ metod istället hade använts hade det krävts ett större antal empiriskt material, som sedermera uttryckts och analyserats med numeriska värden (Bergström & Boréus, 2012, ss. 42, 50; Esaiasson m.fl., 2017, s. 198). Den kvantitativa analysen passar således inte in i vår studie, eftersom syftet med den här studien hade fokus på att undersöka ett mindre antal empiriskt material på ett mer djupgående plan. Med tanke på tidsaspekten valde vi att göra en kvalitativ studie för att kunna vara mer djupgående i de barnlitterära verk som studerades.

Fortsättningsvis användes i föreliggande studie både en text- och bildanalys, eftersom kombinationen av både text och bild, det vill säga ikonotexten, har en bärande funktion för bilderboken (Hallberg, 1982, ss. 165, 167). Detta passade in på den här studien eftersom det empiriska material som analyserades utgjordes av barnböcker, vilka innehöll bilder. Om man istället hade gjort enbart en textanalys alternativt enbart en bildanalys hade resultatet kunnat bli annorlunda. Det hade å ena sidan öppnat upp för en möjlighet att fokusera på den valda delen, det vill säga text eller bild, mer intensivt, men å andra sidan hade man gått miste om det viktiga samspel som ikonotexten utgör. Samspelet i ikonotexten utgör dessutom en viktig del i att kunna få svar på den föreliggande studiens frågeställningar.

(31)

Resultat och analys

I det här avsnittet presenteras studiens resultat och analys. I avsnittet analyseras de sju barnlitterära verken en i taget utifrån tre huvudrubriker: ”Skildring av kön/genus i text och bild”, ”Skildring av homosexualitet i text och bild” samt ”Skildring av karaktärernas reflektioner och relationer”. Dessa huvudrubriker svarar på studiens frågeställningar och analyseras med utgångspunkt i ett queerteoretiskt perspektiv samt teorier om lärande, läsande och identifikation.

Av de sju analyserade barnlitterära verken saknade samtliga verk sidnumrering utom en, När

mammorna blev kära. Eftersom nästan alla verk saknar sidnumrering, står citaten utan referens.

Jösta och Johan

av Anette Skåhlberg

Skildring av kön/genus i text och bild

I bokens första uppslag får vi möta bokens två huvudkaraktärer, vilka är girafferna Jösta och Johan. Vi får veta att Jösta och Johan har en kärleksrelation och att de båda är hanar. Girafferna är förmänskligade genom att de bär kläder och kan prata. Johan har en röd rosett och Jösta bär en blå basker och en blå halsduk. Utöver att få veta vad girafferna har på sig får vi inte veta särskilt mycket om dem som individer. Personskildringar verkar inte vara bokens huvudsakliga fokus. Vi kan dock tolka det som att Johan i viss mån framstår som den “kvinnliga” i förhållandet, då han bland annat är kortare än Jösta. Detta baseras på normer om att kvinnan “bör” vara kortare än mannen i en heterosexuell relation. Vidare ser vi i en av bilderna hur Johan ligger i Jöstas famn, vilket kan associeras till att Jösta är beskyddande och “tar hand om” Johan. Jösta kan då ses som den manliga beskyddaren. Att en giraff porträtteras som mer ”kvinnlig” och den andra giraffen porträtteras som mer ”manlig” kan likställas med ”den heterosexuella matrisen” där det finns en förväntan om att det i en samkönad relation ska finnas en som agerar ”feminint” och en som agerar ”maskulint” (Bogren, 2016, s.112). Detta kan även kopplas samman med Hirdmans resonemang angående att mannen och kvinnan hålls isär som två motpoler, både gällande attribut och egenskaper (2001, s. 65). Gemensamt för både Johan och Jösta är att de visar känslor och är emotionella. “Nu ger de upp och går hem till sin savann, ledsna för att de något barn aldrig fann” och att de är omhändertagande “Jösta och Johan vilar vid ägget så nära intill, sjunger sånger hela tiden och hittar på sagor som de vill”. Att vara emotionell och omsorgsfull är egenskaper som Nikolajeva tillskriver som typiskt kvinnliga egenskaper (se tabell 1). I den mening kan girafferna sägas gå emot normen för hur en man “ska” vara. Sammanfattningsvis kan sägas att det å ena sidan finns indikationer på att författarna framställer en av girafferna som “mer kvinnlig” och den andra som “mer manlig”

(32)

men å andra sidan får detta inget stort utrymme i boken som helhet. Därför ska sådana slutsatser dras med försiktighet.

Skildring av homosexualitet i text och bild

Som nämnt tidigare får vi direkt veta att Jösta och Johan har en kärleksrelation. Giraffernas kärlek till varandra blir synlig genom att vi i bild ser hur de tittar kärleksfullt på varandra samt att de, i ett av uppslagen, håller om varandra. Vi får även veta att de båda girafferna har en stark barnlängtan och att de gärna vill skaffa barn. ”För visst är det så att de båda vill ha barn. Fast de är av samma sort, likadan och likadan”. Det här citatet understryker att girafferna, trots att det är av samma kön, vill ha barn. På nästa uppslag problematiseras således svårigheten med att skaffa barn i en homosexuell relation jämfört med i en heterosexuell relation. “Eftersom Jösta är en han och Johan likaså, är det liksom svårare att barnet kunna få”. Eftersom girafferna inte kan skaffa barn på “naturlig väg” ger de sig iväg för att leta efter ett barn. Letandet efter ett barn är bokens huvudsakliga handling och vi får följa Jösta och Johan i deras jakt på ett barn och önskan om att bilda en familj. Giraffernas jakt på ett barn visar sig inte vara helt enkel. De stöter på motgångar längs vägen och slits mellan hopp och förtvivlan. Till slut hittar girafferna ett ensamt ägg liggandes i sanden, som de tar sig an och varsamt sköter om. Giraffernas jakt på ett barn kan kanske likställas med en adoption, då barnet de till slut finner inte är av samma djurart, utan är en krokodil. Jösta och Johan uttrycker en glädje över att barnet är likt dem. “Hon passar oss fint för hon är lång precis som vi”. Skildringen av de homosexuella giraffernas svårighet med att skaffa barn, kan tänkas ha ett utbildningssyfte, där författarna vill förmedla detta till den tänkta målgruppen, det vill säga barnen.

Skildring av karaktärernas reflektioner och relationer

Eftersom Jösta och Johan “finner” sitt barn först i slutet av boken lämnas inte något större utrymme till att analysera barnets reflektion kring den familj hon är en del av. Dock ser vi att barnets blick utstrålar glädje, då hon för första gången får se Jösta och Johan. Barnet uttalar dessutom ordet pappa och “hon vet vilka vi är, det är alldeles klart, och nu är vi en familj, så underbart!”. När Junior, vilket verkar vara barnets namn, befinner sig mellan sina pappor utstrålar hon glädje och verkar vara nöjd och trygg. På bokens allra sista sida vandrar den lilla familjen mot solen, sida vid sida, vilket skulle kunna vara en liknelse för att de går mot en ljus framtid tillsammans.

(33)

Värsta prutten, Lolly!

av Åsa Karsin

Skildring av kön/genus i text och bild

På bokens första sida får vi möta huvudkaraktären Lolly. I texten framkommer det att Lolly är en flicka, men sett till bokens bilder är det svårt att avgöra huruvida hon är en flicka eller pojke, då hon inte porträtteras som en typisk flicka. Enligt Nikoljevas schema för egenskaper hos pojkar och flickor beskrivs ofta flickor som vackra och söta (se tabell 1). Lolly är snarare könsneutralt porträtterad. Lolly har kort, spretigt brunt hår, stora runda ögon utan ögonfransar, och ett uppåtpekande streck till mun. Bilden visar Lolly när hon sitter i ett stökigt rum i en säng iklädd gröna och blåa fotbollskläder. Lolly bor tillsammans med sina två pappor. Deras hem är stökigt. På bilderna visas olika rum i deras boende, där samtliga rum har mycket saker som står framme på bord, bänkar, väggar och golv. Ingen av papporna verkar vara särskilt ordningsamma vilket blir tydligt sett från bilderna. Detta motsäger dock vad Ambjörnsson menar porträtterar den homosexuella mannen, då han ofta porträtteras med att ha ett inredningsintresse och således ha ett ordningsamt hem (2016, ss. 64–65).

Lolly älskar att göra pruttljud med underarmarna. Hon menar att det är som en hemlig kraft som säger att hon måste göra det. Så fort hon vaknar måste hon prutta med underarmen, och det gör hon gladeligen. Hennes pappa Peter tycker att hon är proffsig på att prutta. Pappa Anders säger till Lolly att han också höll på så när han var liten, men att han slutat med det när han blev vuxen. Lolly vill prutta mest hela tiden med armhålan. När hon är på förskolan, på bussen och även hemma hos papporna Anders och Peter. Hon älskar uppmärksamheten hon får och tycker att det är roligt när folk skrattar åt pruttarna. Ibland blir hon tillsagd av sina pappor att sluta prutta, men Lolly lyssnar inte. Även här går Lolly ifrån de stereotypiskt flickiga karaktärsdragen i Nikolajevas schema för egenskaper hos flickor, då flickor ofta beskrivs som lydiga och passiva (se tabell 1).

Bokens illustratör porträtterar majoriteten av bokens ansikten som könsneutrala. Alla har likadana ögon, ögonbryn, näsa och mun. Det som skiljer kvinnorna från männen är att några av dem har längre frisyrer och bär klänning eller kjol. Männen har skjortor och byxor. Vissa karaktärer kan man dock inte avgöra om det är en man eller kvinna då de inte besitter några stereotypiskt ”kvinnliga” eller ”manliga” drag.

Skildring av homosexualitet i text och bild

Papporna Anders och Peter är ett homosexuellt par. Deras relation framställs inte i text mer än att Lolly kallar dem båda för pappa. De har ingen dialog med varandra utöver när de pratar med Lolly.