• No results found

Långtidsutredningen 2019 – Huvudbetänkande (SOU 2019:65) 1 Sammanfattning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Långtidsutredningen 2019 – Huvudbetänkande (SOU 2019:65) 1 Sammanfattning"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SCB

701 89 Örebro Datum 2020-05-12 Beteckning A2020/0893 1/3

Ert datum Er beteckning Ert Datum Fi2020/00727/E4

Besöksadress: Klostergatan 23, Örebro Karlavägen 100, Stockholm Telefon Fax E-post 010-479 40 00 010-479 70 80 08-661 52 61 scb@scb.se Momsregistreringsnr: SE202100083701 Organisationsnr: 20 21 00-0837

Långtidsutredningen 2019 – Huvudbetänkande

(SOU 2019:65)

1

Sammanfattning

Statistiska centralbyråns (SCB:s) yttrande begränsas till synpunkter som rör myndighetens verksamhet i egenskap av statistikansvarig myndighet och producent av officiell statistik samt sådana förhållanden som SCB har kunskap om och erfarenhet av i samband med

framställning av statistik.

SCB anser att utredningen är välskriven och baserad på gedigna underlag, även om de makroekonomiska antagandena som framskrivningarna bygger på rimligen har påverkats av den pågående pandemin.

SCB noterar att de data som SCB tillhandahåller inom olika ämnesområden till stor del används som grund för många av de analyser utredningen gör. SCB har utöver detta några synpunkter vad gäller tolkning av en del data samt ser en risk för missförstånd avseende några formuleringar.

2

Specifika synpunkter

Kapitel 2

Begreppet ekonomisk standard ger inte en fullständig bild av individens ekonomiska resurser (s. 40)

I början av det andra stycket står det att individuellt inriktade välfärdstjänster inte ingår i inkomstbegreppet. De ingår emellertid i nationalräkenskapernas inkomstbegrepp (D63, sociala

naturaförmåner), vilket kunde tydliggöras särskilt som utredningen sedan refererar till nationalinkomsten.

Fördjupningsruta 2.3: Distributional national accounts (s. 82) I första stycket står: ”Men vissa inkomster redovisas inte som någon taxerad inkomst hos hushållen trots att de ingår i den aggregerade nationalinkomsten.” Det kunde förtydligats genom att förklara att de otaxerade inkomsterna består av både svarta löner/löner från illegal verksamhet samt specifika tillägg i nationalräkenskaperna.

BESLUT Nationalräkenskaperna Helena Kaplan 010-479 43 88 Regeringskansliet Fi.remissvar@regeringskansliet.se

(2)

2/3

Kapitel 3

3.1.2. Arbetstiden har blivit mer jämnt fördelad

Tabell 3.1 Överenskommen arbetstid för olika grupper (s. 91)

Överenskommen arbetstid i AKU skiljer sig från faktisk arbetstid som exkluderar frånvaro och övertid under veckan. I anmärkningen under tabell 3.1 nämns endast frånvaro. Det bör nämnas att det finns fler skillnader mellan begreppen.

3.2.3 Flexibla relativlöner skulle kunna förbättra ekonomins funktionssätt (s.110)

På sidan 111 hänvisas till två studier som SCB har tagit fram: Lärare utanför yrket och Sjuksköterskor utanför yrket.

Avseende studien om lärare utanför yrket: Meningen ”Över 60 procent svarar att lönen, i förhållande till arbetsbördan och i förhållande till utbildningen, bidrog till att de lämnade yrket” bör ses över. Enligt rapporten var det drygt 5 av 10 som angav att arbetsvillkoren, t.ex. lön, var en viktig anledning för att lämna yrket. För cirka 45 procent var lönen i förhållande till arbetsbördan en helt eller till stor del

bidragande anledning. En lika stor andel svarade att lönen i förhållande till utbildningen på bidrog till beslutet.

Avseende studien om sjuksköterskor utanför yrket: Meningen ”Runt 70 procent angav att lönen, i förhållande till arbetsbördan och i

förhållande till utbildningen, bidrog till att de lämnade yrket” behöver ses över. Enligt rapporten ansåg ungefär 55 procent att lönen i

förhållande till utbildningen var en helt eller till stor del bidragande anledning till beslutet att lämna den senaste anställningen som sjuksköterska. Lönen i förhållande till arbetsbördan var också

betydelsefull då drygt 55 procent svarade att detta bidrog helt eller till stor del.

Kapitel 4

4.1.4 Sysselsättning bland utrikes födda (s. 134)

På sidan 135 refereras till SCB:s befolkningsframskrivning. Där står att ”Enligt prognosen förväntas det ökade antalet utrikes födda framför allt komma från länder utanför Europa med medel eller låg HDI. … Under perioden fram till 2035 antas antalet utrikes födda från dessa länder nästan fördubblas”. Detta är en felaktig återgivning av

prognosantaganden avseende migrationen. Korrekt är att den förväntade ökningen av personer i de yrkesverksamma åldrarna från dessa länder är knappt 50 procent. Denna skrivning bör därmed ses över och därmed även eventuella slutsatser baserade på detta antagande.

(3)

3/3

Kapitel 6

Utredningen har valt att använda en annan regional indelning och annan delkomponering av BRP, bruttoregionalprodukten, än vad SCB sammanställer i sina regionala räkenskaper. Resultaten är likvärdiga, men i analysen av den regionala utvecklingen saknas en beskrivning om hur den offentliga förvaltningens bidrag till ekonomin ser ut i de olika regionerna.

Fördjupningsruta 6.5 Implicit avkastning av eget bostadskapital (s. 222-224)

I fördjupningsrutan beskrivs hur en beräkning av en implicit inkomst från ägarbebodda bostäder kan gå till. Sedan (s. 224) står det dock att inkomst från eget bostadskapital inte ingår i den officiella

fördelningsanalysen och därför utelämnas från den fortsatta analysen. Möjligen hade nationalräkenskapernas inkomstbegrepp kunnat bidra i analysen, där en fiktiv hyresimputation faktiskt ingår.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Joakim Stymne i närvaro av biträdande generaldirektör Helen Stoye, chefsjurist Joachim Angermund, avdelningscheferna Elisabeth Hopkins och Magnus Sjöström, enhetschef Maj Eriksson Gothe och enhetschef Helena Kaplan, föredragande.

SCB, Statistiska centralbyrån

Joakim Stymne

Helena Kaplan

Kopia till:

(4)

Dokumentet är signerat med Visma Addos tjänst för digital signering.

Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Undertecknarens identitet är registrerad och listad här nedan.

“Med min signatur bekräftar jag innehållet i ovanstående dokument.”

Serienummer: jRylJI8vHtqTm6xutf4nOA

JOAKIM STYMNE

Generaldirektör IP: 193.180.124.72 12-05-2020 16:37

Serienummer: n8m1NORHMI6zFgn2FM5QBw

Eva Helena Kaplan

IP: 193.180.124.72 13-05-2020 12:14

Detta dokument är signerat med Visma Addos tjänst för digital signering. Certifikat i detta dokument är säkra och validerade med hjälp av de matematiska hashfunktionerna i originaldokumentet.

Dokumentet är låst för ändringar och har en tidsstämpel med ett certifikat från en pålitlig tredje part. Alla kryptografiska signeringscertifikat är inbäddade i PDF-filen och kan användas för godkännande i framtiden.

Hur man verifierar att dokumentet är i original

Detta dokument är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När du öppnar dokumentet i Adobe Reader ser du att det är certifierat i Visma Addos signeringstjänst. Detta garanterar att innehållet i dokumentet är oförändrat.

Du kan verifiera de kryptografiska signeringscertifikaten i dokumentet med Visma Addos validator på denna webbsida

https://vismaaddo.net/WebAdmin/#/NemIdValidation

(5)

Utöver detta dokument kan ett eller flera dokument och bilagor höra till försändelsen. Alla dokument i försändelsen är listade nedan. I händelseloggen

står alla åtgärder som relaterar till signeringen av dokumentet.

f

Ovanstående dokument och bilagor som lämnats in i signerad form har skickats till alla parter via e-post eller en nedladdningslänk. Undertecknaden är ansvarig för nedladdning och säker lagring av dokument och bilagor.

Ladda ner dokument

Om du som undertecknare har fått en länk där du kan ladda ner dokumenten kommer den att vara giltig i upp till 14 dagar efter mottagande. Därefter kommer dokumenten att raderas från Visma Addo.

Visma Addo

Visma Consulting • Nørgaardsvej 32 • 2800 Kgs. Lyngby • Denmark addo@visma.com • www.visma.dk/addo

Händelselogg för dokument

Händelselogg för dokumentet

2020-05-12 16:09 Underskriftsprocessen har startat 2020-05-12 16:09 Underskriftsprocessen har startat

2020-05-12 16:09 En avisering har skickats till Joakim Stymne (Joakim.Stymne@scb.se) 2020-05-12 16:09 En avisering har skickats till Helena Kaplan (Helena.Kaplan@scb.se) 2020-05-12 16:36 Dokumentet öppnades via länken som skickades till Joakim Stymne

2020-05-12 16:37 JOAKIM STYMNE har signerat dokumentet 1. SCB_Yttrande_Långtidsutredningen 2019.pdf via BankID Swedish signature (Unikt ID: jRylJI8vHtqTm6xutf4nOA)

2020-05-12 16:37 Alla dokument har undertecknats av Joakim Stymne

2020-05-13 12:13 Dokumentet öppnades via länken som skickades till Helena Kaplan

2020-05-13 12:14 Eva Helena Kaplan har signerat dokumentet 1. SCB_Yttrande_Långtidsutredningen 2019.pdf via BankID Swedish signature (Unikt ID: n8m1NORHMI6zFgn2FM5QBw)

2020-05-13 12:14 Alla dokument har undertecknats av Helena Kaplan

2020-05-13 12:14 Document distribution message sent to Joakim Stymne using E-mail 2020-05-13 12:14 Document distribution message sent to Helena Kaplan using E-mail

Dokument i försändelsen

Detta dokument

1. SCB_Yttrande_Långtidsutredningen 2019.pdf

References

Related documents

Göteborg, Umeå eller Linnéuniversitetet har bidragit till viktiga studier som man inte refererar till och någon person därifrån skulle kunna ha bidragit till en större bredd

För Lärarförbundet är det två frågor som är av särskild vikt: Å ena sidan vad den ökade ojämlikheten gör för skolans uppdrag och å andra sidan möjligheten att långsiktigt

Inte minst i det rådande ekonomiska läget finns det enligt MFD starka samhällsekonomiska och hållbarhetsmässiga skäl som talar för att lyfta fram funktionsnedsättning som

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har inga synpunkter på utredningens slutsatser, men vill ändå poängtera vikten av att lyfta in ett övergripande ungdoms-

Inte minst hade det varit angeläget att fler för- slag på åtgärder för att möta arbetslösheten – den viktigaste orsaken till ojämlikheten i samhället – hade lyfts fram..

Välfärdstjänsterna står för 20 procent av BNP och ger ett betydande bidrag till omfördelningen av resurser mellan olika grupper i samhället vilket inte fångas av

utbildning ska ge för avkastning och information, tycks spela en betydande roll för  huruvida personer från studieovana hem väljer att påbörja högre studier eller inte. 

transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande och god tillgänglighet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet — finns