2012-10-29 16:21 CET
Leif G W Persson: MC-killarnas
verksamhet är enklast att få in mer pengar till polisen på! Del 2/2
G W Persson: MC-killarnas verksamhet är enklast att få in mer pengar till polisen på! Del 2/2
I den första artikeln om grov organiserad brottslighet där ett flertal experter och advokater enigt uttalade att det inte finns någon grov organiserad brottslighet ställde vi ett antal frågor. De ska vi besvara i den avslutande artikeln med hjälp av fler experter. Även denna gången väljer vi att citera ur Dick Sundevalls bok Peter Rätz – Nio år som undercoveragent. En bok som ni inte behöver läsa mer än för att möjligtvis ta del av ett antal höga
polischefers lagbrott då de använde sig av olagliga former av provaokationer och underlät att mot lagen informera domstolarna om att informatörer varit delaktiga i olika fall.
Frågor som söker svar
Frågorna vi ställde i första delen och som vi i den avslutande delen ska besvara var:
- Fanns det inte mer angelägna och mer frekvent förekommande brottstyper som förtjänat en sådan här stor satsning bättre? Vem tjänar på att en satsning mot grov organiserad brottslighet kommer till stånd?
- Och vem har i så fall utövat påtryckningar för att säkerställa att satsningen genomförs?
Svaren
Vi kommer här att citera ett antal experter och visa att stigmatiseringen av mc-klubbar dels är grovt felaktig och dels väldigt överdriven och vi ska också finna ut orsaken till varför just mc-klubbarna utgör den stora måltavlan och höra om experterna anser det vara berättigat.
Citaten är denna gången hämtad från nämnd boks sidorna 238-242.
Mikael Rying, kriminolog och expert på dödlig våld. Anställd som analytiker på Länskriminalen i Stockholm: Många av dom mord och dråp som tillskrivs den organiserade brottsligheten har ju egentligen inte med organisationen som sådan att göra. Det kan i och för sig vara någon som mördar, och är med i något av dom här gängen man brukar tala om. men mordet i sig behöver däremd inte ha något med själva gänget att göra. Det kan handla om fyllebråk, eller som i ett fall ett bråk om en tatuering var snygg eller inte.
Kan det handla om 5-10 mord och dråp om året i Sverige, där någon från dom här gängen varit inblandad? Ja, möjligen. Men därmed inte sagt att mordet är gängrelaterat. Det ska ses i perspektivet att i runda tal 30-35 mord och dråp om året begås inom famljen. Och ytterligare lika många, 30-35, bland personer som är bekanta med varandra.
Dick Sundevall: Naturligtvis måste polisen vidta åtgärder mot de här organisationerna när de som klubbar eller som enskilda medlemmar eller anhängare begår brott, precis som mot alla andra medborgare som begår brott.
Jag kan också förstå om man sätter in lite extra resurser mot de här gängen eftersom de utgör en arrogant utmaning mot rättsstaten genom sitt agerande.
Därtill kan ett antal rotlösa unga män se det här som ett romantiserat alternativt livsval. Men det måste vara några rimliga proportioner. Sannolikt står olika grupperingar av fotbollshuliganer för betydligt fler våldsbrott än vad de här gängen gör tillsammans. Och som sagt, våldet i hemmenmot kvinnor och barn är månfalt mer omfattande.
För varje polis som sätts in mot de här mc-gängen blir det en mindre som kan lösa, eller helst förhindra, grova våldsbrott i hemmen, våldtäkter, mord och liknande grov brottslighet.
Men - för de jurister som sitter som höga polischefer i olika polisdistrikt i landet, är det de här gängen som ger de positiva rubrikerna när man då och då lyckas få några av dess medlemmar fällda.
Leif G W Persson, Kriminologiprofessor vid Rikspolisstyrelsen har följande att säga om den grova, organiserade brottsligheten: – Föreställningarna om dom här gruppernas samhällsfarlighet och den kriminalpolitiska vikten av att satsa stora resurser på dom,är inte riktigt grundade i realitet. Dom är överdrivna. Man borde ta itu med våldtäkter och vanliga misshandelsfall där människor kan bli slagna sönder och samman. De har en omfattning som närmast är gigantisk i jämförelse med det här lite mer organiserade inslaget.
Dom här grupperna fungerar närmast som en polisiär kukförlängare. Man kan ligga och spana och man kan jobba under täckmantel och sånt. Det kan hålla på i åratal och blir en i det närmaste sekterisk verksamhet.
Mot detta invänds ofta att den “grova organiserade brottsligheten” hotar vittnen, vilket är mycket allvarligt för rättssäkerheten. – Detvanligaste hotet mot vittnen handlar om en banal gatumisshandel med vanliga offer och
gärningsmän. Det ärbetydligt mer vanligt än att grabbar i lädervästar dyker upp och hotar vittnen. Men det är ju dom där killarnas verksamhet som det är enklast att få in mer pengar till polisen.
Dick Sundevall, journalist och författare: Varje gång det kommer förslag om lagändringar som innebär hårdare tag i form av längre fängelsestraff, buggning av våra hem, kontroll av vår mejltrafik etc, så hänvisas till den “grova
organiserade brottsligheten”. Riksdagsmän, många åklagare och polischefer återkommer till det här som en mantra. För att inte tala om alla tyckare inom journalistiken: ledarskribenter, kolumnister och andra som aldrig behöver kontrollera det kontrollerbara – utan bara tycker fritt. Det nya “sociala mediet”, alltså bloggarna – tycks också vara överbelastat av personer som kräver hårdare tag mot något som de inte kan definiera.
Payback Sveriges kommentar
Artikeln hade att besvara två olika frågor med hjälp av direkta citat från olika former av experter. Frågorna gällde om det inte fanns mer angelägna och frekvent förekommande brottstyper som bättre förtjänade en stor satsning än så kallad organiserad brottslighet. Den andra frågan avsåg vem som tjänade på och utövat påtryckning och initierat satsningen mot organiserad
brottslighet.
Mikael Rying svarar på frågan: Kan det handla om 5-10 mord och dråp om året i Sverige, där någon från dom här gängen varit inblandad? Ja, möjligen.
Men därmed inte sagt att mordet är gängrelaterat. Det ska ses i perspektivet att i runda tal 30-35 mord och dråp om året begås inom famljen. Och
ytterligare lika många, 30-35, bland personer som är bekanta med varandra.
Och G W Persson följer upp med att uttala: Man borde ta itu med våldtäkter och vanliga misshandelsfall där människor kan bli slagna sönder och
samman. De har en omfattning som närmast är gigantisk i jämförelse med det här lite mer organiserade inslaget.
Således fastslår experterna att det just finns betydligt mer angelägna och frekvent förekommande brottslighet än den som möjligvis sker i organiserad form, nämligen den brottslighet som är gigantisk i jämförelse: Mord och dråp inom familjen. mord och dråp bland människor som är bekanta med varandra samt våldtäkter och misshandelsfall.
Men, som experterna också fastslår är det områden och grupper som vare sig ger polisen positiva rubriker, mer pengar till den polisiära verksamheten och heller inte kan hänvisas till för att få igenom fler övervakningsmetoder eller integritetskränkande lagar. Och i den ovanstående meningen gömmer sig också svaret på den andra frågeställningen vem som tjänar på samt utövar och initierar såväl utökade satsningar som fler integritetskränkande lagar – Sveriges polismyndigheter!
Länk till del 1 i serien
http://www.payback.name/?p=8236 Peter Schjerva, ordförande Payback Sverige
Payback Sverige är en riksorganisation för bikers rättigheter vad avser alla former av trakasserier, förföljelser och övergrepp gentemot enskilda bikers och bikerklubbar så kallad negativ särbehandling på grund av
föreningstillhörighet.
Payback är också en samnordisk bikerorganisation med representation i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Organisationerna drivs under namnen Payback Sverige, Payback Norge, Payback Danmark och Payback Finland.
Organisationerna är självständiga enheter som tillkommit i avsikt att skapa en större styrka och tyngd gentemot media och politiker samt för att kunna
utväxla information och erfarenheter emellan länderna på ett enklare vis. De olika ländernas Paybackorganisationer kommer också att samordna och driva gemensamma rättsliga mål och aktioner.
De respektive ländernas organisation finns alla representerade på
MyNewsdesk samt har Nättidningen Payback som gemensam portal och officiellt organ.
Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter. Nättidningens adress är:
http://www.payback.name
