Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden. 16 september 2020

(1)

Protokoll

Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 september 2020

(2)

Plats och tid Konferensrum: Bornholm (1339), Rådhuset Visborg, 16 september 2020, klockan 09.00–14.04

Närvarande Beslutande Ersättare

Mats-Ola Rödén (L), ordförande

Bibbi Olsson (C), 1:e vice ordförande §§ 94-113 Filip Reinhag (S), 2:e vice ordförande §§ 94- 108, 112-113

Anna Andersson (C) §§ 94-113 Rebeca Gajardo Angel (C) Gunnar Solin (M)

Madelene Gadd Wäss (M) Kristiina Hansson (S)

Peter Barnard (V) tjg ersättare Anita Jonsson (MP)

Lisen Kebbe (Fi) Eva Pettersson (-)

Greger Eneqvist (S) tjg ersättare §§ 94-110, 112- 113

Maria Alstäde (S) tjg ersättare §§ 109-111, 114- 115

Eva Engström (C) tjg ersättare §§ 114-115 Magnus Bergström (C) tjg ersättare §§ 114-115 Sawsan Jaber (S) tjg ersättare §§ 111, 114-115

Anna Haack (KD)

Dennis Söderström (-) §§ 94- 108, 112-113

Övriga Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, §§ 94-115, Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, §§ 94-115, Yvonne Skovshoved, ekonomichef, §§ 94-115, Elin Gottfridsson, nämndsekreterare, §§ 94-115, Magne Hovland, kommunikatör, §§ 94- 115, Johanna Havdelin, förvaltningscontroller, §§ 96-98, Åsa Hedqvist,

verksamhetschef gynekologi och obstetrik, § 99, Mats Englund, funktionsekonom, §§

102-103, Rolf Forsman, beställarchef, § 108, Göran Gynther, tandvårdschef, §§ 109- 110, Emma Norrby, processledare, § 111, Regin Göbel, facklig representant GLF, §§

94-109, 112-113.

Utsedd att justera Lisen Kebbe Justeringens plats

och tid

Rådhuset Visborg, 2020-09-24

Paragrafer §§ 94-115 Omedelbart

justerade

§§ 96-98, 100-101 Underskrifter

Sekreterare Elin Gottfridsson

(3)

Register

HSN § 94 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5

HSN § 95 Månadsrapport juli 6

HSN § 96 Delårsrapport 2 8

HSN § 97 Strategisk plan och budget för 2021-2023 (revidering) 11 HSN § 98 Redovisning av uppdrag. Förstärkta folkhälsoåtgärder med anledning av

Coronapandemin, Covid 19 13

HSN § 99 Muntlig information på nämndsammanträdet. Överenskommelse om ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta

insatser för kvinnors hälsa 15

HSN § 100 Statusrapport projekt Nya Akuten 17

HSN § 101 Begäran om tilläggsanslag. Förstudie Nya akuten samt iva/operation 19

HSN § 102 Avgiftsärende. Enhetstaxa 21

HSN § 103 Avgiftsärende. Intygstaxa 23

HSN § 104 Revisionsrapport. Granskning av intäktsrutiner - patientavgifter 25

HSN § 105 Digitaliseringsstrategi 27

HSN § 106 Val av nytt dataskyddsombud 29

HSN § 107 Fastställande av sammanträdesplan 2021 31

HSN § 108 Utmaning av utredningsverksamheten och behandlingsverksamheten för

neuropsykiatri 33

HSN § 109 Uteblivandeavgift inom tandvården 35

HSN § 110 Stängning av Folktandvården i Slite 38

HSN § 111 Muntlig information. Överenskommelse God och nära vård 41 HSN § 112 Lägesrapport om förbättringsområden inom integrerad missbruks- och

beroendevård 42

HSN § 113 Utökade hembesök i samverkan mellan barnhälsovården/HSF och

familjestödsenheten/SOF 45

HSN § 114 Informations- och anmälningsärenden september 48

HSN § 115 Övriga frågor 50

(4)

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Underskrift

Elin Gottfridsson

Organ Hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanträdesdag 2020-09-16

Datum då anslaget sätts upp 2020-09-25 Anslaget får tas ned tidigast 2020-10-16

Förvaringsplats för protokollet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Visborgsallén 19, Visby

(5)

HSN § 94 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsförvaltningen

HSN-AU § 101 HSN-AU § 115

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Ärendets behandling under mötet

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar sommaren och nuläget inom hälso- och sjukvården på Gotland. Exempelvis lyfts följande punkter:

• För tillfället genomför regionens revisorer fyra granskningar av hälso- och

sjukvårdsnämndens verksamhet. Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tre pågående granskningar.

• Under veckorna 26-33 upptäcktes nya 173 fall av covid-19 på Gotland och av dessa var 32 procent ej folkbokförda på ön. Under sommaren har sex patienter vårdats inneliggande på vårdavdelning varav två på intensivvårdsavdelningen, inga dödsfall.

Endast folkbokförda på Gotland har behövt inneliggande vård på lasarettet.

• Planering pågår för att införa serologiska tester (som kan påvisa antikroppar). Vård- och omsorgspersonal är först ut för detta.

• Inom primärvården har det fungerat bra under sommaren trots två spår för patienter (ett för luftvägssjuka med risk för covid och ett vanligt). Andelen

utomlänspatienter har varit lägre jämfört med tidigare somrar. Även tandvården har haft en relativt lugn sommar. De har varit färre olycksfall och akuta patienter som behövt tandvård. Dock har tandvården ett besvärligt ekonomiskt läge med minskade intäkter på grund av pandemin samt brist erfarna tandläkare.

• Under mars-juli 2020 genomfördes 444 färre operationer på Visby lasarett jämfört med samma period 2019. Högt prioriterade operationer har genomförts som vanligt.

Oprioriterade har fått vänta. Ett aktivt arbete pågår nu med att kontakta patienter som väntar på operation för att kontrollera status och planera framåt.

Yrkande

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar att

 Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Ordföranden finner bifall till yrkandet.

(6)

HSN § 95 Månadsrapport juli

HSN 2020/9 HSN-AU § 102

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.

Den ekonomiska avvikelsen för perioden januari till juli är -15,6 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget.

Utvecklingstakt:

Nettokostnadsutveckling 6,1 procent Extern kostnadsutveckling 5,7 procent Personalkostnadsutveckling 4,9 procent Arbetskraftskostnadsutveckling 6,3 procent

Utveckling av utomlänsvårdskostnader 4,4 procent Utveckling av kostnader för hyrpersonal 33 procent.

Inom samtliga områden är utvecklingstakten lägre än tidigare, med undantag från hyrpersonalkostnader. Kostnader för 13 miljoner är direkt kopplade till den pågående pandemin varav 6,7 miljoner är för just hyrpersonal och 1,1 miljoner till

analyskostnader för coronaprover. Samtidigt har statsbidrag inkommit kopplat till pandemin på 6,2 miljoner vilket är ersättning för sjuklöner för april och maj.

En av förbättringarna av resultatet jämfört med tidigare är att kostnaden för utomlänsvården varit lägre under juni och juli jämfört med tidigare under 2020. En effekt av pandemin var att under mars och april remitterades mycket få patienter till utomlänsvård exempelvis inom kardiologin, vilket nu börjar synas i redovisningen.

En annan effekt på utomlänsvården är också att en rabattavstämning som gjordes mot Karolinska sjukhuset på 4,4 miljoner inkommit i juli månads redovisning.

På intäktssidan har också statsbidraget för sjuklönerna om 6,2 miljoner förbättrat resultatet.

Resultatet påverkas också falskt positivt av att lönerevisionen ännu inte är klar för flera stora yrkesgrupper inom förvaltningen, medan budgeten för densamma är periodiserad från april till december. Kostnader för lönerevisionen för de grupper som ännu inte är klara kommer att bokas upp i samband med delårsbokslutet.

(7)

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att ovanstående budgetavvikelse är korrekt utifrån den periodiserade budgeten. Förvaltningens bedömning är också att flertalet ekonomiska parametrar är på väg åt rätt håll, det vill säga nedåt. Ny prognos genomförs i

samband med delårsrapport 2.

Yrkande

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut.

Bakgrund HSN-AU § 102

Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet.

Yrkande

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 13 augusti 2020

(8)

HSN § 96 Delårsrapport 2

HSN 2020/8

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner delårsrapport 2.

• Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att senast till nämndens sammanträde i december återkomma med plan för hur den uppbyggda vårdskulden och den dolda vårdskulden ska hanteras i syfte att så snart som möjligt nå vårdgarantins mål. Uppdraget ska fokusera på långsiktigt förbättrande åtgärder före kortsiktiga insatser.

• Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att senast till nämndens

sammanträde i december återkomma med fördjupad analys kring utvecklingen av hyrpersonal inom verksamheterna.

Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Perioden har i stort påverkats av den pågående pandemin, under våren låg fokus på förberedelser vad gäller lokaler, bemanning, material, utrustning, provtagning med mera. Sommaren blev dock bättre än befarat och personalen har fått sin

sammanhängande semester.

Den digitala utvecklingen fick fart under våren och där var pandemin en drivkraft att snabbt ställa om. 23 mottagningar har anslutit sig till appen Alltid öppet och

gotlänningar kan nu i högre grad få träffa vården online.

Om pandemin var pådrivande i den digitala utvecklingen så är den också en av orsakerna till att upphandlingen av Framtidens vårdinformationsmiljö, som Gotland gjort tillsammans med Region Stockholm, stoppats. Dock kvarstår den strategiska inriktningen kring att utveckla och modernisera vårdinformationsmiljön och en ny plan håller på att utarbetas tillsammans med Region Stockholm.

Under perioden har även projektet Nya akuten stoppats. Det innebär inte att behovet av utökade lokaler upphört, men en ny utredning har initierats för att ta ett större grepp kring helheten. Under tiden kommer tillfälliga lokaler att uppföras och målsättningen är att akutmottagningens ”långsiktigt tillfälliga” lokaler ska tas i bruk i juni 2021.

(9)

under hela perioden kunnat upprätthålla tillgängligheten för de med störst behov.

Högt prioriterade besök och operationer har genomförts som vanligt.

Planerade aktiviteter i verksamhetsplanen 2020 har påverkat genomförandeförmågan.

Många aktiviteter har pausats, eller ställts in, medan andra har fått en rejäl skjuts framåt, som frågor om digitalisering och distansoberoende vård. Den kraftiga

minskningen av antibiotikaförskrivningar kan delvis förklaras med pandemin, och där gäller det att hålla i den positiva trenden. Tillgängligheten har varit fortsatt god och i spåren av pandemin har även förvaltningen visat på att det går att snabbt ställa om.

Under den pressade och osäkra arbetssituationen medarbetarna och cheferna har varit i har alla satt verksamhetens syfte och patientens behov främst.

Periodens resultat är -352 Tkr. Dock är resultatet något falskt positivt, ett mer rättvisande resultat är cirka -2 500 Tkr.

Ansökan om statsbidrag för merkostnader på grund av pandemin har skickats in till Socialstyrelsen för perioden januari-juli. För hälso- och sjukvårdens del var beloppet 28 miljoner. För augusti har ytterligare ca 6 miljoner registrerats som extrakostnader.

Intäkterna har även minskat på grund av pandemin, framförallt gällande patientavgifter och intäkter för vård av utomlänspatienter.

Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsprognos för 2020 är -14 miljoner.

Yrkanden

Filip Reinhag (S) lämnar följande tilläggsyrkande:

 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att senast till nämndens sammanträde i december återkomma med plan för hur den uppbyggda vårdskulden och den dolda vårdskulden ska hanteras i syfte att så snart som möjligt nå vårdgarantins mål. Uppdraget ska fokusera på långsiktigt

förbättrande åtgärder före kortsiktiga insatser.

 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att senast till nämndens sammanträde i december återkomma med fördjupad analys kring utvecklingen av hyrpersonal inom verksamheterna.

(10)

Johanna Havdelin, förvaltningscontroller, närvarar och svarar på frågor.

Diskussion och resonemang kring delårsrapport 2. Förvaltningen kommer att komplettera de delar som saknas inför nämndens sammanträde samt arbeta in de synpunkter som framkom under dagens sammanträde.

• Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Beslutsunderlag

Delårsrapport 2 för 2020 Resultatrapporter

Tjänsteskrivelse daterad 11 september 2020

Skickas till Regionstyrelsen

(11)

HSN § 97 Strategisk plan och budget för 2021-2023 (revidering)

HSN 2019/11 HSN-AU § 117

Hälso- och sjukvårdsnämnden antar reviderad strategisk plan och budget 2021-2023 inklusive bilagor och begär att:

• Regionfullmäktige, utöver resursfördelningsmodell och sedvanliga

personalkostnadsökningar kompenserar hälso- och sjukvårdsnämnden med 12,5 miljoner enligt nedanstående redovisning samt 24,1 miljoner i kompensation för externa avtal.

• Regionfullmäktige tilldelar hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel för särskilt svårrekryterade grupper.

• Regionfullmäktige tilldelar hälso- och sjukvårdsnämnden investeringsmedel enligt sammanställningen i strategisk plan och budget 2021-2023.

Med anledning av pandemin Covid-19 har beslut tagits om att skjuta fram budgetberedningen till hösten 2020. För att budgetberedningen ska ha så aktuell

information som möjligt som ingångsvärde i arbetet ombeds nämnderna inkomma med justerade strategiska planer. Det innebär att de planer som lämnades in i april 2020 kan utgöra underlag för nämnderna, men att budgetberedningen som underlag kommer att använda de justerade planerna som lämnas in i september 2020.

Enligt anvisningarna för reviderad strategisk plan och budget ska samtliga nämnder göra en strategisk plan utifrån scenariot att nettobudgeten minskas med 1 procent, exklusive resursfördelningsmodell, kompensation för externa avtal och så vidare. Det innebär för hälso- och sjukvårdsnämnden en besparing på cirka 17,5 miljoner.

Förutsättningarna för eventuella expansioner är att dessa enbart kan ske genom omprioriteringar inom befintligt utrymme. Den justerade strategiska planen ska innehålla en beskrivning av hur en procents besparing i driftbudgeten hanteras i nämnden.

De behov som hälso- och sjukvårdsnämnden beskrivit i den ursprungliga planen för perioden har inte förändrats nämnvärt och består i sak inte av någon expansion av verksamheten utan om prisökningar och uteblivande av tidigare riktade statsbidrag som nu blivit generella.

Nämndens hantering av en procents besparing kommer i första hand att ske genom att de medel som enligt resursfördelningsmodellen ska ge kompensation för

medicinskteknisk utveckling och demografi till intet kan förstärka verksamheters budget där detta är önskvärt. Den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen

(12)

samt demografin behöver således finansieras inom befintliga ramar genom effektiviseringar.

Bedömning

Reviderad strategisk plan och budget 2021-2023 följer anvisningarna från regionstyrelseförvaltningen och tjänar som underlag inför regionstyrelsens budgetberedning. Förvaltningens bedömning är att utvecklingsområden,

målsättningar och aktiviteter stämmer väl överens med regionfullmäktiges mål i det beslutade koncernstyrkortet. Utifrån bedömning av uppdrag, mål och resurser begär hälso- och sjukvårdsnämnden ramförstärkning inför budgetåret 2021.

Förvaltningen kommer att göra en ändring på sidan 16 avseende nulägesanalysen om sjukvården. Ändring kommer även att göras i underlaget kring ombyggnation på Korpen då etapp 2 och 3 beräknas till 7 miljoner kronor år 2021 (felaktig siffra i utskickad version: 6 miljoner).

Investering för PCI-verksamhet är prognostiserad till 20 miljoner år 2023 men nämnden enas om att istället fördela 5 miljoner för år 2022 och 15 miljoner för år 2023.

Yrkande

Bakgrund HSN-AU 117

Johanna Havdelin, förvaltningscontroller, närvarar och svarar på frågor.

Utifrån resonemang på sammanträdet kommer förvaltningen att komplettera vissa delar inför nämndens sammanträde.

Beslutsunderlag

Reviderad strategisk plan och budget 2021-2023

Skickas till Regionfullmäktige

Regionstyrelseförvaltningen

(13)

HSN § 98 Redovisning av uppdrag. Förstärkta folkhälsoåtgärder med anledning av Coronapandemin, Covid 19

HSN 2020/556

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot informationen och lämnar den vidare till regionstyrelsen.

Med anledning av pandemin ställde Region Gotland redan tidigt om sina verksamheter för att dämpa de befarade negativa effekterna på folkhälsan. Bedömningen var att pandemins påverkan på samhället skulle bli stora, både på lång och kort sikt.

Det regionala utvecklingsutskottet gav den 15 april regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att till regionstyrelsens sammanträde den 29 april konkretisera och förtydliga förstärkta folkhälsoåtgärder. Enheten för social hållbarhet fick uppdraget att

identifiera vilka ytterligare aktiviteter och resursförstärkningar som krävs 2020 för att få mer kraft framåt i folkhälsofrågorna.

Utifrån identifierade risker och befintliga styrdokument gjordes en inventering i vilka verksamheter det kan vara aktuellt att omprioritera och göra ytterligare åtgärder under 2020.

I de förstärkta folkhälsoåtgärder som framkom fick hälso- och sjukvårdsnämnden följande uppdrag:

1. Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Socialnämnden får i uppdrag att gemensamt prioritera utredning av mobil verksamhet, dygnet runt, för akut stöd vid psykisk ohälsa och våld i nära relationer. Insatsen finansieras genom omfördelning av statliga stimulansmedel inom respektive nämnd.

2. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att förstärka primärvården för ökat samtalsstöd juli till december 2020. Tilläggsanslag beviljas med 1 miljon kronor till ändamålet.

3. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att öka kapaciteten att ta emot patienter för behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Insatsen finansieras genom statliga stimulansmedel för psykisk hälsa, utveckling av traumavård.

(14)

4. 4. Regionstyrelsen får inom ramen för Barnsam och Vuxensam i uppdrag att under 2020 sätta in ytterligare åtgärder för att möta ökat behov hos sårbara grupper. Tilläggsanslag beviljas med 1,2 miljoner kronor till ändamålet.

Uppdragen ska redovisas i anslutning till delår 2.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekterna av de föreslagna åtgärderna. I flera av uppdragen har möten initierats, behovsanalyser och nulägesbeskrivningar är på gång. Gällande uppdraget att öka kapaciteten att ta emot patienter för behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har uppdraget helt pausats då personalen inte kunnat åka iväg på utbildning på grund av pandemin.

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att det är för tidigt att uttala sig om eventuella effekter av de föreslagna åtgärderna. Dock arbetas det intensivt med frågorna och flera steg på vägen har tagits.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet.

Yrkande

Beslutsunderlag

RF § 93 Förstärkta folkhälsoåtgärder med anledning av Coronapandemin, Covid 19 Tjänsteskrivelse daterad 8 september 2020

Skickas till Regionstyrelsen

(15)

HSN § 99 Muntlig information på

nämndsammanträdet. Överenskommelse om ökad tillgänglighet och jämlikhet i

mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa

HSN 2020/70 HSN-AU § 125

• Hälso- och sjukvårdsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Enligt årsplan för rapportering av arbetet med och resultat av de statliga

överenskommelserna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSN § 83, 2020-06- 16) redovisas härmed arbetet inom ramen för överenskommelsen Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa.

Nuvarande överenskommelse avseende förlossningsvård och kvinnors hälsa avser 2020-2022. Innehållet följer i stort den tilläggsöverenskommelsen som har gällt 2018- 2019.

Målområden för överenskommelsen är att:

• Det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.

• Eftervården utvecklas och stärks.

• Rätt vård för eventuella komplikationer och vårdskador är lätt att hitta.

• Bemanningen är sådan att en barnmorska eller annan relevant kompetens finns tillgänglig för den födande kvinnan under förlossning.

• Föräldrar känner trygghet i att det finns plats för dem både före och efter förlossning, inte minst för dem som har särskilda behov eller som har långt till närmaste förlossningsklinik.

• Evidensbaserad kunskap och kunskapsstöd för att förebygga, diagnosticera och behandla förlossningsskador finns tillgänglig för personalen.

• Det finns goda förutsättningar för forskning.

För 2020 finns sammantaget cirka 5,4 miljoner kronor avsatta för insatser inom den gotländska hälso- och sjukvården. Redovisning ska vara inlämnad till Sveriges kommuner och regioner (SKR) i februari 2021. En handlingsplan är framtagen med vilka insatser som ska redovisas för SKR.

(16)

Åsa Hedqvist, verksamhetschef gynekologi och obstetrik, föredrar ärendet.

Muntlig information kommer att ges på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 16 september.

Beslutsunderlag

(17)

HSN § 100 Statusrapport projekt Nya Akuten

HSN 2018/163 HSN-AU § 118

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner statusrapporten för projektet Nya Akuten och skickar den vidare till regionstyrelsen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan tidigare ett uppdrag från regionfullmäktige att inför varje budgetberedning och budgetavstämning inkomma med status-

uppdatering av projektet Nya Akuten.

Efter avslutat program- och systemhandling var kostnadskalkylen för Nya Akuten på 175 miljoner. Beslutad budget var 117 miljoner. Beslutet att Nya Akuten skulle genomföras med möjlighet till påbyggnad med våningsplan 4-6 gav ekonomisk påverkan genom försvårad byggkonstruktion och totalt längre produktionstid för hus 13. Systemhandlingens resultat genererade att hälso- och sjukvårdsnämnden

efterfrågade en utredning gällande om det var rätt investering att förbereda för påbyggnad alternativt om det är mer kostnadseffektivt att bygga hela hus 13.

Nämnden efterfrågade även uppdaterad tidsplan samt vilka åtgärder som är möjliga för att underlätta på nuvarande akutmottagning.

Svaret på utredningen blev att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, tillsammans med projektorganisationen för projektet förordade att bygga hela det nya hus 13 på en gång, istället för att dela upp byggnationen. Det hade såväl tidsmässiga som

ekonomiska fördelar, jämfört med att bygga i två etapper. Att bygga hus 13 som ett projekt beräknades ta cirka 7 år från beslut och med en kostnadsindikation på 450- 500 miljoner.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2020-06-16 § 89 att stoppa projektet Nya akuten i nuvarande form och inte begära ytterligare investeringsmedel för hela hus 13 av regionfullmäktige. Detta till stor del beroende på den osäkerhet som fortfarande finns kring ytterligare behov i framförallt behandlingsbyggnaden.

Behoven för akutmottagningen är även fortsatt en till- och ombyggnation för att komma till rätta med problemen kring integritet, säkerhet och arbetsmiljö med mera.

Förvaltningen anser också att det redan i dagsläget finns ett reellt behov av utökade och anpassade lokaler för framförallt högteknologisk vård gällande bland annat operation/IVA enligt tidigare genomförd förstudie. Behovsanalys har även

genomförts för lokaler för hemtagning av PCI-verksamhet. Sammantaget ger detta att det i dagsläget finns ett stor behov av utökade lokaler.

(18)

I samband med avbrytandet av projekt Nya Akuten i dess nuvarande form fick förvaltningen i uppdrag:

• att mot bakgrunden av sjukvårdens uppdrag på Gotland göra en förstudie av de berörda verksamheterna i hus 23 (behandlingsbyggnaden) med inriktning; framtida funktion, flöden och lokalbehov. Förvaltningen återkommer till nämnden i oktober med förslag på innehåll och omfattning av förstudien, samt tidsplan. I förstudien ska möjliggörande av lokaler för PCI-verksamhet och nya lokaler för akutmottagningen vara prioriterade i ett tidigt skede.

• att snarast planera för utökning av akutmottagningens lokaler. De kostnader och de förflyttningar av verksamheter som krävs ska redovisas till hälso- och

sjukvårdsnämnden och till budgetberedningen 2020. Målsättningen ska vara att utökningen av akutmottagningens lokaler kan tas i bruk i juni 2021.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att projektet Nya Akuten enligt beslut är avslutat och att de problem som behöver åtgärdas på nuvarande akutmottagning kvarstår.

Investeringsmedel för att möjliggöra en utökning av lokaler för akutmottagningen i en mer långsiktig tillfällig lösning redovisas i Strategisk plan och budget 2021.

Yrkande

Bakgrund HSN-AU 118

Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner statusrapporten för projektet Nya Akuten och skickar den vidare till regionstyrelsen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 18 augusti 2020 HSN § 101 daterad 30 september 2019 HSN-AU § 143 daterad 20 november 2019

(19)

HSN § 101 Begäran om tilläggsanslag. Förstudie Nya akuten samt iva/operation

HSN 2020/551 HSN-AU § 129

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att begära tilläggsanslag om totalt 13 967 022 kronor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2020-06-16 (HSN § 89) att stoppa projektet Nya Akuten i nuvarande form. Detta innebär att investeringsprojektet avslutas och utrangeras. I samband med detta ska de upparbetade investeringsutgifterna som uppgår till 13 489 802 kronor direktavskrivas som kostnader på driften. Om detta kommer tekniska nämnden att besluta på möte i oktober. Utgifterna är upparbetade under åren 2018, 2019 och 2020. Vid samma tillfälle kommer tekniska nämnden även besluta att investeringsprojektet operation/intensivvårdsavdelningen avslutas och utrangeras. Investeringsutgifterna för detta projekt uppgår till 477 220 kronor. Dessa utgifter har främst upparbetats under 2019 då en förstudie av enheterna

genomfördes.

I samband med att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om att stoppa projektet Nya Akuten i nuvarande form beslutades också att en utredning ska ske med fokus på behandlingsbyggnaden, hus 23. I behandlingsbyggnaden finns flertalet verksamheter, såsom röntgen, diverse specialistvårdsmottagningar, endoskopi, fyslab med flera. I hus 23 finns också enheterna akutmottagningen, intensivvårdsavdelningen och operationsavdelningen.

Utredningen är en omfattande utredning där också fastighetsutvecklingsplanen som till stor del fokuserar på fastighetens tekniska förutsättningar är nödvändig som utgångsläge.

I projektet Nya Akuten har mycket arbete genomförts, allt från behovs- och flödes- analyser ända ner till funktionsplanering i respektive rum på en tänkt mottagning.

Både en enklare och en mer fördjupad förstudie är genomförd. För intensivvårds- avdelningen och operationsavdelningen är en förstudie genomförd som bland annat definierat behovet av lokalyta för att åstadkomma operations- och intensivvårdssalar i den standard som råder i dagsläget.

Det arbete som lagts ner i de nu avslutade och utrangerade projektet kommer att vara värdefullt bidrag in i den stora utredningen av hus 23.

De avslutade och utrangerade projektens investeringsutgifter kommer att direktavskrivas och belasta hälso- och sjukvårdsnämndens resultat för budgetåret 2020.

(20)

Hälso- och sjukvårdsnämnden har redan innan detta ett prognostiserat negativt resultat och har ingen möjlighet att till årets slut också nå ett resultat i nivå med budget inkluderat dessa knappt 14 miljoner, varför nämnden begär av region- fullmäktige att tilldelas ett tilläggsanslag för att täcka dessa nytillkomna kostnader av engångskaraktär.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att då projekten stoppats till förmån för en utredning av behandlingsbyggnaden, hus 23, är det korrekt att avsluta och utrangera projekten vilket får till följd att nämndens resultat belastas med knappt 14 miljoner.

Förvaltningens bedömning är också att det inte är rimligt, eller möjligt, att vidta sådana åtgärder som skulle krävas för att minska kostnaderna med dessa knappt 14 miljoner innan årsslutet av 2020. Utrangeringen av projekten innebär kostnadsposter om knappt 14 miljoner som är av engångskaraktär och kommer inte att belasta nämndens resultat efter 2020 utan kommer istället att vara ett starkt bidrag in i den utredning som ska ske av behandlingsbyggnaden.

Yrkande

Underlag skickas ut inför hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 16 september.

Beslutsunderlag

(21)

HSN § 102 Avgiftsärende. Enhetstaxa

HSN 2020/379 HSN-AU § 119

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att föreslå regionfullmäktige att vårdavgift för distansbesök är densamma som vårdavgift för fysiskt besök. Detta innebär att vårdavgift för kvalificerade distanskontakt med läkare inom specialistvård blir 300 kronor och vårdavgift för övriga kvalificerade distanskontakter blir 200 kronor.

Vårdavgifter i öppenvård beslutas av regionfullmäktige. För vårdavgifter inom öppenvård finns ett högkostnadsskydd på 1150 kronor under en tolvmånaders- period. Nuvarande beslutade vårdavgifter är generellt 200 kronor med ett antal undantag. Vårdavgift på akutmottagningen och vid ambulanssjukvård i hemmet är avgiften 400 kronor, vid fysiska läkarbesök inom specialistvården är avgiften 300 kronor, vid kvalificerade telefonkontakter och vid gruppbesök är avgiften 100 kronor, oavsett om det är besök inom specialistvård eller primärvård och oavsett vilken yrkeskategori patienten har kontakt med.

Hälso- och sjukvården har en ambition att likställa så många vårdavgifter som möjligt, det är inte formen, specialiteten eller yrkeskategorin som patienten möter som ska avgöra avgiften. Vårdavgiften som en patient som har rätt till

subventionerad hälso- och sjukvård betalar vid öppenvård motsvarar inte det som kontakten med hälso- och sjukvården faktiskt kostar. Vårdavgiften är enligt tidigare undersökningar inte styrande för vilken vård som är rätt vårdnivå för patientens vårdbehov.

Under lång tid har ambitionen varit att allt fler besök/kontakter ska kunna ske på distans. Den pågående pandemin har gjort att distansvården i snabb takt utvecklats.

Det faktum gör också att med nuvarande vårdavgifter, där vårdavgifter för

distanskontakt/telefonkontakt är lägre än fysiska besök, tappar hälso- och sjukvården intäkter. Inom professionen görs bedömningen att när ett fysiskt besök kan ersättas med distanskontakt bör vårdavgiften vara densamma oavsett vilken typ av kontakt det är.

De vårdgivare som idag är den största leverantören av distansbesök, så kallade nätläkare, betraktas också som vårdgivare, oftast inom primärvård, och vårdavgiften blir då den vårdavgift som gäller i den region där de etablerat sig. Detta betyder att vårdavgiften för ett distansbesök till nätläkare likställs med ett fysiskt besök.

Att likställa avgiften för kvalificerad distanskontakt med fysiskt besök innebär att vårdavgiften för distanskontakt inom specialistvård blir 300 kronor och övriga kvalificerade distanskontakten blir 200 kronor.

(22)

Besök av barn och ungdomar till och med 17 års ålder eller av personer 85 år eller äldre är avgiftsfria.

Förändrade vårdavgifter enligt ovan beräknas jämfört med dagens avgifter ge en intäktsökningar på cirka 900 000 kronor vid oförändrat kontaktmönster gällande fysiska respektive digitala kontakter. En förskjutning från fysiska besök till digitala kontakter påverkar då inte intäkten från vårdavgifter vilket den gör om det som idag är lägre avgift vid digitala kontakter.

Högkostnadsskyddet inom öppenvården dämpar alltid de ekonomiska effekterna av avgiftshöjningar eller minskningar för såväl patienter som region. Därav kan antas att effekterna av denna förändring också blir något lägre än de ovan angivna 900 000 kronor då fler kan tänkas nå högkostnadsskyddet vid en högre avgift.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att en förändring av vårdavgiften vid distanskontakter är nödvändig och önskvärd gällande digitala kontakter. Bedömningen är att det är rimligt att likställa avgiften för kvalificerad distanskontakt med ett fysiskt besök. En sådan avgiftsförändring ger en ökad intäkt för hälso- och sjukvården med 7-800 000 kronor med oförändrat kontaktmönster med bedömning av högkostnadsskyddets dämpande effekt. Det förändrade kontaktmönstret till mer distanskontakter som i dagsläget sker, skulle med bibehållande av dagens avgifter leda till minskade intäkter för hälso- och sjukvården.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet.

Yrkande

Mats Englund, controller, närvarar och svarar på frågor.

Beslutsunderlag

(23)

HSN § 103 Avgiftsärende. Intygstaxa

HSN 2020/378 HSN-AU § 120

• Hälso- och sjukvårdsnämnden återremitterar ärendet eftersom korrigering behövs under punkterna 16:02, 16:05 och 16:07.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden delegerar till arbetsutskottet att fatta beslut i ärendet.

Detta för att ärendet ska kunna lämnas vidare i tid för behandling av regionfullmäktige innan årsskiftet.

För vård som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen får sjukvårdshuvudmannen besluta om avgift, i lagen kallad vårdavgift. Vårdavgifterna omfattas av ett i samma lag formulerat högkostnadsskydd. Vårdavgifter beslutas av regionfullmäktige.

För andra åtgärder som hälsoundersökningar och intyg om hälsotillstånd, beslutar sjukvårdshuvudmannen också om avgifternas storlek. Dessa avgifter ingår inte i det lagreglerade högkostnadsskyddet. Vissa av avgifterna är dock reglerade i lag eller förordning.

Intyg och åtgärder betalas av den som beställt intyget, som regel patienten själv. Vissa intyg, som till exempel rättsintyg, beställs som regel av Polismyndigheten vilka då även betalar för intyget. Intyg där myndighet eller annan som regel är betalare, är markerade med *) i kolumnen ”subventionerad taxa” i Bilaga 1.

För beslut kan intyg och åtgärder delas in i tre grupper:

• Intyg och åtgärder där avgifter är reglerade i lag och förordning.

• Intyg och åtgärder där avgiften sätts till ett belopp som är lägre än utförarens kostnad, subventionerade avgifter. Förslaget är att avgiften sätts till samma avgift som besöksavgiften för besök hos läkare i specialistvård. 300 kronor.

• Intyg och åtgärder där avgiften sätts till ett belopp som utgår från utförarens självkostnad. Självkostnaden beräknas utifrån den tid som intygsskrivaren normalt sett lägger på intyget ifråga och på en timkostnad av 1500 kronor för läkare och 750 kronor för övrig personal.

Förslaget bedöms innebära en intäktsökning för regionen på 650 000 kronor.

Bedömning

Förvaltningens bedömning är att föreslagna avgifter för intyg och åtgärder

överensstämmer med de avgifter där åtgärden är lagstyrd och för övriga intyg och åtgärder är rimlig utifrån bedömning och i jämförelse med andra regioner.

(24)

Förvaltningens bedömning är också att den reviderade listan med avgifter stämmer väl överens med skatteverkets regler för momspliktiga åtgärder och intyg.

Diskussion och resonemang kring avsnitt 16 som avser sociala intyg som har påverkan på den enskilde.

Yrkande

 Hälso- och sjukvårdsnämnden återremitterar ärendet eftersom korrigering behövs under punkterna 16:02, 16:05 och 16:07.

 Hälso- och sjukvårdsnämnden delegerar till arbetsutskottet att fatta beslut i ärendet. Detta för att ärendet ska kunna lämnas vidare i tid för behandling av regionfullmäktige innan årsskiftet.

Mats Englund, controller, närvarar och svarar på frågor.

Förvaltningen kommer att göra vissa justeringar i underlaget inför nämndens sammanträde.

Beslutsunderlag

Bilaga 1 Tjänsteskrivelse avgifter intyg och åtgärder

(25)

HSN § 104 Revisionsrapport. Granskning av intäktsrutiner - patientavgifter

HSN 2020/437 HSN-AU 104

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens svar på revisionsgranskning och även förslag på åtgärd enligt rekommendation.

Den revisionsgranskning som är utförd har till syfte att bedöma om den interna kontrollen avseende fakturering för patientavgifter är tillräcklig och revisionsfrågan är; Är den interna kontrollen avseende fakturering av patientavgifter tillräcklig?

Fem av sex kontrollfrågor bedöms uppfyllda och en bedöms som delvis uppfylld.

Utifrån granskningen lämnas rekommendationen att införa en kontroll som säker- ställer att redovisade intäkter från privata vårdgivare stäms av mot underliggande rapporter från verksamhetssystem. Detta i syftet att säkerställa att regionen erhåller alla intäkter som de är berättigade till.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen avser följa rekommendationen och därmed begära att privata utförare, till den månatliga fakturan, bilägger en rapport där beloppet för redovisade patient-avgifter framgår för att säkerställa att beloppet avseende

patientavgifter på fakturan är korrekt.

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen instämmer i granskningens bedömning att internkontrollen gällande fakturering av patientavgifter i huvudsak är god och att en ytterligare kassarapport från privata utförare för att säkerställa patientavgifter från besök hos dessa skulle förbättra kontrollen ytterligare.

Yrkande

Bakgrund HSN-AU 104 Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens svar på revisionsgranskning och även förslag på åtgärd enligt rekommendation.

(26)

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse revisionsrapport patientavgifter daterad 2020-07-09 Revisionsrapport Granskning av intäktsrutiner - patientavgifter

Skickas till Registrator-RS Carin Hultgren, PWC Rolf Forsman, beställarchef Mats Englund, funktionsekonom

(27)

HSN § 105 Digitaliseringsstrategi

HSN 2020/515 HSN-AU § 123

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till digitaliseringsstrategi.

Digitalisering är en viktig faktor för att nå framgång i Region Gotlands arbete för en modern hälso- och sjukvård. Men det bör poängteras att digitalisering inte är ett mål i sig utan en möjlig väg för att nå verksamhetens mål. Digitalisering ska användas för att skapa en enklare vardag, ökad öppenhet och delaktighet, samt högre kvalitet och effektivitet. I denna strategi definieras därför digitalisering som verksamhets-

utveckling med hjälp av digitala tjänster.

Hälso- och sjukvårdsnämndens digitaliseringsstrategi fokuserar på viktiga

förflyttningar eller positionsförändringar som förutsättning för utveckling av en god och nära vård. Digitalisering ska utgå från invånarens, patientens och medarbetarens behov, och bidra till mer ändamålsenliga och effektiva stöd och arbetssätt. För att öka förmågan att realisera digitaliseringens nyttor beskrivs också vilka faktorer som är särskilt avgörande för framgång.

Strategin ligger i linje med Sveriges kommuners och regioners vision för e-hälsa 2025.

Med tydlighet och fokus på prioriteringar inom området digitalisering, bör önskade förflyttningar vara möjliga inom fem år.

Till strategin hör en handlingsplan som revideras årligen. Handlingsplanens uppnådda resultat och status för aktiviteter rapporteras årligen till hälso- och sjukvårdsnämnden inom ramen för verksamhetsberättelsen.

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsnämnden har tidigare gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en digitaliseringsstrategi (HSN § 31, 2019-03-20). Förvaltningens bedömning är att framtagen strategi ligger i linje med regionens strategi så väl som Sveriges kommuners och regioners vision för e-hälsa 2025.

Marie Loob, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. Nästa steg för förvaltningen blir att ta fram en handlingsplan.

Yrkande

(28)

Fredrik Hasselberg, digitaliseringschef, deltar via Skype och föredrar ärendet.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till digitaliseringsstrategi.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 28 augusti 2020 Digitaliseringsstrategi

(29)

HSN § 106 Val av nytt dataskyddsombud

HSN 2020/550 HSN-AU § 128

• Hälso- och sjukvårdsnämnden utser från och med den 28 september 2020 Advokatfirman Singularity Law AB (559089-0785) till dataskyddsombud med Björn Persson som kontaktperson, varvid Johanna Mörnefälts uppdrag som dataskyddsombud för nämnden upphör.

• Förvaltningschefen ges rätt att utse ny kontaktperson vid behov.

Samtliga nämnder inom Region Gotland har en skyldighet att utse ett

dataskyddsombud. Ombudet kan vara internt eller externt. Ombudet ska anmälas till Datainspektionen på särskild blankett.

Eftersom nämndens nuvarande dataskyddsombud Johanna Mörnefält ska vara tjänstledig från och med den 28 september 2020, behöver nämnden utse ett nytt dataskyddsombud. Regionstyrelsen har för det ändamålet samordnat ett avrop om tjänsteköp från en extern leverantör. Leverantören är Advokatfirman Singularity Law AB (559089-0785) till dataskyddsombud med Björn Persson som kontaktperson.

Nämnden föreslås utse sagda leverantör och kontaktperson som dataskyddsombud.

Skulle behov av byte av kontaktperson hos leverantören uppstå föreslås även

förvaltningschefen ges rätt att göra det. Vidare föreslås nuvarande dataskyddsombud befrias från sitt uppdrag.

Som en konsekvens av beslutet behöver nämnden se över och aktualisera sin information om dataskyddombudet och sina rutiner.

Yrkande

Bakgrund HSN-AU § 128 Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämnden utser från och med den 28 september 2020

Advokatfirman Singularity Law AB (559089-0785) till dataskyddsombud med Björn Persson som kontaktperson, varvid Johanna Mörnefälts uppdrag som

dataskyddsombud för nämnden upphör.

(30)

• Förvaltningschefen ges rätt att utse ny kontaktperson vid behov.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad den 1 september 2020

https://www.datainspektionen.se/globalassets/dokument/blankett- dataskyddsombud.pdf

Skickas till

Anmälan till Dataskyddsinspektionen på särskild blankett

(31)

HSN § 107 Fastställande av sammanträdesplan 2021

HSN 2020/377 HSN-AU § 124

• Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer sammanträdesplan för 2021.

Förvaltningen har tagit fram förslag till sammanträdesplan 2021 för hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott (HSN-AU) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Hänsyn har främst tagits till inlämningstider för olika dokument till regionstyrelsen samt en rad olika sammanträdesdatum inom regionen liksom nationellt.

HSN-AU HSN

28 januari * 11 februari

17 februari dialogmöte mellan AU och förvaltning

3 mars 16 mars

30 mars * 15 april

6 maj

1 juni 15 juni

19 augusti

2 september * 16 september

6 oktober * 20 oktober

12 oktober dialogmöte mellan AU och förvaltning

3 november 17 november

2 december 14 december

* Gemensam beredning med socialnämndens arbetsutskott

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) informerar om att arbetsutskottets sammanträde den 6 maj är tänkt för uppföljning och eventuella åtgärder efter delårsrapport 1.

Sammanträdestiden för arbetsutskottet är klockan 09.00-12.00. Sammanträdestiden för nämnden är klockan 09.00-15.00 för sammanträdena i februari, mars, juni och september, övriga klockan 09.00-12.00. Ändringar görs vid behov.

Yrkande

(32)

Elin Gottfridsson, nämndsekreterare, informerar om ett första förslag till

sammanträdesplan 2021 för hälso- och sjukvårdsnämnden och dess arbetsutskott.

Resonemang förs kring att förlänga vissa sammanträden för att skapa mer utrymme för föredragningar, frågor och diskussion.

Vid framtagandet av förslaget har hänsyn tagits till en rad olika mötesdatum inom regionen liksom nationellt samt inlämningstider för olika dokument till

regionstyrelsen. Förslaget kommer att färdigställas och skickas ut med handlingarna inför hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde.

Beslutsunderlag

Skickas till

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp Regionstyrelsen

Socialnämnden

(33)

HSN § 108 Utmaning av utredningsverksamheten och behandlingsverksamheten för neuropsykiatri

HSN 2020/399 HSN-AU § 107

• Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår utmaningen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått en utmaning från Hållbar Psykiatri AB som är en relativt nyöppnad psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Visby utan avtal med regionen.

Den patientgrupp som utmaningen avser utgör en mycket stor andel av vuxenpsykiatrins samtliga patienter med stort inslag av samsjuklighet i andra

diagnoser. Kliniken har av denna orsak valt en organisation som optimerar insatserna i förhållande till respektive patients aktuella situation. Det är därför svårt att se att avskiljande av idag integrerade delar skulle vara till gagn för kvalitet eller ekonomi.

Förvaltningen avstyrker att genomföra en upphandling av verksamheten.

Bedömning

Förvaltningens erfarenhet av tidigare fullföljda utmaningar är att de kan fungera när objektet är en från början organisatoriskt och budgetmässigt avgränsad verksamhet av mindre omfattning. Exempel på detta är sjukvårdsrådgivningen som övertogs av Previa och ungdomsmottagningen som annonserades men dock inte ledde till att något anbud inkom. Beträffande utredning och behandling av ADHD föreligger inte dessa förutsättningar. Kvalitet och/eller ekonomi skulle inte gagnas av att flytta ansvaret för den aktuella patientgruppen till en extern utförare eller en kombination av egenregi och extern utförare. Utifrån den aktuella situationen där antalet vuxna som väntar på utredning genom strukturerade åtgärder minskat från mer är 200 till 43 varav planering finns för 30 ser förvaltningen inte en allvarlig akut bristsituation.

Förvaltningen föreslår nämnden att avslå utmaningen.

Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet.

Yrkande

Rolf Forsman, beställarchef, informerar om den utmaning som inkommit.

Resonemang kring utmaningen och dess komplexitet då den avser en del av en hel verksamhet.

(34)

Förvaltningen arbetar vidare och återkommer med ett underlag till hälso- och sjukvårdsnämnden i september.

Yrkande

• Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag avseende utmaningen.

Beslutsunderlag

Utmaning inkommen 2020-06-09 Tjänsteskrivelse daterad 2020-09-08

Skickas till Hållbar psykiatri AB

(35)

HSN § 109 Uteblivandeavgift inom tandvården

HSN 2019/164 HSN-AU § 122

• Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige att besluta om att

uteblivandeavgift för barn och ungdomar med kostnadsfri tandvård höjs till 500 kronor från och med 2021-01-01.

• Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att till nästkommande

nämndsammanträde återkomma med konkreta förslag på hur allmänhet och patienter ska uppmärksammas på att uteblivet besök resulterar i höjd avgift. Det ska tydligt framgå i kallelse och påminnelse per sms till tandvården att uteblivet besök resulterar i uteblivandeavgift om 500 kronor för patienten.

• Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden för uppföljning av uteblivandeavgiftens effekter till oktobersammanträdet 2021.

Antalet uteblivanden av barn och ungdomar inom tandvård i Region Gotland är högt. 2018 var det 7,8 procent av inbokade barn/ungdomar som uteblev och 2019 7,7 procent. Motsvarande siffror för vuxna var betydligt lägre, 3 procent 2018 och 3,1 procent 2019, vilket sannolikt beror på en högre avgift för vuxna vid uteblivande.

Vuxna patienter som uteblir debiteras en avgift motsvarande tim-taxa för hur långt besök som varit inbokat; 500 kronor för besök upp till 25 minuter, 750 kronor för besök 30-45 minuter, 1125 kronor för besök på 50 minuter eller mer. För barn- och ungdomar, vilka har kostnadsfri tandvård tom 23 års ålder, debiteras idag 250 kronor oavsett längden på besöket. Fram till klockan 15.00 dagen innan inbokat besök kan patienterna avboka besöken utan kostnad. Därefter krävs giltig anledning såsom akut insjuknande etcetera.

För att minska antalet planerade besök där patienten uteblir har olika insatser gjorts under de senaste åren, exempelvis att alla patienter till tandvården får en SMS- påminnelse dagen innan besök, att ”riskpatienter” för uteblivande rings upp samma dag innan besöket, att tider om möjligt anpassas till skola och andra aktiviteter etcetera. Trots detta är antalet tider där det planerade besöket uteblir fortfarande allt för högt för barn och ungdomar.

Planerade besök där patienten uteblir medför att resurserna står outnyttjade inom tandvården vilket är resursslöseri, och innebär att väntetider för övriga patienter är i onödan långa och tillgängligheten sämre än vad den skulle behöva vara. Om alla de tider som på detta sätt blir outnyttjade istället innebar ett faktiskt patientbesök skulle tillgängligheten inom tandvården vara betydligt bättre.

För att minska antalet outnyttjade tider som inte anmälts i förväg, av barn-ungdomar föreslog hälso- och sjukvårdsförvaltningen hösten 2019 att uteblivandeavgiften skulle höjas från dåvarande 150 kronor till 500 kronor. Regionfullmäktige beslutade dock

(36)

att endast höja den till 250 kronor. Sedan höjningen gjordes 1 oktober 2019 har uteblivande patienter tyvärr endast minskat med 0,5 procent för barn och ungdomar jämfört med motsvarande period föregående år. Därför föreslås att

uteblivandeavgiften höjs ytterligare från nuvarande 250 kronor till 500 kronor från och med 2021-01-01.

I samband med detta föreslås att en massmedial informationskampanj görs för att informera befolkningen om ett större ansvarstagande vid inbokade tider.

Informationskampanjen ska även involvera besök till sjukvården.

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bedömning är att en höjning av uteblivandetaxan för barn-ungdomar i tandvården enligt förslag är befogad, i kombination med

massmedial information, för att bättre nyttja befintliga resurser.

Göran Gynther, tandvårdschef, föredrar ärendet.

Yrkanden

Kristiina Hansson (S) lämnar följande tilläggsyrkande:

 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att till nästkommande nämndsammanträde återkomma med konkreta förslag på hur allmänhet och patienter ska uppmärksammas på att uteblivet besök resulterar i höjd avgift.

Det ska tydligt framgå i kallelse och påminnelse per sms till tandvården att uteblivet besök resulterar i uteblivandeavgift om 500 kronor för patienten.

 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden för uppföljning av uteblivandeavgiftens effekter till oktobersammanträdet 2021.

Bakgrund HSN-AU § 122 Yrkande

(37)

Ordföranden Mats-Ola Rödén (L) ställer de två yrkandena mot varandra och finner att hans eget yrkande vunnit bifall.

Votering begärs.

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott godkänner följande beslutsgång:

Ja-röst för bifall för Mats-Ola Rödéns (L) yrkande.

Nej-röst för bifall för Filip Reinhags (S) yrkande.

Voteringens utfall:

3 ja-röster: Bibbi Olsson (C), Gunnar Solin (M), Mats-Ola Rödén (L).

2 nej-röster: Filip Reinhag (S), Therese Livemo (V).

Med 3 ja-röster mot 2 nej-röster beslutar hälso- och sjukvårdsnämnden enligt Mats- Ola Rödéns (L) yrkande.

Beslutsunderlag

(38)

HSN § 110 Stängning av Folktandvården i Slite

HSN 2020/369

• Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att inte avveckla Folktandvården i Slite.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att

• återkomma till nämnden med plan för hur tillgången till rätt kompetens på folktandvårdklinikerna kan säkras långsiktigt. Uppdraget ska redovisas på nämndens sammanträde i februari 2021.

• återkomma till nämnden med uppföljning av Folktandvården i Slite under hösten 2021.

Folktandvården Slite har i dagsläget 2497 patienter (954 barn och 1543 vuxna) som får sin tandvård på kliniken, vilket kräver 2 tandläkare och 1 tandhygienist.

Folktandvården har tidigare lagt ned de kliniker som endast haft 1 tandläkare på grund av svårigheterna med kompetensutveckling, sårbarhet, kompetensförsörjning etcetera på så små kliniker. Mellan 2017 och 2018 har endast 1 tandläkare och 1 tandhygienist funnits på kliniken, och sedan 2019 endast 1 tandläkare 2,5 dagar/vecka + 1 tandhygienist 1 dag/vecka, trots upprepade rekryteringsförsök sedan 2017. Dessutom arbetar på kliniken 3 tandsköterskor (varav den ena även är enhetschef).

Bristen på tandläkare och tandhygienister nationellt i glesbygd är dock så pass uttalad att prognosen för att kunna rekrytera nya tandläkare och tandhygienister till

Folktandvården Slite bedöms som utsiktslös.

Genom att stänga Folktandvården i Slite kan personal och patienter där överföras till Folktandvården Roma och Wisby, vilket ekonomiskt skulle innebära en besparing på totalt cirka 1,3 miljoner kronor per år på lokaler, utrustning, personal, material etcetera. Primärt skulle också behovet av nyinvestering i behandlingsstolar minska på Folktandvården Roma och Wisby motsvarande ett värde av cirka 750 000 kronor, genom att behandlingsstolar som nyinstallerades 2019 på Folktandvården Slite flyttas till Folktandvården Wisby och Folktandvården Roma istället för att motsvarande nyinvestering sker på dessa kliniker. Även investeringsutgifter för lokaler undviks då Folktandvården i Slite bedrivs i lokaler som under relativt lång tid varit i behov av åtgärder.

(39)

Bedömning

Förvaltningen bedömer att en nedläggning av Folktandvården Slite medför vinster ekonomiskt, arbetsmiljö- och kompetensförsörjningsmässigt vilket överstiger nackdelarna med att flytta personal och patienter till övriga kvarvarande Folktandvårdskliniker på Gotland.

Majoriteten av patienterna skulle däremot få en längre resväg för att få tillgång till tandvård vilket sannolikt skulle vara negativt samhällsekonomiskt och miljömässigt.

Bedömningen är dock att en stängning av Folktandvården Slite är nödvändig för att trygga en framtida god och kvalitativ tandvård i den omfattning som behövs. Det faktum av att de små tandvårdsklinikerna på landsbygden blir allt mer svåra att bemanna med rätt kompetens gör också att det ur ett långsiktigt perspektiv blir allt svårare att bedriva tandvård med tillräcklig kvalitet på landsbygden.

Verksamheten kan idag endast bedrivas hjälpligt tack vare inhyrning av privat- tandläkare (1 vecka/månad), omfördelning av tandläkar- och tandhygienistresurser från andra kliniker (1 dag/vecka för 1 tandläkare och 1 tandhygienist) och viss omfördelning av ungdomar till Wisby-kliniken. De begränsade resurserna i Slite innebär en mycket stor belastning på den fasta personalen där vilket på sikt är ohållbart. Resurserna för hela Folktandvården är alltför begränsade för att denna omfördelning av resurser på sikt är möjlig och räcker, då det är brist på tandläkare och tandhygienister även på övriga kliniker utom i Hemse. Att hyra in

privattandläkare i högre utsträckning ökar dramatiskt kostnaderna och är ur arbetsmiljösynpunkt ej lämpligt, och om så vore är även dessa resurser mycket begränsade på marknaden.

Ur ett landsbygdsperspektiv blir en stängning en försämring för patienter med behov av tandvård, eftersom de patienter som bor närmare eller norr om Slite får en längre resväg till tandvård. Ett nära landsbygdsperspektiv är dock i detta fall inte förenligt med god ekonomisk hushållning av Region Gotlands resurser, en god kvalitativ tandvård samt en god arbetsmiljö för personalen.

Ur ett barnperspektiv leder förändringen även för barn och ungdomar en längre resväg till tandvård. Stor del av ungdomar i övre åldersspannet går på gymnasiet i Visby och för dessa är det möjligt att kombinera besök hos tandvården i samband med vistelse i Visby. Däremot blir en flytt av tandvården till Visby en ökad kvalitetssäkring även för barnpatienterna.

Göran Gynther, tandvårdschef, föredrar ärendet.

Yrkanden

Kristiina Hansson (S) yrkar avslag till förvaltningens förslag till beslut.

(40)

Kristiina Hansson (S) lämnar följande tilläggsyrkande:

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att

 återkomma till nämnden med plan för hur tillgången till rätt kompetens på folktandvårdklinikerna kan säkras långsiktigt. Uppdraget ska redovisas på nämndens sammanträde i februari 2021.

 återkomma till nämnden med uppföljning av Folktandvården i Slite under hösten 2021.

Bakgrund HSN § 75

 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att bordlägga ärendet och lyfta det igen på sitt sammanträde den 16 september 2020.

Beslutsunderlag

Upptagningsområde för Folktandvårdsklinikerna på Gotland

Vårdgivarresurser i förhållande till patienter på respektive Folktandvårdsklinik Tjänsteskrivelse daterad 5 juni 2020