04.2 Bilaga 2 Miljö- och klimatprogram för Sollentuna kommun till 2020

(1)

MILJÖ- OCH KLIMATPROGRAM FÖR SOLLENTUNA KOMMUN TILL 2020

2016-03-03 Malin Möller Version: remiss

(2)

2

Innehåll

1 Inledning ... 5

2 Bakgrund ... 6

2.1 Miljöfrågorna i Sollentuna idag ... 6

2.2 Kommunens ambition ... 6

2.2.1 Politisk inriktning för miljö och samhällsutveckling, mandatperioden 2015-2019 ... 6

2.2.2 Kommunens målstyrning ... 6

2.2.3 Miljöpolicy ... 7

2.2.4 Klimatstrategi ... 7

2.3 Kommunens fyra prioriterade områdena ... 7

2.3.1 Resurshantering/konsumtion ... 7

2.3.2 Trafik och transportlösningar ... 8

2.3.3 Mark och vatten ... 9

2.3.4 Kommunikation och kompetensutveckling ... 9

3 Mål ... 10

3.1 Nuläge ... 10

3.1.1 Koldioxidekvivalent ... 10

3.1.2 Ekologiskt fotavtryck ... 11

3.1.3 Miljöräkenskap, EP&L ... 11

3.2 Styrdokument ... 11

3.3 Långsiktig färdplan ... 11

4 Handlingsplan till 2020 ... 13

4.1 Resurshantering/konsumtion ... 13

4.1.1 Åtaganden ... 13

4.2 Trafik och trafiklösningar ... 15

4.3 Mark och vatten ... 16

4.4 Kommunikation och kompetensutveckling ... 17

4.4.1 Budskap ... 18

4.4.2 Målgrupper ... 18

(3)

3

5 Uppföljning ... 20

6 Organisation ... 20

7 Sollentuna Energi AB ... 21

7.1 Om Sollentuna Energi AB ... 21

7.2 Vision och affärsidé ... 21

7.2.1 Vision ... 21

7.2.2 Affärsidé ... 21

7.3 Nuläge miljöarbetet ... 21

7.4 Planering 2016 ... 22

7.5 Planering de kommande åren ... 22

8 AB Sollentunahem ... 23

8.1 Fakta om Sollentunahem ... 23

8.2 Vår vision ... 23

8.3 Miljöarbete ... 23

8.3.1 Miljöpolicy ... 23

8.4 Övergripnade och detaljerade miljömål ... 24

8.5 Minskad energianvändning ... 24

8.6 Upphandling och inköp ... 24

8.7 Sund inomhusmiljö ... 25

8.8 Avfallshantering ... 26

8.9 Internutbildning ... 26

8.10 Transporter ... 27

8.11 Miljöinformation hyresgäster ... 27

9 AB SOLOM ... 28

9.1 Om AB SOLOM ... 28

9.2 Affärsidé ... 28

9.3 Nuläge Miljöarbete ... 28

9.4 Utvecklig 2016 ... 29

9.5 Fortsatt utveckling ... 29

(4)

4

Bilaga 1 30

Koldioxidekvivalenter ... 30

Ekologiskt fotavtryck ... 30

EP&L 31 Bilaga 2 32 Konsumtion och resurshantering ... 32

Mark och vatten ... 32

Trafik och transportlösningar ... 32

Kommunikation och kompetensutveckling ... 32

(5)

5

1 Inledning

Klimatet förändras, jordens resurser är knappa och världens befolkning forsätter växa. Därför måste såväl de styrande i samhället som den enskilda individen ta ansvar och vara med och bidra till en mer hållbar värld. En framgångsrik hantering av miljöfrågorna är central för kommunens utveckling av välfärd och livskvalitet.

Kommunen har sedan 2000 en miljöpolicy och sedan 2010 en klimatstrategi. På miljöutskottets uppdrag uppdaterades miljöpolicyn 2014. Policyn och strategin gäller all verksamhet inom kommunen inklusive de kommunala bolagen. De anger den övergripande ambitionen för miljö- och klimatfrågor i kommunen. När den nya miljöpolicyn antogs gav kommunfullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen att tillsammans med övriga nämnder och kommunens bolag arbeta fram ett långsiktigt miljö- och klimatprogram med åtgärder i enlighet med miljöpolicyn och klimatstrategin.

Sollentuna kommun tar ansvar genom att aktivt arbeta med att begränsa miljö- och klimatpåverkan från kommunens verksamheter utifrån fyra fokusområden:

• resurshantering/konsumtion

• trafik och transportlösningar

• mark och vatten

• kommunikation och kompetensutveckling.

Det handlar bland annat om att satsa på åtgärder, som minskar avfallsmängder och reducerar buller, eller att förbättra vattenkvalitet i sjöar och hav genom olika insatser för hantering av dagvatten. Det handlar också om att genomföra åtgärder som både främjar den biologiska mångfalden i skogar och vattendrag och som möjliggör för invånarna att vistas i

naturen. Genom satsningar på nya tekniska lösningar kan energi sparas eller förnybara energikällor, som sol och vind, utnyttjas för att producera hållbar värme och el. Eftersom kommunen årligen genomför stora inköp till sina verksamheter är det extra viktigt att kommunen ställer relevanta krav på de varor och tjänster som upphandlas. Här finns stora möjligheter att både minska påverkan på miljön och reducera kostnader.

För att kunna bli den första kommun i Sverige som inte tär på jordens resurser, är det viktigt att alla är med på tåget. Att sprida kunskap och information om miljöfrågor och hållbar utveckling i stort till invånarna är därför ett viktigt område.

(6)

6

2 Bakgrund

2.1 Miljöfrågorna i Sollentuna idag

Sollentuna kommun är cirka 55,85 km² stor och här bor 70 000 invånare. E4:an och järnvägen löper tvärs igenom hela kommunen från norr till söder. Närheten till E4:an och järnvägen har präglat kommunens miljöarbete som fokuserats mycket på buller och partiklar.

Sollentuna kommun har stora möjligheter att driva ett proaktivt miljöarbete. Kommunens invånare har hög utbildningsnivå och vill att kommunen tar miljöansvar¹.

Sollentuna är också en kommun med stora naturområden. Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark och kommunen har länge haft ett stort engagemang i natur- och vattenvårdsfrågor.

Sollentuna har under lång tid arbetat med miljöfrågor. 2010 tillsattes en miljö- och

klimatberedning som var verksam till och med 2012. I oktober 2013 bildades ett miljöutskott under kommunstyrelsen.

Tillståndet i miljön i Sollentuna kommun beskrivs sedan 1999 i kommunens årliga miljöredovisning.

2.2 Kommunens ambition

Idag förbrukar jordens befolkning resurser som motsvarar nästan 1,5 jordklot. Skulle alla leva som i Sverige skulle ca 3 jordklot förbrukas. För att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar planet kan vi inte förbruka mer resurser än jorden producerar på ett år. Det i

kombination med att Sollentuna kommun ska vara nummer ett ger ambitionen:

Sollentuna kommun ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.

2.2.1 Politisk inriktning för miljö och samhällsutveckling, mandatperioden 2015- 2019

I den politiska inriktningen för mandatperioden 2015-2019 anges den övergripande politiska viljan för miljöarbetet.²

2.2.2 Kommunens målstyrning

Kommunens målstyrning utgår från de övergripande politiska fokusområdena. Miljö och samhällsutveckling är ett av dessa områden. Inom varje fokusområde finns

kommunövergripande mål till vilka nämnderna kopplar åtaganden som i sin tur ska uppfyllas genom handlingsplaner och aktiviteter. Åtaganden som anges i detta miljö- och klimatprogram ska uppfyllas genom kommunens målstyrningsarbete. I Stratsys³ kan man följa kedjan från fokusområden, åtagande i miljö- och klimatprogram, ner till respektive förvaltnings

handlingsplaner och aktiviteter för miljöarbetet.

1 Hösten 2014 genomförde SCB en enkätundersökning där 500 invånare fick svara på frågor om kommunens miljöarbete.

2 https://www.sollentuna.se/sv/kommun--politik/sa-styrs-sollentuna/Politisk-inriktning/

3 Stratsys är kommunens IT-baserade ledningsverktyg som används i målstyrningsarbetet.

(7)

7

2.2.3 Miljöpolicy

Sollentuna kommun ska vara den första kommun i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.

Kännetecken för kommunens miljöarbete

Sollentuna kommuns miljöarbete kännetecknas av följande:

• Miljöfrågan är kommunövergripande och miljöpolicyn gäller för all verksamhet inom kommunen inklusive de kommunala bolagen.

• Kommunen ska ha handlingsplaner för att minska miljöpåverkan.

• Kommunen ska vara ledande, vilket innebär att miljöfrågan ska vara en naturlig del i kommunens verksamheter.

• Kommunen ska arbeta med kunskapsspridning i miljöfrågor till kommunens anställda, kommunens näringsidkare och invånare.

• Kommunen ska minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i sina verksamheter.

• Kommunen ska i sina verksamheter minska användningen av naturresurser och förebygga föroreningar.

• Kommunens planering och byggande ska ta hänsyn till miljön.

• Kommunen ska ta tillvara och utveckla sina natur-, vatten- och kulturmiljöer.

• Kommunen ska ha ett innovativt miljöarbete.

• Kommunen ska årligen redovisa miljöarbete i ett miljöbokslut.

Prioriterade områden för att utveckla miljöarbetet

Det finns fyra områden som behöver prioriteras för att förbättra miljöarbetet i Sollentuna.

• Resurshantering/konsumtion

• Trafik och transportlösningar

• Mark och vatten

• Kommunikation och kompetensutveckling 2.2.4 Klimatstrategi

Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla

åtgärder.

Strategin för kommunens klimatarbete är:

• Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

• Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.

• Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.

• Anpassning till den klimatförändring som sker.

2.3 Kommunens fyra prioriterade områdena

Miljöpolicyn lyfter fram fyra områden som ska prioriteras i kommunens miljöarbete.

2.3.1 Resurshantering/konsumtion

Miljöanpassad konsumtion och resurshantering är en förutsättning för ett hållbart samhälle.

Sollentuna kommun, inklusive de kommunala bolagen, köper varor och tjänster för ca 3 miljarder kronor årligen. Störst miljönytta gör den produkt, som aldrig köps in, varför det är

(8)

8

viktigt att fundera över om produkten behövs och att återanvända det som redan finns. Med rätt ställda krav i projekt och upphandling finns stora miljövinster att göra i hela livscykeln för den upphandlade entreprenaden, produkten eller tjänsten.

Genom att arbeta aktivt med resurshantering och konsumtion genom bland annat krav i upphandling kan kommunen sänka klimat- och miljöpåverkan från kommunens konsumtion.

2013/2014 genomfördes en klimatanalys av kommunens inköp som visade att störst klimatpåvekan kommer från⁴

1. Livsmedel 2. Transporter 3. El

4. Datorer 5. Värme

Avfallshantering är en viktig del inom resurshantering/konsumtion där kommunen genom samarbetet med övriga kommuner inom SÖRAB har en avfallsplan. Avfallsplanen utgår från avfallstrappan.

Figur 1: Avfallstrappan⁵

2.3.2 Trafik och transportlösningar

Väl fungerande trafik är mycket viktigt för att Sollentuna ska kunna utvecklas. Det är av yttersta vikt att miljöfrågan beaktas vid val av trafik- och transportlösningar.

Sollentuna är en hårt belastad kommun när det gäller buller och partiklar som orsakas av att E4:n och ostkustbanan sträcker sig genom hela kommunen. De norra delarna av kommunen är även utsatta för buller från inflygningen till Arlanda. För Sollentuna kommun är det därför viktigt att fokusera på att minska miljöpåverkan och buller från biltrafik, tåg och flyg.

Kommunens trafikpolicy innehåller sex strategier varav en anger en prioriteringsordning mellan olika trafikslag.

4 I undersökningen ingick inte klimatpåverkan från byggande då kommunen inte hade något byggprojekt 2012 som är basår.

5 Källa SÖRAB

(9)

9

Visionen i trafikpolicyn är:

I Sollentuna har alla nära till storstadens möjligheter och naturens lugn. Transportsystemet erbjuder en mycket hög tillgänglighet, vilket gör det enkelt att nå det som kommunen och övriga Stockholmsregionen har att erbjuda. Hållbara val är självklara för invånare, besökare och näringsliv.

2.3.3 Mark och vatten

Sollentuna är en liten kommun sett till ytan och ca 30% är idag naturreservat. En stor utmaning inom miljöområdet är att planera och bygga för ett växande Sollentuna utifrån ett

hållbarhetsperspektiv. Enligt kommunens översiktsplan är ny bebyggelse som lokaliseras till kollektivtrafiknära lägen att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. Eftersom buller och partiklar ofta är stora utmaningar vid planering och byggande i områden nära kollektivtrafiken, behövs genomtänkta och i vissa fall nya tekniska lösningar. Det som byggs idag kommer i hög grad avgöra den framtida miljö- och klimatpåverkan. Därför är det viktigt att bygga på platser som medger miljö- och resurseffektiva trafiklösningar, att bygga på ett yt- och energieffektivt sätt, samt att använda byggnadsmaterial med lång livslängd och som kan återanvändas. Det innebär även att byggnadsmaterialen som används inte bör innehålla kemikalier som ska fasas ut.

Kommunen behöver också skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Att skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald handlar bland annat om att säkerställa tillgången till mark- och naturområden med höga biologiska värden. Vid planering och byggande är det därför viktigt att beakta naturlivet på land och i vatten och genomföra åtgärder som gynnar biologisk mångfald, exempelvis faunadepåer. När mark exploateras ska också förlusten av kolinlagring i den växtlighet som finns på platsen kompenseras.

En annan utmaning är att anpassa kommunen för kommande klimatförändringar. Lyckas ansträngningarna med att minska utsläppen av växthusgaser och den globala

temperaturökningen stannar vid 2 grader Celsius, kommer temperaturökningen ändå leda till klimatförändringar som måste hanteras.

Förändrade nederbördsmönster kräver anpassningar i kommunens dagvattenhantering och den havsnivåhöjning, som kommer att ske på grund av klimatförändringar, väntas enligt klimat- och sårbarhetsutredningen fortsätta under flera hundra år oavsett framtida begränsningar av

växthusgasutsläppen. Kommunens arbete med dagvatten utgår från dagvattenpolicyn.

Eftersom kommunens översiktsplan anger grunddragen för användning av mark- och vattenområden och är den ett viktigt verktyg i arbetet med att minska miljö- och klimatpåverkan.

2.3.4 Kommunikation och kompetensutveckling

En viktig del i kommunens miljöarbete är att arbeta med beteendeförändring hos medarbetare, invånare, närings- och föreningsliv genom information och dialog. De största miljövinsterna fås när alla förstår miljökonsekvenserna av sitt handlande och tar ansvar för den miljöpåverkan som uppstår. Det är därför viktigt att kommunen kontinuerligt kompetensutvecklar sin personal och bidrar till att öka kunskapen och medvetenheten i miljöfrågorna hos elever, invånare och näringsidkare. Kommunen ska föregå med gott exempel i miljöfrågor och aktivt kommunicera det miljöarbete som bedrivs.

Kommunens arbete med att nå målen i miljö- och klimatprogrammet följs upp och återkopplas i ett miljöbokslut.

(10)

10

3 Mål

Enlig miljöpolicyn, antagen av kommunfullmäktige i november 2014, ska Sollentuna kommun bli den första kommun som inte tär på jordens resurser. Målet ska nås senast 2040.

Enligt klimatstrategin, antagen av kommunfullmäktige i oktober 2010, ska nettoutsläppen av växthusgaser reduceras och minskas till noll i en takt som innebär att den globala

temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Målet ska nås senast 2030 för den kommunala organisationen och 2040 för kommunen som helhet.

Dessa utgör de övergripande klimat- och miljömålen för Sollentuna kommun. Målen mäts ur ett konsumtionsperspektiv i:

• koldioxidekvivalenter

• ekologiskt fotavtryck

• monetära termer i EP&L⁶

Måtten ska följas upp inför framtagandet av nästa miljö- och klimatprogram.

”Att inte tära på jordens resurser” definieras så att våra planetära begränsningar inte överskrids.

Figur 2: Planetära gränser enligt Stockholm Resilience Centre

3.1 Nuläge

3.1.1 Måttet koldioxidekvivalenter

I en studie från 2013/2014 beräknades Sollentuna kommuns verksamheters totala klimatpåverkan 2012 till 60 500 ton CO2e, vilket motsvarar 892 kg CO2e/invånare i

kommunen. Resultatet 892 kg CO2e/invånare motsvarar nästan en tiondel av klimatpåverkan per person i Sverige och cirka hälften av de offentliga verksamheternas klimatpåverkan ⁷. Studien bekräftar att miljöpåverkan från inköp är en viktig del av kommunens klimatpåverkan.

6 Se bilaga 1 för definitioner.

7 Utslaget på befolkningen i Sverige motsvarar utsläppen (76Mton, 2003) ur ett konsumtionsperspektiv drygt 10 ton CO2e per capita. De orsakas till drygt 80% av den privata konsumtionen och knappt 20% av offentlig konsumtion.

(11)

11

3.1.2 Måttet ekologiskt fotavtryck

Under 2014 togs även ett ekologiskt fotavtryck för Sollentuna kommun fram. Enligt den analys som kompletterade studien från 2013/2014 är det ekologiska fotavtrycket 354 km² för

Sollentuna kommuns verksamheter. Kommunens totala areal är 59 km² vilket innebär att fotavtrycket motsvarar en yta lika stor som sex stycken kommuner av Sollentunas storlek.

3.1.3 Måttet monetära termer i EP&L

I rapporten för ekologiskt fotavtrycket togs även siffror fram på vad kommunens inköp egentligen skulle kosta om även kostnaden för kommunens miljöpåverkan adderades. En

påverkan som kommunen de facto inte betalar för. Sollentuna kommuns miljöpåverkan kostade 102 miljoner kronor år 2012. Det kan jämföras med kommunens verksamheters kostnader som samma år var cirka 3 600 miljoner kronor. Alltså motsvarar miljökostnaderna cirka tre procent av verksamhetskostnaderna.

3.2 Styrdokument

För att klara de övergripande miljömålen ska kommunen ha aktuella styrdokument om leder till minskad resurs- och klimatpåverkan. Vid framtagande och revidering av policys, styrdokument och planer ska miljöpolicy, klimatstrategi samt mål och åtaganden i miljö- och

klimatprogrammet beaktas.

3.3 Långsiktig färdplan

Fokus i detta miljö- och klimatprograms handlingsplan läggs på relativt kort sikt. Trots det relativt korta tidsperspektivet ska programmet skapa förutsättningar för att nå målen till 2040.

Vad som ska göras samt när och hur det ska göras är beroende av framtida scenarion och hur samhället ser ut 2040. Att nu besluta om långtgående åtgärder kan därför visa sig slå fel och i värsta fall föra in miljöarbetet på fel banor. Även om fokus ligger på kort sikt är det viktigt att ha med sig kommunens övergripande långsiktiga mål i planeringsarbetet. Det finns mycket i kommunens verksamheter idag, som kommer att påverka möjligheterna att nå målen 2040. Som exempel kan nämnas att det kommunen bygger har en livslängd som sträcker sig långt bortom 2040.

Under hösten 2015 gjordes en backcasting med deltagare från de flesta av kommunens

förvaltningar och bolag. Visionen ”Att inte tära på jordens resurser” konkretiserades med idéer om hur Sollentuna ser ut 2030.⁸

8Se bilaga 2 Idéer från backcasting hösten 2015 om hur Sollentuna 2030 är på väg mot visionen att inte tära på jordens resurser.

(12)

12

De åtgärder som vidtas nu är således byggstenar för att nå de långsiktiga målen. Målen är kända till sina egenskaper, men inte till sin form. Därför är det viktigt att satsa på sådant som skapar handlingsfrihet att möta olika framtids senarion.

• Bygg kunskap som hjälper oss att följa och förstå utvecklingen.

Hitta mått/nyckeltal. Ställ krav på redovisning av miljö och klimatpåverkan.

• Skapa handlingsalternativ. Bygg inte bort möjligheter och resurser.

Testa olika scenarier löpande. Vad leder klimatförändringarna till? Inse svårigheten att förutse teknikutvecklingen.

• Skapa förutsättningar.

Miljö- och klimatsmarta transportval, boendealternativ, konsumtion.

Måluppfyllelse

Mål

Alternativa färdvägar mot målet

Tid Figur 3 Figuren ovan syftar till att illustrera att det finns olika vägar att nå de långsiktiga målen.

(13)

13

4 Handlingsplan till 2020

Handlingsplanen i miljö- och klimatprogrammet sträcker sig till 2020. De åtaganden som anges i detta miljö- och klimatprogram ska uppfyllas genom kommunens målstyrningsarbete. I

Stratsys kan man följa kedjan från fokusområden, åtagande i miljö- och klimatprogram ner till respektive förvaltnings handlingsplaner och aktiviteter för miljöarbetet.

Vad som ska uppnås till 2020 styrs av respektive aktivitet i handlingsplanen. Åtagandena är i de flesta fall av sådan karaktär att de är relevanta även efter 2020. Viktigt är också att

handlingsplanen inte hindrar nämnderna att besluta om att genomföra ytterligare aktiviteter för att nå åtagandena under perioden.

Handlingsplanens åtaganden och aktiviteter utgår från de övergripande miljömålen för

kommunen. De utgör de första stegen för att uppfylla miljöpolicyn och klimatstrategin. Utöver Sollentuna kommuns övergripande mål har nationella och regionala miljömål samt

miljölagstiftning beaktats vid framtagandet av åtaganden i handlingsplanen.

4.1 Resurshantering/konsumtion

Prioriterade områden för åtaganden inom resurshantering/konsumtion är:

• Upphandling

• Avfall

• Minskad klimatpåverkan

• Giftfri miljö 4.1.1 Åtaganden

Åtagande Aktivitet Ansvarig

nämnd

Mått Genom-

förd senast Minska

energianvändningen under perioden i kommunens

fastigheter med 10%

till 2020*⁹

Minska

energianvändningen under perioden i kommunens verksamheter med 10% till 2020*

Arbeta med energi-

effektivisering.

Införa mätning av verksamheternas energianvändning och arbeta med energieffektiviser ing.

TFN

Samtliga nämnder

Energi-

användningen

2020

9 *=åtaganden som funnit med i tidigare åtgärdsprogram för klimat.

(14)

14

nämnd

förd senast Ställa miljökrav i

upphandling enligt

”Regler för miljökrav vid upphandling och inköp i Sollentuna kommun”¹⁰ *

Implementera SFS:en i kommunen Resurs med kompetens kring miljökrav och uppföljning i upphandling

Samtliga nämnder

Utvärdera minskad klimatpåverkan från inköp.

2020

Minska

klimatpåverkan från mat

Minska matsvinn Öka andel

vegetariskt

BUN, VON och UAN

Klimatpåverkan från mat

2020

Minska

kemikaliepåverkan

Arbeta enligt kommande kemikalieplan

Se kemikalieplan

Se kemikalieplan Se

kemikalieplan Minska

resursanvändningen

Utreda vilka möjligheter som finns för

delningsekonomi för kommunen och näringslivet

Införa Off2Off¹¹

Utreda hur kommunens bilar kan få en högre nyttjandegrad.

Etablera returpark KS

KS

Minskat ekologiskt fotavtryck

2018

2017

Arbeta med Grön it Genomföra uppdrag enligt KF beslut.

KS 2017

Minska avfallet enlig gällande avfallsplan*

Arbeta enligt gällande avfallsplan

KS Se avfallsplan Se avfalls-

plan

10 https://www.sollentuna.se/globalassets/kommun-och-politik/sa-styrs-sollentuna/sollentuna-forfattningssamling- sfs/upphandling-och-konkurrens/regler-for-miljokrav-vid-upphandling-och-inkop.pdf

11 http://avfallsplan.sorab.se/se/Nyheter/Nyhetsbrev_2015/Offentligt_aterbruk_sparar_skattepengar

(15)

15

nämnd

förd senast Mäta klimatpåverkan

ur ett konsumtionsperspektiv för kommunens som helhet

Under perioden ta fram mätetal för fotavtryck och klimatpåverkan som omfattar invånare och näringsliv

KS Klimatpåverkan

och

ekologisktfotavtryc k för kommunen som helhet

2020

4.2 Trafik och transportlösningar

Prioriterade områden för åtaganden inom trafik och traansportlösningar är:

• Buller

• Luftkvalitet

• Minskad klimatpåverkan 4.2.1 Åtaganden

nämnd

Mått Genomförd

senast Minska de fossila

utsläppen från upphandlade transporter

Minska de fossila utsläppen från kommunens egna tranporter med 50%*

Minska de fossila utsläppen från kommunens egna entreprenadmaskiner

I upphandling ställa krav på bränsle och förbrukning på fordon och entreprenadmaskiner Arbeta enligt kommande parkeringsplan.

Vid anskaffning följa riktlinjerna för

”Regler för miljö- och trafiksäkerhetskrav avseende fordon i kommunens verksamheter”

Testa förnybara bränslen i befintlig fordonspark

KS och TFN

Samtliga nämnder

KFN

Utsläpp av CO₂e

Inköp av bilar

Utsläpp av CO₂e

2020

(16)

16

nämnd

senast Sveriges bästa

cykelkommun*

Arbeta enligt gällande cykelplan

TFN Se cykelplan Se cykelplan

Minska bullernivåer som kommunens invånare utsätts för

Arbeta enlig kommande

åtgärdsprogram för omgivningsbuller

Se åtgärds- program för omgivningsbuller

Se åtgärds- program för omgivningsbuller Förbättra

kollektivtrafiken

Fortsätta utreda linbana

KS 2020

4.3 Mark och vatten

Prioriterade områden för åtaganden inom mark och vatten är:

• Minskad klimatpåverkan

• Rent vatten

• Biologiskmångfald

• Giftfri miljö

• Klimatanpassning 4.3.1 Åtaganden

Åtagande Aktiviteter Ansvarig

nämnd

senast Minska

klimatpåverkan från

byggprocessen*

Krav på materialens klimatpåverkan markförsäljning och eget byggande, gäller även

infrastrukturprojekt

KS och TFN

Byggnadsmaterialens klimatpåverkan i CO2-ekvivalenter

2017

Ha en byggnad i kommunen som uppfyller living- building challenge

KS och TFN

2020

Alla byggnaderna uppförda i

kommunal regi ska lägst klara Miljöbyggnad Silver

Ställa krav på minst silver vid byggande

TFN Miljöklassade byggnader

2020

(17)

17

nämnd

senast Vid ny- och om-

byggnad se över installation av solpaneler och

”gröna tak”

Bedöma ekonomin för solpaneler och gröna tak vid ny- och ombyggnationer

TFN Installerad effekt från solpaneler.

Yta gröna tak

2020

Nettoinlagringen av kol ska inte minska¹²*

Genomföra

kompensationsåtgätder

TFN Kolinlagring C + CO2 se skötselpan

2020

God vattenkvalitet som ger förut- sättningar för ett rikt växt- och djurliv samt goda rekreations- möjligheter

Utarbeta en vattenplan Genomföra

vattenvårdsprojekt enligt vattenplanen

KS Färdig vattenplan Antal genomförda vattenvårdsprojekt

2018 2020

Bibehålla biologisk mångfalden

Arbeta efter skötselplaner för kommunens naturreservat

TFN Se skötselplaner 2020

Plan för

klimatanpassning

Ta fram plan för anpassning till den klimatförändring som sker

KS 2018

4.4 Kommunikation och kompetensutveckling

Miljöarbetet berör den dagliga verksamheten för alla förvaltningar i kommunen. När en aktivitet kan kopplas ihop med miljöarbetet ska den kommuniceras externt och internt.

Miljöarbetet bör på ett tidigt plan visas upp och det ska vara lätt för medarbetarna, invånarna och näringslivet att förstå och ta del av miljökommunikationen.

Målet är att öka kännedomen om Sollentunas arbete med miljöfrågor, skapa intresse och öka delaktigheten där kommunen känner att de behöver hjälp med kunskap från invånare och företag. Ökad öppenhet kan bidra till en lättare och bättre arbetsprocess. Önskade effekter på mottagarna:

• Öka förtroendet hos invånare och företag

• Öka kännedom hos medarbetare

• Öka kännedom om kommunens miljöarbete

12 Kolinlagringen var 2014 ca 12 000 ton CO2

(18)

18

• Öka intresset för kommunens arbete med miljöfrågor

• Öka engagemang för miljöfrågor

4.4.1 Budskap

Budskapen kan vara samlande och skapa en tydlighet gentemot omvärlden.

• Sollentuna kommun prioriterar miljöarbetet.

• Sollentuna minskar buller

• Kommun och invånare kan lära av varandra

• I Sollentuna är det lätt att leva klimatsmart 4.4.2 Målgrupper

Målgruppena för kommunen är i stort sett att alla som bor, verkar och vistas i kommunen. Det är viktigt att tänka på de grupper som är svåra att nå. Det innebär att målgrupps-anpassning kan innebära kommunikation på olika språk och att det kommuniceras på de arenor som den

uttänkta målgruppen själv vistas på.

Primära målgrupper:

• Sollentunas invånare och näringsliv

• Media

• Anställda Sollentuna kommun

• Intresseorganisationer Sekundära målgrupper:

• Potentiella medarbetare

• Invånare i grannkommuner

• Anställda i grannkommuner

• Anställda inom miljöbranschen 4.4.3 Åtaganden

nämnd

senast Öka kännedom om

kommunens miljöarbete

Skriva nyheter om miljöarbetet

KS Antal nyheter Spridning i sociala medier

Löpande

Öka miljökompetens i kommunens

verksamheter

Identifiera

utbildningsbehovet.

Genomföra

miljöutbildning enligt identifierat behov

Samtliga nämnder

Antal personer som utbildats

(19)

19

nämnd

senast Öka elevernas och

förskolebarnens miljökompetens

Genomföra miljöprojekt inom ordinarie

undervisning i skolan enlig läroplan

BUN och UAN

Antal miljöprojekt i skolan

Löpande

Öka invånarnas och näringsidkarnas miljökompetens och underlätta miljö- och klimatsmarta val

Exempel:

Säkra skolvägar Deltagande i Earth Hour

Deltagande i Trafikantveckan Föreläsning Nudging

KS TFN

Antal som deltagit i event

Antal miljöbudskap på ”reklamtavlorna”

Löpande

Genomföra undersökning om kommunens miljöarbete

Vartannat år genomföra extern undersökning om kommunens miljöarbete.

Genomföra

medarbetarenkät om kommunens

miljöarbete

KS Kommuninvånarnas

svar

2016

2017

Samarbeta med forskningsvärlden inom miljö- och klimatområdet

Vara del i relevanta forskningsprojekt samt erbjuda kommunen som testbädd

Alla nämnder

Antal

forskningsprojekt

2020

(20)

20

5 Uppföljning

Uppföljning av styrdokument, mål, mått och åtgärder ska göras minst årligen. I Stratsys kan man följa kedjan från fokusområden, åtagande i miljö- och klimatprogram ner till respektive förvaltnings handlingsplaner, aktiviteter och uppföljning för miljöarbetet. Resultatet ska rapporteras i kommunens miljöbokslut.

En större uppföljning av kommunens mål att bli den första kommun som inte tär på jordens resurser, och att nettoutsläppen av växthusgaser reduceras och minskar till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius ska ske inför framtagandet av nästa miljö- och klimatprogram.

Mått för målen är utsläpp i ett konsumtionsperspektiv är:

• koldioxidekvivalenter

• ekologiskt fotavtryck

• monetära termer i sk EP&L

6 Organisation

Kommunstyrelsen har det övergripande politiska ansvaret för att verka för att detta miljö- och klimatprogram uppfylls. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning av nämndernas

miljöarbete. Kommunstyrelsen utövar sitt ansvar genom sitt miljöutskott.

Samtliga nämnder, har ansvar för att i sina beslut verka för att miljö- och klimatprogrammet uppnås.

Varje förvaltning ska ha resurser för att genomföra åtgärder och aktiviteter enligt miljö- och klimatprogrammet. Enligt miljöpolicyn ska det finnas en utsedd kontaktperson för miljö- och klimatfrågor på varje förvaltning.

(21)

21

7 Sollentuna Energi AB 7.1 Om Sollentuna Energi AB

Sollentuna Energi AB (SEAB) ägs i sin helhet av Sollentuna Kommun. Företaget har funnits sedan 1964 och var inledningsvis ett elbolag. Innehållet i verksamheten har successivt utvidgats för att idag innehålla följande områden:

• Elnät

• Elhandel

• Fjärrvärme/fjärrkyla

• Stadsnät

• VA

• Avfall

• Transportcentral

Företaget har sitt säte på Knista Gård i Häggvik, Sollentuna, och antalet anställda uppgår till drygt 80 personer. De senast åren har omsättningen legat kring 610 Mkr/år.

7.2 Vision och affärsidé

Då företaget ägs av Sollentuna Kommun är det viktigt att inriktningen speglar de mål som satts upp för kommunen som helhet, ”den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser”. Under 2015 gjordes en översyn av SEABs vision och affärsidé och de formuleras nu enligt följande:

7.2.1 Vision

Vi förenklar för kunden och gör Sollentuna mer hållbart.

7.2.2 Affärsidé

Vi utvecklar, bygger och underhåller infrastruktur i Sollentuna för hållbara och säkra leveranser av el, fjärrvärme, tjänster via stadsnät, vatten och avfallshantering.

I vision och affärsidé är det alltså fastslaget att SEAB ska bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle i Sollentuna. I det ligger också att företagets verksamhet ska bedrivas på ett hållbart sätt.

7.3 Nuläge miljöarbetet

SEAB har sedan flera år arbetat med miljöfrågor. För att se till att miljöarbetet drivs på ett bra sätt finns en miljögrupp med representanter för alla affärsområden och avdelningar.

Miljögruppen leds av miljösamordnaren. Nedan ges ett antal exempel på vad SEAB i dagsläget gör för att minska sin miljöpåverkan:

• Vindkraftprojekt med Sollentuna Kommun och Sollentunahem, 24 GWh/år

• Inköpt el 100% från vattenkraft

• El märkt Bra Miljöval finns som tillval

• Taxor och prissättning som ska uppmuntra energibesparing och återvinning

• Miljöfordon

• Samarbete med Fortum Värme om fjärrvärme med bra miljövärden

(22)

22

• Fjärrkyla från Edsviken

• Nya metoder för ledningsdragning för minskad miljöpåverkan

• Bioolja i transformatorer

• Skydd mot oljespill

• Källsortering och återvinning i Sollentuna

• Källsortering företagets egna avfall

• Inköp av miljömärkta produkter

7.4 Planering 2016

Under 2016 planerar SEAB att ytterligare stärka sitt miljöarbete genom att dels införa ett miljöledningssystem och dels börja utveckla miljöredovisningen i enligt med GRI. I samband med detta görs även nyrekrytering för ökad kompentens och resurser inom miljöområdet.

Under 2015 har SEAB lanserat ett erbjudande till kunderna om att köpa solcellspaket och 31 paket såldes. Denna satsning fortsätter även under 2016 och framåt. För att bidra till en fossilfri fordonsflotta kommer SEAB under 2016 att erbjuda både laddstolpar och laddboxar.

Optimering av systemen för fjärrvärme och fjärrkyla, med bland annat bättre omhändertagande av spillvärme, kommer att utredas och eventuellt påbörjas under 2016. Vad gäller

avfallshantering pågår ett testprojekt med nya insamlingsmetoder i enlighet med kommunens avfallsplan, som syftar till att kunna öka service, tillgänglighet och graden av återvinning.

7.5 Planering de kommande åren

SEAB kommer att fortsätta att utveckla verksamheten mot hållbara lösningar. Hur SEABs verksamhets utvecklas påverkas i hög grad av omvärldsfakturorer såsom politiska beslut, förändrad efterfrågan från kunderna och nya tekniska lösningar. Ett exempel på en kommande fråga är utvecklingen av s k smarta elnät, som syftar till att bibehålla kvaliteten på elleveransen trots en öka andel förnyelsebar elproduktion. Omvärldsförändringar bevakas kontinuerligt av SEAB för att säkerställa att företaget utvecklas på bästa sätt i enlighet med sin vision, utifrån de förutsättningar som råder.

(23)

23

8 AB Sollentunahem 8.1 Fakta om Sollentunahem

Vi förvaltar 5 755 lägenheter, 1 048 lokaler och 3 246 garage- och parkeringsplatser. Under 2015 omsatte Sollentunahem 635 miljoner kronor och resultatet blev 55 miljoner kronor. Vi hade vid årsskiftet 65 anställda.

8.2 Vår vision

Att vara det ledande företaget för ett hållbart boende.

8.3 Miljöarbete

Miljö och energieffektivitet står högt på agendan hos Sollentunahem. Alla våra nyproducerade lägenheter ligger väl under Boverkets krav på energiåtgång. Vårt senaste projekt Topplocket tar ytterligare steg framåt, bland annat med solceller på taket.

I det befintliga beståndet pågår ett ständigt arbete med att förnya och rusta upp fastigheterna så att de uppfyller dagens krav, både när det gäller miljöpåverkan och de boendes krav på komfort.

Under 2015 har stambytena i miljonprogrammet avslutats, fönster bytts ut och nya portar installerats i husen, plus en mängd andra energisparåtgärder genomförts.

Begreppet hållbarhet stannar inte vid klimat- och miljöfrågor. En social hållbarhet uppstår när människor känner samhörighet och delaktighet i sitt bostadsområde och där har Sollentunahem en viktig uppgift att fylla.

Ett av våra mål är att minska andelen köpt energi med 50 procent fram till år 2030 jämfört med 2015. Bland annat genom att installera fler solcellspaneler på våra fastigheter; vi ska också utreda om vi ska gå in i ännu ett vindkraftverk.

8.3.1 Miljöpolicy

Sollentunahem arbetar aktivt för att bidra till en hållbar utveckling.

Följande principer är därför vägledande i vårt arbete:

• Vi ska med långsiktighet, affärsmässighet, kunskap och ett metodiskt arbets- sätt arbeta för en kontinuerlig förbättring av miljöarbetet.

• Vi ska erbjuda våra hyresgäster sunda och miljöanpassade boenden och arbetsplatser med minimal påverkan på klimat och hälsa.

• Vi ska genomföra åtgärder som minskar negativ påverkan på yttre miljö och inomhusmiljö.

• Vi samarbetar med våra ägare, hyresgäster, leverantörer och entreprenörer och arbetar aktivt för att skapa en verksamhet som tar sitt miljöansvar idag och för framtida generationer.

• Vi har kontinuerlig miljöutbildning och information för att motivera och uppmuntra alla medarbetare till ett personligt miljöansvar.

• Vi håller oss uppdaterade med nya kunskaper och tar del av nya rön i vår strävan att uppfylla de regler som rör yttre miljö och inomhusmiljö.

(24)

24

8.4 Övergripnade och detaljerade miljömål

I Sollentunahems Miljöprogram för åren 2016-2018 utgår vi ifrån våra mål i vår uppdaterde förslag på miljöpolicy samt Sollentuna kommuns Klimatstrategi och dess fyra strategipunkter:

A. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

B. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.

C. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.

D. Anpassning till den klimatförändring som sker.

8.5 Minskad energianvändning

Övergripande miljömål

Vi ska minska vår andel köpt energi med 50 % till 2030 jämfört med 2015 och därigenom även minska koldioxidekvivalenterna.

Vi ska hushålla med energi genom att själva föregå med gott exempel samt vidta energibesparande åtgärder i fastigheterna.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi

1. Utreda möjligheter och genomföra ytterligare effektiva energibesparings- åtgärder.

2. Vi skall påverka våra lokalhyresgäster att minska sin elförbrukning med minst 10%.

3. Utreda alternativa energikällor.

A. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

8.6 Upphandling och inköp

Vi arbetar aktivt för att göra bra materialval ur miljö- och hälsosynpunkt.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi

1. Vi skall samordna företagets

upphandlingsrutiner för samtliga projekt och upphandling av årsentreprenörer så att vi följer Sunda Hus Miljödata eller Byggvarubedömningen.

(25)

25

8.7 Sund inomhusmiljö

Vi ska erbjuda våra hyresgäster en sund och bra inomhusmiljö. För att uppnå en bra inomhusmiljö strävar vi efter en väl fungerande ventilation, god ljudmiljö, låg radonhalt och bra material.

Radonhalten inomhus i lokaler ska inte överstiga 200 Bq/m³ 2020 enligt lagkrav.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi 1. Genomföra radonundersökning i lokaler

där personal vistas och arbetar.

2. Genomföra åtgärdsprogram för fastigheter med radonhalter över 200 Bq/m³som framkommit vid tidigare mätningar.

3. Planera och utföra stambyten för Klasro.

4. Erhålla guldmedalj på Terrinen. SGBC:s certifieringssystem miljöbyggnad.

5. OVK-besiktningar utförs enligt ett fastställt intervall av certifierad entreprenör.

(26)

26

8.8 Avfallshantering

Vi skall uppmuntra våra hyresgäster och vår personal till att källsortera och återvinna sitt avfall. Vi tar också hand om inbyggda föroreningar i våra fastigheter genom att inventera och sanera.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi 1. Vår personal ska källsortera på varje

expedition och på huvudkontoret.

2. Utreda hur sopsorteringen kan mätas effektivt i såväl bostadsområdena som i våra byggprojekt.

3. Vi ska erbjuda möjligheten till källsortering i följande fraktioner:

hushållssopor: brännbara och matavfall, glas färgat och ofärgat, plåt, plast, tidningar och pappersförpackningar 4. Utreda källsorteringsmöjligheter i

bostadsområden där det saknas.

5. Utreda möjligheten att ha en mobil sopstation som tex. SÖRAB har som tjänst.

D. Anpassning till den klimatförändring som sker.

8.9 Internutbildning

Övergripande miljömål Vår personal ska vara kompetent och ha erforderlig miljöutbildning.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi 1. Öka kompetensen för personalen med

miljöutbildning via Sollentuna kommun.

2. Intern utbildning – värme och ventilation.

A. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs

klimatpåverkan.

(27)

27

8.10 Transporter

Vi ska föregå med gott exempel och ge möjligheter till miljöanpassade resor i tjänsten samt se över användandet av våra företagsbilar samt egna bilar i tjänsten.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi 1. Vid nyinköp av bilar ska de vara

miljöklassade och ekonomisk fördelaktiga.

2. Där det är möjligt ska vi byta ut bil mot el-bil.

3. Byta ut företagsbilar som är äldre än 8 år.

8.11 Miljöinformation hyresgäster

Vi ska påverka hyresgästernas beteenden genom ökad förståelse för miljö- och energifrågor samt förbättra vår miljöinformation på hemsidan och övriga informationskanaler.

Detaljerat miljömål Kommunens klimatstrategi 1. Uppdatera faktabladen och se över hur

de presenteras på hemsidan.

2. Fortsätta med information i Botema.

3. Förbättra information om sophantering vid inflyttning till hyresgäst.

4. En torsdag under våren finns personal på plats för att informera om miljöarbetet och återvinnning i våra

återvinningscentraler.

5. Information skall gå ut direkt efter julhelgen om var och när man kan bli av med sin julgran.

(28)

28

9 AB SOLOM

9.1 Om AB SOLOM

AB SOLOM är det kommunala alternativet för vård och omsorg i Sollentuna kommun. Bolaget ägs av Sollentuna kommun och arbetar inom tre tjänsteområden, äldreomsorg, vuxna med funktionsnedsättning samt barn & ungdom med funktionsnedsättning.

AB SOLOM startade under 2013 då företaget övertog verksamhet och personal från Sollentuna kommuns egenregi. I driften idag finns äldreboende, hemtjänst, förebyggande verksamhet för äldre, dagverksamheter, personlig assistans, grupp och servicebostäder samt daglig verksamhet.

Sedan 2015 driver AB SOLOM också verksamheterna Äldrerehab och LSS Rehab & Hälsa, båda med ansvar för att erbjuda tjänster till alla utförare av omsorg i Sollentuna kommun.

AB SOLOM har ca 1400 anställda, varav 700 tillsvidareanställda, administrativ personal samt vård- och omsorgspersonal.

9.2 Affärsidé

Vi stärker individens rätt att ta huvudrollen i sitt eget liv. Det gör vi genom att vara ett kommunalt alternativ med hög kvalitet och trygghet. Vi är en inspirationskälla och förebild inom omsorgsområdet.

9.3 Nuläge Miljöarbete

Då AB SOLOM kan anses vara ett ungt företag och fortfarande är i ett stadie av att byggas upp, pågår olika utvecklingsdiskussioner, däribland inom miljö och hållbarhet. Bolaget har antagit en hållbarhetspolicy i vilken vi anger inriktning för hur vi ska resonera och agera i miljöfrågor, enligt nedan. - Vi är medvetna om de globala miljöfrågorna och vår möjlighet till direkt och indirekt påverkan på miljön. Utifrån det är vår strävan att minimera negativ miljöpåverkan i den dagliga driftengenom att exempelvis källsortera, välja miljövänliga sätt att resa och kommunicera samt minska energiförbrukning i våra verksamheter. Vi ska uppfylla gällande miljölagstiftning och följer Sollentuna kommuns klimatstrategi (KF 2010 dnr 2008/697). Ett effektivt arbete skapar vi genom ansvarsfullhet, effektiva rutiner och miljöanpassad teknik.

Bolaget tar hänsyn till inverkan på miljön vid upphandling av varor och tjänster och eftersträvar kunskap om miljövänliga alternativ.

Sollentuna kommuns klimatstrategi tar sin utgångspunkt i fyra punkter:

1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan. 2. Skapa förutsättning för klimatsmarta val.

3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.

4. Anpassning till den klimatförändring som sker.

(29)

29

Nedan anges några exempel på vad AB SOLOM i dagsläget gör för att minska sin miljöpåverkan:

• Inom hemtjänsten pågår ett arbete för att hitta lokaler som är närmare kunderna vilket minskar behovet av bilar. De ser även över rutter och scheman på daglig basis för att öka möjligheterna till samåkning.

• Nyligen antagen transportrutin som ska leda oss i utvecklingen av att skaffa och

använda oss av en mer miljövänlig fordonsflotta och verka för ett ansvarsfullt resande.

• En kommunikations- och marknadsstrategi som anger att vi ska prioritera digitalt marknadsmaterial före tryckt material.

• Alla medarbetare har tillgång till e-postkonto, där man har möjlighet att ta del av information digitalt och på så sätt minska pappersförbrukningen.

• Vid inköp strävar vi efter samverkan i syfte att minska antalet leveranser och i

upphandlingar eftersträvas avtal med leverantörer som har miljöprogram. Vi följer, som kommunalt bolag, Sollentuna kommuns upphandlingspolicy som anger att;

Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling genom att upphandla varor och tjänster som bidrar till en god livsmiljö och har en begränsad påverkan på klimatet.

• Källsortering inom vissa av våra verksamheter och pappersåtervinning i samtliga verksamheter. Inom ramen för de kreativt inriktade verksamheterna nyttjas i stor utsträckning återvunnet material, t ex teaterrekvisita inom daglig verksamhet.

• Intern service, via daglig verksamhet, med att hämta kartong- och tekniskt avfall och lämna vid återvinningsstationer.

• Vi har minskat antalet bilar i fordonsflottan till förmån för fler cyklar inom hemtjänsten, och därmed ett mer miljövänligt resande.

9.4 Utvecklig 2016

Under 2016 planerar ledningen för AB SOLOM att arbeta fram en central strategi som bl a omfattar hållbarhet som en kvalitetsparameter. Arbetet är påbörjat och ska leda till identifiering av miljömål och handlingsplaner på verksamhetsnivå.

En satsning görs inom kvalitetsområdet, genom nyrekrytering av kvalitetschef, vars ansvar kommer att vara att leda och utveckla miljöarbetet.

Ett arbete kommer också göras för att se över möjligheten att byta ut den fordonsflotta som bolaget har idag och göra den mer miljövänlig. Frågan är aktualiserad och inriktningen är att genomföra detta i samverkan med fordonsleverantör, Sollentuna Energi.

Samarbete har också inletts med Sollentuna Energi i syfte att höja kompetensen inom AB SOLOM kring miljöpåverkan och avfallshantering.

9.5 Fortsatt utveckling

AB SOLOMs utveckling påverkas i stor utsträckning av omgivande faktorer, sås om politiska beslut, trender i samhället, kundernas efterfrågan och teknisk utveckling.

Från och med 2017 ska affärsområden och samtliga verksamheter, utifrån centralt antagna mål, sätta egna miljömål och i verksamhetsplanerna ange miljörelaterade åtgärder. Vi ska aktivt driva miljö och hållbarhetsarbete, vilket eventuell kommer att leda till någon form av miljöcertifiering.

Ökad digitalisering ska skapa möjlighet för t ex minskad pappersförbrukning och ihop med teknikutveckling skapar vi förutsättning för nya arbetsmetoder, t ex att titta på alternativa övervakningsmetoder för nattarbete som kan leda till färre resor.

Diskutera möjlighet för nybyggnation av fastigheter i samverkan med Sollentuna Hem, i en sund miljö, med fokus på minskad miljöpåverkan.

(30)

30

Bilaga 1

Koldioxidekvivalenter

CO2 ekvivalenter (koldioxidekvivalenter) är ett mått för att redogöra för alla gaser som bidrar till atmosfärens växthuseffekt och därmed har klimatpåverkan.

Koldioxid (CO2) är referensen (1) som de andra anges i relation till.

Exempelvis räknas även utsläppen av metan (CH4) in, men de räknas om till vilken mängd koldioxid som motsvarar den utsläppta metan (24). Det vill säga 1 metan är ekvivalent med 24 koldioxid.

För att bedöma kommunens klimatpåverkan så beräknas utsläppen av växthusgaser så används metoden Life Cycle Assessment (LCA).

Alla kommunens inköpta varor och tjänster utvärderas avseende framställningen av dessa.

Förbrukningen av dem kommer inte med och inte heller sluthantering.

För att ha information om utsläppen för så här stora mängder varor och tjänster, så används nationella data om handel i kombination med sektorsvis data om utsläpp (IO LCA).

Handel med Europa är med för att ha en mer fullständig kartläggning. Handel med USA och Kina har inte beaktats.

Miljöpåverkan som en effekt av indirekt landanvändning har tagits med.

Indata om kommunens inköp har hämtats från Resultatkonton om "Utfall externa kostnader i TKR ÅR 2012" ( Avser både driftkostnader och investeringskostnader).

Dessa har bearbetats i en korsmatris för att koppla varje inköp till de sektorer som framställer varan eller tjänsten. Hänsyn tas då till handelsmarginaler och skatter.

Finansiella transaktioner har exkluderats.

Beräkningen har gjorts i mjukvaran SimaPro och metoden IPCC 100.

Ekologiskt fotavtryck

För att underlätta kommunikationen till allmänheten så används begreppet Ekologiskt Fotavtryck.

Ekologiskt fotavtryck bygger på samma indata som den tidigare studien men är bedömt med metoden Ecological footprint V1.01 (hämtat från Ecoinvent 2.0).

Metoden fungerar så att miljöpåverkan räknas om till areal som tas i anspråk för att framställa de resurser som går åt och återställa miljöpåverkan.

“Biologically productive land and water” a population requires to produce the resources it consumes and to absorb part of the waste generated by fossil and nuclear fuel consumption.

Metoden summerar tiden av direkt och indirekt landanvändning. Resultaten kan jämföras per person eller region för att ge en uppfattning om hur mycket resurser som tas i anspråk.

(31)

31

För att få en uppfattning om hur stort det är kan det ställas i relation till 13 011 millioner hektar (Inventory of global land already in use, 2010) för den globala landytan.

Resultatet för Sollentuna 2012 motsvarar alltså 0,00027 % av jordens landytor.

Omräknat per person i Sollentuna blir det 5218 m2/person (0,005 km2).

Om det gällde alla jordens människor skulle det motsvara alltså 1/3 av jordens landytor (globalhektar).

EP&L

Ett annat populärt sätt att förbättra kommunikationen är att utrycka miljöbelastning i

ekonomiska termer. Därför har även en bedömning gjorts med Environmental Profit & Loss (EP&L). Miljöpåverkan räknas om till den ekonomisk påverkan som det innebär på

naturresurser och ekosystemtjänster. På det sättet är det möjligt att ta med (internalisera) miljö- och naturresurser i räkenskaper. Det handlar om att förstå vilka ekosystemtjänster som man använder på kritiska nivåer.

Det är inget nytt begrepp utan har funnits med i den internationella diskussionen sedan 1987 men är då känt som Natural Capital Account (NCA).

Naturligt Kapital kan definieras som världens lager av naturtillgångar, bland annat geologi, jord, luft, vatten och allt levande (Natural Capital Forum et al. 2014).

Den första erkända corporate NCA publicerades av PUMA med "PUMA Miljö Resultaträkning för året slutade den 31 december 2010" (TruCost & PUMA 2010).

EP&L kan ses som en särskild typ av Natural Capital Account (NCA). Som är speciellt använd som en parallell till traditionella ekonomiska redovisningen. I EP&L tilldelas "vinst" till alla branschers aktiviteter som gynnar miljön, medan "förlust" avser den verksamhet som negativt påverkar miljön. Nästan alla sektorer kommer att ha ett underskott på naturkapital som återspeglar nettokostnaden för miljön.

Dessa är inte faktiska finansiella kostnader för företagen i branschen, och kallas därför externa kostnader.

Stepwise (2006) heter den miljöpåverkansmetod som har använts för att beräkna EP&L för Sollentuna Kommun.

(32)

32

Bilaga 2

Idéer från backcasting hösten 2015 om hur Sollentuna 2030 är på väg mot visionen att inte tära på jordens resurser.

Konsumtion och resurshantering

Underlätta återbruk genom att skapa platser för det med kopplade tjänster. Skapa ett ”bibliotek”

för saker såsom elektronik. Implementera intern webtjänst (se ”off2off10” och ”TaGe11”) för att underlätta att saker såsom möbler kan återanvändas.

Minska matsvinn genom att möjliggöra att icke såld mat kan bli måltider och matlådor.

Samverkan mellan kommun och aktörer inom livsmedel för att optimera hanteringen.

Återkoppla till hushåll om hur mycket mat som slängs och hur mycket energi som används.

Ge hushåll stöd i att prioritera när det gäller t ex energibesparingar och att se helhetsperspektivet.

Hårdare krav i upphandling på mer ekologiskt, ej farliga varor, mer vegetariskt. Införa rabattsystem och krav.

Solceller utan avgift för bygglov.

Mark och vatten

Gå före med gröna tak och väggar på kommunens egna fastigheter.

Ta fram guide och utställning.

Skapa odlingslotter och biodling på förskolor.

Gröna parkeringstak med solceller och sedum.

Målbild rent Edsviken.

Bevaka teknik för återtag av näring i avlopp.

Laddstolpar

Dagvatten, ta reda på hur kommunen kan minska förorening.

Trafik och transportlösningar

Erbjuda bättre och fler alternativ än bil, samt laddstolpar och bilpool för privatpersoner.

Skapa mer service runt knutpunkter.

Underlätta att jobba hemma med digitala motorvägar och tjänster.

Bullerreducerande asfalt och däck. Bullerplank med solceller.

Erbjuda äventyrsresor, virituella resor, lokala resmål och ”vasalopp”.

Kommunikation och kompetensutveckling

Detta tema går på tvärs med övriga på det sättet att samtliga övriga aktiviteter skall kommuniceras.

Inför ”körkort” i naturskolan.

Styra och utbilda lärare till att integrera miljö i alla ämnen (t ex LCA i matte).

Skapa miljöambassadörer och klimatfamiljer.

(33)

33

Erbjuda test på hemsidan som stöd för helhetsperspektiv på hushålls miljöpåverkan.

Social frivillig tävling i miljöfråga

Avgifter lägre för tillsyn och bygglov för passivhus och avfall.

Samarbeta med Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket och WWF. Benchmarka andra om konsumtionens kokbok.