• No results found

Omsorgsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2020

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Omsorgsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2020"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress Harbyvägen 3, 388 32 LJUNGBYHOLM │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │Mia.Lindgren@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE

Handläggare Datum Ärendebeteckning

Mia Lindgren 2021-04-06 SKDN 2021/0036

452903

Södermöre kommundelsnämnd

Omsorgsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2020

Förslag till beslut

Södermöre kommundelsnämnd godkänner patientsäkerhetsberättelsen 2020 för omsorgsnämnden som även innefattar Södermöre kommundelsnämnd.

Bakgrund

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador.

I patientsäkerhetsberättelsen ska det enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åt- gärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts.

Mia Lindgren Lena Thor

Verksamhetsutvecklare Förvaltningschef

Bilagor

Patientsäkerhetsberättelsen – År 2020

(2)

Omsorgsförvaltningen Enhetschefer Tel 0480-45 00 00 vx │Annika.Lindqvist@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE

Handläggare Datum Ärendebeteckning

Annika Lindqvist 2021-03-10 ON 2021/0041

53513

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2020

Förslag till beslut

Omsorgsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelsen för 2020.

Bakgrund

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva systematiskt patientsäker- hetsarbete och arbeta för att förhindra vårdskador.

I patientsäkerhetsberättelsen ska det enligt patientsäkerhetslagen framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts.

Annika Lindqvist Mattias Ask

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Förvaltningschef

Bilagor

Patientsäkerhetsberättelsen – År 2020

(3)

1

Patientsäkerhetsberättelse

År 2020

_________________________________________________________________________

Annika Lindqvist MAS Camilla Arvidsson MAR

(4)

2

Innehåll

Patientsäkerhetsberättelse ... 1

Sammanfattning ... 4

Övergripande mål och strategier ... 5

Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården ... 5

Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården ... 6

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 6

Verksamhetschef Hälso- och sjukvård, MAS och MAR ... 6

Struktur för uppföljning och utvärdering ... 7

Dokumentation ... 7

Klassifikation av vårdåtgärd (KVÅ) ... 7

Digital kommunikation SoL – HSL på vård- och omsorgsboende ... 7

Nationell Patient Översikt (NPÖ) ... 8

Cosmic link ... 8

Cosmic Cambio Läs- och skrivbehörighet ... 8

Hemsjukvård och SÄBO inom kommunal hälso- och sjukvård ... 8

Senior Alert ... 9

Fallprevention ... 9

Trycksår ... 9

Undernäring ... 10

Munhälsa ... 10

Delegering av hälso-och sjukvårdsinsatser ... 10

Läkemedelshantering ... 10

Digital signering ... 10

Läkemedelsutbildning ... 11

Läkemedelsautomat ... 11

Basala Hygienrutiner... 11

Palliativ vård ... 11

Skyddsåtgärder... 12

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) ... 12

Evakueringsboendet Björkenäsvägen ... 12

Preventiva hembesök ... 13

Rehabilitering inom kommunal hälso- och sjukvård ... 13

Rehabiliterande förhållningssätt... 13

Förflyttningskunskap ... 14

Resursteam stroke ... 14

(5)

3

Resursteam demens ... 14

ADL-trappan ... 14

Projekt med gemensamt nybesök, arbetsterapeut och biståndshandläggare... 15

Medicintekniska produkter (MTP) ... 15

Referensgrupper ... 16

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ... 16

SIP ... 16

Samverkansprojekt Kalmar kommun – Hälsocentral ... 17

Utskrivningsteam ... 17

Trygg hemgång ... 17

Samverkan för att förebygga vårdskador ... 17

Länsgemensam ledning ... 17

Länsgrupp Rehab /Hab ... 17

VC/MAS/MAR träffar ... 18

MAS/MAR träffar ... 18

Träffar Hälsocentraler, privata läkarmottagningar och Kalmar kommun ... 18

Träffar linkgrupper ... 18

Utskrivningsplanering och Samordnad Individuell plan (SIP) ... 18

Samverkansmöten Kalmar kommun - hälsocentral ... 18

Hem- och boendeteam ... 18

Samverkan med patienter och närstående ... 18

Åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten ... 18

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 19

Avvikelser ... 19

Avvikelser i vårdkedjan - LISA ... 19

Klagomål och synpunkter ... 19

Resultat kopplat till egna mål och strategier ... 19

Fallprevention ... 20

Minska läkemedelavvikelser ... 20

Resultat ... 21

(6)

4 Sammanfattning

Under 2020 har fokus legat på att minska smittspridning av Covid-19 och läget inom Kalmar kommuns omsorg har varit pressat. Många omsorgstagare har varit sjuka samtidigt som flera medarbetare eller någon i deras familj också varit sjuka, som innebär att medarbetare varit tvungna att avhålla sig från arbete på grund av risk för smittspridning. Detta har bidragit till en mycket ansträngd situation. Patientsäkerhetsarbetet har under 2020 haft fullt fokus på att minska smittspridning, bemanning, trygga upp och hålla personal uppdaterade. Flera åtgärder har genomförts som, snabba nyrekryteringar, snabbintroduktion för nya medarbetare, utbildning i basala hygienrutiner, skyddsutrustning osv.

Rutiner kring covid-19 har tillsammans med regionen införts och reviderats i takt med att mer kunskap kring pandemin inhämtats.

Ett evakueringsboende med plats för upp till 16 patienter öppnades under våren för att ge möjlighet att isolera patienter med covid-19 och förhindra smittspridning i omsorgen. Inför öppningen rekryterades och utbildades personal specifikt för verksamheten.

Arbetet med målen för patientsäkerhetsarbetet 2020, att minska antalet fallskador, minska läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd samt öka andelen personer med validerad smärtskattning sista levnadsveckan, har trots pandemin fortskridit.

I december 2020 arrangerade Senior Alert ett inspirationstillfälle för all leg personal samt enhetschefer SoL i omsorgsförvaltningen. Under våren 2021 fortsätter arbetet med att

gemensamt, omvårdnadspersonal och legitimerade i teamet, riskbedöma och åtgärda eventuella risker för våra omsorgstagare.

En stor del av våra avvikelser avser läkemedelshantering och av den anledningen har system för digital signering av läkemedel upphandlats och införts.

Patientsäkerhetsårshjulet har under 2020 genomförts i viss utsträckning med

informationstillfällen för omvårdnadspersonal, medan till exempel egenkontroller som

efterlevnad av rutiner har fått stå tillbaka till förmån för bemanning och informationsöverföring runt covid-19.

Under året har en analys av nuläget avseende följsamhet till och kvalitetssäkring av basala hygienrutiner och klädregler genomförts, och ett förslag på ett systematiskt arbetssätt för att stärka omsorgsförvaltningens arbete för att upprätthålla basala hygienrutiner och en god vårdhygien tagits fram.

Under året anställdes en sjuksköterska för preventiv uppsökande verksamhet för personer äldre än 79 år. Tjänsten är delfinansierad av regionens primvård.

Ett projekt där arbetsterapeut och biståndshandläggare gör gemensamt nybesök, med syfte att förebygga ökat omsorgsbehov påbörjades under året.

Kalmar kommun blev 2020 utsedd till en av tio modellkommuner för digitalisering av

äldreomsorgen, och hoppas kunna inspirera och dela med sig av erfarenheter när det gäller olika digitala lösningar inom till exempel internkommunikation, mobila stöd i hemtjänsten, digital tillsyn, läkemedelsautomater och olika lösningar kring larmhantering på boenden.

(7)

5 Kalmar kommun och regionen samarbetar kring sammanhållen journalföring, och som ett led i att göra vården säkrare och mer sammanhållen har leg. personal i Kalmar kommun sedan 1 april 2020 läs- och skrivbehörighet i Cosmic.

Från 2020 ska kvalitetsuppföljningar av vår verksamhet ingå i internrevisionen. I år har internrevisionen endast delvis kunnat genomföras.

Genom Länsgemensam ledning sker en länsövergripande samverkan kring hälso-och sjukvårdsfrågor mellan länets tolv kommuner och Region Kalmar.

Det finns en Länsgrupp Habilitering/Rehabilitering, som innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och fysioterapi inom kommunernas och Regionens habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter.

Länets kommuner samverkar genom regelbundna träffar med verksamhetschefer för kommunal hälso- och sjukvård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för

rehabilitering. För att underlätta samverkan under pandemin har dessa träffar utökats till att även inkludera regionen.

De länsövergripande träffar har under 2020 varit tätare och genomförts digitalt.

Övergripande mål och strategier

Patientsäkerhetslag (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete HSLF-FS 2017:40.

I januari 2020 kom Socialstyrelsen ut med en Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Handlingsplanen gäller 2020 - 2024 och innehåller fem fokusområden;

Öka kunskap om inträffade vårdskador, Tillförlitliga och säkra system och processer, Säker vård här och nu, Stärka analys, lärande och utveckling samt Öka riskmedvetenhet och beredskap.

Handlingsplanen ska stärka vårt systematiska patientsäkerhetsarbete och förebygga att patienter drabbas av vårdskador.

Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med den kommunala hälso- och sjuk vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Ledningssystemet (SOSFS 2011:9) ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare.

Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättrings- möjligheter. Därmed skapas förutsättningar för faktabaserat, systematiskt och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete.

Omsorgsnämndens strategier och mål för hälso- och sjukvården

• Den kommunala hälso- och sjukvården ska präglas av social inriktning, medicinsk och rehabiliterande kompetens. Säkerhet och kvalitet ska utformas och ligga på en nivå som garanterar god vård och tandvård samt medicinsk säkerhet.

• Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig när behov uppstår. Varje patient ska ha en utsedd patientansvarig sjuksköterska, patientansvarig arbetsterapeut, patientansvarig

fysioterapeut samt tillgång till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel.

(8)

6

• Tillsammans med övriga verksamhetsområden utveckla helhetssyn av vård och omsorg runt omsorgstagaren.

• Hälso- och sjukvårdspersonal ska, vid behov, handleda och utbilda övrig personal inom omsorgsverksamheten avseende medicinska och rehabiliterande insatser.

Omsorgsnämndens kvalitetsmål för hälso- och sjukvården

• Att minska antalet fallskador på vård och omsorgsboende och i hemsjukvården för äldre

• Att minska antalet läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd

• Öka andelen personer med validerad smärtskattning sista levnadsveckan

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Grundläggande bestämmelser om verksamhetschef för hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)/medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och deras uppgifter finns i Hälso- och sjukvårdsförordning SFS 2017:80, Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:

1369 7 kap. 3§), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för

systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av Medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:1).

Verksamhetschef Hälso- och sjukvård, MAS och MAR

Kommunens verksamhetschef för Hälso- och sjukvård ansvarar för kommunens hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren, har det samlade ledningsansvaret och svarar för att hälso- och sjukvården tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främjar kostnadseffektiviteten. Verksamhetschefen leder arbetet och ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

MAS och MAR ansvarar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om,att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen, att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten, samt att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för;

1. Läkemedelshantering

2. Rapportering enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659)

3. Att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det.

Hälso- och sjukvårdsenheten ansvarar för all vård och rehabilitering, oavsett ålder, upp till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- samt fysioterapeutnivå som utförs i vård och

omsorgsboende, korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet. Här ingår även hjälpmedelsinsatser.

Huvuddelen av sjuksköterskornas arbete riktas mot personer i vård och omsorgsboende, inskrivna i hemsjukvården, dagverksamhet och till samtliga som är i behov av sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter.

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom omsorgsförvaltningen arbetar i större omfattning med patienter i ordinärt boende, oavsett om de är inskrivna i hemsjukvården eller inte.

(9)

7 Struktur för uppföljning och utvärdering

• Analys av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister

• Analys av avvikelser inom omsorgsförvaltningen

• Analys av avvikelser mellan Region och kommun, LISA-avvikelser.

Dokumentation

I Kalmar kommun har de legitimerade yrkesgrupperna en gemensam journal enligt ICF. ICF står för Internationell Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Syftet med ICF är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd och deras konsekvenser för olika yrkeskategorier. ICF har ett nationellt gemensamt språk och möjliggör jämförelser av data mellan olika delar av hälso- och sjukvården.

Allt som dokumenteras om patienten läses i samma journal av alla tre legitimerade

yrkesgrupperna vilket medför att en helhet skapas kring patientens vård. Införandet av ICF har ökat allas kunskaper för vad en journal ska innehålla. För att styra och säkra innehållet i hälso- och sjukvårdsjournalen finns dokumentationsgrupper. En gemensam för hela HSL, bestående av systemansvarig sjuksköterska, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, verksamhetschef HSL och enhetschefer i HSL samt MAS och MAR. Dessutom finns två arbetsgrupper, en med arbetsterapeuter och fysioterapeuter, samt en med sjuksköterskor. Dessa grupper arbetar i syfte att ständigt utveckla och förbättra vår dokumentation.

Ett utbildningsmaterial i dokumentationen för arbetsterapeuter och fysioterapeuter och sjuksköterskor har utarbetats. All legitimerad personal, även semestervikarier, utbildas i dokumentationen. Utbildningen innehåller både information kring ICF och mer specifik utbildning kring var information ska dokumenteras.

I bedömningsmodulen i Procapita finns bedömningsinstrumenten Abbey pain scale, ADL- trappan, Downtown Fall Risk Index, GMF, Modifierad Nortonskala, S-COVS, SF MNA och en vårdtyngdsmätning för sjuksköterskor.

Klassifikation av vårdåtgärd (KVÅ)

Nya föreskrifter trädde i kraft den 1 januari 2019, Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2017:67) om uppgiftsskyldighet till register över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Föreskrifterna innebär bland annat att kommunerna ska komplettera de patientuppgifter de lämnar till Socialstyrelsen i dag med nya uppgifter om vårdåtgärder som vidtagits (utförts) av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och där kommunen är vårdgivare. Vårdåtgärderna ska vara klassificerade enligt den mest detaljerade nivån i KVÅ.

Från 1 januari 2019 levererar Kalmar kommun statistik till Socialstyrelsen på utförda ordinationer.

Vårt journalsystem håller på att uppdateras av Tieto, och när detta är färdigt kommer vi att leverera statistik på utförda åtgärder från hela journalen.

Digital kommunikation SoL – HSL på vård- och omsorgsboende

I kommunen styrs vård och omvårdnad av två olika lagrum, Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen och man för journaler var för sig.

Omsorgen har fått fler personer med ökade vårdbehov och därmed fler delegerade insatser.

Omsorgspersonal är hälso- och sjukvårdspersonal när de utför delegerade uppgifter och styrs då av Hälso- och sjukvårdslagen.

(10)

8 För att ge bästa möjliga vård och omsorg till våra omsorgstagare är det viktigt med samarbete och en väl fungerande kommunikation mellan HSL-personal och SoL-personal. Det är ett gemensamt ansvar att kommunicera med varandra. I hälso- och sjukvårdsjournalen finns två rubriker för kommunikation mellan HSL och SoL, där legitimerad personal dokumenterar sådan information som de vill förmedla till omvårdnadspersonal och omvårdnadspersonal kan dokumentera resultat från en ordination/instruktion.

Arbete har påbörjats för att den digitala kommunikationen ska inkludera även hemtjänsten.

Nationell Patient Översikt (NPÖ)

Sedan hösten 2012 har Kalmar kommun tillgång till Nationell Patient Översikt (NPÖ). Kalmar kommun är bland Sveriges mest aktiva konsumenter i systemet. Innan införandet av NPÖ genomgick samtlig legitimerad personal en utbildning kring Patientdatalagen.Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i patientdatalagen. Lagen reglerar bland annat sammanhållen journalföring, inre sekretess, patienternas möjlighet att spärra uppgifter och hur patienten kan få direktåtkomst.

Cosmic link

Länets kommuner och Region Kalmar har ett gemensamt digitalt informationssystem ”Cosmic Link”. I Cosmic Link finns även ett digitalt avvikelsesystem, ”LISA”, för avvikelser mellan Regionens slutenvård, öppenvård och länets kommuner.

För att möta nya behov har Cambio tillsammans med Regionen och Kalmar kommun vidareutvecklat Cosmic link till Cosmic link 2. Där finns nu enhetskopplingar och sorterarfunktioner för kommunen.

Det finns ett patientsäkert mailsystem inom Cosmic, Cosmic messenger, där Regionens öppenvård och kommuner kan kommunicera med varandra via fiktiva brevlådor.

Cosmic Cambio Läs- och skrivbehörighet

Som ett led i sammanhållen journalföring startade 2019 Regionen och Borgholms kommun ett pilotprojekt, där Borgholms kommun tilldelades läs- och skrivbehörighet i Cosmic Cambio.

Under hösten 2019 fick Kalmar kommun samma erbjudande, och en arbetsgrupp tillsattes för att upprätta rutiner för att underlätta införandet under våren 2020. Sedan april 2020 har Kalmar kommun läs- och skrivbehörighet i Cosmic, och fler av länets kommuner står på tur att ingå i samverkan.

Hemsjukvård och SÄBO inom kommunal hälso- och sjukvård

Hemsjukvård är hälso-och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och är sammanhängande över tid. Vid inskrivning i hemsjukvården ska alla patienter ha en

patientansvarig läkare inom primärvården. Samordnad individuell plan (SIP) ska finnas för alla patienter i hemsjukvården. Primärvården och öppenvårdsmottagningar eller slutenvården har ansvar för att en sådan plan upprättas och följs upp tillsammans med kommunen.

I Kalmar kommun har vi c:a 800-850 patienter inskrivna i hemsjukvården. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor tillsammans med undersköterskor/ vårdbiträden enligt den Hälso- och sjukvårdsprocess som är framtagen för Kalmar kommun.

Sjukvårdsinsatser utförs i grunden av sjuksköterskor men de kan ibland ge en undersköterska i uppgift att utföra vissa sjukvårdsinsatser, såsom såromläggning, hjälp med läkemedel eller viss provtagning via delegering.

(11)

9 Senior Alert

Senior Alert syftar till att få in omvårdnadsfakta och utveckla nya förebyggande arbetssätt inom områdena fall, trycksår, munhälsa och undernäring. Dessa områden är starkt sammanflätade och det är framförallt individer med komplexa vårdbehov som löper risk att utveckla trycksår, undernäring och har ökad fallrisk. Det första steget innebär att omsorgspersonal gör

riskbedömning utifrån Senior Alerts blanketter för mätning av risk för trycksår, fall, munhälsa och undernäring. Resultatet lämnas till sjuksköterska för kännedom och eventuella förslag på åtgärder. Behov av åtgärder ordineras av patientansvarig sjuksköterska (PAS), arbetsterapeut eller fysioterapeut, som tillsammans med omsorgspersonal utför och följer upp planerade insatser.

Största utmaningen med det vårdpreventiva arbetet är att det måste integreras med övriga vård- och omsorgsinsatser för att ge effekt. Det kräver kunskap, medvetenhet och samsyn hos samtliga medarbetare. Riskbedömningar med stöd av Senior Alert riskerar annars att bli en aktivitet utan sammanhang och saknar då betydelse för kvaliteten i den enskildes vård. Arbetet med

riskbedömningar och åtgärdsplaner enligt Senior Alert behöver förbättras. I december 2020 arrangerade Senior Alert ett inspirationstillfälle för all leg personal samt enhetschefer SoL i omsorgsförvaltningen. Under våren 2021 fortsätter arbetet med att omvårdnadspersonal och legitimerade gemensamt i teamet, ska riskbedöma och åtgärda och följa upp eventuella risker för våra omsorgstagare.

Fallprevention

Boendeteamen inom omsorgsförvaltningen arbetar systematiskt och strukturerat med

fallprevention. Preventionen syftar till att våra omsorgstagare ska bibehålla sina förmågor genom ett rehabiliterande förhållningssätt och en miljö där aktivitet främjas.

En effektiv fallprevention innefattar en analys av personens förutsättningar, omgivningens utformning och aktivitetens utförande. Först därefter kan åtgärder såsom individuell riskbedömning, översyn av läkemedel och nutrition, fysisk träning/aktivitet, kognitiv träning/stimulans, åtgärder i boendemiljön och hjälpmedel sättas in. Dessa analyser och

diskussioner leds av fysioterapeuter på boendeteam. Genom att diskutera fall och fallprevention i team med olika yrkeskategorier, kan vi medvetandegöra risker och öka vår kunskap och förståelse för hur risker kan förebyggas. Det finns ett utarbetat material för utökad fallutredning att tillgå vid behov. Trots detta riktade arbetssätt ser vi fall där alla relevanta insatser är fullföljda, men personen fortsätter att falla. Det kan handla om opåverkbara faktorerna som överskattad förmåga och nedsatt insikt. Eftersom vi inte får begränsa en persons möjlighet att gå/resa sig, även när vi ser ett behov av fysiskt stöd i förflyttningssituationer, ställs verksamheten ibland inför etiska dilemman. Det kan leda till svåra ställningstaganden och behov av stöd i individuella ärenden.

Vid behov diskuteras fallprevention även på hemteam, där den som upptäcker ett behov lyfter diskussionen.

I patientsäkerhetsårshjulet ingår att fysioterapeut/arbetsterapeut har en årlig genomgång kring fallprevention för samtlig omvårdnadspersonal.

Trycksår

En tryckskada kan lätt utvecklas till ett trycksår. Tryckskadan uppstår vanligtvis när en person ligger eller sitter i samma ställning. En tryckskada kan uppkomma i hemmet eller boendet, under ambulanstransport, på akutmottagningen, på röntgen- eller operationsavdelningen, på

vårdavdelning eller under rehabilitering. Många patienter utvecklar trycksår under en

sjukhusvistelse. Det är mycket viktigt att alla yrkeskategorier – oavsett var vården äger rum – har rutiner för att snabbt identifiera de personer som är i riskzonen för att utveckla

trycksår. Det är dessutom viktigt att använda effektiva omvårdnadsåtgärder och att de förebyggande åtgärderna fortsätter i hela vårdkedjan så länge risken för trycksår finns kvar.

Sjuksköterskorna har kunskap om hur man mäter cirkulationen med dopplermätare och när antibiotika behöver sättas in. Patienter behöver ha en diagnos för att sjuksköterska ska kunna

(12)

10 sätta in rätt åtgärder. Såren ses ofta som en sjukdom då de i själva verket är ett symtom på

bakomliggande sjukdom.

I patientsäkerhetsårshjulet ingår att sjuksköterska har en årlig genomgång kring trycksår för samtlig omvårdnadspersonal.

Undernäring

Ett gott nutritionsomhändertagande är en viktig patientsäkerhetsfråga. En god och säker vård med god kvalitet ska baseras på bedömningar av risk för undernäring men även utredning av orsaker samt adekvat nutritionsbehandling och uppföljning. Denna vård är lika viktig som läkemedel eller annan medicinsk behandling.

I patientsäkerhetsårshjulet ingår att sjuksköterska har en årlig genomgång kring nutrition för samtlig omvårdnadspersonal.

Munhälsa

En god munhälsa hos äldre är inte bara viktig för att kunna tillgodogöra sig näringsriktig kost, den är också av stor betydelse för individens sociala liv och

livskvalitet. Alltfler äldre har egna tänder, ofta kompletterade med kronor, broar, delproteser eller implantat som behöver en noggrann och regelbunden skötsel. När den enskilde inte klara detta själv måste omsorgspersonal hjälpa till för att förhindra infektioner och sår i munnen.

Genom att systematiskt riskbedöma munhålan kan problem upptäckas tidigt även på patienter som inte har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. ROAG är

vårdpersonalens instrument för att skapa systematik och uppföljning i arbetet med munhälsa.

Munvårdsombud utbildade av tandhygienist finns på varje enhet.

Region Kalmar Läns uppsökande verksamhet erbjuder en professionell bedömning av munhålan för att upptäcka tidiga tecken på munsjukdomar och tandvårdsbehov.

I patientsäkerhetsårshjulet ingår att sjuksköterska har en årlig genomgång kring munhälsa för samtlig omvårdnadspersonal.

Delegering av hälso-och sjukvårdsinsatser

En delegering sker mellan två olika lagrum och ges enligtförfattningar och lokala riktlinjer. Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal.

En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Varje enhet ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara

bemannad med kompetent personal i den omfattning som behövs för att bedriva god och säker vård. Delegeringsmöjligheten ska användas i undantagsfall.

Läkemedelshantering

Läkemedelshanteringen är mycket komplex då varje patient oftast har flera läkemedel och som administreras på flera olika sätt. Delegerad personal ska gå omsorgsförvaltningens

läkemedelsutbildning minst var 3:e år.

Digital signering

Omvärldsbevakning kring digital signering har visat, att i verksamheter som har infört digital signering minskar läkemedelsavvikelser. Som ett led i vårt patientsäkerhetsarbete för att uppnå verksamhetens mål, att minska läkemedelsavvikelser som har gett ett förändrat hälsotillstånd, har vi under 2020 upphandlat Appva, som är ett företag som erbjuder en digital lösning på signering av utförda insatser. Via en app i mobiltelefonen signeras åtgärden och appen signalerar till sjuksköterskan om åtgärden ej utförts på angiven tidpunkt. I appen kan även kommunikation ske avseende behov av påfyllnad av läkemedel osv.

(13)

11 Införande och utbildning av personal pågår successivt sedan hösten 2020.

Läkemedelsutbildning

Två av våra sjuksköterskor håller i utbildningen som är 2,5 timmar och innehåller det viktigaste för att kunna överräcka läkemedel till omsorgstagaren på ett säkert sätt. Läkemedelsutbildning pågår kontinuerligt för att öka tillgängligheten för vårdpersonalen. Innehållet i utbildningen kan uppfattas som svår och mycket att tänka på för de personer som inte tidigare har någon

erfarenhet av läkemedelshantering. Därför försöker vi nu mer fokusera på vad som är viktigt i den praktiska hanteringen som t.ex. kontroller mot läkemedelslista, administreringssätt och hantering av läkemedel, signeringslistor m.m. både i utbildningen och vid delegeringstillfället.

Läkemedelsautomat

Läkemedelsautomaten ger patienten ett mer självständigt liv och en säker läkemedelshantering.

En förutsättning för att kunna använda en läkemedelsautomat är att man är ansluten till APO- dos, dvs att man får sin medicin dispenserad i en rulle som kommer från apoteket var 14:e dag.

Efter att man har placerat dosrullen i automaten, läser automaten av dosrullen med en liten kamera som är placerad inne i automaten, så att det är rätt dosrulle som man har placerat i automaten.

Läkemedelsautomaten är ett komplement till hemtjänsten och sjuksköterskor.

Vi vet att många skall ha medicin på morgonen, kan då patienten handha en läkemedelsautomat och ta sin medicin själv på morgonen, kan hemtjänsten komma lite senare på förmiddagen istället. Den mänskliga kontakten finns kvar.

Basala Hygienrutiner

Covid-19 har satt fokus på minskad smittspridning och basala hygienrutiner. Information kring rutiner vid Covid-19 och basala hygienrutiner har snurrat på informationsskärmar på samtliga enheter. Basala hygienrutiner är en grundförutsättning för minskad smittspridning och en god och säker vård.

Målsättningen är att de basala hygienrutinerna följs för att förhindra smittspridning mellan personal och patienter med behov av vård och omsorg. I Kalmar kommun har alla medarbetare som arbetar nära patienter tillgång till skyddsutrustning, arbetskläder och möjlighet till ombyte enligt de föreskrifter som finns.

Under 2020 genomfördes en undersökning kring förstärkt och systematiskt hygienarbete inom omsorgsförvaltningen. Undersökningen visade på en del förbättringsmöjligheter kring basala hygienrutiner och presenterade förslag på åtgärder som att;

• årligen visa utbildningsfilm med efterföljande diskussion i arbetsgrupperna

• självskattning av tillämpningen av Basala Hygien och klädregler

• hygienombud på varje enhet och tid avsatt för att arbeta med hygienfrågor

• tillsätta en sjuksköterska med särskild kompetens i basala hygienrutiner

• inkludera basala hygienrutiner i årshjul, medarbetarsamtal samt i introduktionen av nya medarbetare

Palliativ vård

Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede. Målet för den palliativa vården är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Palliativ vård ska enligt

Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov.

Den palliativa vården omfattar alla personer, oavsett diagnos, med sjukdom som inte går att bota och som ger allt svårare symtom med dödligt förlopp inom en begränsad tid. Målet med palliativ

(14)

12 vård är varken att förkorta eller förlänga livet utan att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet. Palliativ vård syftar till en helhetsvård av hela människan och dennes anhöriga fram till döden. Personen ska få hjälp att leva ett så aktivt liv som möjligt under den sista tiden av livet.

Situationen i livets slutskede kan se mycket olika ut. I vissa fall krävs kvalificerade palliativa insatser dygnet runt. I andra fall krävs inga specifika palliativa insatser. För många äldre är vården i livets slutskede en naturlig fortsättning på den vård de fått i ett tidigare skede. Inom

omsorgsförvaltningen har under år 2020 sammanlagt 164 personer avlidit på äldre- och

demensboende. Enligt det palliativa registret har andel personer med smärtskattning under sista levnadsveckan minskat från 74,1 % 2019 till 69,4% 2020, medan ”mänsklig närvaro i

dödsögonblicket” har ökat från 70,6 % 2019 till 85,5 % 2020 i Kalmar kommun. Resultaten för Palliativa registret följs upp på teamnivå med verksamhetschef SoL och HSL men också i den Palliativa gruppen där även Regionen medverkar.

Skyddsåtgärder

Hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Verksamheten ska utgå från respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Som ett komplement till de insatser som vi kan erbjuda används ibland individuellt förskrivna hjälpmedel för att skydda den enskilde från att komma till skada, så kallade

skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder ska så långt som det är möjligt förebyggas. En skyddsåtgärd är tillåten endast under förutsättningar att den enskilde samtycker till åtgärden och att syftet med åtgärden är att skydda, hjälpa eller stödja den enskilde i aktiviteten. Beslut om skyddsåtgärder ska utgå från den enskildes behov och byggas på individuella bedömningar.

Till skyddsåtgärder räknas till exempel bälten, grenselar, sänggrindar och rörelselarm.

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)

Kalmar kommun har under 2020 genomfört flera olika utbildningar i BPSD-registret, som är ett nationellt kvalitetsregister. Deltagare på utbildningarna har varit omsorgspersonal, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och enhetschefer. BPSD–registret bygger på teamarbete, vilket möjliggörs tack vare att flera olika professioner är utbildade. Kalmar kommun har under 2020 även genomfört utbildning för Torsås kommun.

Under 2020 har det gjorts 297 skattningar i registret, att jämföra med 2019 då det genomfördes 280. 74 personer har skattats vid mer än ett tillfälle. Det påvisar att arbetet med registret och det arbetssättet är ett pågående arbete.

Att hjälpa personer med demenssjukdom är svårt och krävande, det finns många och komplexa ärende i våra verksamheter. Att arbeta med BPSD-registret hjälper personalen att få verktyg, struktur och ett enhetligt arbetssätt och på så sätt kvalitetssäkra vården. Det skapar möjligheter för personalen att ge personer med demenssjukdom en lugnare och tryggare tillvaro. Arbetet med registret är pågående och förbättras hela tiden. Det är ett ständigt utvecklingsarbete.

Evakueringsboendet Björkenäsvägen

Personalen, 13 undersköterskor och 2 sjuksköterskor, startade upp arbetet på Björkenäsvägen 14 april. Man utarbetade gemensamt planer och rutiner för verksamheten.

24 april kom evakueringsboendets första gäst.

För att minimera området med smitta har man i möjligaste mån försökt att gästerna ska vara på sina rum. Med hjälp av den höga personaltätheten har det fungerat över förväntan.

Totalt har evakueringsboendet haft 72 gäster. Två av dessa har kommit från Mönsterås kommun.

Under perioden 7 juli – 5 nov fanns inget behov av evakueringsplatser, utan personalen var utlånad till annan verksamhet, men beredda att öppna upp Björkenäsvägen inom några timmar om behov skulle uppstå.

Som mest har det varit 32 personal på Björkenäsvägen, då fanns det plats för 10 omsorgstagare.

(15)

13 I dag finns bemanning för att klara 8 omsorgstagare.

Att jobba med smitta är mycket speciellt, när Björkenäsvägen öppnade fanns det väldigt lite information om Covid-19. Det fanns inte heller samma typ av skyddsutrustning som används idag. Testningen av personal var obefintlig och ingen smittspårning gjordes vid konstaterad smitta.

Flertalet av personalen på Björkenäs insjuknade i mitten på maj i vad som förmodades vara Covid-19. Vårdhygien från Länssjukhuset i Kalmar bjöds in för att komma till rätta med smittspridningen. Flera åtgärder sattes in och nya rutiner upprättades.

Idag finns ett ”rent” rum där man tar på skyddsutrustningen. Där finns inget som varit i kontakt med smitta, utan att vara ordentligt rengjort. Det finns en ren och en smutsig sida med låst dörr emellan, gästernas rum städas dagligen och man har extern tjänst på ca 6 timmar daglig städning på hela avdelningen.

Preventiva hembesök

Under året anställdes en sjuksköterska för preventiv uppsökande verksamhet för personer äldre än 79 år. Tjänsten är delfinansierad med regionens primvård

Under rådande pandemi vilar uppdraget.

Rehabilitering inom kommunal hälso- och sjukvård

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter i Kalmar kommun arbetar enligt processen Rehabilitering hälso- och sjukvård som återfinns i verksamhetshandboken. Arbetsterapeut och fysioterapeut har ett nära samarbete med personal i hemtjänsten och i vård- och omsorgsboendena. Innan ett hjälpmedel förskrivs får personal alltid instruktion/hjälp/stöd av arbetsterapeut eller

fysioterapeut i förflyttningsärenden.

Arbetsterapeut och fysioterapeut instruerar i förflyttningsteknik och arbetar med det naturliga rörelsemönstret. I det rehabiliterande förhållningssättet ingår att verka för att funktioner hos patienten bevaras och utvecklas. Utprovning av hjälpmedel föregås av en eller flera bedömningar.

Eftersom hjälpmedel kompenserar för funktion, så är det viktigt att göra en bedömning om ett hjälpmedel verkligen behövs, eller om träning kan ersätta hjälpmedlet.

Behov av stöd från arbetsterapeut och/eller fysioterapeut kan aktualiseras av patienten själv, närstående, annan vårdgivare eller via personal i hemtjänst/vård- och omsorgsboendena. Innan ett ärende lyfts från personal, ska ett samtycke från patienten ha inhämtats.

Insatserna avgörs utifrån patientens behov och ska syfta till att patienten blir så självständig som möjligt i sina vardagliga aktiviteter. Insatserna kan bestå av träning, utprovning av hjälpmedel eller intyg om behov av bostadsanpassning.

Rehabiliterande förhållningssätt

All personal i Kalmar kommun arbetar med ett rehabiliterande förhållningssätt som innebär att:

- Uppmuntra individen till att göra det man klarar själv.

- Stödja individen i det den inte klarar själv, och utföra de sysslorna tillsammans med individen utifrån dennes förutsättningar.

- Motivera och uppmuntra till att göra egna val och stödja till att behålla intressen, vanor och ansvar för sin vardag.

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter arbetar tillsammans med sjuksköterskor,

omvårdnadspersonal, enhetschefer och biståndshandläggare i hem- och boendeteam. Här vilar ett stort ansvar på arbetsterapeut och fysioterapeut att handleda och bekräfta omvårdnadspersonal i ett rehabiliterande förhållningssätt. I patientsäkerhetsårshjulet finns insatsen årlig genomgång

(16)

14 kring Rehabiliterande förhållningssätt för samtlig omvårdnadspersonal, som fysioterapeut

och/eller arbetsterapeut genomför.

Förflyttningskunskap

En bra arbetsteknik är en förutsättning inom vård- och omsorgsarbete, där det ofta förekommer tunga arbetsmoment. Arbetsmiljön blir bättre och patientsäkerheten stärks med en personal med god kunskap om arbetsteknik.

För att bevara en hög kompetens kring förflyttningsteknik ska samtliga fast anställda

arbetsterapeuter och fysioterapeuter genomgått en tredagars utbildning i Modern arbetsteknik.

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter genomför årligen en halvdagsutbildning/introduktion i förflyttningskunskap för samtliga semestervikarier. Av 444 erbjudna platser 2020, anmäldes 383 personer att delta och 291semestervikarier deltog (191st deltog under 2019).

I enheten finns 6 förflyttningsinstruktörer som har utarbetat ett koncept i förflyttningskunskap för ordinarie omvårdnadspersonal. Utbildningen är uppdelad på 3 tillfällen a´3 timmar. I utbildningen ingår såväl teoretiska som praktiska delar. Under våren 2020 erbjöds 72 platser, 46 personer genomförde hela utbildningen och under hösten startades utbildning upp men kunde inte fullföljas på grund av pandemin.

Resursteam stroke

För att tillvarata och utveckla Rehabenhetens kompetens gällande hemrehabilitering för

strokepatienter samt att säkerställa en optimal och likvärdig hemrehabilitering för strokepatienter finns sedan 2013 ett resursteam stroke. I teamet ingår arbetsterapeut och fysioterapeut med mångårig erfarenhet av strokerehabilitering och där fysioterapeuten har specialistkompetens inom neurologi. Resursteamet har en konsultativ roll och kan vara med i planering, diskussion,

bedömning, träning samt vara ett stöd vid avslut.

Resursteam stroke har sammanställt ett material om stroke och strokerehabilitering. Materialet utgår bland annat från de nationella riktlinjerna för strokesjukvård, och beskriver olika symtom övergripande behandlingsprinciper, bilder på övningar/träningsexempel samt tips på egenträning för patienter. Materialet är tänkt att vara ett kompletterande stöd för fysioterapeuter och

arbetsterapeuter i Kalmar kommun.

Resursteam demens

2019 startade ett resursteam för demens med 2 arbetsterapeuter och 2 fysioterapeuter.

Resursteamets uppgift är att bidra till professionernas kunskap kring hur man på bästa sätt bemöter och kommunicerar med personer som har demenssjukdom eller kognitiv svikt. Under 2020 har teamet vidareutbildat sig kring området demens och sammanställt ett material.

Materialet är tänkt att vara ett stöd för arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Teamet förbereder en workshop där materialet kommer att presenteras för kollegor under våren 2021.

ADL-trappan

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter utvärderar sina insatser för patienter i ordinärt boende med hjälp av ADL-trappan. ADL-trappan är ett vetenskapligt beprövat och enkelt mätinstrument som mäter omsorgstyngd kopplat till aktiviteterna städning, matuppköp, transport, matlagning,

badning/duschning, på- avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens, födointag. Mätning görs före och efter avslutad insats, i syfte att se om patientens självständighet har påverkats av insatsen. Mätningen registreras i journal.

Under perioden 20-01-14 - 21-01-15 gjordes sammanlagt 1986 ADL-trappor. 139 patienter i underlaget var i den initiala bedömningen oberoende (0). Dessa patienter var i behov av

rehabinsatser som t.ex. hjälpmedel, bostadsanpassning, träning/instruktion för att bibehålla sitt oberoende. Dessa får även (0) i Uppföljande bedömning och räknas alltså inte in i resultatet. 55

(17)

15 personer har blivit oberoende i samtliga 10 aktiviteter. Resultatet baseras på 847 patienter (1694 bedömningar) där man har gjort både en initial och en uppföljande bedömning.

Initial bedömning: 7816,8 (7786,4) timmar Uppföljande bedömning: 5968,1(5647,1) timmar

Minskning med 2139,4(2084,4) timmar = 23,7 % (27,5%)

Projekt med gemensamt nybesök, arbetsterapeut och biståndshandläggare En arbetsterapeut anställdes 2020 för att utföra aktivitetsbedömningar och samverka med

biståndshandläggare i tidiga utredningar av omsorgsbehov till personer i hemmet. Genom en tidig insats kan behovet av personlig omvårdnad i vissa fall förskjutas genom att personen kan

fortsätta klara sig på en högre självständighetsnivå.

Medicintekniska produkter (MTP)

Medicintekniska produkter, MTP, används inom omsorgen. Dessa skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna är individuellt utprovade och förskrivs av arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska. Förskrivningen journalförs och registreras i WebSesam.

Det finns en tydlig rutin för ansvar, underhåll och kontroll av medicintekniska produkter.

Arbetsterapeut och/eller fysioterapeut håller i en årlig genomgång av de vanligaste

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000

Initial bedömning Uppföljande bedömning

ADL-trappa

(18)

16 förekommande tekniska hjälpmedlen för omvårdnadspersonalen, där de även ger information om rutin kring hjälpmedel som varit kontakt med smitta.

Funktionskontroll av hjälpmedel skall göras före varje användning och utförs av personal som använder det. All omvårdnadspersonal har ett ansvar för att veta hur ett hjälpmedel fungerar innan man använder det, och riskerna som finns kring användandet. I ansvaret ingår också att rapportera till förskrivare om ett hjälpmedel inte fungerar optimalt, är trasigt eller slitet.

När produkten lämnas ut skall en bruksanvisning följa hjälpmedlet. Ansvarig förskrivare utbildar och instruerar berörd patient och/eller personal i hur hjälpmedlet ska användas.

På tekniska hjälpmedel, som lyftar, görs en regelbunden besiktning av tekniskt utbildad personal.

Referensgrupper

Rehabenheten arbetar med flera olika referensgrupper kopplat till medicintekniska produkter;

hjälpmedelsgrupp, elrullstolsgrupp samt kognitionsgrupp. I dessa grupper ingår förskrivare, MAR samt rehabchef. Referensgrupperna verkar för att tillvarata och sprida befintlig kompetens samt en likvärdig förskrivning av hjälpmedel över hela kommunen.

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

I Hälso- och sjukvårdslagen 16 kap, 4§ i Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2017:30, 2 kap, 7 § i Socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2008:20 står att då den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med Regionen upprätta en samordnad individuell plan (SIP) då

samordning behövs. På uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan har en arbetsgrupp tagit fram Praktiska anvisningar. Dessa syftar till att främja en god vård på rätt vårdnivå och en socialtjänst av god kvalité för den enskilde som behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården, skolan och/eller Regionens öppen- och slutenvård.

Praktiska anvisningar ska även tydliggöra parternas roller.

SIP

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 2018. Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för personer som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den öppna vården inom en region.

Enligt lagen ska Hälsocentralen, i samband med utskrivning från sjukhuset, kalla till en

Samordnad Individuell Planering (SIP). SIP är ett verktyg med syfte att tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, säkerhet, delaktighet och samordning av vård och omsorg. Idag är det få SIP som sker i hemmet i samband med utskrivning från slutenvården, men andel

hemsjukvårdspatienter med en SIP ökar.

Det genomförs många digitala utskrivningsplaneringar från sjukhuset, och om en fullständig planering är genomförd i samband med utskrivning från sjukhuset ser Hälsocentralen inget behov av SIP.

Det saknas regelbundna möten/kontaktvägar mellan kommun och Hälsocentralerna, samt kännedom om varandras verksamheter och praktiska förutsättningar. Välfärdsbehoven ökar på grund av en åldrad befolkning med fler kroniska sjukdomar. För att möta framtidens behov av vård och omsorg bättre, behöver förebyggande insatser öka. Tidiga planeringar kan leda till färre insatser och ge ökad trygghet för den enskilde.

(19)

17 Samverkansprojekt Kalmar kommun – Hälsocentral

För att förbättra samverkan mellan kommun och öppenvård har team med arbetsterapeut, fysioterapeut samt sjuksköterska från kommun och sjuksköterska från hälsocentral startats upp.

De träffas digitalt två gånger per vecka för kort avstämning. Teamen gör bedömning och planering inför utskrivning från slutenvården, samt vid behov genomför SIP i hemmiljön. I dagsläget samverkar Kalmar kommun med tre hälsocentraler. Under 2021 kommer fler hälsocentraler involveras i denna samverkan.

Utskrivningsteam

Ett utskrivningsteam med 2 sjuksköterskor och 2 biståndshandläggare arbetar för att underlätta vårt interna arbete och samverkan med Regionen kring den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Sjuksköterska i utskrivningsteamet ansvarar för att besvara samtliga inskrivningsmeddelanden i Cosmic link. De patienter som är inskrivna i hemsjukvården eller bor på vård- och

omsorgsboende rapporteras över till patientansvarig sjuksköterska eller dess ersättare via Att- göra-lista. Därmed övergår ansvaret att följa patienten på dem. Patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården eller bor på vård- och omsorgsboende fortsätter sjuksköterska i

utskrivningsteamet att bevaka, följa utskrivningsplanering samt rapportera till kommunsköterska blivande insatser.

1 gång i månaden träffas link-samordnare från öppenvården, slutenvården och

utskrivningsteamet, Kalmar kommun, för att diskutera systemet Cosmic link och även patientärenden. Utskrivningsteamet är sammankallande.

Trygg hemgång

För att underlätta en trygg och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

startades ett Trygg hemgångsteam under våren 2018. Trygg hemgångsteamet består av 6 st undersköterskor med organisatorisk tillhörighet i Rehabenheten. Trygghemgångsteamet utför hemtjänstinsatser i upp till 14 dagar efter att omsorgstagaren kommit hem från sjukhus eller korttidsavdelning. Det finns inga begränsningar i insatser under denna tid och man riktar sig mot en bred målgrupp med möjligheter och resurser att bo kvar hemma. Trygg hemgång arbetar med ett rehabiliterande förhållningssätt.

Under 2020 har teamet efter pandemins tillslag mestadels arbetat som extraresurs och Trygg hemgång har fått vila.

Samverkan för att förebygga vårdskador

Länsgemensam ledning

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård samt skolan är en länsgemensam ledningsgrupp.

Genom gruppen, som består av social- och omsorgschefer, samt skolchefer, representanter från regionens ledningsstab samt regionens förvaltningschefer inom hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatri, sker en länsövergripande samverkan kring hälso-och sjukvårdsfrågor mellan länets tolv kommuner och Region Kalmar.

Länsgrupp Rehab /Hab

Det finns en Länsgrupp Habilitering/Rehabilitering, som innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och fysioterapi inom kommunernas och Region Kalmars habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter. Fokus under året har varit gemensam kunskapsutveckling runt covid-19.

(20)

18 VC/MAS/MAR träffar

Länets kommuner samverkar genom regelbundna träffar med verksamhetschefer för kommunal hälso- och sjukvård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för

rehabilitering. Under 2020 har träffarna skett veckovis tillsammans med regionens chefer och smittskyddsenheten på länssjukhuset för att säkerställa det länsgemensamma arbetet avseende covid-19.

MAS/MAR träffar

MAS och MAR från länets 12 kommuner träffas regelbundet för samverkan. För en patientsäker och jämlik vård och omsorg arbetas länsgemensamma dokument kring hälso- och sjukvård fram i gruppen.

Träffar Hälsocentraler, privata läkarmottagningar och Kalmar kommun MAS är kontaktperson mot Hälsocentralerna och privata läkarmottagningar för lokala

överenskommelser kring på vård och omsorgsboende gällande läkarmedverkan. Dessa följs upp årligen av MAS och av verksamhetscheferna på Hälsocentralerna.

MAS och verksamhetschef och enhetscheferna för hälso-och sjukvårdsenheten i kommunen träffar verksamhetscheferna på de olika hälsocentralerna regelbundet. Dessa möten är viktiga forum för att diskutera gemensamma rutiner, gränsdragningsfrågor, informationsöverföring, dokumentation, sekretess samt identifiera förbättringsområdena mellan vårdgivarna.

Träffar linkgrupper

Gemensamma träffar för legitimerad personal, i Regionens öppen- och slutenvård och kommuner, som arbetar i cosmic link.

Utskrivningsplanering och Samordnad Individuell plan (SIP)

För inneliggande patienter görs en utskrivningsplanering alternativt en Samordnad Individuell Plan (SIP) tillsammans med berörda parter. SIP kan med fördel göras i patientens hem.

Samverkansmöten Kalmar kommun - hälsocentral

Team med arbetsterapeut, fysioterapeut samt sjuksköterska från kommun och sjuksköterska från hälsocentral träffas digitalt två gånger per vecka för kort avstämning. Teamen gör bedömning och planering inför utskrivning från slutenvården, samt vid behov genomför SIP i hemmiljön.

Hem- och boendeteam

Hem- och boendeteammöten genomförs regelbundet i hemtjänst och vård- och

omsorgsboenden. På dessa möten träffas enhetschef, omvårdnadspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, biståndshandläggare och fysioterapeut för att diskutera omsorgstagarens behov, resurser och mål.

Samverkan med patienter och närstående

Samverkan med närstående kring individens säkerhet sker främst vid vårdplanering, exempelvis inför insättande av skyddsåtgärder, risker för fall och läkemedelshantering.

Åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten

I syfte att systematisera och stärka patientsäkerhetsarbetet över hela året finns ett

patientsäkerhetsårshjul. Under 2020 har informationstillfällen kring fallprevention, trycksår,

(21)

19 munhälsa, nutrition, hjälpmedel samt rehabiliterande förhållningssätt riktad till

omvårdnadspersonal erbjudits av legitimerad personal på arbetsplatsträffar.

• Fortsatt arbete utifrån resultat i kvalitetsregistren, både avseende Senior Alert och Palliativa registret samt BPSD registret.

• Läkemedelsgenomgångar enligt PHASE 20 (Pharmacotherapeutical Symptom Evaluation) eller PHASE Proxy

Symtomskattningsskalan PHASE-20 innehåller 20 frågor och används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter.

• Kontinuerligt arbete pågår för att säkra innehållet i hälso- och sjukvårdsjournalen.

• Fortlöpande information kring basala hygienrutiner, klädregler samt skyddsutrustning.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) att rapportera risk för vårdskada och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Det åligger vårdgivaren att enligt HSLF-FS 2017:40, ge informationen, dels när en anställning, ett uppdrag eller en verksamhetsförlagd utbildning påbörjas och därefter årligen återkommande.

Avvikelser

Benägenheten att rapportera avvikelser gällande läkemedel och fall förefaller vara god. Risk för vårdskada samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada rapporteras och följs upp i en avvikelsemodul samt i journal. De ska även analyseras och återkopplas på hem- och boendeteam.

Vid allvarliga händelser där individ drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada kontaktas MAS/MAR omgående, som efter utredning gör bedömning av behov av eventuell lex Maria anmälan.

Idag använder omvårdnadspersonal pappersblanketter för rapportering av avvikelser kring läkemedel, specifik omvårdnad samt fall. Blanketten lämnas till legitimerad personal för registrering i avvikelsemodulen.

Arbete med införande av en ny avvikelsemodul, där rapportören själv registrerar avvikelsen pågår.

Avvikelser i vårdkedjan - LISA

Region Kalmar län samarbetar med kommunala hälso- och sjukvården för att minimera risker och systematiskt förbättra säkerheten genom ett gemensamt rapporteringssystem för avvikelser.

Klagomål och synpunkter

Det finns en Tyck till, digital och i pappersform, där medborgare kan lämna klagomål och synpunkter. Klagomål och synpunkter som kommer direkt till verksamheterna hanteras av enhetschef. Vid risk för vårdskada rapporteras vidare till MAS/MAR, som efter utredning gör bedömning av behov av eventuell lex Maria anmälan.

Klagomål och synpunkter som kommer från Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tas emot och utreds av MAS/MAR.

Resultat kopplat till egna mål och strategier

Samtliga individer inom hemsjukvård och boende på vård- och omsorgsboenden ska erbjudas riskbedömning enligt Senior Alert.

(22)

20 Fallprevention

Under 2020 inregistrerades 275 fall med någon form av skada varav 15 var höftfrakturer. Detta är något färre antal inregistrerade fall och höftfrakturer jämfört med siffrorna för 2019 som var 317 fall som orsakat skada och 18 höftfrakturer. Det finns en tydlig fallpreventionsprocess för våra vård- och omsorgsboende som man arbetar strukturerat och systematiskt med. Ett material för fysioterapeuter i utökad fallutredning har utarbetats och finns att tillgå vid behov. I

patientsäkerhetsårshjulet finns insatsen årlig genomgång kring Fallprevention för samtlig omvårdnadspersonal, som fysioterapeut och/eller arbetsterapeut genomför. Vi har hand om individer med komplexa vårdbehov som har ökad fallrisk. Många av våra omsorgstagare har dessutom opåverkbara faktorerna som överskattad förmåga och nedsatt insikt. Vi får inte begränsa en persons möjlighet att gå/resa sig, även om vi ser ett behov av fysiskt stöd i förflyttningssituationer

Vår verksamhet ställs ibland inför etiska dilemman, vilka kan leda till svåra ställningstaganden och behov av stöd i individuella ärenden.

Minska läkemedelavvikelser

15 läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd registrerades under 2020. Det är några färre än för 2019, där siffran var 22 st. Totalt inregistrerade läkemedelsavvikelser var 815, jämfört med 749 st för år 2019.

För att kunna kvalitetssäkra läkemedelshanteringen och tidigt identifiera och undvika läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre, ställs stora krav på kompetens, handledning,

teamsamverkan men även att stöd och kontrollsystem finns. När vården har övertagit ansvaret för en persons läkemedelshantering blir det vårdens ansvar att samverka för att kvalitetssäkra alla delar i behandlingsprocessen.

Läkemedelsgenomgångar ska göras på samtliga individer inom vård- och omsorgsboende och i hemsjukvården tillsammans med ansvarig läkare.

Situationen med många läkemedelsavvikelser är ungefär lika i hela landet.

Under 2020 har digital signering införts. Digital signering innebär att man kan styra delegerade insatser, t.ex. administrera läkemedel, till personal med rätt kompetens som sedan utför insatsen på rätt tid och hos rätt patient.

(23)

21

Resultat

Källa Resultat

Senior Alert 2020

Totalt antal riskbedömningar utförda: 667 Antal bedömningar med risk för fall: 476 Antal bedömningar med risk för trycksår: 215 66 sår fördelat på 55 personer

Antal bedömningar med risk för undernäring:

384

Antal bedömningar med risk för ohälsa i munnen: 264 (totalt utförda 616)

Avvikelserapporter 2020

Läkemedelsavvikelser som orsakat förändrat hälsotillstånd: 15 (totalt: 815)

Fall som orsakat fysisk skada: Antal 275 (totalt antal fall: 1941)

Medicintekniska produkter som orsakat skada under 2020: 1

Totalt avvikelser: 3

LISA – avvikelser 2020

Skickade händelser till Region Kalmar län antal: 8

Mottagna händelser från Region Kalmar Län antal: 13

ADL-trappan 2020

Totalt antal utförda bedömningar 2020:

2057 st

Resultatet för utvärderingen baseras på mätningen av 847 patienter där både Initial och Uppföljande ADL-bedömning är gjord = 1694 st

Resultatet visar på en minskad omsorgstyngd med 23,7 %

Palliativa registret 2020

Smärtskattning sista veckan i livet: 69,4 % Dokumenterad munhälsobedömning sista veckan i livet: 60,9 %

Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket: 85,5%

BPSD 2020

BPSD-skattningar i registret: 297

74 personer har skattats vid mer än ett tillfälle

MAS-utredningar 2020

Svarat på 2 ärende som anhöriga anmält till IVO

Svarat på 2 ärenden från Patientnämnden

References

Related documents

Betalningsansvar inträder dagen efter patienten blivit utskrivningsklar men tidigast fem dagar efter att öppenvården mottaget kallelse till vårdplan... Förslag

Vi har särskilt fokuserat på förutsättningarna för att patienter i sluten vård som bedöms utskrivningsklara och som behöver fort- satta insatser från den

Utredningen kommer också fortsatt följa utvecklingen inom några särskilt för utredningens uppdrag intressanta processer och projekt, såsom den fortsatta utvecklingen av

socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller

åtgärder som syftar till att skydda personer som saknar beslutskompetens mot allvarlig skada – finner emellertid Lagrådet det antagligt att det vid ett eventuellt åtal mot en

Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för personer som efter utskrivning från slutenvården behöver insatser från socialtjänsten, den

Vårdplaneringsprocess för personer i alla åldrar, som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänst, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården

2 § Denna lag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från