Fastställd av Kommunfullmäktige Fastställd datum: 2019-11-28
Dnr 2019 §00378 Version [1.0]
Innehållsförteckning
Kommunplanens syfte och funktion ... 3
Vi vill utveckla och göra Gnosjö kommun ännu bättre! ... 4
Så styrs Gnosjö kommun ... 6
Vision ... 12
Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter ... 13
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 14
Roll- och ansvarsfördelning ... 15
Mål för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun 2018-2020 ... 16
Resultatutjämningsreserv ... 17
Budgetprocessen ... 18
Förändringar i budget 2019 efter att budgetramarna fastställdes på Kommunfullmäktige i november 2018 ... 20
Ekonomiska förutsättningar ... 21
Finansiell analys: ... 25
Budgetförslag - Verksamhetsbehov Drift ... 31
Budgetförslag - Verksamhetsbehov Investeringar ... 33
Budgetramar ... 35
Kommunstyrelsen ... 37
Kommunledningsförvaltningen ... 37
Socialförvaltningen ... 40
Kultur- och utbildningsförvaltningen ... 43
Teknik- och fritidsförvaltningen... 45
Samhällsbyggnadsnämnden ... 47
Samhällsbyggnadsförvaltningen... 47
Räddningsnämnden ... 50
Valnämnden... 50
Framtidsutmaningar ... 51
Uppföljning av privata utförare ... 52
Program för uppföljning och insyn i verksamheter som utförs av privata utförare ... 52
Resultatbudget ... 57
Balansbudget ... 57
Kommunplanens syfte och funktion
Kommunplanen är ett kommunövergripande dokument, som syftar till att knyta ihop politikens mål med verksamhetsplanering och budget. Verksamhetsplaneringen görs i tre nivåer: kommunplan, nämndplan och enhetsplan (förvaltningsnivå).
I Kommunplanen ingår bl.a.
Styrprocessen
Uppdrag till verksamheterna
Kommunövergripande mål samt mål för god ekonomisk hushållning Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter
Driftbudget för 2020 Treårsplan
Investeringar och finansiering Uppföljning av privata utförare Kvalitets- och servicedeklarationer
Vi vill utveckla och göra Gnosjö kommun ännu bättre!
• Stärka Hamngården
• Budgetförstärkning ny förskoleavdelning Kulltorp
Utöver det så stärker vi socialförvaltningen med 1 mkr samt KS oförutsedda med 345 tkr.
De omfördelningar och förstärkningar som genomförs i 2019 års tilläggsbudget
följer med 2020-2022. Det som har omdisponerats från Kf:s oförutsedda ska
regleras tillbaka och hanteras separat i Budget 2020.
Organisationsbild
Så styrs Gnosjö kommun
Gnosjö kommun arbetar utifrån en styrmodell som utgår från dem som kommunen är till för – invånare och brukare av tjänster. Styrmodellen anger vad kommunfullmäktige beslutat ska gälla för hur kommunen styrs vad gäller ekonomi, mål, uppföljning och förbättring m.m.
De viktigaste processerna handlar om:
• Invånarna i fokus i allt som görs.
• Demokratisk genomslagskraft i mål och budget. Det invånarna väljer som politisk inriktning avgör vilka mål politikerna sätter vilket sedan också påverkar hur pengarna fördelas.
• Kontinuerlig uppföljning och förbättring genom engagerade ledare som baserar beslut på fakta och agerar utifrån att kvalitet skapas närmast brukaren/invånarna.
• Samverkan och samarbeten över gränserna mellan förvaltningar och verksamheter för att uppnå god kvalitet i alla verksamheter.
Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och
formulerar visionen samt mål och fördelar resurser för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur arbetet ska gå till vilket beskrivs i verksamhetsplaner. Gnosjö kommun arbetar med kommunplan med budget – vilket är det övergripande budgetdokumentet för hela kommunen. Kommunen har sedan nämndplaner samt enhetsplaner vari förvaltningarna planerar sina verksamheter.
Uppföljningen av hur det gick med det som planerats att göra, stöds av en kommunövergripande analysgrupp bestående av experter på kvalitet och ekonomi. Dessa följer upp, utreder avvikelser mot mål och önskvärd kvalitet samt föreslår åtgärder utifrån forskning, goda exempel i andra kommuner och förvaltningarnas egna idéer. Förbättringar planeras sedan i åtgärdsplaner som verksamheterna genomför.
Förklaring till bilden
Fokus inställd på invånaren/användaren av våra tjänster
Styrmodellen består ytterst av ett ”öga” eller en ”pupill”. Pupillen är den runda cirkeln, där invånarens behov och tillfredställelse står i centrum och bildar fokus, alla som jobbar för kommunen på alla nivåer ska alltid ha invånarnas behov i blickfånget, när beslut, i stora som små frågor ska tas.
Uppgiften för kommunen som organisation är att leverera tjänster utifrån invånarnas och användarnas verkliga behov (vad de efterfrågar) med målet att användarna själva ska uppleva att behovet är tillfredsställt (så långt det är möjligt inom det kommunala uppdraget).
Ett tvådelat hus – olika roller och ansvar
Styrmodellen består av två delar. Den övre våningen i ”huset” är den politiska styrningens domän. Här beslutar politikerna ”vad” kommunen ska göra. Till sin hjälp har politikerna olika styrformer. I modellen är det visionen, mål- och resultatstyrning (mål och indikatorer), ekonomistyrning (resursfördelning) samt kvalitetsledning (beslutade kvalitetsledningsprinciper med PDCA-cykel).
Den ”undre våningen” i huset är den andra delen. Här finns tjänsteledningens och förvaltningarnas domän. Denna del handlar om ”hur” kommunen ska genomföra vad politikerna beslutat.
Förvaltningarna regleras därmed av den politiska styrningen, vad som ska göras, men bestämmer själva hur det ska gå till. Denna viktiga rollfördelning symboliseras i bilden av det mellanrum som finns mellan de två ”våningarna” i huset.
Kvalitetsledningsprinciper
I kvalitetsledningsprinciperna har sammanställts de, för Gnosjö kommun, viktigaste principerna för att uppnå en kvalitetskultur i en organisation.
Kvalitetsledningsprinciperna är styrande för hur kvalitetsledningen ska organiseras och gå till, på alla nivåer, såväl inom politik som i verksamheterna. Det handlar om att kortfattat berätta hur kommunen tänker sig att kvalitetsförbättringar blir till och vad som ska prioriteras. Principerna stödjer därför kommunen att göra vägval i olika beslut.
Kvalitetsledningsprinciper i Gnosjö kommun:
• Engagerade ledare
• Basera beslut på fakta
• Kvalitet blir till i mötet med brukaren
• Designa verksamheten efter invånarens/brukarens behov
Engagerade ledare
Ledningens betydelse för att kvalitet ska bli till är en av de viktigaste hörnstenarna i kvalitetsledning.
Organisationen behöver engagerade ledare i kvalitetsfrågor ända från politisk nivå, till förvaltnings- och enhetschefsnivå, som driver på, efterfrågar, uppmuntrar, håller i och håller ut.
Basera beslut på fakta
kommuner eller liknande. Detta analysarbete måste alltid fungera utifrån en hög nivå av vetenskaplig metodik.
Kvalitet blir till i mötet med brukaren
Struktur behövs för att skapa ordning i en organisation. Det blir mer effektivt när alla vet vad de ska göra, när det följs upp och förbättras. Men det allra viktigaste är resultatkulturen. Resultaten blir till i mötet mellan vår personal och invånaren. Det är i mötet med brukaren av tjänsterna som kvaliteten skapas. Medarbetaren och brukaren ska inte bara få vara delaktig i utvecklingen, utan vara medskapare till förbättring av verksamheten.
Designa verksamheten efter invånarens/användarens behov
För att kunna designa verksamheten efter invånarens/användarens behov kan förvaltningarna använda tjänstedesign. Det betyder att förvaltningarna planerar och organiserar verksamheten, både människor, kommunikation och service, utifrån att invånaren/användaren ska få den bästa upplevelsen. All verksamhet ska utgå från invånarnas behov i ett försök att tillfredsställa deras behov så långt det är möjligt inom ramen för vårt uppdrag.
För att göra detta krävs att förvaltningarna arbetar aktivt för att förstå brukarnas beteende och behov och utifrån undersökningarna skapa verksamhet som efterfrågas av brukarna. Det kan handla om intervjuer, observationer, forskning, brukarresor, brukarråd etc.
Statlig styrning
Förutom dessa ”våningar” så styrs hela kommunen även av statlig regelstyrning i form av statliga direktiv och lagar etc. Kommunen styrs även i hög grad av styrning från EU.
Pilarna – det viktiga kommunikationsflödet
Pilarna mellan våningarna är viktiga. De visar att politik och förvaltningar hela tiden behöver återkoppla mellan varandra för att kunna styra kommunen på de två nivåerna. Pilarna går också från förvaltning till invånaren. Det beror på att verksamheterna ska genomföra tjänsterna för och i samverkan med invånaren och uppföljningen baseras på hur det gick med kommunens ambition att tillfredsställa invånarens behov. I denna uppföljning ingår att ta reda på vad invånaren, som berörs av våra verksamheter, själv tycker att denne behöver och vad den fick. Både kommunstyrelse, nämnd och förvaltning ska därför inte bara följa upp vad verksamheterna gör, utan också vad de bör göra utifrån invånarens behov.
Planera, genomföra, följa upp, förbättra – PDCA-hjulet
Både förvaltningarna och politiken berörs av planering, genomförande, uppföljning och åtgärder.
Politiker planerar vad som ska göras, cheferna planerar hur det ska gå till, verksamheterna genomför.
Politikerna och chefer frågar ”hur gick det?”, stödprocesserna (i kommunens analysgrupp) samlar in information och levererar en uppföljning av resultat med redovisning av eventuella avvikelser från plan. Politikerna efterfrågar ständig förbättring av resultaten, verksamheterna föreslår åtgärder.
Politikerna ger nya uppdrag, verksamheterna planerar hur det ska gå till och genomför osv.
Inriktningsmål 2018–2020
Inriktningsmålen är kommunfullmäktiges mål. De syftar till att peka ut inriktningen för hur visionen skall uppnås och behöver ej vara mätbara.
Fullmäktiges kommunövergripande mål utgår från fyra perspektiv: Invånare, Verksamhet, Personal, Ekonomi. De olika perspektiven är viktiga strategiska områden gällande kommunens styrning.
De framtagna inriktningsmålen konkretiseras i nämndernas verksamhetsmål, för vilka nämnderna är ansvariga för måluppfyllelse. Verksamhetsmålen är därför detsamma som nämndmål och behöver vara mätbara samt visa hur respektive nämnd verkställer inriktningsmålen.
Nämndmålen återfinns i respektive nämndplan. För att kunna följa upp resultat, finns till varje
verksamhetsmål ett eller flera indikatorer. Indikatorerna är mätetal vilka ger en indikation för hur långt verksamheterna nått mot målen.
Inriktningsmålen för kommunens verksamheter arbetades fram vid en strategidag i november 2015 med kommunfullmäktiges ledamöter.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål är:
Invånare
Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i.
Verksamhet
Kommunens verksamheter ska vara effektiva, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet.
Personal
Kommunens organisation ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara.
Ekonomi
Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Mål för god ekonomisk hushållning
Mål för god ekonomisk hushållning beslutas av kommunfullmäktige och används för att mäta om kommunen använder sina resurser på ett hållbart och effektivt sätt. Gnosjö kommuns verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning återfinns under perspektivet ”Ekonomi”. Verksamhetsmålen med tillhörande målnivåer och indikatorer hittas i denna kommunplan under rubrik ”Mål för god ekonomisk hushållning 2018-2020” samt i nämndplanen för kommunstyrelsen.
Uppföljning av inriktningsmålen
Alla indikatorer i mål- och resultatstyrningen är underlag för verksamheternas utvärdering av om målen har nåtts eller inte. Indikatorn ger signaler (indikationer) som talar om ifall verksamheterna är på rätt väg mot målen. För varje indikator anges ett acceptabelt värde för alla år som målet gäller. Det kan ses som ett målvärde för varje specifikt år.
Målen åtföljs av en viktningsmodell i vilken utfallen analyseras för varje indikator.
Viktningsmodellen har också en ”trafikljustabell” med procentsatser vilken anger vilken nivå varje mål måste ha nått för att få anses vara uppnått (grönt), på god väg (gult), eller inte uppnått (rött). Det finns också möjlighet att ange färgen grå när svårigheter uppstått vid t.ex. mätning och därför inte har några siffror.
Vikningsmodellen används för att väga målen så att inte mål som anses mindre ”tunga” viktas på samma sätt som mål som är ”tunga”. Med tunga menas stor inverkan på invånarens liv och hälsa.
Skola, vård och omsorg viktas därför generellt högre än andra mål och indikatorer.
Indikatorerna är kopplade till verksamhetsmålen (nämndmålen) och återfinns därför i nämndplanerna.
Viktningsmodellen återfinns i anvisningarna för mål- och resultatstyrningen.
Tidsplan uppföljning av mål
Målen följs upp vid, delår och årsredovisning.
T1:
Ingen måluppföljning sker vid T1.
Delår
Uppföljning kommunövergripande av de verksamhetsmål som går att följas upp, i övrigt följs aktiviteterna i enhetsplanerna upp (aktiviteter som är kopplade till verksamhetsmål). En bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmål samt prognos för hur resultatet kommer se ut vid årsredovisningen.
Analysgruppen identifierar avvikelser och rapporterar till KDLG samt KSÖB. Båda instanser kan därefter beställa djupanalys av analysgruppen samt förslag till åtgärdsplaner.
För de avvikelser mot mål som inte analysgruppen får i uppdrag att djupanalysera ligger ansvaret att påkalla åtgärdsplanering hos kommunstyrelsen genom uppdrag till ansvarig verksamhet.
År
Uppföljning kommunövergripande av alla inriktningsmål och verksamhetsmål. En slutgiltig
bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmål enligt fastslagen viktningsmodell.
Resultatet kommenteras, sammanfattas och utvärderas.
Analysgruppen analyserar avvikelser och rapporterar till KDLG samt KSÖB. Båda instanser kan därefter beställa djupanalys av analysgruppen samt förslag till åtgärdsplaner.
För de avvikelser mot mål som inte analysgruppen får i uppdrag att djupanalysera ligger ansvaret att påkalla åtgärdsplanering hos kommunstyrelsen genom uppdrag till ansvarig verksamhet.
Vision
Visionen ska beskriva ett önskvärt framtida tillstånd i Gnosjö kommun. Den anger en färdriktning och ligger till grund för framtagning av inriktningsmålen. Därmed bör visionen ses över inför varje ny mandatperiod då man också tar fram, eller ser över, nya inriktningsmål.
Efter valet 2018 kommer politiken ta fram en ny vision, eller revidera den gamla.
Nuvarande vision:
”Gnosjö - möjligheternas anda”
Begreppsförklaring
Vision Beskriver ett framtida önskvärt tillstånd
Inriktningsmål Inriktningsmålen är kommunfullmäktiges mål. De ska peka ut riktningen för hur visionen skall uppnås och behöver ej vara mätbara.
Verksamhetsmål Verksamhetsmålen är nämndernas mål. De ska vara mätbara och visa hur nämnderna ska uppfylla inriktningsmålen.
Verksamhetsidé Beskriver varför en verksamhet finns, vad den skall göra och för vem.
Mål för god ekonomisk hushållning beslutas av kommunfullmäktige och används för att mäta om kommunen använder sina resurser på ett hållbart och effektivt sätt.
Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter
Kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas nämndsmål
Invånare Verksamhet Personal Ekonomi
KF: Inriktningsmål
Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i
Kommunens verksamheter är effektiva,
serviceinriktade och håller en hög kvalitet
Kommunens
organisation har en god arbetsmiljö där
medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara
Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt
Nämndernas nämndsmål
2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö
2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalisering
2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser
Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020
2020 möjliggör Gnosjö kommun stora
kulturupplevelser genom
gränsöverskridande samarbeten och digital innovation.
2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skolkommuner
Alla tillsvidareanställda har den
sysselsättningsgrad som de önskar
Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad
Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass
Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och
självständigt liv
Alla investeringar, exklusive
nybyggnation, finansieras med egna medel
2020 är Gnosjö kommun
bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Om god ekonomisk hushållning
Alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommun har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 1 §).
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre
tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för det så kallade balanskravet (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 12 §) anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting.
Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun
Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.
God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Därför ska även målen för verksamheten följas upp och utvärderas.
Styrning och ledning för god ekonomisk hushållning
För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål.
Resultatanalyser och kontroller visar sedan hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Målen skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet.
Styrmodellens olika delar fungerar som verktyg för ovanstående principer.
Roll- och ansvarsfördelning
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar från målen eller eventuella avvikelser från riktlinjerna för god ekonomisk hushållning skall godkännas i förväg av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning samt fastställer, inom ramarna för dessa riktlinjer, hur arbetet skall bedrivas.
Nämnder
Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs.
Nämnderna skall kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser skall detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna skall vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag.
Kommunrevisionen
Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvarsfrihet och måluppfyllelse.
Mål för god ekonomisk hushållning för Gnosjö kommun
Gnosjö kommuns mål för ekonomisk hushållning återfinns under det ekonomiska inriktningsmålet i målstyrningen. Under detta perspektiv ska finnas både mål av finansiell art och mål som handlar om en effektiv verksamhet till låg eller rimlig kostnad, dvs. en sammanvägning av kvalitet och ekonomi.
Mål där sammanvägning ska ske mellan kvalitet och ekonomi bör innehålla mål och indikatorer som utgår från verksamheter som har stor påverkan på invånares liv, hälsa och väl i kombination med stor resursåtgång i kommunens budget.
Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning
Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske minst två gånger om året både i delårsrapport och i årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att
kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning är det viktigt att kommunfullmäktige anger en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Lägsta nivån anges, i 2018-2020 års målstyrning, i indikatorernas målnivåer.
Målen och indikatorerna viktas utifrån en angiven viktningsmodell.
För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs att:
Samtliga verksamhetsmål under inriktningsmålet ekonomi har uppfyllts under räkenskapsåret.
Mål för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun 2018- 2020
Alla indikatorer återfinns i KOLADA (kommun- och landstingsdatabasen) vilket medger jämförbarhet med andra kommuner. Jämförbarhet stödjer kommunen att bl.a. hitta kommuner att inspireras av i utvecklingsarbete. Målnivåerna för alla indikatorer återfinns i kommunplanen med budget.
Inriktningsmål ekonomi
Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt Nämndmål
Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad.
Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Målet är avsett för att säkerställa hög kostnadseffektivitet inom kommunens största kärnverksamheter. Kostnadseffektiva verksamheter bidrar till bättre ekonomiskt resultat och har stor betydelse i den finansiella måluppfyllelsen.
En del av målet avser kvalitet för invånaren/brukaren, den andra avser kostnaden för det uppnådda resultatet. I indikatorerna inkluderas de enheter som har de största kostnaderna i kommunen och därför spelar en stor roll för det ekonomiska resultatet - utbildning och äldreomsorg.
Nämndmål
Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020.
För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatmålet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgröper kommunens ekonomi. Om resultatnivåerna inte
motsvarar inflationen innebär det att nuvarande generation förbrukar den förmögenhet som tidigare generationer har byggt upp. Resultatmålet säkerställer också att utrymme finns för oförutsedda händelser och risker, t ex negativ skatteunderlagsutveckling, eventuella infriande av
borgensåtaganden, oväntade kostnadsökningar etc.
Nämndmål
Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel.
Målet innebär att investeringar inom den skattefinansierade verksamheten normalt inte ger någon avkastning. Lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning och tar resurser från övriga verksamheter vilket påverkar kommunens handlingsutrymme och
betalningsberedskap.
Resultatutjämningsreserv
Enligt kommunallagen 11kap 1 § ska kommunfullmäktige besluta om god ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.
Enligt lagstiftningen får medel från en resultatutjämningsreserv användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Följande gäller som Gnosjö kommuns riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven.
Reservering till RUR
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent (vid positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser annars 2 procent) av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomiskutjämning.
Disponering av RUR
Syftet är att RUR ska vara en reserv för att utjämna konjunkturcykler. Det är balanskravsresultatet som ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett 0-resultat. Något av följande kriterier skall vara uppfyllt för att reserven ska få nyttjas.
Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga.
Om antal invånare 1/11 året före redovisningsåret har minskat med mer än 50 invånare jämfört med ett år tidigare får RUR användas detta år för att ge tidsutrymme till anpassningar.
Reserven får även användas för att täcka oförutsedda underskott. Underskottet får dock ej ha samma karaktär under 2 på varandra följande år.
Budgetprocessen
Årshjul för Gnosjö kommuns budgetprocess
Budgetregler
Driftbudgetanslagen är bundna på 2 positioners ansvarsnivå och omfördelningar får ej medföra långsiktiga bindningar som exempelvis anställande av personal utöver personalbudgeten.
Omfördelning får göras mellan kontobegrepp inom samma ansvar och beslutas av respektive utskott.
Investeringsbudgetanslagen är bundna på identitetsnivå. Om en investering ej kan göras inom beviljad ram skall ärendet lyftas till kommunstyrelsen för omdisponering alternativt till fullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omdisponering av medel mellan identiteter inom samma ansvar finns upp till ett belopp av 50 tkr och skall beslutas av förvaltningschef. Omdisponeringen får inte avse nya objekt/investeringar.
Budget och budgetuppföljningar
Efter att budgeten har fastställts bör antalet förändringar begränsas under pågående budgetår. I uppföljningsarbetet kommenteras avvikelser i förhållande till prognostiserad volym, fastställd
kvalitetsnivå och ekonomiskt utfall. Vid befarad budgetavvikelse (underskott) skall, av berört utskott, fastställd åtgärdsplan lämnas skriftligen till KF. Observera att ett äskande om tilläggsmedel inte är att jämställa med åtgärdsplan.
Mindre budgetuppföljningar görs efter mars, maj, september, oktober och november. Efter fyra och åtta månader görs tertialbokslut 1 och 2, samt slutligen görs ett årsbokslut.
Tidsplan budget
När Vad Vilka
Nov-Dec Strategidag KF
Nov-feb Vision och inriktningsmål en gång per mandatperiod KF Planeringsförutsättningar, riktlinjer
Mar Förslag till budgetramar KDLG
Apr-Maj Budgetberedning KF
Jun Beslut om ramar KF
Aug-dec Detaljbudget Förvaltn/enhet
Verksamhetsmål Nämnder
Nov Fastställa budget, skattesats och taxor KF
Förändringar i budget 2019 efter att budgetramarna fastställdes på Kommunfullmäktige i november 2018
Driftsbudget 2019
Följande har beslutats i tilläggsbudget 2019. Det som tas från KF:s oförutsedda följer inte med till budget 2020 utan hanteras separat i budget 2020.
Tas från Finansen Hamngården halvår 2019 Utökning Kulltorp halvår 2019
Utökning Kulltrop städ och måltid, halvår 2019
Budgetkompensation till Teknik- & fritids förv. Pga. felaktig internhyra Ipad till KF
S:a
Tas från Kf:s oförutsedda Utökning Kulltorp halvår 2019 Utökad undervisningstid HT 2019
Budget för Samhällsutveckling flyttas från investering till drift S:a
2 322 tkr 500 tkr 100 tkr 102 tkr 65 tkr 3 089 tkr
500 tkr 225 tkr 100 tkr 825 tkr
Investeringsbudget 2019 VA Härens
Biobädd
Budget för Samhällsutveckling flyttas från investering till drift
4 800,0 tkr 2 500,0 tkr -100,0 tkr
Ekonomiska förutsättningar
Inledning
Enligt kommunallagen 8 kap 5§ skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Långtidsplanen är en ytterst viktig del i styrningen av kommunens verksamheter på lång sikt.
Under respektive nämnd/utskott redovisas den ekonomiska resurstilldelningen samt hur nämnden skall bidra till att målen uppnås. Långtidsplanen sätter fokus på större förändringar under de kommande åren utifrån dagens förutsättningar.
Budgetförutsättningar för åren 2019-2022
(Nedan följer utdrag från cirkulär19:21, från Sveriges Kommuner och Landsting)
Sverige går mot svagare konjunktur
Den starka svenska konjunkturen börjar nu mattas av. BNP-tillväxten i Sverige bedöms falla till låga 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Den långa perioden av stigande sysselsättning i Sverige ser därför ut att upphöra. SKL räknar med att vändpunkten kommer under loppet av 2019 (men när årsgenomsnitten för 2018 och 2019 ställs mot varandra så syns en sysselsättningsökning 2019, se tabell 1). Den bedömda konjunkturavmattningen går långsamt och slår igenom med fördröjning på arbetsmarknaden. Nedväxlingen i den svenska BNP-tillväxten sker jämsides lägre tillväxt hos viktiga svenska handelspartners. Svaghetstecknen för global handel och industrikonjunktur är i nuläget påtagliga. På flera håll ser SKL dämpade tillväxtutsikter, inte minst räknar de med en endast blygsam BNP-ökning i Tyskland i år, vilket får stor betydelse för den europeiska ekonomin.
Tabell 1. Nyckeltal for den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
2017 2018 2019 2020 2021 2022
BNP* 2,4 2,4 1,4 1,4 1,4 1,5
Sysselsättning, timmar* 2,1 2,4 0,9 -0,4 -0,2 0,4
Relativ arbetslöshet % 6,7 6,3 6,3 6,5 6,8 6,8
Timlön, Nationalräkenskaperna 2,5 2,2 2,8 3,1 3,2 3,3
Reporänta, ultimo -0,5 -0,25 0,00 0,50 1,00 1,50
Inflation, KPIF 2,0 2,1 1,7 1,9 1,8 2,0
Prisbasbelopp, tkr 44,8 45,5 46,5 47,2 48,5 49,6
Finansiellt sparande i kommunsektorn -0,2 -0,7 -0,7 -0,7 -0,6 -0,5
Befolkning, 15-74 år 1,1 0,8 0,5 0,4 0,4 0,5
*Kalenderkorrigerad
Källa: SKL.
I vår prognos är det dock inte nettoexporten som är huvudförklaringen till den låga svenska BNP- tillväxten 2019 och 2020, utan en svag inhemsk efterfrågetillväxt. Sjunkande bostadsinvesteringar,
dämpningen. Trots låg BNP-tillväxt förblir alltså arbetsmarknadskonjunkturen rätt stark i vår prognos.
SKL räknar också med att den hittills långsamma uppgången i löneökningstakten fortsätter kommande år. Men löneökningarna förblir historiskt sett rätt dämpade. Den svaga produktivitetstrend vi sett sedan finanskrisen 2008 antas hänga kvar. KPIF-inflationen bedöms ligga kvar i närheten av 2 procent och vi antar att Riksbanken höjer reporäntan i maklig takt kommande år. Medan åren 2019–2020 utgör en konjunkturprognos är perioden 2021–2022 en kalkyl. Dessa år antar vi ett balanserat resursutnyttjande, sysselsättning och arbetslöshet bestäms då utifrån befolkningen och en arbetsmarknad i balans.
Förloppet dessa år blir alltså konjunkturneutralt.
Skatteunderlaget växer långsamt ett par år
Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan. Trots att konjunkturuppgången medförde en aningen större ökning av arbetade timmar
2018 än året innan skedde en tydlig inbromsning av skatteunderlagstillväxten (diagram 1). Det beror till viss del på att löneökningarna avtog, men huvuddelen förklaras av en teknikalitet: att
grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Detta kompenseras regioner och kommuner för genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Skatteunderlagets underliggande ökningstakt, rensat för grundavdragshöjningen, var 2018 bara marginellt lägre än 2017. Vår
bedömning är att både den faktiska och underliggande ökningstakten fortsätter avta i år. Orsaken är att sysselsättningen ökar långsammare. Nedväxlingen i timmar motverkas samtidigt bara till en mindre del av stigande löneökningstakt. Dessutom höjs grundavdragen ånyo för personer som fyllt 65 år (och kompenseras ånyo via en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning). Prognosen för nästa år är att högkonjunkturen går mot sitt slut, med ännu svagare sysselsättningsutveckling och en minskning av arbetade timmar som följd. Effekten på skatteunderlaget motverkas av att
lönehöjningarna blir lite större liksom vissa sociala ersättningar samtidigt som grundavdragen endast ökar svagt.
Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter
Källa: SKL.
Som framgår ovan bygger utvecklingen år 2021–2022 på förutsättningen att högkonjunkturen upphör mot slutet av 2020 och den svenska ekonomin utvecklas i konjunkturell balans från och med 2021. Det betyder fortsatt svag skatteunderlagstillväxt 2020 och 2021 men större ökningstal 2022.
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring
2018 2019 2020 2021 2022 2018–2022
SKL maj 3,6 3,0 3,1 3,1 3,7 17,5
Reg apr 3,9 3,1 3,2 3,5 3,8 18,8
ESV mar 3,6 2,9 2,9 3,8 4,0 18,5
Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.
Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos
Sett över hela perioden visar regeringens prognos mer än en procentenhet större ökning än SKL:s, en stor del av skillnaden uppstår 2018 och 2021. Regeringens större ökning 2018 beror på högre sociala ersättningar och inkomst av näringsverksamhet. Att regeringen räknar med större
skatteunderlagstillväxt än SKL 2021 förklaras av att regeringen förutsätter en mer ihållande, och totalt över perioden större, sysselsättningsuppgång. SKL:s prognos utgår dock genomgående från något större löneökningar än regeringens, vilket håller tillbaka skillnaden. Även Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Det beror på att ESV utgår från högre löneökningstakt än SKL. Men effekten på skatteunderlaget motverkas till stor del av mindre
pensionsinkomster och större grundavdrag i ESV-prognosen. I ESV:s prognos växer skatteunderlaget snabbare än i SKL:s i början av perioden men långsammare mot slutet. Det beror främst på att arbetsmarknadens utvecklingsförlopp ser olika ut i de båda prognoserna, även om
sysselsättningsförändringen är lika stor när man ser till hela perioden.
Disponering av resultatutjämningsreserven
Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för
att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren 2019–2021 (tabell 3).
En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.
Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år
2018 2019 2020 2021 2022 Snitt 10 år 3,9 3,8 4,0 4,1 3,9 Årlig ökning 4,2 3,7 3,1 3,1 3,7 Differens 0,3 -0,1 -0,9 -1,0 0,2
Källa: Skatteverket och SKL.
för det generella statsbidraget och syns som en del av regleringsposten i SKL:s kommunvisa intäktsprognoser. Fördelningsgrunden för 2020 års bidrag är antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per 31/8 2019 samt kommunens sammanlagda flyktingmottagande 2015–31/8 2019. Ej myndiga personer ges dubbel vikt. Prognosen för antalet asylsökande (antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem) per 31/8 2019 bygger på utfallet per kommun per 28/2, samt Migrationsverkets prognos på riksnivå. Prognosen för mottagandet av flyktingar per kommun bygger på att kommunen uppfyller sitt anvisningstal 2019, historisk självbosättning samt utfallet till och med februari 2019.
Preliminära arbetsgivaravgifter 2020 för kommuner
Arbetsgivaravgifterna enligt lag uppgår för år 2019 till 31,42 procent. Premien för
avtalsförsäkringarna beräknas till 0,03 procent av lönesumman år 2019. SKL har för 2019 föreslagit ett kalkylerat pålägg avseende avtalspensioner på 7,70 procent för kommunerna. Sammantaget resulterar detta i ett PO-pålägg på 39,15 procent av lönesumman för år 2019.
Höjd arbetsgivaravgift 2020 på grund av högre pensionskostnader. När det gäller år 2020 finns det inget förslag i vårpropositionen på förändring av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna. Utifrån detta räknar SKL preliminärt med att de blir oförändrade, 31,42 procent. SKL har heller ingen information om några förändringar i avtalsförsäkringarna.
Få förslag i vårbudgeterna som berör kommunerna
Det finns nästan inga förslag vare sig i vårpropositionen eller vårändringsbudgeten som har någon större betydelse för kommuner. Ett undantag är förslaget om lärarassistenter. I syfte att avlasta lärarna från arbetsuppgifter som kan utföras av andra anslår regeringen 475miljoner kronor 2019 och
500miljoner 2020. Exakt hur detta ska gå till framgår inte av vårändringsbudgeten. Det är dock tveksamt om förslaget hinner få särskilt stor effekt 2019. I kalkylen räknar vi därför med ökade
statsbidrag och kostnader med 250miljoner 2019 och 500miljoner 2020. Byggbonusen på 1,3 miljarder kronor, som togs bort i statsbudgeten, har inte lagts tillbaka för 2019 eller åren framöver.
Stabila planeringsförutsättningar är centralt i varje kommuns budgetarbete och efterfrågas av alla.
Staten skulle kunna bidra med detta, åtminstone gällande statsbidrag och på det sätt som en statlig reform implementeras. Statsbudgeten, januariavtalet och dessa propositioner har lett till ökad osäkerhet.
Finansiell analys:
Känslighetsanalys
Känslighetsanalys är en beskrivning av olika händelsers påverkan på den kommunala ekonomin. I tabellen nedan visas påverkan av några viktiga händelser som kan inträffa i någon utsträckning. Beräkningen är gjort med fokus på att händelsen som inträffar ett enskilt år och inte blir en årlig förändring som ackumuleras.
Känslighetsanalys, mnkr/år
Befolkningsförändring
Beräkning av skatteintäkter och statsbidrag har anpassats efter kommunens
befolkningsprognos. Då de i budgeten ingående skatteintäkterna har beräknats förutsätts att invånarantalet under perioden 2019-2022 fortsätter att öka. Det har skett en ökning med cirka 100 personer från 2016 till 2017. Gnosjö har satt ett mål i Översiktsplanen 2015 att arbeta för en befolkningsökning så att invånarantalet uppgår till 10356 år 2025. Under 2018 kommunens
invånarantal uppgick till 9776. Från 2018 fram till 2025 innebär det en ökning med 580 invånare för att uppnå målet, vilket visar att kommunen behöver en ökning med 82 invånare per år i genomsnitt under de kommande sju åren.
Förändring 2020
Skatteintäkter Befolkningsförändring +/- 10 personer 0,5
Utdebitering +/- 10 öre 2,1
Kapitalkostnader med tillhörande drift Byggnadsinvestering +/- 10 mnkr 0,7 till 0,8
Verksamhetskostnader Intäkter/avgifter +/- 1% 1,2
Lokalkostnader +/- 1%
Personalkostnader +/- 10 årsarbetare 3,5 till 7,0
Löneförändring +/- 1% 5
Prisförändring +/- 1 % 3,4
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 prognos 2020 prognos 2021 prognos 2022 prognos
Ant inv 31/12 9 406 9 509 9 514 9 615 9 733 9 776 9 766 9 905 9 958 10 048
9 000 9 200 9 400 9 600 9 800 10 000 10 200
Antal
Antal invånare 31/12
Skatteintäkter och nettokostnadsutveckling
I diagrammet kan utläsas att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under 2013, 2016 och 2017 medan de är lägre än nettokostnaderna under 2014, 2015 och 2018. Det är dock bara 2016 och 2017 som kommunen når målet gällande en förändring av eget kapital som uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna.
Ytterligare strukturella sparåtgärder behöver vidtas om kommunens ekonomi skall blir stabil framöver.
Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar, vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så måste man ändå utgå ifrån att det inte kommer att bli några drastiska ökningar av skatteintäkterna däremot är nog risken större för en sämre skatteutveckling om det inte blir större stabilitet i omvärldsekonomin. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor.
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 prognos
2020 prognos
2021 prognos
2022 prognos Skatteintäkt 469,0 484,1 502,1 525,4 550,5 564,4 577,6 595,8 608,5 628,5
Nettokostn 460,9 488,7 505,0 510,2 530,8 569,6 572,2 583,3 596,2 606,5
0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0
Mkr
Skatt/nettokostnadsutveckling
Resultat med prognos
Gnosjö har under flera år 2012-2015 legat långt ifrån en god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Detta förbättrades 2016 då resultatet hamnade över målet med god marginal, 2,8 % av skatteintäkterna och 2017 med 3,7 % av skatteintäkterna. Resultatmålet för 2017-2020 är satt till 2%. Under 2018 redovisades ett negativt resultat på 3,8 mkr som blev -0,68 % av skatteintäkter.
Genomsnittet för 2017 och 2018 därmed uppgick till 1,51% som gör att kommunen behöver leverera ett högre resultat ( 2,5% av skatteintäkter) i både 2019 och 2020 för att uppnå målet.
2013 2014 2015 2016 2017 2018
2019 progno
s
2020 progno
s
2021 progno
s
2022 progno
s
Resultat 7,1 -5,4 -3,5 14,7 20,2 -3,9 5,3 12,3 12,3 21,9
Finansiellt mål 9,4 9,7 10,0 10,5 11,0 11,3 14,4 14,9 12,2 12,6
-10 -5 0 5 10 15 20 25
Mkr
Resultat med finansiellt mål
I diagrammet ovan visas det finansiella målet 2 % av skatteintäkterna med den röda linjen. Fr. o m budget 2018 är målet på 2,0 % i genomsnitt för åren 2017-2020. I diagrammet visas resultatet för
Investeringsnivån
I relation till det finansiella målet att resultatet under planperioden 2017-2020 uppgår genomsnittligt till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag måste investeringsnivån anpassas till ett genomsnitt av avskrivningar och resultat på maximalt 34,7 mnkr/år. En högre nivå innebär på sikt att en större del av skatteintäkterna går till finansiella kostnader och en mindre del till
verksamhetskostnader.
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 prog 2020 prog 2021 prog 2022 prog
Nettoinvesteringar 53,1 25,4 35,8 32,1 46,4 56,3 74,4 54,1 39,9 39,9
Avskrivn+resultat 33,0 20,7 23,6 43,6 49,6 26,8 32,6 41,6 43,6 53,2
Genomsn avskr+res 34,7 34,7 34,7 34,7 34,7 34,7 34,7 34,7 34,7 34,7
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Mkr
Nettoinvesteringar
I diagrammet ingår investeringarna i VA-kollektivet.
Låneskulden
Under 2019 genomfördes en nyupplåning på 55 mkr, vilket medförde att kommunens totala låneskuld ökade. I 2020 års investeringsbudget ligger flera nybyggnationsobjekt. För att klara av att genomföra dessa byggnationer kommer kommunen behöva öka sin låneskuld ytterligare under de kommande åren.
2013 2014 2015 2016 2017 2018
2019 progn
os
2020 progn os
2021 progn
os
2022 progn os Låneskuld 80,4 80,5 100,8 102,0 102,0 87,2 87,2 139,8 139,8 139,8
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Mkr
Låneskuld
Soliditet
Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen
Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel.
2013 2014 2015 2016 2017 2018
2019 progno
s
2020 progno
s
2021 progno
s
2022 progno
s
Soliditet 24% 25% 24% 25% 27% 28% 24% 25% 25% 26%
Finansiellt mål 25% 25% 25% 25% 25% 25% 25% 25% 25% 25%
21%
22%
23%
24%
25%
26%
27%
28%
29%
%
Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt
Målet är att Soliditeten inte ska vara lägre än 25 % Detta mål uppnås för perioden 2019-2022 enligt prognosen. En förutsättning för att målet uppnås är att resultatet som ett genomsnitt för åren 2017- 2020 uppgår till minst 2,0 % av skatteintäkterna, samt att investeringsnivån i genomsnitt inte ligger
under denna period. I en period med en ökad låneskuld samt försämrat resultat är prognosen att soliditetsmålet ej kommer att uppnås. Soliditetsmålet ska dock ses över en längre tidsperiod och ej över enstaka år. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att förstå hur soliditeten påverkas av negativa resultat. En ogynnsam utveckling av kommunens resultat påverkar den långsiktiga handlingsförmågan och urholkar det egna kapitalet.
Risk
Ränterisk
Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Om lånestocken består av en allt för stor del rörliga lån är ränterisken större vid ränteförändringar. Inför 2020 är 68 % av lånen hos Kommuninvest bundna. Den totala låneskulden ligger på 139,8 mkr.
För 2020 är andelen av lån med kreditförvall 0-1 år 32 %. Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen.
I och med att kommunen har en stabil lånenivå som inte ökat markant utan däremot har amortering med 15 mnkr skett under 2018, samt att möjligheten finns att utnyttja checkkrediten är den finansiella risken mycket låg.
Borgensåtagande
Gnosjö kommun har borgensåtagande för totalt 281,7 mkr. De är fördelade på Fastighets AB Järnbäraren, Kamratstödet, Stiftelsen Isabergstoppen, Föreningen Nya Åsenhögafibern samt SÅM.
Borgensåtagandena fördelas enligt följande:
- Fastighets AB Järnbäraren 260,0 mkr
- Stiftelsen Isabergstoppen 3,9 mkr
- Kamratstödet Ekonomisk Förening 0,5 mkr - Föreningen Nya Åsenhögafibern 4,0 mkr - Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 11,1 mkr - Samverkan Återvinning Miljö (SÅM) 2,2 mkr Det totala borgensåtagandet 2018 är 281,7 mnkr.
Pensionsåtagande
Pensionskostnaden beräknas öka från 35,1 mnkr år 2018 till 41 mnkr år 2022. Den totala pensionsskulden beräknas till 177,0 mnkr år 2022.
Budgetförslag - Verksamhetsbehov Drift
Avdeln./nämnd Benämning 2020 2021 2022 Beslut
Kommunledningsförvaltningen Politikerarvoden 670
Kommunikatör 700
Chef utvecklingsenhet 900
Hållbarhetsstrateg 700
Arkiv/E-arkiv kompetens 150
Platsvarumärke 300
Byte av diarie- och handläggarsystem 100
Systemansvarig Ekonom 700
S:a: Kommunledningsförvaltningen 3 520 700 0
Kultur- & utb.utsk. Utvecklingsledare 700
Permanenta lärarlönelyftet 1 500 1 500
Digitalisering: Ipads + Nationella prov 750
Digitalisering: IKT pedagog 650
Specialpedagogtjänst förskolan 50% 300
Fria pedagogiska måltider 265
MU-avtal 60
HBTQ-utbildning och certifiering av folkbibliotek avs.
2020 35
Familjcentralen: 1,5 förskollärartjänster 800
Familjcentralen: inköp av material avs. 2020 250
S:a: Kultur- & utb.utsk. 5 310 1 500 0
Teknik- & fritidsförvaltningen Utökning personal Töllstorpshallen 475
Utökning personal anläggningsverksamhet 475
Administratörstjänst 600
Utökning av personalstyrkan inom VA 600
Black box (Konslutkostnader) avs. 2020 250
S:a: Teknik- & fritidsförvaltningen 2 400 0 0
Samhällsbyggnadsnämnd Kommunekolog 600
Bostadsanpassning 1 000
S:a: Samhällsbyggnadsnämnd 1 600 0 0
Socialutskottet Utvecklingsledare IFO 721
Digitalisering 500
Avskrivning, verksamhetssystem 600
Kunskapsstyrningsmodell (SKL) 20
Äldreomsorgsprojektet AME (1 handledartjänst) 520
Utökad lönebidragsbudget, AME 500
Hamngården 4 645
Utökning av personalresurser - hemtjänst 1 350
Utökning av fordon - hemtjänst 120
Boendestödjare - LSS 480
Kompensation personlig assitans 1 739
Stödassistent 50% - dagligverksamhet 225
Stödpedagogutbildningen 300
Personlig assistans utökad kostnad 800
Demenssjuksköterksa (Mellanskilland av lönekost.) 180
Psykiatrisjuksköterska 650
Rehabassistent 550
Driftskostnad bil - hälso- & sjukvård 70
S:a: Socialutskottet 20 402 0 0
Total Total 33 232 2 200 0
Budgetförslag - Verksamhetsbehov Investeringar
Avdeln./nämnd Benämning 2020 2021 2022 Beslut
Kommunledningsförvaltningen Intranät 550
Extern web 250
Platsvarumärke 700
Diarie- och handläggarsystem 500
HR system 2 500
Inventarier kommunhus 50 50 50
Utveckling HR system 100
E-tjänster & Beslutsstödsystem 300 300 300
IT-enheten budgetfinansierad 1 800 1 800 1 800
IT-resultatenhet 5 700 5 700 5 700
Utveckling av ekonomisystemet 250 250 250
S:a: Kommunledningsförvaltningen 10 200 10 600 8 100
Kultur- & utb.utsk. Investeringsram 1 500 1 500 1 500
Utbyte av fräs vid industiavd. GKC 500
Lokaler
Lokaler, Bibliotek
S:a: Kultur- & utb.utsk. 2 000 1 500 1 500
Teknik- & fritidsförvaltningen Exploatering
Markberedning 2 000 500 500
Markköp 5 000 5 000 3 000
Tomt- & markförsäljning -700 -700 -700
Kompletterande arbeten 1 400 1 400 1 400
Gator, parker, gång- och cykelvägar
Beläggning Gnosjö vägstyrelse 1 600 1 500 1 200
Beläggning Hillerstorp vägstyrelse 1 290 1 315 1 367
Beläggning Törestorp vägstyrelse 150 100
Beläggning övriga vägstyrelser 100 250 775
Asfaltering 300 300 300
GC-vägar 1 100 400 600
Attraktiva infarter, tätorter 200 200 100
Om- & utbyggnad gatljus 750 500 500
Underhåll broar 250 250
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 250 250 250
Fastighetfer
Underhåll fastigheter 5 400 3 400 3 400
Energiinvesteringar 1 000 1 000 1 000
Utbyggnad gym Töllstorphallen 500 2 000 2 000
Solenergi Töllstorp 500 500
Upprustning industrimuseet 2 000
Om- och tillbyggna Bäckahallen 37 000
Fiberanslutning 500 500 500
Fastighetsunerhåll Töllstorpshallen 2 000
Fritid
Fritidsverksamhet, investeringsram 650 650 650
