• No results found

SGU OCH SGU s PRODUKTER. Sven Arvidsson, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Box 670, Uppsala.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SGU OCH SGU s PRODUKTER. Sven Arvidsson, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Box 670, Uppsala."

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SGU OCH SGU s PRODUKTER·

Sven Arvidsson, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Box 670, 751 28 Uppsala.

SGU undersöker, dokumenterar, beskriver och informerar om Sveriges

berggrund, jordarter och grundvatten. SGU svarar också för frågor om mineral- hantering.

Våra produkter används som beslutsunderlag inom en rad samhällsområden.

Samtidigt som efterfrågan på geologisk kunskap ökar finns modern geologisk in- formation från endast omkring 20 procent av Sverige. Den årliga undersök- ningsvolymen har minskats kraftigt under de senaste åren.

Den nuvarande takten medför att en fullständig täckning av Sverige inte kan åstadkommas förrän under ~enare delen av nästa århundrade!

Det äldsta materialet är då 100 år gammalt eller äldre. En omloppstid av 30-50 år är normal i andra västeuropeiska länder.

Vi anser att den geologiska undersökningen bör ha en sådan omfattning att mo- dem geologisk information för hela Sverige med ett innehåll och en noggrannhet som motsvarar internationellt vedertagen standard finns tillgänglig om ca 30 år eller år 2020.

Det innebär en omloppstid av omkring 50 år. För detta krävs ett finansiellt till- skott av 5 procent per treårsperiod utifrån 1990/91-års anslagsnivå, vilket tyvärr har avvisats av regeringen. I stället har ett bantat mål fastlagts som innebär att 75 procent av landet skall vara undersökt år 2020. För att nå detta mål behövde SGU en resursökning motsvarande 2 procent per treårsperiod. Verkligheten har

emellertid blivit en annan, då minskade anslag och ökande kostnader fått reellt kraftigt minskande resurser.

Resultatet blir en minskad produktion, som på grund av stora fasta kostnader blir väsentligt kraftigare än resursminskningen.

Om målet skall nås kommer den tillgängliga svenska geologiska informationen till innehåll och noggrannhet i genomsnitt att ligga på en nivå som motsvarar omkring endast hälften av hittillsvarande nivå.

Statsmakternas krav på SGU och de ekonomiska resurser som anvisas för att nå uppställda mål reser mycket höga krav på anpassning av SGUs verksamhet, kom-

(2)

petens och resurser. För att kraftsamla mot en sådiin nödvändig anpassning har SGU påbörjat två strategiska projekt.

Det ena har som mål att säkerställa att hela SGUs produktion kan göras med digi- tal teknik.

Det andra har målet att konkret visa hur SGU skall arbeta för att de uppställda målen skall nås.

Det innebär att tex innehåll, noggrannhet, geografisk prioritering, arbetssätt och arbetsorganisation anpassas till de nya förutsättningarna. Det är en mycket omfat- tande arbetsuppgift, som vi har kommit ganska långt med.

Styrände för den nya inriktningen är kundernas krav. Våra produkter skall så långt det är möjligt uppfylla kundernas krav. De områden där det är störst skillnad mellan kundernas behov av undersökning och befintlig information kommer att prioriteras.

De produkter som reguljärt framtas vid SGU är följande:

BERGGRUNDSKARTERING

Bergmrndskartor ges ut i SGU-serie Af i skala 1 ~50 000 med beskrivningar.

Berggrundskartan syftar till att ge en allmängeologisk bild av olika bergarters förekomst och utbredning samt deras sammansättning, struktur och inbördes åldersrelationer.

Berggrundskartorna åtföljs av en detaljerad beskrivning som bl a belyser de

petrologiska, petrografiska, tektoniska och metamorfa förhållandena samt de olika bergarternas inbördes åldersrelationer. I beskrivningen presenteras också kemiska analyser, mineralfördelning, radioaktiva åldersbestämningar.

Kartan med beskrivning utgör ett allsidigt och detaljrikt berggrunds geologiskt planeringsunderlag för olika användare inom bl a malm- och industrimineralsek- torn, anläggningsgeologi, samhällsplanering, forskning och undervisning samt mi~ö och hälsa. Innehållet i kartorna och beskrivningarna kan även användas som grunddata vid framställning av olika temakartor.

Baskartor, berg ges ut i SGU-serie Ai i skala 1

:50 000.

Barkartor, berg är i första hand avsedda som temakartor för mineralprospektering men utformas så att de även kan utnyttjas för andra behov av geologisk informa- tion. Kartorna visar de olika bergari:sledens, sammansättning, utbredning och in- bördes ålder. Den tredimensionella bilden av berggrundens uppbyggnad illustreras med hjälp av profiler.

Baskartorna är mindre detaljerade än berggrundskartorna (Af) eftersom det geo- logiska fältarbetet är reducerat. De åtföljs f n inte av någon beskrivning. Däremot

(3)

har geofysiken en framträdande roll vid denna typ av berggrundskartering. Stor vikt fästs vid identifieringen av de geofysiska anomaliorsakerna och uppföljning i fält görs av både geologer och geofysiker.

Läns-och översikts kartor ges ut i SGU-serie Ba och Ca i skalorna 1 :200 000, 1 :250 000 och 1 :400 000 med beskrivningar.

Läns- och översiktskartorna ger en allmängeologisk bild av olika bergarters förekomst och utbredning.

Beskrivningen belyser översiktligt de petrologiska, stratigrafiska och tektoniska förhållandena samt de olika bergarternas inbördes åldersrelationer.

JORDARTS KARTERING

Jordarts kartor ges ut i SGU-serie Ae i skala 1 :50 000 med beskrivningar.

Jordartskartan visar fördelningen mellan berg och jord samt jordarternas utbred- ning i markytan. Till jordartskartan hör en beskrivning som kompletterar kartan och redovisar isrörelseriktningar och jordarternas sammansättning, mäktighet, statigrafi m m.

Jordartkarteringen syftar till att ge en utförlig information om jordlagren och ger en i många fall ny bild av isavsmältningsförloppet och utvecklingen efter istiden.

Informationen har stor användning vid samhällsplanering, för skogsbruk och miljöfrågor, malmprospektering samt frågor rörande grundvatten och grustillgån- gar.

Översiktliga jordartskartor ges ut i SGU-serie Ak i skala 1 :50 000 i Norrbotten, övriga i skala 1: 100 000 med beskrivningar.

Kartorna i serie Ak är överiktliga jordartskartor som bygger på flygbildstolkning och fältkartering längs vägnätet. I kartläggningen ingår också undersökningar i maskingrävda schakt.

Ekonomiskt bidrag till kartläggningen i Norrbotten lämnas av ett antal lokala in- tressenter, bl a kommuner. Kartorna används inom samhällsplanering, för skogs- bruk och miljöfrågor, malmprospektering samt frågor rörande grundvatten och grustillgångar.

GRUND VA TTENKARTERING

Hydrogeologiska kartor ges ut i SGU-serie Ah i skala 1 :250 000 med beskrivningar.

Den hydrogeologiska kartan presenterar översiktligt förekomsten av grundvatten i jord och berg. Den ges ut länsvis. Till varje karta hör en beskrivning samt i regel

även en berggrundskarta. Syftet med den hydrogeologiska kartan är att den skall

(4)

kunna ligga till grund för planering rörande utnyttjande och skydd av grundvat- tentillgångar.

Den hydrogeologiska kartan visar hur mycket vatten det går att pumpa ur brunnar borrade i berg samt hur stora grundvattentillgångarna är i sand- och grusavlag- ringar. Den visar även större vattentäkter, avfalls upplag, jord- och bergtäkter, sprickor, grundvattendelare, områden med risk för saltvtten och höga fluoridhalter mm.

Beskrivningen innehåller förutom uppgifter om källor, vattendomar, konsultrap- porter och grundvattnets kvalitet även uppgifter angående nederbörd, avrinning, avdunstning m m. Den innehåller också en del specialkartor.

MARINGEOLOGISK KARTERING

Maringeologiska kartor ges ut i SGU-serie A m i skala 1: 100 000.

Den maringeologiska karteringen är inriktad på att kartlägga den svenska konti- nentalsockeln, som omfattar ca 30 procent av Sveriges totala areal. Under- sökningarna utförs från SGUs fartyg SN Ocean Surveyor. Till karteringen är också kopplat ett miljökemiskt program, (se vidare avsnitt Havsbottnarnas sedi- ment).

De geofysiska mätningarna kombineras med kemiska och sedimentologiska ana- lyser av upptagna sedimentprov och borrkärnor.

Resultaten presenteras i form av maringeologiska kartblad med tillhörande

beskrivningar, samt temakartor (bl a sandvolymer, tungmetallkoncentrationer och depositionsområden) och geologiska profiler, som visar sedimentlagerföljdens tredimensionella uppbyggnad ned till underliggande berggrundsyta.

Den maringeologiska kartan utgör ett av de viktigaste planeringsunderlagen för den fysiska planeringen av våra havsområden, eftersom den inte enbart belyser geologin utan också ger svar på frågor om de bottendynamiska förhållandena, vissa industrimineraltillgångar, möjligheter till recipientutnyttjande och miljö- övervakning. De utgör också ett väsentligt underlag för biologiska inventeringar, vattenbruk, fiskerinäringen mm.

BIOGEOKEMISK KARTERING

Biogeokemiska kartor ges ut i SGU-serie Rapporter och meddelanden i skala 1: 1 miljon. Kartor i valfri skala går att beställa.

De biogeokemiska kartorna med tillhörande rapporter ger information om hur tungmetallhalterna varierar i grundvattnet. Variationen beror på tillförsel av metaller från omgivande berggrund och jordarter då dessa vittrar samt på nedfall och utsläpp från t ex industrier.

(5)

På de biogeokemiska kartorna kan man urskilja områden med höga halter som beror på de lokala geologiska förhållandena eller på mänskliga aktiviteter.

Kartorna ger även information om områden med låga tungmetallhalter. Dessa om- råden kan med avseende på giftiga tungmetaller bedömas som "rena" eller de kan vara bristområden om man ser till livsnödvändiga metaller.

MARKGEOKEMISK KARTERING

Markgeokemiska kartor ges ut i SGU-serie Rapporter och meddelanden i skala 1: 1 miljon. Kartor i valfri skala går att beställa.

Markgeokemiska kartor visar grundämnenas naturliga förekomst i markens undre lager. De används bl a som underlag för att påvisa överskotts-resp bristområden vad gäller näringsämnen och spårelement.

Andra användningsområden är för information om markens motstånd mot för- surning, för bedömning av markens bonitet, som underlag för koppling mellan miljö och miljörelaterade sjukdomar hos människor och djur och som prospekte- ringsunderlag. ·

Produkter som ges ut är årliga publikationer innehållande beskrivning och kartor i skala 1: 1 miljon över 22 grundämnens regionala förekomst. Även kartor i skala

1 :250 000 ges ut för vissa basmetaller. De sistnämnda kartorna visar provpunkter- nas geografiska läge och totalhalter av respektive ämne. Ämnen som publicerats är aluminium, arsenik, barium, bly, fosfor, järn, guld, kalcium, kalium, kisel, klor, kobolt, koppar, krom, magnesium, mangan, natrium, nickel, svavel, titan, vanadin och zink.

Dessutom framställs kartor över uppmätt pH i de markgeokemiska proverna samt av deras syraneutraliserande förmåga.

GEOFYSISK KARTERING Flyggeofysiska mätningar

Flyggeofysisk information föreligger i digital form. Digitala data och/eller kartor i valfri skala kan tillhandahållas av SGU.

Vid den flyggeofysiska karteringen registreras jordens magnetfält, sekundära elektromagnetiska fält förorsakade av ledande horisonter i berggrunden samt ra- dioaktiv strålning från bl a kalium, uran och torium i berg- och jordarter.

Resultaten av de flyggeofysiska mätningarna lagras i databaser. Förutom flyg- magnetiska kartor framställs, efter önskemål, kartor som åskådliggör den

naturliga radioaktiva gammastrålningen samt elektromagnetiska kartor. Tryckta flygmagnetiska kartor ges ut i samband med motsvarande berggrundskartor i SGU-serie Af och Ai i skala 1 :50 000.

(6)

Den flygmagnetiska kartan ger information om berggrundens strukturella drag och uppbyggnad, oberoende av jord- och vattendjup. Tillsammans med den elekt- romagnetiska kartan erhålles dessutom information om bl a större sprickzoner i berggrunden. Dessa är av stor betydelse för lokalisering av bl a grundvattentill- gångar. Gammastrålningskartor används bl a vid kommunernas radonunder- sökningar.

Tyngdkraftsmätningar

Tyndkraftsinformation föreligger i digital form. Digitala data och /eller kartor i valfri skala kan tillhandahållas av SGU.

Tyngdkraftsdata ger information om bergartsutbredning, bergarternas djupförhål- landen samt om geoidens form. Informationen används bl a som underlag vid berggrundsgeologisk kartering, prospektering efter naturresurser, ingenjörsgeo- logisk verksamhet samt i samband med GPS-system.

Detta är den geografiskt bundna geoinforrnation som SGU arbetar med. Dessutom finns ett flertal databaserade arkiv och register. Det är också värt att nämna att vi ger ut statistik över produktion av malm, torv samt sand och grus. Vi ger också regelbundet ut marknadsöversikter över ett urval metaller av intresse för landet.

Resultatet av våra ansträngningar att nå statsmakternas mål är ännu inte färdigt, men det kommer sannolikt att bli en del ändringar bl a till följd av framförda önskemål från våra kunder.

(7)

Jo artskartor "

~

Utgivet före 1991-10-01

~ Under arbete

LJ

1991-10-01

er

(8)

Berggrun skartor

~

Utgivet iöre 1991-10-01

Under arbete 1991-10-01

0

Grundva t ~ t o r oc marin l~ka karto

Grundvatten karta Utgiven töre 1991-1:)-01

Grundvattenkarta Under .1rbete 1991-10-01

Maringeo_logisk karta U cg1,·en töre 1991-10-01

:Maringeölogisk karta Under arbete 1991-10-01

(9)

Biogeoke

iska kartor ~

~

Utgivet före 1991-10-01

"

Markgeo

emiska karto ~

~

Utgivet före 1991-10-01

U ndcr arbete 1991-10-01

"

(f

References

Related documents

Källan till kartorna är Sveriges geologiska undersökning

Exempel

2020-09-10 PM Buller och Vibrationer-H - Jordart och jorddjupskartor 1.. Jordartskartor

[r]

N2 - Undantag frn 12:6 samrd ska glla inom planomrdet N1 - Frbuden i 7:15 MB gller inte byggande av allmn jrnvg. KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 17 15,

Ombyggnadssträcka Bullerberörd byggnad Övrig bullerberörd byggnad Inventerad byggnad Byggnad Övrig byggnad Redovisad uteplats Inventerad uteplats Befintlig

I den slutliga handläggningen av ärendet har även avdelningscheferna Helena Kjellson, Lars-Inge Larsson, Kaj Lax och Göran Risberg samt geologen Anna-Karin Elenström

[r]