• No results found

GEMENSAM BANK EN LÖSNING FÖR HELA KEDJAN?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "GEMENSAM BANK EN LÖSNING FÖR HELA KEDJAN?"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE

Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi C

Lana Hedberg Ht 2006

752 34 UPPSALA Tfn 073 72 55 309

GEMENSAM BANK – EN LÖSNING FÖR HELA KEDJAN?

Inledande undersökning av bankrelationer inom franchiseförhållandet

Handledare: Lars Frimanson Institutionen för företagsekonomi

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning 5

1.1 Bakgrund 5 1.2 Problemområde 6 1.3 Avgränsning 7

1.4 Syfte 7

2 Teori 8

2.1 Franchiseförhållade 8

2.2 Finansiering av franchise 9 2.3 Korporativa bankrelationer 10

2.4 Dagens marknadsföringsteori 11

2 Metod 13

3.1 Undersökningens upplägg 13 3.2 Metodens validitet och reliabilitet 13

4 Empiri 15

4.1 Presentation av kedjor 15

4.1.1 Kedja A, detaljist inom möbelbransch

15

4.1.2 Kedja B, verksam i tryckeribransch

15 4.2 Resultat av intervju med franchisegivare 15

4.2.1 Valkriterier

15

4.2.2 Samordning av bankrelationer

16

4.2.3 Om hela kedjan hade samma bank

16

4.3 Resultat av intervjuer med franchisetagarna 17

4.3.1 Valkriterier

17

4.3.2 Samordning av bankrelationer

18

4.3.3 Om hela kedjan hade samma bank

19

(3)

5 Analys 20

5.1 Krav på bank – inga tydliga skillnader 20 5.2 Begränsat samspel 21

5.3 Samma bank – positiv syn 23

6 Avslutning 25

6.1 Undersökningens resultat 25 6.2 Förslag på vidare forskning 26

Referenser 27

Litteraturkällor 27 Internetkällor 27

Bilagor 28

Intervjumall 29

Lista med telefonsamtal 30

(4)

Förord

Jag vill här ta tillfället i akt och tacka personer som varit mig till hjälp under arbetet med min uppsats.

Ett stort tack till min handledare Lars Frimanson för hans engagemang och handledning under arbetets gång. Jag vill också tacka Elving Gunnarsson och Mats Pettersson för oerhört givande diskussioner och goda råd. Ett stort tack till även Micael Gidhagen för en hjälpande hand.

Jag vill passa på att tacka mina intervjupersoner, VD till den undersökta franchisekedjan inom möbelbranschen, den franchiseansvarige representanten av ledningsgruppen till kedjan inom tryckeribranschen samt enhetscheferna till de undersökta kedjeföretagen i Sverige.

Uppsala universitet, Institutionen för Företagsekonomi, Uppsala i januari 2007.

Lana Hedberg

(5)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Franchising som företagarform blir alltmer populär idag både utomlands och i Sverige1. Idag beräknas Svenska franchiseföretag omsätta cirka 80 miljarder kronor och anställa cirka 100000 människor2. Även omsättningen utvecklas starkt för franchiseföretagen som under perioden januari till april 2006 ökade 6.9 procent i förhållande till motsvarande period 2005. I den nya utredningen, som Handelns Utredningsinstitut genomfört i augusti 2006 i samarbete med Svenska Franchiseföreningen, menar 80 procent av de franchisegivare som tillfrågats att man kommer öka antalet franchisetagare under det närmaste året3. Samtliga tillfrågade personer menar att även omsättningen kommer att öka och 93 procent bedömer att omsättningen kommer att öka mycket redan under kommande år. Franchiseföretagen ser ljust på framtiden och blir därigenom ett attraktivt marknadsföringsobjekt, bl. a. för finansiella bolag.

Banker i bl. a. Storbritannien, Scotland och Kanada satsar idag stora investeringar på utveckling och förstärkning av relationer med hela franchisekedjor som kunder4. Deras satsningar resulterar i bl. a. skräddarsydda produktpaket, finansierings- och låneprogram till franchise- kunderna, som underlättar uppstart av nya företag, samt finansiering av redan befintliga företag5. För franchisekunderna innebär denna politik från bankens sida en positiv särbehandling, för bankerna i sin tur medför detta ökad nöjdhet bland kunderna samt förbättrade och långsiktiga relationer med deras kunder. Svenska banker har uppmärksammat denna tendens och även de vill nu satsa på franchisekedjor som kundgrupp. Arbetet är redan på gång, bl. a. håller Swedbank på med utveckling av produktpaket för hela franchisekedjor. Med tanke på positiva erfarenheter i utlandet kan man räkna med att bankens arbete i denna riktning resulterar i ett attraktivt erbjudande för franchisekunder i framtiden.

I nuläget befinner sig dock produktutvecklingsarbetet i sin linda. Man håller på att

1 Engström 2005

2 Franchising i Sverige augusti 2006

3 Ibid.

4 Stensova 2004

5 Ibid.

(6)

kartlägga kundens behov, krav och önskemål, vilket är första steget6. Kartläggningsprocessen försvåras av kundens komplexa organisation, p.g.a. att en kedja kan bestå av flera företag som påverkar varandra7. Swedbank gör sitt bästa för att anpassa sin kommande produkt till behoven hos företagen i en hel kedja och att lära känna kedjan som kund. Blir det nya produktpaket lyckat, kan det medföra mycket goda konsekvenser för Swedbank,

bl. a. genom att banken kan samla hela kedjan hos sig som kund. För att klargöra om en gemensam bank kan bli en bra gemensam lösning för en hel kedja vill Swedbank undersöka vad det finns för specifika behov hos franchisekedjor. I sin undersökning vill banken ta hänsyn till det specifika i ett franchiseförhållande.

Denna uppsats utgör en begränsad del i bankens behovsundersökning.

1.2 Problemområde

Swedbanks arbete med en hel kedja som kund försvåras av det faktum att en kedja inte är en vanlig enskild kund utan en grupp av kunder som interagerar med varandra och påverkar varandras relationer med omvärlden. Vid kartläggning av kedjans behov, krav och önskemål behöver även hänsyn tas till komplexiteten i bankrelationerna i ett franchiseförhållande.

I denna uppsats kommer franchisegivarnas respektive franchisetagarnas krav på sin bank att undersökas och jämföras. Ett samarbete mellan parterna i franchiseförhållandet resulterar eventuellt i ömsesidig påverkan mellan franchisegivaren och franchisetagaren, vilket i sin tur kan påverka parternas behov, krav och önskemål i förhållande till banken.

Även beröringspunkter i franchisegivarnas och franchisetagarnas bankrelationer kommer att undersökas. Med tanke på maktfördelningen i franchiseförhållandet kan man inte med säkerhet påstå att franchisetagarens behov, krav och önskemål förblir opåverkade av franchisegivaren. Samarbete i bankfrågor och samordning av bankrelationer är eventuella beröringspunkterna som härstammar från det specifika i franchiserelationer och är därför viktiga att ta hänsyn till i bankens produktutveckling.

Lyckas Swedbank att skapa en attraktiv produkt för en hel kedja, kan detta resultera i att hela kedjan blir kund i samma bank. För en del företag kan det innebära förändringar i deras gamla bankrelationer. Det kan medföra nya villkor i franchiseavtalet ifall franchisegivarna finner

6 Kotler 1999

7 Harrison 2000

(7)

den nya bankprodukten attraktiv för hela kedjan. I denna uppsats kommer därför även franchise- givarnas respektive franchsietagarnas syn på att använda en gemensam bank att studeras.

1.3 Avgränsning

Bankrelationerna hos en franchisekedja är en del av dess dagliga arbete. Det gör att en kedja tänker på bankrelationerna mer i termer av krav istället för i termer av behov. Detta p.g.a. en franchisetagare har mer kontinuerlig kontakt med sin bank vilket kan resultera i att ett mindre bra samarbete mellan en franchisetagare och dess bank kan få allvarliga konsekvenser för en franchisetagares framtid som företag på lång sikt. I denna uppsats kommer franchisegivarnas respektive franchisetagarnas krav på sin bank, och inte deras behov, att ligga i fokus.

Nationalencyklopedin definierar krav som "önskemål som ställs som villkor"8. Kotler påpekar att kundens ”behov slår igenom via önskemål” och definierar behov som ”en känsla av avsaknad”9. Med referens till Kotler kan man anta att ”behov” är ett bredare begrepp än ”krav”

samt att det ska finnas en rimlig korrelation mellan begreppen. Ett behov slår igenom som krav om man ställer dess tillfredsställelse som villkor.

Som resultat av avgränsningen kommer denna studie att fokusera på ett smalare forskningsområde än om en kedjas behov skulle undersökas, vilket omfattar ett bredare område än begreppet ”krav”. Den viktigaste konsekvensen blir att endast de "önskemål som ställs upp som villkor" kommer att diskuteras. Även resultaten som studerats avser endast den del av franchisekundernas behov som de uttrycker genom att ställa krav på sin bank.

Denna studie ligger således långt ifrån en fullständig behovsanalys. Istället fokuserar uppsatsen på att studera franchisegivarnas och franchisetagarnas krav på sin bank, och den undersöker de specifika delar i bankrelationerna i ett franchiseförhållande som behöver tas hänsyn till vid utveckling av en bankprodukt för en hel kedja.

1.4 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra franchisegivares och franchisetagares krav på sin bank

8 www.ne.se

9 Kotler 1999

(8)

2 Teori

2.1 Franchiseförhållande

Franchising – ”rättighet från en varumärkesägare till en självständig person eller ett företag att mot ersättning bruka dennes affärskoncept för att sälja produkter och tjänster under det aktuella namnet, i enlighet med vissa standarder till skydd för goodwill och varumärke”10. Denna företagarform medför fördelar för båda parterna i ett franchiseförhållande. För franchisegivaren innebär det ett snabbt och relativt billigt sätt att expandera på marknaden. Samtidigt ges även franchisetagaren en möjlighet att starta eget med mindre risk än det skulle innebära för honom jämfört med uppstart av ett vanligt företag11.

Generellt sett innebär franchiseförhållandet ett långsiktigt samarbete mellan två likaberättigade parter12. Samtidigt är relationer i ett franchiseförhållande reglerade av ett franchiseavtal som föreskriver samarbetsparternas rättigheter samt ålägger dem vissa skyldigheter. Franchisegivaren är bl. a. skyldig att stödja tagaren i diverse frågor om denne vänder sig till honom för hjälp. Franchisetagaren är i sin tur skyldig att följa konceptet genom att använda sig av ett specifikt val av sortiment, butiksinredning mm13.

Franchisetagaren följer konceptet enligt franchiseavtalet, vilket begränsar hans frihet i vissa frågor14. Franchisetagaren bestämmer oftast inte till större del än åttio procent av sortimentvalet, genom avtalet15. I frågan av marknadsföring tar franchisetagaren ansvar för den enskilda enhetens marknadsföring samtidigt som franchise-givaren ansvarar för övergripande reklam och profilering av varumärket16. Vad gäller ekonomi- och administrationshantering, föreskriver oftast avtalet att alla franchise-tagare använder samma system, en särskild kontoplan, gemensamt räkenskapsår, enhetlig resultatredovisning mm17. Svenska franchiseföreningen understryker dock att franchising innebär "samarbete mellan företag som är juridiskt och ekonomiskt separata och

10 Engström 2005

11 Sagell & Carlsson 2005

12 www.franchisenet.net

13 Sagell &Carlsson 2005

14 Ibid.

15 BDO Revision 2001

16 Sagell & Carlsson 2005

17 Engström2005

(9)

oberoende18.

2.2 Finansiering av franchise

Ansvar för finansiering av franchiseenheter ligger på franchisetagaren19. Franchisegivaren är dock skyldig enligt franchiseavtal att stödja tagaren i diverse frågor, bl. a. i finansieringsfrågor20. Franchisegivaren kan exempelvis hjälpa till med att sammanställa affärsplanen, investeringskalkyl och budgetar som franchisetagaren ska visa upp för banken inför kreditprövning21. En representant från franchisegivaren kan även följa med till banken och presentera sin kedja för att underlätta franchisetagarens låneansökan. Det behöver påpekas att alla dessa åtgärder är frivilliga för franchisetagaren. Franchisegivaren kommer till hjälp bara om tagaren själv begär detta22.

Finansiering vid uppstart av verksamhet är ”det största hindret i ett franchisesystem” för både franchisegivare och franchisetagare23. För franchisegivarens del gäller stora kostnaderna före intäkterna. Det innefattar bl. a. de inledande kostnaderna för pilotverksamhet, utveckling av franchisekonceptet och skapandet av franchisepaketet24. Trots att franchisegivaren förutsätter att tagaren tar på sig ansvar för finansiering av sin verksamhet är det mycket viktigt för honom att tagaren ska få tag på passande finansiering. De är beroende av varandra eftersom en franchisekedjas framtid hänger på att kunna starta och framgångsrikt driva nya enheter. Därför är det viktigt med ömsesidig tillit och samarbete i ett franchiseförhållande25.

Frågan om hur franchisegivarens och franchisetagarens samarbete kan underlätta finansiering av franchiseverksamhet har diskuterats för flera år tillbaka i tiden i ”de stora franchiseländerna” som t ex Storbritannien och USA26. Grundidén som så småningom växte fram handlar om att det är mycket viktigt med nära och långsiktiga relationer till långivarna. Etablering av ett låneprogram för en hel kedja kan bli en lösning på problemet, enligt Blum.27 Att gå in i ett

18www.franchiseforeningen.se/

19 Engström 2005

20 Sagell & Carlsson 2005

21 Engström 2005

22 Sagell & Carlsson 2005

23 BDO Revision 2001

24 Ibid.

25 Sagell & Carlsson 2005

26 BDO Revision 2001

27 Blum 2002

(10)

sådant program hjälper franchisegivaren att minimera oron för den potentiella franchisetagaren i väntan på besked om låneansökan28. En nära relation kan även vara värdefull för banker genom att de slipper att varje gång göra den grundliga företagsgranskning som är relaterad direkt till franchisekedjan. Har banker redan undersökt kedjans finansiella struktur och dess personal, kan de snabba på sin informationsinsamling, vilket förenklar, standardiserar och förkortar kreditprövningsprocessen.

I dagsläget lägger utländska banker mycket uppmärksamhet vid utveckling av finansierings- och låneprogram för franchising samt vid utveckling av produktpaket för hela kedjor29. Tex i banker i Skottland, Storbritannien och Kanada finns det s. k. ”franchise teams”

som utvecklar och genomför projekt för hela kedjor. De erbjuder finansieringsprogram och produktpaketer till enskilda kedjor speciellt anpassade till deras verksamhet. I andra länder, som t.ex. Tyskland, Frankrike och Tjeckien stödjer banker franchisetagarna med start-up finansiering och håller på att utreda möjligheterna till att utveckla produktpaket till hela kedjor30. I USA finns det en förening, Small Business Administration31 som underlättar franchisetagarnas kreditprövning samt gör det möjligt att ta lån till förmånligare villkor.

Det finns förvisso en tendens att även i Sverige urskilja franchisekunder som kundsegment. I praktiken tar banker hänsyn till varumärkets styrka32 samt till franchisegivarens personliga omdöme av franchisetagaren vid kreditprövning33. För närvarande har dock Sverige inte gått särskilt långt i den riktningen. Officiellt har svenska banker inte några ”riktlinjer för hur franchiseföretag ska behandlas”, franchisekunder betraktas av svenska banker idag fortfarande

”mer eller mindre som vanliga nyföretagare”34.

2.3 Korporativa bankrelationer

Harrison skiljer mellan bankens privata och korporativa kunder35. Korporativa kunders bank- relationer karaktäriseras bl. a. av samspel av inre effekter:”The company representative will be

28 Ibid.

29 Stensova 2004

30 Ibid.

31 Price 2004

32 Sagell & Carlsson 2005

33 Engström 2005

34 BDO Revision 2001

35 Harrison 2000.

(11)

subject to a variety of influences from within their own organisation. The banker needs to understand what these influenses are and to adapt the services to meet the requirements of the client”36. En franchisekedja består av en franchisegivare och flera franchisetagare och kan ses som en komplex korporativ bankkund. En kedjas bankrelationer påverkas av inre effekter som är ett samspel av relationer mellan franchisegivare och franchisetagare, enligt Harrisons teori.

Samspel av bankrelationer mellan företag i ett franchiseförhållande och banken (samma bank eller olika banker) kan se ut enligt schema 1:

FG FT

BANK

Schema 1: FG - franchisegivare, FT- franchisetagare

Franchisetagare och franchisegivare har behov och krav, som de riktar mot banken (vanliga pilar). En del av dessa behov och krav behöver eventuellt samordnas (punkterad pil) mellan parterna i ett franchiseförhållande innan de riktas mot banken, med tanke på ett nära samarbete mellan franchisegivare och franchisetagare. Banker tar emot företagens krav och erbjuder sina kunder motsvarande produkter och tjänster (blockpilar).

2.4 Dagens marknadsföringsfilosofi

Marknad av finansiella tjänster kan idag karaktäriseras en rad tendenser, två utav dessa är rätt motsatta till varandra. Kundens ökade trohet är den ena av dessa tendenser, det gäller bl. a.

korporativa kunder37. Harrison påpekar att ”kunderna är mer benägna att byta sin make än att byta sin bank” 38. Korporativa kunder måste verkligen ha mycket starka skäl för att byta från en bank till en annan. Samtidigt finns även en tendens till kundens ökade mobilitet. Utökat utbud på dagens marknad av finansiella tjänster och hård konkurrens mellan bankerna har39 gjort att kunderna lätt kan flytta mellan olika banker. Dessa två tendenser har lett till att bankerna blev

36 Ibid, s. 285

37 Harrison 2000

38 Ibid, s. 276

39 Ibid, s. 277

(12)

tvungna att se om sina marknadsföringsstrategier. Istället för att fokusera på produktutveckling, är det tydligen mer lönsamt för bankerna att fokusera på utveckling av nära relationer till kunden.

En undersökning av företag gjord i Australien fann att de viktigaste faktorerna vid korporativa kunders val av bank var: förmågan att skapa en långsiktig relation, konkurrens- kraftiga priser, effektivitet i dagliga operationer, och viljan att anpassa sig efter kundens kreditbehov40. Resultatet av undersökningen jämfördes sedan med resultat från en undersökning av vilka faktorer banker trodde att företag ansåg vara viktiga vid val av bank. Resultaten uppvisade skillnader som tyder på att ett nära förhållande mellan företag och banker skulle förbättra bankernas förståelse för företagens behov och minska bankernas produktorientering41. Dagens marknadsföringsfilosofi förespråkar att företag ska i sin marknadsföring fokusera på att utveckla starka ekonomiska och sociala bindningar med kunden42.

40 Blum 2002

41 Ibid.

42 Kotler 1999

(13)

3 Metod

3.1 Undersökningens upplägg

Denna studie är av kvalitativ karaktär, och därför har kvalitativ intervju valts som metod. Två franchisekedjor undersöktes i denna uppsats. Den första kedjan är detaljist inom möbelbranschen, den andra kedjan är verksam inom tryckeribranschen. Sammanlagt två franchisegivare och tio franchisetagare, fem i varje kedja, har intervjuats. Samtliga intervjuer genomfördes via telefon.

Samtalen spelades in och intervjupersonernas tillåtelse om detta tillfrågades i förväg.

En intervjumall förbereddes inför intervjuer. De flesta frågorna var s.k. ”öppna” frågor och syftade till att få intervjupersonerna att prata så mycket som möjligt43. Mallen användes vid varje intervju, men vid behov omformulerades frågorna, bytte frågorna plats eller kompletterades med följdfrågor utifrån de svar man fick. Intervjutypen blev således en blandning av strukturerad och styrd intervju44. Efter varje intervjugenomförande skrevs inspelat samtal ned och bearbetades för en analys.

Intervjuundersökningen föregicks av litteraturanalys i syfte att samla bakgrundskunskaper relevanta för undersökningen. Litteraturanalysen omfattade både vetenskaplig litteratur inom området marknadsföring och finansiering. Det inhämtades även information ifrån internetsidor inom dessa ämnen. Även litteratur i vetenskaplig metod har analyserats.

3.2 Metodens validitet och reliabilitet

Intervjufrågorna formulerades med syftet som utgångspunkt. Frågorna är uppdelade i följande undersökningsområden relaterade till syftet:

1. Kriterier vid val av bank, som är relevanta för undersökningen, återspeglar de krav som företaget ställer på sin bank. Val av bank är ett företags första steg på väg till nya bankrelationer.

Därför bör en studie av valkriterierna ge en belysande bild av företagets krav på sin bank.

2. Samordning av finansiella frågor och bankrelationer kan ses som det specifika i bankrelationerna i ett franchiseförhållande och är således relevant för denna undersökning.

43 Nyberg 2000

44 Bell 2006

(14)

3. Syn på att använda en gemensam bank är intressant att undersöka i syfte att klargöra potenciella kunders attityd till dessa produkter samt för att upptäcka de problem som banken riskerar att stöta på vid utveckling av produkter för hela kedjor.

Intervjupersonerna valdes med utgångspunkt av att de inom sitt företag ska inneha en sådan befattning att de har insyn i sitt företags bankrelationer. En av de två intervjuade franchisegivarna är VD för den ena av kedjorna och den andra franchisegivaren är representant för ledningsgruppen för den andra kedjan (franchiseansvarig). För information om de tio franchisetagarna kontaktades enhetscheferna i respektive kedjor.

Antalet intervjupersoner är begränsat, vilket i sin tur begränsar reliabiliteten. I verkliga livet kan en kedja bestå av en franchisegivare och ett antal franchisetagare (antalet kan variera kraftigt). För att höja reliabiliteten försökte jag att behålla förhållandet ”en franchisegivare – flera franchisetagare” och valde medvetet att intervjua fler franchisetagare än franchisegivare.

Det var ett medvetet val att undersöka kedjor i olika branscher. Om det finns olikheter mellan branscherna i de frågor som undersöks, borde skillnaderna förhoppningsvis bli tydliga i undersökningen. Det är dock endast två kedjor som undersöks, vilket innebär att endast eventuella skillnader mellan de branscher som kedjorna representerar kan urskiljas.

Telefonintervjuer har något lägre reliabilitet jämfört med intervjuer genomförda vid ett personligt möte p.g.a. distans och eventuella tekniska störningar. Kedjorna som undersöktes består av ett stort antal enheter som finns över hela Sverige. För att få möjlighet att nå empirisk mättnad syftade jag att undersöka så många företag som möjligt och valde därför att genomgöra intervjuerna via telefon. För att höja reliabiliteten spelades samtalen in och inspelningsmaterialet bearbetades direkt efter varje intervju.

Med tanke på informationskällornas tillförlitlighet kan man hoppas på att undersökningen ska ha rimlig reliabilitet. Vid användning av denna uppsats i vidare forskning bör man ta hänsyn till de urvals- och metodbegränsningar som beskrevs ovan.

(15)

4 Empiri

4.1 Presentation av kedjor

4.1.1 Kedja A, detaljist inom möbelbransch

45

Den första kedjan som vi undersökte är en stark aktör i möbelbranschen/detaljförsäljning.

Kedjeföretaget har ett enhetligt och tydligt butikskoncept som innebär att de erbjuder allt som behövs för sovrummet under ett enda tak. Kedjan startade 1992 och är idag en av Sveriges största kedjor med specialbutiker för sovrummet. Kedjans enheter finns på drygt 27 ställen i Syd- och Västsverige. Kedjans VD samt fem butikschefer ställde upp för intervju.

4.1.2 Kedja B, verksam inom tryckeribranschen

Den andra kedja som undersöktes är ett rikstäckande serviceföretag med fokus på dokumenthantering och informationsutbyte. De tillhör branschen tryckeri och bildproduktion och specialiserar sig på digitaltryck, expo, ritning samt digitala tjänster. Kedjan startades för över 50 år sedan och finns idag på över 40 serviceställen över hela Sverige. Franchiseansvarig representant av ledningsgruppen i denna kedja samt fem enhetschefer har låtit sig intervjuas.

4.2 Resultat av intervjuer med franchisegivare

4.2.1 Valkriterier

Franchisegivare A använder samma bank på jobbet som han använder privat. Många års positiva erfarenheter av samarbete med banken har gjort att han även valde att använda samma bank för företagets räkning. Enligt franchisegivare A är personliga relationer och bankens kunskap om företagets verksamhet avgörande kriterier vid val av bank. ”Det är viktigt för oss att ha banken att växa ihop med och att banken är intresserad av att vår lönsamhet ökar”, säger franchisegivare A.

Idag ställer franchisegivare A samma krav på sin bank som han ställde vid val av bank för flera år

45 Information om kedjor inhämtades från kedjornas internethemsidor.

(16)

sedan. Det är mycket viktigt att banken hanterar bankärenden på hög professionell nivå och om det behövs, kan ställa upp med finansiering vid uppstart av nya butiker. En av verksamhetens specifika drag som påverkar de krav som de ställer på sin bank, enligt franchisegivare A, är att de

”binder mycket pengar i lager”. Detta innebär stort kapitalbehov vid uppstart av verksamhet samt eventuellt även i drift.

Franchisegivare B var osäker med att ange några faktorer som påverkade valet, det var för många år sedan som hans företag blev kund i sin nuvarande bank. Han nämnde dock att bankens geografiska läge passade bra, banken ligger nära till kontoret. Relationerna med företagets bank är såpass bra att han antagligen låter företagets bankman hjälpa till även med hans privata ärenden. Han har varit en trogen kund hos en annan bank som privat, men tycker att det vore bekvämt att använda samma. Franchisegivare B kunde inte komma på några specifika krav på bank som är kopplade till kedjans verksamhet, hans främsta krav är bra kontakt med bankmannen, förståelse från dennes sida, bra service och bra avtalsvillkor.

4.2.2 Samordning av bankrelationer och finansiella frågor

Franchisegivare A anger att i grunden sköter alla franchisetagarna själva sina finansiella frågor och bankkontakter. Franchisegivaren kommer bara med rekommendationer, budgetförslag och hjälper till med att sammanställa kalkyl. Franchisegivaren rekommenderar sin bank till sina franchisetagare, för att det innebär kostnadsfördelar för tagarna att vara kund i den bank där givaren har bra avtal. Avtalet innebär bl. a. väsentliga kostnadsfördelar för butikerna vid användning av vissa tjänster, t ex korthantering. Det är upp till franchisetagaren att använda sig av detta avtal eller inte. Varje enhet har möjlighet att sluta ett eget avtal med ett annat bankkontor, om de så vill.

Enligt franchisegivare B finns det inte alls någon samordning mellan franchisegivaren och franchisetagarna i kedjan vad gäller finansiella frågor och bankkontakter. Franchisetagarna får själva välja bank, knyta kontakter och använda vilken bank som helst. Om tagarna behöver hjälp kan de alltid vända sig till givaren för konsultation, bl. a. för att knyta bankkontakter.

4.2.3 Om hela kedjan hade samma bank

Franchisegivare A tycker att det vore bra om franchisetagarna använde sig av det avtal som franchisegivaren har med sin bank. ”Om hela kedjan skulle ha samma bank, skulle vi kunna få

(17)

bättre avtal på den gemensamma banken”, säger franchisegivare A och ger följande exempel:

Företagens kortterminaler är en av kedjans största bankkostnader, enligt franchisegivare A, och man kan spara mycket på det. Om alla enheterna var kund i samma bank, skulle kedjan kunna få lägre kostnad för korthantering. Lägre kostnader skulle resultera i bättre lönsamhet av varje enskilt företag och av hela kedjan på lång sikt.

Enligt franchisegivare B skulle det absolut vara positivt om hela kedjan var kund i samma bank. ”Då skulle vi vara en större kund och få bättre villkor”, säger han. ”Kedjans avtal måste i så fall vara bättre än de avtal som franchisetagarna får på egen hand, för att tagarna ska ansluta sig till det. Ju fler som ansluter sig avtalet, desto större är chansen att villkoren blir ännu bättre vid framtida omförhandlingar med banken, eftersom den sammanlagda volymen ökar”, påpekar franchisegivare B.

4.3 Resultat av intervjuer med franchisetagare

4.3.1 Valkriterier

För samtliga referenter är bankens förmåga att erbjuda attraktiva kontraktvillkor och bra service mycket viktiga valkriterier vid val av bank. Bra relationer sedan tidigare var dock det som de flesta av de tillfrågade franchisetagarna nämnde som allra första valkriterie - sex personer utav tio (A1, A4, A5, B3, B4, B5) valde sin nuvarande bank p.g.a. tidigare bra kontakter, flera av dem (A1, A4, A5, B3, B4) var kund sedan tidigare som privatperson. Det viktigaste med bra bankkontakter är att ens bankman är flexibel och själv vill förstå och lösa kundens problem, påstår de referenter som tycker att bra bankrelationer är det viktigaste valkriteriet. För fyra franchisetagare (A1, A3, A4, B4) var bankens förmåga att tillfredställa behov det avgörande valkriteriet. För två utav dessa (A1, A4) handlade det om ett stort lån vid uppstart av verksamhet på 70-talet. I dessa fall föregicks val av bank av en undersökning, då man tog kontakt med flera banker, jämförde deras service och tjänsteutbud och sedan valde det mest attraktiva. Bland övriga valkriterier nämndes attraktiva räntevillkor (A2, A3) och försäkringar (A2), bankens geografiska läge (B5)och slump (B3).

De flesta intervjuade (A3, A5, B1, B3, B4, B5) kunde inte komma på några specifika krav för kedjans verksamhet. De krav som de ställer på sin bank är av mer generell karaktär. Tre

(18)

intervjupersoner (A1, B2, B3) svarade att deras krav är att banken på bästa möjliga sätt ska sköta de ärenden som företaget behöver hjälp med. För fyra referenter (A2, A4, B4, B5) ses dessutom goda relationer och förtroende för personalen som ett viktigt krav. "Det största kravet är engagemang och att man ska känna sig trygg i att de gör allt för att de ska ha bästa räntenivån och informera sin kund om de kan tjäna pengar på att ändra lånebilden", betonar en av referenterna (A2). En till referent uttalade (A4) sig som följer: "I dagsläget gäller att man har en bank som sköter stora investeringar och stödjer risktagande, som inte är så feg, det är viktigt.”

4.3.2 Samordning av bankrelationer och finansiella frågor

Alla franchisetagarna anger att deras enheter sköter sina finansiella frågor och bankkontakter oberoende av franchsigivaren. Det finns inga rutiner som samordnas mellan parterna i detta avseende. Det är viktigt för franchisegivarna att tagarna följer kedjans koncept, de kommer förbi ibland för att kontrollera om konceptet följs av franchisetagarna. Men i övrigt är alla franchise- enheterna självständiga bolag. Enligt samtliga referenter involverar sig franchisegivarna inte alls i enheternas finansiella frågor och deras bankkontakter.

I vissa fall, om franchisetagaren själv vänder sig till givaren för hjälp, kan givaren faktiskt medverka genom att låna ut pengar, ställa upp som säkerhet i bank, osv, hävdar samtliga tillfrågade personer. I början av verksamheten kan franchisegivaren rekommendera sina bankkontakter till tagaren, komma med adresser och namn på kontaktpersoner mm, enligt de tillfrågade franchisetagarna. De kan även följa med till banken och rekommendera franchisetagaren, så att det blir lättare för denne att få bra avtalsvillkor. Dessa åtgärder är frivilliga, tagarna är inte skyldiga att kontakta givaren med några frågor som rör bank, enligt samtliga intervjupersonerna. Alla intervjuade enheterna valde banken själva, det är upp till franchisetagarna om de vill använda sig av franchisegivarens rekommendationer.

Två referenter (A2, B1) är kund i samma bank som deras franchisegivare, två referenter (A1, B4) använder annan bank än givaren, och övriga vet inte överhuvudtaget vad givaren har för bank. De som använder samma bank är övertygade att de har fått de bästa villkoren. "Det är ju såpass förmånligt. Vi får inte bättre villkor själva.", säger en av butikscheferna (B1). Att kunden kan handla räntefritt på kredit i franchisetagarens butiker kan vara ett exempel. Andra exempel är räntefria köp eller köp på leasing, banken litar mer på företaget p.g.a. de känner till franchisegivaren och vet att konceptet fungerar.

(19)

4.3.3 Om hela kedjan hade samma bank

Intervjupersonerna fann det lite svårt att besvara den hypotetiska frågan om det skulle vara bra om hela kedjan använde samma bank. "Det är svårt att säga, vi har ju inte samma bank" - säger intervjupersonerna (A1, A2, A3, A5). Absolut majoritet (nio intervjupersoner) av referenterna tycker dock att det skulle påverka deras verksamhet positivt. Hälften av intervjupersonerna (A1, A2, A5, B1, B4) svarade utan tvekan att det vore en fördel för deras företag p.g.a.

storskalfördelar. Fyra utav kvarstående var lite tveksamma (A3, A4, B3, B5), de svarade intuitivt att det vore positivt och sedan utvecklade de sina tankar. Tänkbara fördelar av att använda samma bank kan sammanfattas som följer.

1. ”Det är klart att det skulle vara en fördel om alla hade samma. Om alla i kedjan skulle ha samma bank, då skulle vi utgöra en stor kund för banken. Då skulle vi få bättre avtal som storkund, storfördelar brukar ju vara bra” (A1, A2, A3, A4, A5, B1, B3, B4, B5).

2. ”Det vore en bra relation med banken. Det är viktigt att man bygger upp personliga relationer, och sen kunde man kanske få fram förmånligare lån och förmånligare villkor om man hade samma bank” (A3, A5, B5).

3. ”Det skulle kanske vara bra att vara kund i två banker samtidigt. Man skulle kunna göra säkrare för både banker och oss, genom att man sprider sina kostnader och intäkter” (B4).

En referent (B2) tycker att det inte skulle ha någon markant positiv betydelse, det spelar inte någon roll om hela kedja hade samma bank, enligt hennes åsikt. En annan intervjuperson (A4) tycker att det fungerar mycket bra som det är nu, det är inte säkert att det kan bli bättre med en gemensam bank. Samtidigt tycker han att det åtminstone inte skulle vara något hinder om alla hade samma. Det viktigaste, enligt denna informant (A4), att man inte förlorar frihet att bestämma själv när man har samma bank. "Det är viktigast att man sköter allt själv så att det går bra, för att det är egna pengar det handlar om", säger han. Samma intervjuperson (A4) tycker att det behövs mycket mer än bra villkor för att han skulle acceptera förslaget att bli kund i en gemensam bank: ”Det finns mycket mer än bara förmånliga villkor. Till exempel, det är viktigt hur bra man kommer överens med banken, hur bra de förstår mig”.

(20)

5 Analys

5.1 Krav på bank – inga tydliga skillnader

Attraktiva avtalsvillkor är viktiga för samtliga tillfrågade personerna. Som nummer ett togs dock i flertalet fall upp bra relationer med banken. Båda franchisegivarna samt sex utav tio franchise- tagarna tog upp dessa som deras främsta krav på sin bank. Franchisegivarna prioriterar således bra relationer framför alla övriga krav medan svaren från franchisegivarna varierar. Tagarna tog även upp bra avtalsvillkor, bra service och förmåga att tillfredställa behov som deras främsta valkriterie.

Utifrån dessa resultat kan man inte påstå med säkerhet att bra bankrelationer är mer viktiga för franchisegivare. Antal franchisegivare är mindre än antal franchisetagare och därför går det inte att jämföra data kvantitativt. Det behövs mer undersökning för att jämföra hur franchise- givare och tagare rangordnar olika krav på sin bank, att diskutera det ligger utanför ramar av denna undersökning. Däremot, utifrån våra resultat kan man dra slutsats att de krav som franchisegivare och franchisetagare ställer på sin bank liknar varandra. Inga tydliga skillnader mellan franchisegivarnas respektive franchisetagarnas krav på bank har upptäckts i under- sökningen. Goda relationer, personligt bemötande, förståelse och flexibilitet från bankpersonalens sida, attraktiva avtalsvillkor och bra service är de krav som framstår som viktigast för både franchisegivarna och tagarna.

Med referens till undersökningens resultat kan man påstå att bankens franchisekunder ställer samma krav på sin bank i Sverige som de ställer i Australien46. Om kraven gäller för alla banker globalt är oklart, men det finns tydliga likheter mellan våra resultat och resultatet av Blums undersökning i Australien47. Man kan därför påstå att även i Sverige skulle det löna sig om banker satsade mer långsiktiga relationer än på produktutveckling, som Blum påpekar48. Bl.

a. kan skapande av bankprodukter för hela franchisekedjor ses som ett viktigt steg på väg till långsiktiga bankrelationer. Framstår ett produktpaket som lönsamt för hela kedjan, kan franchisegivaren rekommendera produktpaketet till sina franchisetagare. Det är antagligen den

46 Blum 2002

47 Ibid

48 Ibid.

(21)

tanke som banker i Skottland och Storbritannien hade i bakhuvudet när de skapade ”franchise- teams” och utvecklade produktpaketer och finansieringsprogram för hela kedjor. Positiva erfarenheter från utländska banker visar att svenska banker är på rätt väg när de satsar på hela kedjor som kundsegment.

Utifrån fyra franchisetagare som tycker att bankens förmåga att tillfredställa behov är central tillhör tre personer möbelbranschen. Franchisetagare A4 har dessutom nämnt bankens förmåga att ta stora risker och tillhandahålla stora lån som ett specifikt krav förknippat med företagets verksamhet. Även Franchisegivare A påpekar att deras kedja ”binder mycket pengar i lager”, vilket leder till stort kapitalbehov vid uppstart av nya enheter. Kan dessa intervjuresultat vara ett tecken på att företag inom möbelbranschen har mer krävande behov jämfört med tryckeribranschen?

Å ena sida kan krav om risktagande och större lån knappast betraktas som specifikt, för att varje utlåning är förknippad med risk. Å andra sidan, är möbler den typ av vara som kräver stora kapitalbindningar i lager. Banken tar på sig större risk vid utlåning till möbelföretag än vid utlåning till t ex livsmedelföretag, för att då handlar det om större belopp. Ur denna synvinkel kan krav på stora lån och risktagande ses som ett specifikt krav förknippat med möbelbranschens karaktär. Resultat av denna undersökning tyder på att det kan finnas en koppling mellan typ av bransch och företags krav på sin bank. Det behövs dock mer forskning inom området, denna diskussion ligger utanför ramar för denna undersökning.

5.2 Begränsat samspel

Blum påpekar rättvist att närmare relationer mellan en kedja och en bank kan underlätta för bankerna när det gäller proceduren av kreditprövning samtidigt som det skulle underlätta och förkorta proceduren för franchisetagaren49. I Sverige har man i dagsläget inte gått särskilt långt i utveckling av nära relationer mellan kedjor och banker. Trots att samtliga tillfrågade franchisegivarna tycker att det är positivt med franchisegivarens stöd vid tagarens ansökan om lån och vid kontaktknytning med banken, handlar det om enstaka ringa fall, enligt undersökningens resultat.

Franchisegivarens rekommendationer av sina bankkontakter och hjälp vid låneansökan vid

49 Blum 2002

(22)

uppstart av en ny franchiseenhet är de enda beröringspunkterna mellan franchisegivarens och tagarens bankrelationer, enligt intervjuerna. Enligt samtliga referenter kan franchisetagaren även få franchisegivarens hjälp i de fall när tagaren själv vänder sig till givaren, vilket stämmer överens med franchiseavtalets föreskrifter50. I övrigt anger samtliga referenter att franchsietagarna är självständiga bolag, de sköter själva sina bankrelationer och fattar självständigt finansiella beslut. Ingen av de tillfrågade personerna har angett at franchise-givaren har försökt att påverka på något sätt deras val av bank, inte heller har någon angett att franchisegivaren påverkar tagarnas nuvarande bankrelationer. Något djupare samspel av bank- relationer mellan franchisegivarna och franchisetagarna har således inte framkommit i denna undersökning.

Svenska franchsieföreningens uttalande om att en kedja består av ”separata och oberoende företag”51 stämmer således även i frågan av bankrelationer, enligt resultat av denna undersökning. Franchisitagarens begränsade frihet i vissa frågor kan dock ses som nackdel för franchisetagarens del52. Franchisetagare A4:s starka uttalande om att "det handlar om egna pengar" gör det tydligt att franchisetagarna är måna om att inte förlora sin frihet i finansieringsfrågor. Att det inte finns något djupare samspel i parternas bankrelationer kan bero på det faktum att franchisegivare och tagare först och främst är separata företag trots nära samarbete, och inte vill förlora sin frihet i de frågor som har direkt koppling till vinst.

Blum påpekar dock att det är möjligt och t o m viktigt för franchisegivare och tagare att tillsammans samarbeta med banken i syfte att underlätta finansiering av kedjans verksamhet53. Detta samarbete blir lyckat om banken tar hänsyn till kedjans ”inre effekter”54. Franchisegivarens och franchisetagarnas samspel, när givaren underlättar kreditprövning för tagaren kan tänkas vara ett exempel på ”inre effekter”. Efter att franchsiegivare och franchisetagare har samverkat (slutit franchiseavtalet), blir tagarens relation med banken påverkad (kreditprövning underlättas).

Genom att ta hänsyn till varumärkets styrka tar banken hänsyn till de ”inre effekterna” inom ett franchiseförhållande. Det sker dock på relationsnivå, utan någon formell regel om det. Om banken tog hänsyn till ”inre effekterna” av korporativa kunder genom att standardisera vissa

50 Sagell & Carlsson 2005

51 www.svenskafranchiseforeningen.se

52 Sagell & Carlsson 2005

53 Blum 2002

54 Harrison 2000

(23)

moment, skulle det underlätta samarbetet med kunderna55. Produktpaket skapade för att passa behov hos en hel franchisekedja kan vara ett exempel på standardisering.

5.3 Samma bank – positiv syn

Franchisegivarna och franchisetagarna ser på användandet av samma bank ur olika synvinklar.

Franchisegivarnas intäkter beror på hur bra det går för alla kedjans enheter, därför tänker de i mer generella termer jämfört med franchistagarna. Sagell & Carlsson påstår att för franchisegivarens del är franchising är ett snabbt sätt att expandera56. Ur detta perspektiv blir det tydligt att franchisegivaren är intresserad av kedjans gemensamma lönsamhet framför allt. En gemensam bank för en hel kedja skulle innebära skalfördelar för franchisegivaren vid inköp av tjänster.

Intervjuerna bekräftar att franchisegivarna tänker långsiktigt och storskaligt. De båda franchisegivarna är övertygade om att hela kedjan skulle kunna få ännu bättre avtal med en gemensam bank p.g.a. skalfördelar. Storskalfördelar kan leda till högre lönsamhet för varje enskild enhet och för hela kedjan på lång sikt, vilket är det viktigaste ur franchisegivarens perspektiv. Därför tycker de att det vore bra för hela kedjan att använda en och samma bank. ”Det är kedjans lönsamhet som är viktigast, målet med själva verksamheten”, enligt franchisegivare A:s egna ord.

Franchisetagarnas åsikter varierar beroende på om man är kund eller inte i franchise- givarens bank. De franchisetagare som använder givarens bank, tycker att man får bästa villkor där och tror därför att det vore bra om hela kedjan använde samma bank. De som inte har samma bank som franchisegivaren (eller inte vet vad givaren har för bank) (A1, A3, A4, A5, B2, B3, B4, B5) är tveksamma. För dem skulle det eventuellt handla om att byta bank, vilket de helst vill slippa med tanke på bra fungerande nuvarande bankrelationer. Harrison påstår att bankkunder behöver ”stora skäl” för att byta bank57.

Trots det visar undersökningen att alla referenter, förutom B2 och A4, tycker att det vore positivt med en gemensam bank för en hel kedja. Samtliga franchisetagare i möbelbranschen samt alla franchisetagare inom tryckeribranschen förutom en (B2) tog upp attraktiva avtalsvillkor som en tänkbar fördel. Två franchisetagare utav fem inom tryckeribranschen nämnde förbättrade

55 Blum 2002

56 Sagell & Carlsson 2005

57 Harrison 2000

(24)

relationer med banken som en tänkbar positiv konsekvens. Enligt franchisetagare B4 skulle användning av ytterligare en bank förutom hennes nuvarande bank vara ett bra sätt att sprida risker. Hon tycker att det är positivt överhuvudtaget med användning av flera banker samtidigt för att då slipper man att ”ha alla ägg i en påse”, enligt hennes uttryck.

B2 ser inte stora skillnader mellan att använda hela kedjans bank eller en annan bank.

Enligt hennes åsikt, "handlar frågan inte om det är gemensam bank eller inte, det handlar om att få bästa pris och de bästa avtalen, sen bryr jag mig inte om det var jag som förhandlade fram dessa eller kedjans ledning". Denna referent tycker att företagets val beror helt och hållet på hur attraktiva alternativ man har. B2:s uttalande tycks vara ett belysande exempel på skillnaden mellan franchisetagares och franchisegivares tänkesätt. Som diskuterats ovan tänker franchisegivarna mest i termer av hela kedjans lönsamhet, medan tagarna tänker i termer av sin egen enhets lönsamhet58.

A4 tycker att det i stort sett blir positivt med en gemensam bank, detta dock under förutsättning att man inte förlorar sin frihet i finansiella beslut. Undersökningen har bekräftat att franchisetagare och franchisegivare är separata och oberoende företag. Den har även visat att franchisegivarna är medvetna om att övergång till användning av en och samma bank endast kan ske genom företags frivilliga beslut. Bl. a. påpekar franchisegivare B i sin intervju att det behövs mycket attraktiva avtalsvillkor för hela kedjan för att alla skulle bli kund i samma bank. I detta fall förefaller det att bankernas och franchisegivarnas intressen sammanfaller, de är båda intresserade av att hela kedjan blir kund i samma bank. Det finns dock ett hinder på väg i form av franchisetagarnas osäkerhet i denna fråga, vilket denna undersökning visar.

För denna del av undersökningen är det märkligt att båda franchisegivarna och tagarna generellt sett pratar om en gemensam bank i positiva termer. Båda franchisegivarna och de flesta av franchisetagarna pratar om storskalfördelar som leder till bättre avtal samt om bättre bankrelationer som eventuella följder av en gemensam bank för en hel kedja. Franchisegivarna ser positivt på en eventuell övergång till en gemensam bank för en hel kedja medan det finns en hel del tvekan och osäkerhet från franchisetagarnas sida. Bra fungerande gamla bankrelationer kan eventuellt bromsa kedjans övergång till användande av en gemensam bank.

58 Sagell & Carlsson 2005

(25)

6. Avslutning

6.1 Undersökningens resultat

Undersökningen har upptäckt att det inte finns några tydliga skillnader mellan franchisegivarnas och franchisetagarnas krav på sin bank som kan kopplas till deras roll i franchiseförhållandet. De krav som franchisegivarna och franchisetagarna ställer på sin bank liknar varandra. De viktigaste kraven är bra bankkontakt, attraktiva avtalsvillkor, bra service samt bankens förmåga att tillfredställa kundens behov. Dessa krav stämmer överens med resultat av Blums undersökning i Australien, vilket kan vara ett tecken på att dessa krav gäller globalt. Det behövs dock mer forskning inom området.

Dagens marknadsföringsfilosofi syftar till att utveckla starka sociala och ekonomiska förbindelser med kunder. Utifrån det faktum att bra bankkontakt står som nummer ett på listan av de flesta tillfrågade personerna, kan man dra slutsatsen att dagens marknadsföringsfilosofi fungerar väl. Etablering av produktpaket för hela kedjor kan vara ett till steg på väg till utveckling av långsiktiga relationer med franchisekunder. Paketerade produkter för hela kedjor skulle bidra till att öka kedjornas lönsamhet, samtidigt som de kan hjälpa till att standardisera vissa moment i bankernas behandling av franchisekunder.

Ett bonusresultat som har kommit fram i denna undersökning är att det kan finnas en koppling mellan typ av bransch och företags krav på sin bank. I synnerhet, visar resultaten att inom möbelbranschen kan det finnas något större kapitalbehov både vid uppstart av verksamhet och eventuellt senare när företaget redan är i drift jämfört med tryckeribranschen. Det krävs vidare forskning inom detta område.

Inget djupare samspel mellan parterna inom franchiseförhållandet har upptäckts vad gäller parternas finansiella beslut och deras bankrelationer. Franchisegivare och franchisetagare är separata och oberoende företag även i dessa frågor. Samordning av deras bankrelationer är begränsad till enstaka fall då tagaren vänder sig till givaren för hjälp, bl. a. med låneansökan vid uppstart av verksamhet. Begränsat samarbete kan tänkas bero på att franchisetagarna inte vill förlora sin frihet i de frågor som har direkt påverkan på vinst. Franchisegivarna är medvetna om det och tar hänsyn till det i vidare planering av sina bankrelationer.

Franchisegivarna ser positivt på att använda samma bank för hela kedjan. För kedjan skulle

(26)

det innebära storskalfördelar, sänkta kostnader och på lång sikt ökad lönsamhet. Även frananchisetagarna ser fördelar med att använda en gemensam bank. De tänkbara fördelarna är bättre avtalsvillkor p.g.a. storskalfördelar, bättre service p.g.a. närmare relationer samt möjlighet att sprida risker. Det råder dock en hel del osäkerhet bland franchisetagarna. Framför allt är det avgörande för dessa att behålla självständighet i finansiella beslut. Dessutom finns det en bromsande faktor i form av bra gamla kontakter med en annan bank.

I stort sett är det avtalsvillkor som är viktiga för franchisetagarna, det spelar inte så stor roll vilken bank som tillhandahåller tjänsterna. För att kedjan ska ha möjlighet att ta del av en gemensam bank, behövs det mycket attraktiva avtalsvillkor i kedjans gemensamma bank för att locka franchisetagarna.

6.2 Förslag på vidare forskning

1. Vilka krav på bank ställer franchisegivare respektive franchisetagare i olika länder 2. Hur typ av bransch påverkar en franchisekedjas krav på bank

(27)

Referenser

Litteraturkällor

Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund 2000

BDO Revision AB, Franchising som egen “företagarform”. Elanders Novum AB, Göteborg 2001

Blum, Jeff, Financing:how lenders evaluate your franchise; what can a franchsieorganization de to ensure that it will be able to grow in good times and bad. Franchising World, 10 october 2002 Engström Anders, Fernlund Anders, Ottoson Mats, Edvardsson Gustav, Brodén Perc,

Franchising i praktiken. Studetnlitteratur, Lund 2005

Ennew, Christine T, Nigel Waite, Marketing Financial Services: An International Guide to Principles and Practice. Oxford, Butterworth-Heinemann

Harrison, Tina, Finanscial Services Marketing. Harlow, Pearson Education Ltd 2000

Kotler Philip, Armstrong Gary, Saunders John, Wong Veronica, Principles of marketing. Rotolito Lombarda, Milan 1999

Nyberg, Renar, Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet.

Vasa: Edutime 1999

Sagell, Dan Michael, Carlsson, Pål, Praktisk handbok för franchisegivare och franchisetagare.

Björn Lundén Information 2005

Shibo, Li, Baohong, Sun, Wilcox, Ronald T, Cross-selling sequentially ordered products: en application to consumer banking services. Journal of marketing research, Volume XLII, May 2005

Štenšova, Ing.Antonia, Financing franchising. BIATEC, Volume XII, 1/2004

Söderlund Segmentering- Om marknadsföring på fragmenterade marknader". Liber Ekonomi, Malmö 1998

Internetkällor

Hemsidor till de intervjuade kedjorna

Svenska Franchiseföreningen, 2006: Franchising.

http://www.franchisenet.net

Svenska Franchsieföreningen, 2006: De europeiska etiska reglerna.

http://www.franchiseforeningen.se

(28)

Bilagor

1 Intervjumall 29

2 Lista med telefonsamtal 30

(29)

Intervjumall

1 Bankrelationer

1. Vad påverkade ert val av bank?

2. Vad har du för kriterier nu?

3.Har ni några specifika krav på banken, förknippade med just er verksmhet?

3. Vad är det för krav?

4. I vilken utsträckning uppfyller er bank dessa krav/behov?

5. Använder du samma bank som privat person?

2 Samspel, påverkan, samarbete

6. Använder dina FT samma bank som du? (Använder din FG samma bank som du?) 7. Samordnar ni era bankkontakter på något sätt med din FT/FG?

8. Vilka rutiner har ni samordnat?

3 Syn på att använda samma bank

9. Skulle det påverka er verksamhet om hela kedjan hade samma bank?

9. På vilket sätt?

10. Finns det något som ni upplever som svårt vad gäller dina bankrelationer?

(30)

Lista med telefonsamtal

Intervju med kedja A

Franchisegivare A - 14 december, 2006 Franchisetagare A1 - 19 december, 2006 Franchsietagare A2 - 18 december, 2006 Franchsietagare A3 - 15 december, 2006 Franchsietagare A4 - 15 december, 2006 Franchsietagare A5 - 16 december, 2006

Intervju med kedja B

Franchisegivare B - 18 december, 2006 Franchisetagare B1 - 19 december, 2006 Franchisetagare B2 - 20 december, 2006 Franchsietagare B3 - 20 december, 2006 Franchsietagare B4 - 20 december, 2006 Franchsietagare B5 - 14 december, 2006

References

Related documents

När kunden har problem eller av någon annan anledning har behov av att kontakta banken anser en majoritet av respondenterna att det är viktigt att kunna nå banken via telefon.. Även

När det gäller huruvida banken skall inrikta sig på att kommunicera egenskap eller fördel/innebör vid ett erbjudande anser respondenterna att detta beror på erbjudandets

grundläggande tolkningen av lean är densamma på samtliga banker, det vill säga hitta spill, lösa problem och ständigt förbättra organisationen. Två av bankerna har ungefär samma

För större korn är även sannolikheten högre att det finns svaghetsplan och sprickor än för mindre korn och resonemanget leder till att större korn kan ge upphov till

Internprissättning används som en bas i all prissättning, detta bland annat för att skapa en förståelse hos medarbetare för att pengar kostar och att hänsyn måste

Det finns inga mallar för att kunna uppmuntra alla medarbetare på SEB till att vara kreativa och detta bör inte heller eftersträvas då alla är olika individer och därför krävs

teras bland äldre yrkesmän, men inte länge till, ty några nya utbildas inte, eftersom det industriella byggandet inte längre har behov av specialitéer, som ännu för

Når jentene forteller om hva som bidro til at de kom i en situasjon der de utøvde vold mot en annen jente, forklarer de ofte at denne jenta hadde satt ut rykter, eller, for å