Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017-2018

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskoleverksamhet

Ansvariga för planen

Likabehandlingsgruppen, bestående av en pedagog från varje avdelning.

Emma Kallerdahl, förskolechef, Angelica Stranne, utvecklingspedagog.

Vår vision

Alla människor är olika, men lika bra.

"En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden om vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen". (LPFÖ98/10 SID 4.)

Planen gäller från

2017-10-15

Planen gäller till

2018-10-15

Läsår

2017-2018

Barnens delaktighet

Barnen är delaktiga genom att vi tar fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. I analys och reflektioner är syftet att

synliggöra barns perspektiv. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar.

Barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att vi behandlar ämnet tillsammans i

barngruppen, i samtal, aktiviteter och litteratur. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola.

(3)

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utveckling- och uppföljningssamtal samt föräldramöten.

Pedagogerna har presenterat årets plan på föräldramöte, där föräldrar har haft möjlighet att komma med tankar, innan den fastställts.

Vi strävar efter att ha en god kommunikation med hemmet för att föräldrarna skall känna sig delaktiga i alla delar av vår verksamhet.

Vi strävar också efter att alla vet var planen finns och vi uppmuntrar till att de kommer med förslag och åsikter.

Personalens delaktighet

Alla pedagoger har varit delaktiga i att kartlägga eventuella risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med hjälp av en enkät. Likabehandlingsgruppen en har sedan samlat in

material, sammanställt och analyserat resultatet, för att sedan skapa förebyggande åtgärder.

Likabehandlingsgruppen har även reflekterat kring vilka främjande insatser man tror att förskolan behöver.

Förankring av planen

Genom kontinuerliga träffar i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad, har vi spridit vidare information till arbetslagen med reflektioner.

Likabehandlingsgruppen och utvecklingspedagog har vid gemensamma träffar informerat om olika delar i likabehandlingsarbetet;

Introduktion och kartläggning på APT maj 2017.

Presentation av övergripande resultat i juni 2017. Presentation och samtal kring förebyggande åtgärder på APT september 2017. Fortsatt förankring av planen i sin helhet på APT oktober 2017. Vi kommer att föra löpande samtal kring vårt likabehandlingsarbete vid APT och ALT under året.

Vårdnadshavare: Presentation av planen med inbjudan till diskussion under föräldramöte.

Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig att läsas i hallen på förskolan samt på kommunens

(4)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Pedagogerna har suttit i arbetslagen och utvärderat de förebyggande åtgärdernas resultat på respektive avdelning utifrån givna frågeställningar.

Förskolechef och utvecklingspedagog har sedan tagit del av utvärderingarna och reflekterat över om man behöver arbeta vidare med några delar eller om målen är uppnådda. De har även kritiskt reflekterat kring metoderna för likabehandlingsarbetets olika delar.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Samtliga pedagoger, förskolechef samt utvecklingspedagog.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Pedagogerna ser att planen har gett barnen större möjligheter till att vara självständiga. De ser också att förhållningssättet i planens innehåll smittar av till andra situationer, så som

påklädningssituationer. Utvärderingen visar även att barn har blivit mer delaktiga i utformandet av förskolans rutiner, och har regelbundet fått komma till tals för de förändringar som sker i

verksamheten. Utvärderingen visar även att de yngsta barnen har fått fler möjligheter att vara självständiga samt ha inflytande över verksamheten.

Samtliga pedagoger upplever att åtgärderna i planen är genomförda.

I utvärderingsarbetet framkommer det att barn och föräldrar skulle kunna bli mer aktivt delaktiga i kartläggningsarbetet.

Årets plan ska utvärderas senast

2018-05-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Årets plan kommer att utvärderas tillsammans med pedagogerna utifrån olika frågeställningar som baseras på den aktuella planen. I likabehandlingsgruppen kommer utvärderingen att sammanställas för att sedan användas vid fortsatt arbete.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Förskolechef, Emma Kallerdahl och Utvecklingspedagog, Angelica Stranne

(5)

Främjande insatser

Namn

Pedagogiskt forum

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet för att utveckla kvaliteteten.

Insats

Det har skapats ett forum där det finns möjlighet att för pedagoger att träffas kontinuerligt i tvärgrupper för att tillsammans reflektera, lära av varandra, diskutera forskning och på så sätt utveckla kvaliteten i verksamheten.

Ansvarig

Förskolechef Emma Kallerdahl. Utv.ped Angelica Stranne

Datum när det ska vara klart

181015

(6)

Namn

Likabehandlingsgrupp

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Skapa förutsättningar för att förskolans pedagoger ska få reflektera och diskutera frågor gällande likabehandling som sedan gör skillnad i vår verksamhet med ett mer medvetet förhållningssätt.

Insats

Ett forum för att skapa möjlighet att fördjupa och utveckla sig inom förskolans likabehandlingsarbete så att vår likabehandlingsplan samt förhållningssätt blir verksamhetsnära. En pedagog per avdelning bildar likabehandlingsgruppen.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl, utv.ped Angelica Stranne

Datum när det ska vara klart

181015

(7)

Namn

Gemensam reflektionstid

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet, både i arbetslaget men även över huset för att utveckla kvaliteten.

Insats

En timma reflektionstid i arbetslaget per vecka utförs på måndagar under dagtid. Alla pedagogers enskilda reflektionstid ligger under samma dag, för att skapa möjlighet att alltid ha en kollega att reflektera med om behov finns.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl, alla förskolans pedagoger

Datum när det ska vara klart

20181015

(8)

Namn

Normkritisk utbildning

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla pedagoger ska få ny kunskap och möjlighet att reflektera kring normkritik i förskolan.

Att få lära av varandra men även skapa en större medvetenhet om vilka normer som formar ens eget förhållningsätt i mötet med andra, samt hur man kan göra istället.

Insats

Vi använder materialet "Så kan det vara". Utbildningen är minst 3 tillfällen under 2017-2018, vi kommer använda oss av gemensamma stunder så som studiedagar och APT.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl; utvecklingspedagog, Angelica Stranne

Datum när det ska vara klart

20181015

(9)

Namn

Likabehandlingspärm

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

På förskolan skall det finnas en likabehandlingspärm med aktuella artiklar, samt tips på litteratur samt arbetsmaterial som rör likabehandlingsarbetet tillsammans med barnen.

Insats

Utvecklingspedagog ordnar en pärm med grundmaterial som hon ställer på förskolan.

Likabehandlingsgruppen är informerade om att komplettera med material som kollegor kan ha glädje och stöd av i utvecklandet av verksamheten.

Ansvarig

Utv.ped. Angelica Stranne samt likabehandlingsgrupp

Datum när det ska vara klart

20181015

(10)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Alla i personalen har på studiedagen i maj 2017, enskilt fyllt i en enkät kring morgonrutinen för att hitta eventuella risker i verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna.

Tankar har samlats in och analyserats av likabehandlingsgruppen som sedan fått fram två förebyggande mål.

Områden som berörs i kartläggningen

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Barnen har varit involverade i kartläggningen genom pedagogernas aktiva och medvetna lyssnande och genom de observationer pedagogerna gjort i verksamheten. Vårdnadshavare är delaktiga i form av de dagliga möten och samtal som sker med pedagogerna på förskolan.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Alla pedagoger har varit delaktiga på studiedag där kartläggningen genomfördes.

Resultat och analys

Kartläggningen visar att förskolans barn till viss del blir bemötta efter könsstereotypa förväntningar.

Analysarbetet visar att det finns behov av normkritisk fortbildning hos pedagogerna för att få ännu mer kunskap om normer och förväntningars betydelse, för att kunna ge barn fler möjligheter att få utveckla sina egna personligheter.

Kartläggningen visar även att pedagogerna behöver reflektera kring sina rutiner vid samtal som berör

"vuxenfrågor". Det kan vara praktiska saker mellan pedagoger eller mellan förälder och pedagog. I analysarbetet har pedagogerna reflekterat kring att det kan finnas risk att barnen blir påverkade av vuxnas samtal mellan varandra och att deras perspektiv behöver synliggöras i utformandet av rutiner samt förhållningssätt.

(11)

Förebyggande åtgärder

Namn

Könsidentitet

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Inte förstärka traditionella könsroller när barnen kommer till förskolan.

Åtgärd

Pedagogerna bekräftar barns ankomst utan att uppmärksamma kläder, utseende eller vad barnet biologiskt tillhör för kön.

Kompetensutveckling och gemensamma reflektioner för pedagogerna om hur vi förstärker normer kring kön och könsidentitet vid regelbundna tillfällen.

Motivera åtgärd

I enkäten framgick det att det är vanligt förekommande att pedagoger uppmärksammar vad barn har för kläder när de kommer till förskolan. Anledningarna är olika, ofta är det för att bekräfta barnen i något som de själva ger uttryck för. I analysarbetet har vi reflekterat kring hur vi kan komma ifrån detta då vi ser att det inte bara får positiva konsekvenser.

Ansvarig

Alla pedagoger på förskolan

Datum när det ska vara klart

20181015

(12)

Namn

Struktur för inkluderande samtal

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

När barn börjar sin dag på förskolan vill vi att de skall känna att de och deras behov ligger i centrum för pedagogers uppmärksamhet. Vi vill att våra första samtal skall vara med och forma dagen – positiva och förväntansfulla.

Åtgärd

Barnen får tid och utrymme för att börja dagen som de behöver. Pedagogerna leder inkluderande samtal med barnen.

Pedagogerna reflekterar över sina rutiner för "vuxenprat" där barns perspektiv ska synliggöras och lyftas.

Motivera åtgärd

Det framkommer i enkäten att pedagogerna i vissa situationer under morgonrutinen, för samtal kring praktiska frågor mellan pedagogerna. I analysarbetet har pedagogerna reflekterat kring att det kan finnas en risk i hur barnen kan bli påverkade av pedagogernas samtal mellan varandra

Ansvarig

alla pedagoger på förskolan

Datum när det ska vara klart

20181015

(13)

Rutiner för akuta situationer

Policy

I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av pedagogers och barns tankar om trygghet på förskolan.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning.

Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Emma Kallerdahl.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna.

1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen.

2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar

dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet.

3. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev. andra åtgärder sätts in.

4. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts.

5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar.

6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

(14)

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med förskolechefs chef.

Rutiner för uppföljning

se ovan

Rutiner för dokumentation

se ovan

En gemensam mall för dokumentation (utredning och anmälan) finns i kommunen.

Ansvarsförhållande

se ovan

(15)

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar

(16)

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

(17)

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]

• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.

Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i

(18)

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens

proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.

Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

(19)

• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.

[trakasserier]

• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika

sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]

(20)

ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola/skola:

Avdelning/grupp/klass: Ansvarig pedagog/lärare:

Anmälare:

Beskrivning av händelsen:

(21)

Inlämnat till förskolechef/rektor (datum):

Rektor översänder anmälan till avdelningschef inom ett dygn från inlämnad anmälan.

Huvudmannens anteckningar:

Huvudmannens underskrift: