Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan

och årlig plan mot kränkande behandling

Timmerslätts förskola

HT 2018 – VT 2019

Innehållsförteckning

Sid.

Vision 3

Inledning/Bakgrund 3

Lagar som styr likabehandlingsarbetet 4

Definitioner 6

Uppföljning och utvärdering 7

Främjande arbete 9

Kartläggning och analys 12

Identifierade riskfaktorer 12

Förebyggande arbete 13

Åtgärdande arbete 15

Rutiner för akuta och åtgärdande arbete 16 Organisation och ansvarsfördelning 18

Delaktighet och inflytande 18

Dokumentation 18

Kommunikation och förankring 18

Bilagor

 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO

 Schematisk bild av likabehandlingsarbetet.

 Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete samt viktiga datum.

 Furulunds förskolors årshjul för likabehandlingsarbetet

 Blankett: Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

 Blankett: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Vision

När barnen lämnar förskolan ska de ha med sig många upplevelser och erfarenheter av en trygg miljö.

Olikheter är en tillgång och var och en är unik.

Respekten för allas lika värde är levande i mötet mellan människor.

”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska motverkas.”

(Förordning om läroplan för förskolan, utfärdad den 23 augusti 2018, s.2.)

Inledning

Furulunds förskolor ligger i Partille kommun. I området finns fyra kommunala förskolor:

Timmerslätts förskola, Fridåsens förskola, Hyggesvägens förskola och Nävervägens förskola.

Denna plan omfattar verksamheten på Timmerslätts förskola

,

Ansvarig är förskolechef Sandra Hultberg

I området finns en övergripande likabehandlingsgrupp som leds av Sandra Hultberg,

förskolechef och Ulf Hammer, utvecklingspedagog. I gruppen finns representanter från alla arbetslag från Furulunds fyra förskolor. Timmerslätts förskolas representanter är

Malin Bjurquist, Jenny Gustavsson, Anneli Berger Todelius och Anna Nökleby.

Lagar som styr likabehandlingsarbetet

Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling.

Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola.

Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan/ Aktiva åtgärder för att främja allas lika rättigheter, motverka och förebygga diskriminering och trakasserier, samt en årlig plan mot kränkande behandling.

I planerna ska det framgå hur förskola och skola ska arbeta med att:

 Främja likabehandling

 Förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling.

 Upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg.

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska:

 undersöka om det finns risker för diskriminering – inklusive trakasserier och sexuella trakasserier – eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter

 analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts

 åtgärda – genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter

 följa upp och utvärdera arbetet

Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande.

Barn och elever är skyddade från diskriminering och trakasserier som har samband med:

 kön

 könsidentitet eller könsuttryck

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsnedsättning

 sexuell läggning

 ålder

Skollagen (2010:800)

Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;

• Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

• Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

• Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska

innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

• Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)

Två lagar – en plan.

Varje år ska två planer upprättas:

En likabehandlingsplan/aktiva åtgärder för att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter samt motverka och förebygga diskriminering och trakasserier. (3 kap, 16§

diskrimineringslagen 2008:567).

En plan mot kränkande behandling (6 kap. 8§ skollagen SFS 2010:800).

Denna plan är utarbetad så att den uppfyller kraven för bägge lagarna, vilket innebär att vi slagit ihop de två planerna till en plan.

Definitioner

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering.

Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,

könsidentitet eller könsuttryck och ålder, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad,

trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av föregående års plan ht17–vt18

Föregående års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har följts upp

regelbundet med utgångspunkt i förskoleområdets årshjul för likabehandlingsarbetet och som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger i arbetslagen har varit involverade i detta arbete.

Barnen har varit delaktiga genom samtal och reflektion utifrån den pedagogiska dokumentationen.

Vårdnadshavare har fått möjlighet till delaktighet genom information om

likabehandlingsarbetet på föräldramöte, i ett områdesövergripande brukarråd eller genom kartläggningssamtal där en dialog förts om barnets trivsel och trygghet på förskolan, både utifrån vårdnadshavares och förskolans perspektiv.

Sammanfattning av utvärderingen av föregående års plan ht17–vt18

 Vi ser fördelar av att vara aktiva pedagoger som är lyhörda. Vårt mål är att alltid utgå ifrån varje barns behov och förutsättningar, samt att vårt förhållningssätt ska präglas av öppenhet, nyfikenhet och intresse för barns åsikter och olikheter.

 Vi arbetar aktivt med att utforma verksamheten så att den blir rolig, trygg och lärorik för alla barn på vår förskola.

 Vi ser stora fördelar med att dela upp barngruppen så ofta det går, detta leder till att vi skapar bättre förutsättningar för att uppmärksamma varje barn. Vi har sett att konflikterna har minskat och att barnen blir fortare trygga i mindre gruppkonstellationer.

 I utvärderingarna framgår att vi behöver kartlägga vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna.

Exempelvis vilka böcker, material vi erbjuder barnen.

 Vi behöver diskutera värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet.

 Vi pedagoger måste hela tiden fortsätta att föra en dialog om och utveckla

förhållningssätt som främjar likabehandling och som motverkar fördomar som kan leda till diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Vi ser det som en viktig process som måste pågå kontinuerligt och även inkludera samtal i

arbetslagen om barnsyn.

 På äldrebarnsavdelningarna tycker pedagogerna att de kommit långt i vårt främjande arbete. De anser att barnen har blivit mer självständiga och ställer mer frågor och har ökat sin förståelse för att vi pedagoger är intresserade och lyhörda för deras intresse och nyfikenhet.

 De ställen på vår utemiljö där vi tidigare sett en risk för eventuell kränkning har vi sett över och förändrat.

 Vi har genomfört barnkonferenser där vi kartlägger behov både på individ-och gruppnivå, vilket inte bara innebär att vi fått en bra inblick över varje barns trygghet och behov, utan även gjort alla arbetslag mer delaktiga i varandras verksamheter. Vårdnadshavare har fått möjlighet till större delaktighet genom kartläggningssamtalen.

 Vi pedagoger fortsätter att hitta egna strategier för att lära känna alla barn på förskolan för att skapa mer förståelse för olika barn och barngrupper. Detta underlättar och ger ett bättre kollegialt lärande vid våra barnkonferenser.

 Vi arbetar regelbundet med att ge alla barn samma möjligheter att utvecklas på lika villkor utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vid behov har vi, i samråd med vårdnadshavare, anlitat stöd av specialpedagog och psykolog från utbildningsförvaltningens enhet –Kvalitet, stöd och utveckling-

Uppföljning av årets plan

Årets plan ska följas upp och utvärderas regelbundet i det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med barnen genom reflektion, pedagogisk dokumentation och samtal.

Deluppföljningar ska genomföras genom regelbundna barnkonferenser och tillsammans med vårdnadshavare i kartläggningssamtal där barnets välmående, trivsel och trygghet lyfts upp.

Arbetslagen gör mer strukturerade uppföljningar terminsvis samt kontinuerligt i verksamhetsreflektionen.

Främjande arbete

Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet- eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder hos barnet eller någon anhörig. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Övergripande mål:

Alla barn ska känna sig värdefulla, trygga och respekterade i vår förskola, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning hos någon anhörig, könsidentitet eller könsuttryck samt ålder.

Delmål:

Vi ska öka vår medvetenhet kring normer och ett normkritiskt perspektiv med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

Kompetensutveckling genom kollegialt lärande utifrån litteratur kring normkritik och normkreativitet.

När?

I pedagogiska forum /APT/ del av studiedag under verksamhetsåret.

Kompetensutvecklingen ska ses som ett processinriktat- och långsiktigt arbete.

Ansvarig:

Förskolechef och utvecklingspedagog.

Vid verksamhetsårets slut utvärderas arbetet.

Delmål:

Vi ska bibehålla formerna och strukturen i det systematiska kvalitetsarbetet när det gäller kartläggnings- och utvärderingsarbetet.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Barnkonferenser som sätter fokus på trygghet och lika möjligheter till lärande, utveckling och välbefinnande för alla barn, både på individ- och gruppnivå.

I detta forum kan även frågor lyftas som kan vara aktuella ur ett likabehandlingsperspektiv med koppling till diskrimineringsgrunderna.

När?

Två gånger per termin.

Ansvarig:

Förskolechef, utvecklingspedagog och arbetslag.

Utvärderas terminsvis i samband med utvärdering av planen i sin helhet.

Hur gör vi?

 Kartläggningssamtal/uppföljningssamtal med vårdnadshavare som, utöver barns generella utveckling och lärande med koppling till målen, ska innehålla vårdnadshavares perspektiv och tankar kring sina barns trygghet. Samtalen dokumenteras och används som del i det kontinuerliga kartläggningsarbetet.

När?

Uppföljningssamtal genomförs efter inskolning.

Kartläggningssamtal under HT-18 enligt årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet (se bilaga).

Ansvarig:

Arbetslagen

Utvärderas i samband med terminsutvärdering i januari-19.

Hur gör vi?

 Systematiskt kvalitetsarbete i en områdesövergripande likabehandlingsgrupp med pedagoger från varje arbetslag.

När?

Minst 2 tillfällen per läsår.

Ansvarig:

Förskolechef och utvecklingspedagog.

Utvärderas vid läsårets slut.

Delmål:

Vi ska vara aktiva pedagoger som är lyhörda och alltid utgår från varje barns behov och förutsättningar. Vårt förhållningssätt ska präglas av öppenhet, nyfikenhet och intresse för barnens åsikter och olikheter.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

Vi bibehåller och utvecklar vår lyhördhet och vårt förhållningssätt i verksamheten och har en levande och kontinuerlig dialog kring grundläggande barnsyn i ett kollegialt lärande.

När?

Kontinuerligt Ansvariga:

Arbetslaget, utvecklingspedagog och förskolechef.

Delmål:

Vi ska med ett tydligt arbetssätt motverka fördomar som kan leda till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

Vi har en levande och kontinuerlig dialog kring grundläggande barnsyn i ett kollegialt lärande för att synliggöra eventuella dilemman i ett tidigt skede.

När?

Kontinuerligt och vid terminsutvärderingar.

Ansvariga:

Arbetslagen, utvecklingspedagog och förskolechef. Utvärderas vid terminsutvärderingar.

Kartläggning och analys

Kartläggning av verksamhetens fysiska, sociala och pedagogiska miljöer har genomförts i organiserade samtal i arbetslagen och i regelbundna samtal och reflektion tillsammans med barnen utifrån pedagogisk dokumentation, i samband med barnkonferenser, samt genom kartläggningssamtal/uppföljningssamtal kring barnens trygghet och trivsel med samtliga vårdnadshavare.

Identifierade riskfaktorer:

Risker för konflikter som kan upplevas som kränkande är större när många barn befinner sig på samma platser/ytor. Barnen har också uttryckt att det känns otryggt vid vissa platser som när de leker bakom förrådet.

Vi har också upptäckt att det finns en risk för osynliggörande av olika

diskrimineringsgrunder och ett upprätthållande av stereotyper i litteratur, om vi inte granskar innehållet väl.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer som framkommer i

kartläggningsarbetet och tar sikte på att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet ska anpassas till barnens ålder och den aktuella

verksamheten.

Övergripande mål:

Utifrån de riskfaktorer vi uppmärksammar i samband med vår kartläggning av pedagogiska, sociala- och fysiska miljöer, ska vi arbeta förebyggande för att minimera risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Delmål:

Vi ska ha god uppsikt över de platser/lekytor där barnen leker och har egna aktiviteter, i syfte att skapa trygghet och förebygga risker för kränkande behandling eller trakasserier.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

Delar in barnen i mindre grupper i möjligaste mån för att skapa trygghet både inomhus och utomhus.

Tydligare uppsikt och närvaro vid de platser och sammanhang som i kartläggningen identifieras som riskområden. Vi ska vara synliga, närvarande och i ett aktivt samspel med barnen.

Vi tar ett gemensamt ansvar för allas barn och har en aktiv dialog om eventuella konflikthändelser på gården.

När?

Regelbundet och kontinuerligt Ansvariga:

Arbetslagen

Utvärderas kontinuerligt och vid terminsutvärderingar.

Delmål:

Vi ska kartlägga material och litteratur/böcker med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunder.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

Vi går igenom befintlig litteratur på förskolan och tar stöd av frågeställningar ur boken – Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling – (Salmson &

Ivarsson) När?

I samband med verksamhetsreflektion / alternativt på forum för pedagogiskt tema, med koppling till vårt främjande mål kring normkritiska perspektiv.

Ansvarig:

Arbetslag

Utvärderas efter genomförandet och i likabehandlingsgrupp.

Åtgärdande arbete

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Övergripande mål:

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på vår förskola.

Delmål:

Alla vuxna på förskolan ska ha kännedom om och agera utifrån arbetsgången för akuta och åtgärdande insatser.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

Förankring och dialog i likabehandlingsgruppen och på förskolan.

När?

Under HT-18 och löpande när ny personal börjar.

Ansvarig:

Förskolechef, utvecklingspedagog och likabehandlingsansvariga pedagoger.

Utvärderas kontinuerligt under läsåret.

Hur gör vi?

 Revidera det lokala årshjulet kring likabehandlingsarbetet.

Tidpunkt:

HT-18 Ansvariga:

Förskolechef och utvecklingspedagog.

Utvärderas under VT18

Rutiner för akuta och åtgärdande arbete

Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och utvecklingsmässiga förutsättningar och i hög utsträckning ske i samarbete med barnets vårdnadshavare.

När ett barn kränks av ett annat barn

Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av ett annat barn, följs planen nedan.

 Den pedagog, eller annan vuxen i förskolan som upptäcker kränkningar, trakasserier ska genast ingripa och sätta tydliga gränser. Förskolechef informeras.

Ansvariga: Arbetslag

 Förskolechef och arbetslag bedömer graden och karaktären av kränkningar och trakasserier innan förskolechef anmäler händelsen till huvudman.

Ansvariga: Pedagog och förskolechef

 När ett barn har kränkts följer vi upp det med berörda barn. Arbetslaget dokumenterar vad vi har gjort och vad vi ska göra för att förhindra att det upprepas.

Vi pratar med inblandade barns vårdnadshavare och berättar vad som har hänt och vad som har beslutats. Vi dokumenterar samtalen.

Ansvariga: Arbetslagen och förskolechef

 När kränkande beteenden eller trakasserier upprepas och negativa mönster uppstår ansöker vi vid behov, om konsultation och stöd av utbildningsförvaltningens enhet för Kvalitet, stöd och utveckling. En handlingsplan upprättas i samråd med

vårdnadshavare.

Ansvariga: Arbetslag och utvecklingspedagog

 Vi arbetar aktivt med problemen utifrån handlingsplanen som sedan följs upp i ett nytt samtal mellan pedagog-vårdnadshavare. Utvecklingspedagog eller specialpedagog från enheten -Kvalitet, stöd och utveckling- deltar vid behov. Även detta samtal dokumenteras.

Ansvariga: Arbetslag

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barn och föräldrar skall alltid i första hand kunna vända sig till den personal som finns på barnets avdelning.

Man kan även kontakta:

Sandra Hultberg, förskolechef, 031-792 15 20, sandra.hultberg@partille.se Ulf Hammer, utvecklingspedagog , 031-792 95 90, ulf.hammer@edu.partille.se

När ett barn kränks av en vuxen person.

Om ett barn i förskolan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen ska det anmälas till förskolechefen.

1. Händelsen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudman.

2. Vårdnadshavare informeras.

3. Förskolechef/rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet.

Dokumentation görs.

4. Förskolechef/rektor följer upp ärendet med barnet/eleven och dennes vårdnadshavare.

5. Förskolechef/rektor träffar regelbundet den personal som kränkt

barnet/eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar.

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs/rektors chef.

Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet.

Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling

Organisation och ansvarsfördelning

Likabehandlingsarbetet/arbetet med att aktivt motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling organiseras i arbetslagen och alla pedagoger är ansvariga för att arbetet med likabehandling inkluderas i verksamhetens övriga arbete enligt läroplanen för förskolan.

En likabehandlingsansvarig områdesövergripande grupp träffas regelbundet under året och leds av utvecklingspedagog och förskolechef. Gruppen arbetar bland annat med att formulera mål och åtgärder, analysera kartläggningar och följa upp arbetet tillsammans med

förskolechef och utvecklingspedagog.

I fall det råder bristande tillgänglighet samt vid allvarliga och upprepade kränkningar, trakasserier eller diskriminering, tar vi kontakt med utbildningsförvaltningens enhet för kvalitet- stöd- och utveckling för konsultation och stöd.

Delaktighet och inflytande

Barnen är delaktiga utifrån sina förutsättningar och förmågor, genom gemensam reflektion, samtal och dokumentation tillsammans med pedagogerna.

Vårdnadshavare är delaktiga genom kartläggningssamtal, föräldramöten och brukarråd. All personal deltar i kartläggningsarbetet, i genomförandet och i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsarbetet.

Dokumentation

Alla enskilda ärenden då barn upplevt sig diskriminerade eller kränkta i förskolan ska

dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur förskolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut.

Kommunikation och förankring

Likabehandlingsplanen förankras och kommuniceras till all personal på förskolan i samband med att den nya likabehandlingsplanen färdigställs i oktober.

Vårdnadshavare informeras och bjuds in till dialog om likabehandlingsplanen och arbetet utifrån denna i samband med föräldramöten, brukarråd och/eller vid enskilda samtal med en ansvarig pedagog.

Barnen blir delaktiga genom vårt regelbundna värdegrundsarbete och arbetet utifrån planens mål och planerade aktiviteter.

Bilaga 1

Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och

DO

Bilaga 2

Schematisk bild av likabehandlingsarbetet

Bilaga 3

Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete

samt viktiga datum.

Bilaga 4

Furulund förskolors årshjul för likabehandlingsarbete

Bilaga 5

UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola/skola: Läsår:

Grupp/Klass: Ansvarig pedagog/ arbetslag:

Beskrivning av händelsen datum, plats etc.

Inblandade

Vilken typ av kränkning rör utredningen?

Trakasserier som kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder^:

☐

☐

☐

☐

☐

☐

Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund.

Kränkningens uttryckssätt:

☐

☐

☐

☐

☐

☐

Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc.

Åtgärder

Utredning upprättad av

Datum

Planerat uppföljningssamtal

Bilaga 6

ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola: Läsår:

Grupp/klass. Pedagog/mentor:

Anmälare:

Beskrivning av händelsen:

Inlämnat till förskolechef/rektor ^(datum):

Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan.

Huvudmannens anteckningar:

MK 20131001