1 (7)
Slutrapport för projektet
Centrum för lantbrukets biogasföretagande – etapp 1
Datum:2015-08-27
Journalnummer:………
Projekttid: ……….
Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som medger att deras kontaktuppgifter läggs ut i en projektdatabas)
Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 0708290483
...
………..
………..
Slutrapporten kommer att publiceras i en projektdatabas, så att den kan bli till nytta för andra aktörer som arbetar med utveckling av landsbygden.
Du ska därför lämna slutrapporten i elektroniskt format.
1. Projektorganisation:
I projektet har för Hushållningssällskapet Sjuhärad (projektägare) projektledare Karin Eliasson arbetat, Karin har lett projektet samt utfört aktiviteterna som inneburit kontakter med högskolan och studenterna (bilaga 1,4). Ola Hallin på Hushållningssällskapet genomförde försöket med
biogödselspridning inför innovationsdagen (bilaga 2). Caroline Dahren Hushållningssällskapet arbetade med Innovationsdagen (bilaga 3). David Hårsmar på Rådgivarna i Sjuhärad hjälpte till med kommunikation med högskolan avseende biogasanläggningarnas energiförbrukning.
För Högskolan i Borås som också utgör samarbetspartners har Ilona Sarvari Horvath deltagit i projektmöten och i skrivningen av FoU plattformen (bilaga1). Vidare har Maryam Mohseni Kabir som också var anställd på högskolan deltagit i arbetet med torrötningsanläggningen som vi vill gå vidare med att testa.
2. Sammanfattning:
Projektets bakgrund var att man ville sammanföra kunskaper inom områdena Forskning, Utveckling och Innovation för att fokusera på en utbyggnad av lantbruksbaserad
biogasproduktion lokalt i Sjuhärad. Projektet söktes för att påbörja en uppbyggnad av ett kompetenscentrum avseende lantbruksbaserad biogas.
I Sjuhärad finns en stor potential för biogasproduktion, men för att kunna realisera den stora potentialen för biogasproduktion hos Sjuhärads lantbruksföretag behöver dagens forskning utvecklas och anpassas för deras ändamål. Högskolan i Borås är duktiga på förbehandling och produktion av biogas främst från övriga organiska fraktioner (hushållsavfall etc.) en kunskap som i viss mån kan appliceras på lantbruksanläggningar men som även behöver kompletteras med kunskap och rådgivning inom hela värdekedjan.
De positiva effekterna av projektet är det ökade och förtydligade samarbetet med Högskolan i Borås.
Det har inneburit flera konakter med studenter som annars inte skulle ha möjlighet att öka sin kunskap om lantbruk och lantbruksbaserad biogasproduktion. Likaså är det viktigt för
Hushållningssällskapets rågivare och kunder att få möte personer med ett mer vetenskapligt perspektiv på energiproduktion.
Det praktiska har blivit mera tydligt och begripligt för studenter och personal på Högskolan. För lantbruket har vi genom projektet gett mer kunskap till den forskning och utveckling som bedrivs på Rådde. Vi har även kunna koppla ihop erfarenheterna i detta projekt med projektet Klimatsmart nötköttsproduktion för att visa för lantbrukarna fördelarna med t.ex. biogasproduktion av gödsel.
3. Syfte och målgrupp:
Projektets ursprungliga syfte var att påbörja ett centrumarbete för företagande inom lantbruksbaserad biogasproduktion där FoU, rådgivning och innovationer kan bidra till att hela värdekedjan blir mer lönsam. Syftet är också att samverka med forskningsprojektet Samrötningseffekter i
biogasproduktion – Gödsel och energigrödor, Högskolan i Borås samt lokala företag.
Projektet hade enligt projektplan tre målgrupper
Företag i Sjuhärad inom djur och växtodlingsproduktion
Forskare, doktorander och studenter från Högskolan i Borås
Företag som utvecklar biogasproduktion, t.ex. leverantörer av viss utrustning för produktion, distribution, transporter etc.
Projektets syfte anses till stor del vara nått. Projektet har verkligen bidragit till att förstärka samarbete och kunskap mellan lantbruksrådgivare och Högskolan, för de prioriterade områdena. Företag som utvecklar biogasteknik har till viss mån involverats men projektet upplever att vi först i slutet har nått till den nivån där det behövs praktisk
innovationsutveckling. Det steget arbetar vi därför vidare med i framtida projekt.
Projektet har haft kontakt med samtliga målgrupper. Däremot var det svårt att samla lantbrukare som tänkt till biogasdagen. Vid det tillfället hade projektet också bjudit in
biogasföretag som arbetar med teknik och logistik. Tanken var från början att projektet skulle involvera ett teknikföretag i Borås, på grund av stora problem i samverkan lades det arbetet ned. Vi upplevde inte som om företaget förstod de praktiska förutsättningarna som behövs för
att en biogasproduktion ska fungera på gårdsnivå avseende krav på bland annat teknik och lagstiftning.
4. Genomförandeplan och tidsplan:
Projektledning har skett kontinuerligt. Detaljer om aktiviter finns i Projektdagboken. Projektmöten för att etablera samverkan med Högskolan både avseende FoU plan och examensarbeten samt inför innovationsdagen har genomförts enligt nedan.
2013-12-19 Projektmöte
2014-02-19 Projektmöte om torrötning
2014-03-06 Projektmöte i samband med förläsning på högskolan 2014-08-28 Möte om biogasdag på Rådde
2015-03-05 Möte Rådde Ilona och Maryam 2015-03-18 Projektmöte Borås
2015-03-30 Projektmöte med två studenter på Rådde 2015-05-12 Projektmöte Rådde
2015-06-04 Projektmöte Högskolan Borås 2015-07-07 Projektmöte telefon
Examensarbetena och samverkan med studenter har skett 1) under vår/sommar 2014, 2) under våren 2015.
Planering för innovationsdag och genomförande var under våren 2015
FoU planen skrevs under sommaren 2015. Ett första möte för fortsatt samarbete omkring den ägde rum den 24 augusti på Rådde.
Den ursprungliga tidsplanen ser ut enligt nedan. Projektet förlängdes genom kommunikation med Leaderkontoret (2014-11-06) till och med sommaren 2015. Examensarbetena har
genomförts som planterat. Trots att det till en början (2013) var svårt att få studenter som ville göra examensarbeten inom biogasområdet. Det var tydligt att vi behövde träffa studenterna innan (föreläsningar och information om biogas) för att förklara nyttan och kopplingen mellan stad och land. Efter det var det inte svårt att få intresserade studenter.
Figur 1 Ursprunglig tidsplan från projektbeskrivning.
I projektplanen skrev vi om framtida utveckling ” Detta projekt kan medverka till att tydligt skapa ett centrum för lantbruksbaserad biogasproduktion. Kopplingen ska vara stark till befintlig och framtida forskning och utveckling samt till försöksverksamheten på Rådde, där
lantbruksföretag har en naturlig mötesplats. Fokus är även innovationer som ska leda till affär och lönsamma företag med och omkring biogasproduktion. Faller projektet väl ut kommer ytterligare projekt formas för fortsatt utveckling”
Vi tycker detta tydligt beskriver projektets resultat med det tillägget att vi inom projektets ramar inte kommit lika långt inom teknikutveckling som vi planerat. Detta främst beroende på tidsfaktorn och att biogasproduktion på lantbruk haft en svår ekonomisk situation de senaste åren, vilket gjort att drivkraften för utveckling av teknik inte varit så stor. Nu tror vi dock starkt på idén med att utveckla torrötning och kunna testköra en sådan anläggning på Rådde i framtiden.
5. Spridning av projektets resultat:
Resultaten av projektet har spridits externt tack vare kontakten med studenterna. Internt har resultaten spridits i rådgivarorganisationen och det samarbete som byggts upp har gynnat andra projekt
tillexempel den forskning som pågår på Hushållningssällskapet och det projekt som rör klimatneutral nötköttsproduktion. Personal på Hushållningssällskapet som inte direkt arbetar med biogas har fått ökad kunskap genom främst arbetet med Innovationsdagen.
Som projektet upplever det finns det en uppenbar nytta av projektet framförallt för Högskolan som kunnat vidga sin diskussion avseende landsbygdsfrågor inom energi.
6. Projektets finansiering
Budgeterat och utfall för projektet presenteras nedan.
Kostnader Beskrivning År 2013 År 2014
Beräknat belopp
Utfall projektavslut
Löner 0
Projektledning 250 h*309 kr 30 900 46 350 77 250 46968
0
Investeringar 0
0 0 0
Övriga kostnader 0
Lokalhyra 5 100 14 650 19 750
Höskolan Borås 100 tim * 825:- 27 500 55 000 82 500 23925
Övriga parter - köpt
tjänst 50 tim * 750 :- 12 500 25 000 37 500 1500
Innovationsdag
föreläsare 3*10 000:- 30 000 30 000
0 0
Indirekta kostnader 0
0 0 0 Summa faktiska
kostnader 76 000 171 000 247 000 72393
Ideellt arbete - värde 175:-
/tim 0 0 0
Lantbrukare 200 tim * 175:- 100 100 35 000 1225
0 0 0
0 0 0
Övriga ideella resurser 0 0 0
Högskolan Borås 20 tim * 825:- 5 000 11 500 16 500 34650
Övriga parter 20 tim * 750:- 7 500 7 500 15 000
0 Summa ideellt arbete
och ideella resurser 30 000 36 500 66 500 35875
0
Offentliga resurser 0
Egen arbetstid (lön) 0 0
Upplåten lokal 0 0
Utbildning + webportal 0 0
0 Summa offentliga
resurser 0 0 0
0 0 0
PROJEKTETS
TOTALA KOSTNAD 106 000 207 500 313 500 108268
PROJEKTETS BERÄKNADE KOSTNADER
PROJEKTETS VÄRDERADE RESURSER
Som synes så har betydligt mindre tid lagts i projektet än budgeterat. Däremot har Högskolans ideella tid varit stor. Det för att samverkan med studenterna har tagit mycket tid, vilket varit positivt för projektet. Ideell tid för Lantbrukare blev lägre då innovationsdagen ställdes in. Köpt tjänst i samband med innovationsdagen och från övriga parter har inte heller nyttjats i projektet. Sammanfattningsvis har projektet som vi ser det uppnått flera av målen till en minskad kostnad jämfört med budgeterat.
Hushållningssällskapet önskar att inte betala sin medfinansiering på grund av två orsaker.
1) De ideella resurserna både avseende ideellt arbete och övriga ideella resurser utgör mer än hälften av de faktiska kostnaderna, vilket är mer än dubbelt så mycket än vad som var
beskrivet i budget.
2) Hushållningssällskapet har haft kostnader för annonser i HS tidning och i Husdjur samt för utskick och kommunikation. Även för lokaler. Material och transportkostnader avseende gödselförsöket motsvarar ca 2 000 kr. Ingen av dessa kostnader har debiterats projektet.
7. Slutsats och rekommendationer
Vårt projekt har kunnat bygga en fin samverkan mellan studenter och personal på Högskolan i Borås och Hushållningssällskapet i Sjuhärad. Det har lett till ökad förståelse för varandra.
Projektet har även lett till en teknikutveckling inom torrötning som är en av flera viktiga tekniker för att utveckla landsbygdsbaserad biogas. Tekniken lämpar sig speciellt för mindre lantbruk med fasta gödselslag, men skulle även kunna vara ett applicerbart alternativ för andra landsbygdsnäringar t.ex. restaurang verksamhet för att producera egen energi. Tekniken behöver utvecklas och det är det som vi nu tillsammans gör i vår FoU plattform. Detta har tillsammans gett kunskaper till det centrum av kompetens som nu finns på
Hushållningssällskapet inom biogas. Vi har även kunnat koppla ihop detta projekts resultat med arbetet inom projektet Klimatsmart nötköttsproduktion.
Samverkan mellan flera organisationer och parter är alltid svårt det kräver tid och ett driv i
engagemang och upplåtelse av mänskliga resurser. Det kan vara värdefullt att verkligen förankra och förbereda ett samarbete för att det ska fungera så att samtliga är medvetna om behovet avseende olika resurser. Detta är viktigt att tänka på i kommande projekt.
8. Projektets mål
Projektets ursprungliga mål var:
1. Genomföra en innovationsdag
2. Att planera för två examensarbeten, inom lantbruksbaserad biogasproduktion med fokus på substrat-rötrest, i samverkan med Högskolan i Borås
3. Formulera minst tre innovationsområden som är viktiga för att stärka lokalt
företagande inom biogas. Det kan röra sig om: Energiproduktion, Nya produkter (av biogas och teknik) samt marknader. Detta ska kunna utveckla sig till minst två genomförbara projekt.
4. Formulera en FoU plattform för lantbruksbaserad biogasproduktion och
rötresthantering tillsammans med Högskolan i Borås med syfte att möjliggöra ett centrum för lantbruksbaserad biogas.
Första målet om att genomföra en innovationsdag har delvis uppfyllts. Dagen planerades och genomfördes den 23 juni 2015 på Rådde.
Annonsering gjordes i
Hushållningssällskapets tidning
Tidningen Husdjur
Leader Sjuhärads, Maskinringens hemsida, LRFs kalendarium, HS Hemsida och Rådgivarna i Sjuhärads hemsida och Facebook-sida
Samt via direkta e-post utskick
Trots denna annonsering och påminnelser så var vi tvungna att ställa in dagen på grund av för få anmälningar. Det var totalt ca 5 externa personer och vi ville ha minst 10 för att avlöna föreläsaret etc.
Vi genomförde dagen ändå med interna personer på Hushållningssällskapet, Rådgivarna och Högskolan i Borås. Vi skördade och tog del av växtodlingsförsöket som finns med som bilaga 2 och hade en diskussion om projektets fortsatta genomförande.
Det andra målet är uppfyllt. Vid två tillfällen har projektledaren genomfört föreläsningar för studenter på Högskolan i Borås för studenter som gått Energitekning och Bioenergiteknik.
Vid båda tillfällen handlade föreläsningen om lantbruksbaserad biogasproduktion. Tre examensarben är påbörjade och två är avslutade.
Sanna Ståhl som 2014 skrev om energiförbrukning i uppsatsen ”Gårdsbiogasanläggningars egenförbrukning och Shabnam Karimijafari som 2015 skrev ”Enhance biogas production from ley crops and manure by different pre-treatments ” slutligen Andreas Farbotko som 2015 skrev om ”Förbehandling av kogödsel och korn för effektivare biogasproduktion”. Sanna var med Karin Eliasson på gårdsbiogasanläggningar och Andreas och Shabnam använde gödsel och gröda från Rådde för att genomföra studier i sitt examensarbete. Endast Andreas har i skrivandets stund sin rapport godkända på Högskolan, men samtliga har skrivit
examensarbetena och väntar ”bara” på godkännande.
Projektets tredje mål om att formulera innovationsområden jobbar vi tillsammans med högskolan på inom torrötning där syftet är i nästa steg utveckla en torrötningsteknik som vi praktiskt kan arbeta med på Rådde. Flera steg har i projektet gjorts för att fortsätta det arbetet som också finns beskrivet i FoU plattformen. Man kan säga att ett av två innovationsområden är utvecklade.
En FoU plan (bilaga 1) för fortsatt samverkan finns framtagen och vi arbetar praktiskt med den i framtiden. Ett första steg är att tillsammans med andra forskare skriva en artikel
avseende torrötning så att vi har ett kunskapsunderlag till framtida projektansökningar. Målet anses därför vara uppnått.
Indikatorerna är beskrivna i tabellen som hanterar dessa.
9. Bilagor
1. FoU-plattform Hushållningssällskapet Sjuhärad och Högskolan i Borås 2. Resultat av gödslingsförsök Biogasdagen
3. Annonser och inbjudan till Biogasdagen
4. Första sidan på examensarbeten vid Högskolan i Borås 5. Projektpresentation 140331
10. Beskriv det ”mervärde” projektet har åstadkommit i bygden!
Det viktigaste är sannolikt den form för samverkan med högskolan som vi kunnat bygga upp.
Det har varit tydligt att studenterna i Borås inte har så stor kunskap eller ingen kunskap alls om lantbrukets förutsättningar. Inte heller för kopplingen mellan stad och land där man kan arbeta i flera olika perspektiv. Från vår synvinkel är det extra viktigt att kunna delge
studenterna detta. En önskan vore att även tydligare kunna ge den inblicken till hela Borås stad som så tydligt satsar på kretslopp och hållbara stadsdelar, med bland annat ganska ambitiösa miljömål. I den satsningen framåt borde staden även involvera landet!
Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om?
………
Länghem 2015-08-27
………..
Projektledarens underskrift
……….
Karin Eliasson
LAG:s slutkommentar:
...
...
...
...
...………
………
………
………
………
………
………
………
………
Rapporten godkännes.
……….
Ort och datum
……….
Underskrift LAG
Mål Indikator Antal Utfall - kommentar
Det har skapats nya företag på landsbygden och fler arbetstillfällen.
Antal nya eller bibehållna jobb
Antal nya företag
Antal nya företagsnätverk 2 1
Nätverket mellan Högskolan och Hushållningssällskapet är etablerat. Samverkan med innovationsföretaget är inte utvecklat.
Den individuella försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i
näringslivet.
Antal företag som
diversifierat sin verksamhet
1 1
Mycket kunskap har tillförts via samverkan.
Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som
genomförs inom Leader
Antal projekt som syftar till en positiv
befolkningsutveckling Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling Ökat samspel mellan
miljö- natur - kultur- människan.
Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter
1 1
Enligt plan Befintlig basservice ska
hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid
avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar.
Antal projekt som syftar till att öka den lokala
basservicen
Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser.
Antal nya
kommunöverskridande nätverk som tillskapats
1 1
Enligt plan Antal nya mötesplatser och
kulturaktiviteter Kompetensutvecklingstil
lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden.
Antal personer som deltar i kompetensutvecklings- tillfällen som anordnas av icke ordinarie
utbildningssamordnare (utöver
värdskapsutbildningar)
50 50
Innovationsdagen ställdes in men däremot har två
föreläsningar med minst 50 studenter totalt genomförts.
Lokala projekt har växlats upp genom samarbete med andra geografiska områden.
Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden Sjuhärad har stärkt sin
position som turistmål
Antal nya besöksmål Antal nya
övernattningstillfällen, tillgängliga minst 30 nätter per år
Antal deltagare i värdskapsutbildning Boende i Sjuhärads
landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd
Antal deltagare i projekt 4 9
Projektledare och två personer till från HS En rådgivare från Rådgivarna
Två aktiva personer anställda på Högskolan i Borås
Tre studenter Därav ungdomar under 25 år
Därav kvinnor 2 6
Därav invandrare 2
En av studenterna samt en person på Högskolan
Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet!
Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret?
Bra
Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen?
Har inte haft någon direkt kontakt med Länsstyrelsen i detta projektet.
Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap?
Något som du/ni vill rekommendera till andra?
Ja
Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport?
Redovisningen har varit relativt enkel och tydlig. Pärmen hjälper mycket-fortsätt med den.
Mycket stöd från Leader-kontoret och Marie!
Har du/ni något nytt projekt på gång?
Ja, Hushållningssällskapet har flera projekt. Det som tydligast kopplar till detta är det som beskrivs i FoU plattformen där vi nu ska söka nya medel för att praktiskt utveckla torrötning.
För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår.
Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.
