Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen

Höörs kommun: Social sektor • Box 53 • 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 • Höör

Avgifter för insatser enligt

socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen

• Äldreomsorg

• Omsorg om personer med funktionsnedsättning

Beslutade av Kommunfullmäktige 2020-12-16 § 131

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid.

1. Allmänt 5-8

1.1 Definitioner av olika begrepp 1.2 Lagrum

1.3 Huvudprinciper i avgiftssystemet 1.3.1 Rätten att ta ut skäliga avgifter 1.3.2 Avgifter som ingår i avgiftssystemet 1.3.3 Prisbasbelopp

1.3.4 Avgiftsunderlag 1.3.5 Avgiftstak 1.3.6 Förbehållsbelopp 1.3.7 Avgiftsförändringar 1.3.8 Rätt att överklaga beslut 1.4 Disponibelt avgiftsutrymme

2. Inkomstbegreppet 9

2.1 Huvudregel

2.1.1 Inkomst – inkomstslag 2.1.2 Skatter och avgifter

3. Bostadskostnader 10

3.1 Nettobostadskostnad

3.2 Beräkning av bostadskostnaden

4. Förbehållsbelopp 11-12

4.1 Syfte

4.2 Olika slags förbehållsbelopp

4.3 Kostnader som minimiförbehållsbeloppet skall täcka 4.4 Grundläggande regler om förbehållsbelopp

4.5 Belopp

4.5.1 Ordinärt boende och särskilt boende 4.5.1.1 Minimiförbehållsbelopp

4.6 Förhöjt minimiförbehållsbelopp på grund av särskilda omständigheter 4.7 Minskat minimiförbehållsbelopp

5. Jämkningsregler 13-14

5.1 Ensamståendes flytt till särskild boendeform 5.1.1 Avveckling av ordinärt boende

5.1.2 Efter att det ordinära boendet har avvecklats

5.3 Beräkning av makars och partners inkomster vid avgiftssättning 5.3.1 Tudelningsprincipen

5.4 Sammanboende

5.5 Jämkning vid korttidsboende 5.5.1 Jämkning av bostadskostnaden 5.6 Jämkning för extraordinära kostnader

6. Hemtjänsttaxa 15-16

6.1 Bestämning av individuell hemtjänstinsats 6.1.1 Kommunens självkostnad

6.1.2 Förändringar av vårdbehov och inkomstförhållanden 6.1.3 Personer som erhåller personlig assistans

6.2 Debiteringsbestämmelser – hemtjänst i ordinärt boende

6.2.1 Debitering av hemtjänstavgift vid påbörjad respektive avslutad insats

6.2.2 Debitering av hemtjänst vid övergång från ordinärt boende till särskild boendeform 6.2.3 Debitering av hemtjänst i samband med korttidsboende

6.3 Reducering av avgift vid frånvaro

7 Hyror och avgifter i särskild boendeform med gemensamt kosthåll 17-19

7.2 Hyror i särskilda boendeformer

7.2.1 Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer 7.2.2 Hyressättning i boendeform hos annan vårdgivare 7.2.3 Byte av bostadstyp

7.2.4 Hyreskontrakt

7.2.5 Rätt till bostadstillägg 7.2.6 Debitering av hyra

7.3 Hemtjänstavgift i särskilt boende 7.3.1 Omfattning

7.3.2 Hemtjänsttaxa i särskilt boende

7.3.3 Debitering av hemtjänstavgift vid påbörjad/avslutad vistelse i särskilt boende 7.3.4 Reducering av hemtjänstavgift vid frånvaro

7.3.5 Makar, partners och sammanboende som båda flyttar till särskild boendeform 7.4 Matkostnad

7.4.1 Beräkningsgrund 7.4.2 Debitering

7.4.3 Matkostnad i bostad med särskild service

8. Övriga avgifter 20-21

8.1 Korttidsboende 8.1.1 Definition 8.1.2 Omfattning

8.1.3 Debitering

8.2 Kommunal hemsjukvård 8.2.1 Omfattning

8.2.2 Bedömning/utprovning av tekniska hjälpmedel samt bedömning inför bostadsanpassning

8.2.3 Debitering

8.3 Besök i dagverksamhet

8.4 Avgift för trygghetslarm/GPS-larm 8.5 Fotvård för diabetiker

8.6 Avgift för utskrivningsklar person där kommunen har övertagit betalningsansvaret

9. Debiteringsrutiner, allmänna bestämmelser 22

9.1.2 Debitering i ordinärt boende

9.2 Retroaktiv debitering och återbetalning 9.3 Uppgiftsvägran

9.4 Boende i annan kommun eller i privat anläggning 9.5 Allmän årlig omprövning av avgifter

9.6 Beslut om avgifter och jämkning

Bilageförteckning 22-35

Bilagor 1-5

Bilaga 1 Lagar och förordningar

Bilaga 2 Regler för beräkning av bostadskostnader Bilaga 3 Hyror i särskilda boendeformer

Bilaga 4 Justerat minimibelopp i korttidsboende och i särskilt boende Bilaga 5 Sammanställning över aktuella belopp och avgifter

HÖÖRS KOMMUNS AVGIFTER FÖR INSATSER ENLIGT

SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN 1. Allmänt

1.1 Definitioner av olika begrepp

Förbehållsbelopp: De personliga medel som skall förbehållas den enskilde för att klara sina utgifter utöver avgifter och bostadskostnader.

Högkostnadsskydd: = disponibelt avgiftsutrymme

Det maximala avgiftsutrymme som återstår av den enskildes inkomster efter skatt sedan förbehållsbelopp och nettohyra avräknats.

Nettobostadskostnad: Bostadskostnad minus olika former av bostadsbidrag. Till dessa bostadsbidrag hör:

BTP – Bostadstillägg till pensionärer

BOB – Bostadsbidrag för barnfamiljer och ensamstående SBTP – Särskilt bostadstillägg till pensionärer

Särskild boendeform: I avgiftssystemet avses sjukhem och särskilt boende som har gemensam kosthållning för de boende, särskilt boende med hyreskontrakt och gruppboende.

1.2 Lagrum

Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom boende, service och vård styrs av olika lagar och förordningar. Till dessa hör bland annat socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Utdrag ur lagarna återfinns i bilaga 1

1.3 Huvudprinciper i avgiftssystemet

I enlighet med socialtjänstlagens 8 kap. 2 – 9 §§, ligger följande huvudprinciper till grund för kommunens avgiftssystem:

1.3.1 Rätten att ta ut skäliga avgifter

Kommunen får ta ut skäliga avgifter enligt de grunder som kommunen bestämmer för bl.a.

insatser i form av hemtjänst, dagverksamhet, och bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket i socialtjänstlagen och som inte omfattas av 12

kap. jordabalken och således inte utgör ett hyresförhållande.

Med hemtjänst avses

dels uppgifter av servicekaraktär, som praktisk hjälp med hemmets skötsel,

dels insatser som behövs för att kunna tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov.

Vidare ingår även viss ledsagning resp. avlösning av anhörig samt trygghetslarm i hemtjänstbegreppet.

1.3.2 Avgifter som ingår i avgiftssystemet

• Hemtjänst i ordinärt boende

• Hemtjänst i särskilt boende

• Heldygnskost i särskilt boende och i korttidsboende (omfattas inte av maxtaxan)

• Matkostnad i bostad med särskild service

• Korttidsboende

• Kommunal hemsjukvård

• Bedömning/utprovning av tekniska hjälpmedel

• Bedömning inför ev. bostadsanpassning

• Hämtning av hjälpmedel

• Dagverksamhet kost (omfattas inte av maxtaxan) och besök

• Trygghetslarm och GPS-larm

• Installation av trygghetslarm

• Förlorad larmklocka (omfattas inte av maxtaxan)

• Kosttillskott och sondnäring (omfattas inte av maxtaxan)

• Fotvård för diabetiker kan medföra förändring av den totala avgiften, kvitto ska visas.

1.3.3 Prisbasbelopp

Med prisbasbelopp avses i dessa avgiftsregler det prisbasbelopp som fastställs varje år enligt 1 kap 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

1.3.4 Avgiftsunderlag

Den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad, ska ligga till grund för avgiften. Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 21 § första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Barns förmögenhet och inkomster skall inte beaktas vid fastställande av avgift.

I fråga om makar och registrerade partners skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

Vad avser sambors inkomster ska de inte anses utgöra hälften av deras sammanlagda

inkomster utan den enskildes inkomster ska var för sig ligga till grund för avgiftsberäkningen.

1.3.5 Avgiftstak

Det högsta månadsbelopp som avgifter för hemtjänst och dagverksamhet tillsammans med avgifter för kommunal hälso- och sjukvård kan uppgå till per månad är en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Aktuella belopp redovisas i bilaga 5.

1.3.6 Förbehållsbelopp

Avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal hälso- och sjukvård samt boende i sådant boende som inte utgör ett hyresförhållandefår inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp).

Exempel på boende som inte utgör hyresförhållande i Höörs kommun är korttidsplatserna.

När avgifterna fastställs ska nämnden tillse att den enskildes make eller partner inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

Kommunen skall bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimiförbehållsbelopp.

Boendekostnaden skall beräknas för sig och läggas till minimiförbehållsbeloppet. För boendekostnad, som avser boende i särskilt boende och som inte omfattas av 12 kap jordabalken, skall dock inget förbehåll göras.

Kommunen ska höja minimiförbehållsbeloppet i skälig omfattning, om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre förbehållsbelopp än minimiförbehållsbeloppet. T.ex. utgift för god man eller förvaltare.

Kommunen kan minska minimiförbehållsbeloppet i skälig omfattning, om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post, som ingår i minimiförbehållsbeloppet, och om

• kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,

• posten tillhandahålls kostnadsfritt.

I övrigt hänvisas till kapitel 4 1.3.7 Avgiftsförändringar

Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har inträffat.

Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med den månad då förhållanden, som föranleder ändringen, har uppkommit, om denna avser hela månaden.

Exempel på sådan förändring är t.ex. ändrat bostadstillägg (BTP).

1.3.8 Rätt att överklaga beslut

Beslut om avgifter eller förbehållsbelopp enligt socialtjänstlagens 8 kap 4-9 §§ får överklagas vid allmän förvaltningsdomstol.

1.4 Disponibelt avgiftsutrymme (=högkostnadsskydd)

För att beräkna det disponibla avgiftsutrymmet skall från den enskildes bruttoinkomster frånräknas samtliga skatter, nettobostadskostnad samt förbehållsbelopp. Det disponibla avgiftsutrymmet utgör ett högkostnadsskydd för den enskilde. De sammanlagda avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal hälso- och sjukvård samt boende i ett sådant boende som inte utgör ett hyresförhållande får således inte överstiga detta belopp.

I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än beloppet för högkostnadsskyddet eller uppgår till ett högre belopp än avgiftstaket (se 1.3.5), måste jämkning av avgifterna ske ned till detta belopp.

Beräkningen av den enskildes disponibla avgiftsutrymme går till på följande sätt:

Bruttoinkomster minus samtliga skatter

minus nettobostadskostnad (hyra minus ev. BTP) minus fastställt förbehållsbelopp

__________________________________________

= disponibelt avgiftsutrymme (=högkostnadsskydd)

2. Inkomstbegreppet som gäller fr.o.m. 2003-01-01

2.1 Huvudregel

Den sammanlagda inkomsten från inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet samt övriga inkomster som den enskilde kan antas komma att få efter skatt under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad, ska ligga till grund för avgiften.

Med överskott i inkomstslaget kapital avses den faktiska nettoinkomsten den 31 december året innan det år som den insats som avgiften utgör betalning för hänför sig till.

Om den enskilde är gift skall makarnas inkomster läggas samman och därefter fördelasmed hälften på vardera make. Detsamma gäller vid registrerat partnerskap.

2.1.1 Inkomster - inkomstslag

Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 21 § första stycket 1-3 och 5 lagen (2000:761) om bostadstillägg till pensionärer m fl. innebärande att följande ska ligga till grund för

fastställande av den enskildes avgiftsgrundande inkomst.

Inkomstslaget tjänst

Ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap 16 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Inkomstslaget näringsverksamhet

Ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 13 § lagen om bostadstillägg till pensionärer m fl.

Inkomstslaget kapital

Överskott i inkomstslaget kapital beräknas enligt 14 §, lagen om bostadstillägg till pensionärer m fl. Med överskott i inkomstslaget kapital avses den faktiska nettoinkomsten den 31

december året före det år som den insats som avgiften utgör betalning för hänför sig till.

Övriga inkomster

Inkomst som, på grund av 3 kap 9-14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal, inte skall tas upp som intäkt i inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital.

1. Studiemedel i form av studiebidrag.

2. Skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kr per månad.

3. Ersättning från avtalsgruppssjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före 1991.

4. Bostadstillägg och bostadsbidrag. Se vidare under punkt 3 Bostadskostnader.

2.1.2 Skatter och avgifter

Följande skatter och avgifter avräknas från inkomsterna:

Kommunal inkomstskatt (inkl. medlems- och begravningsavgift) och statlig skatt på inkomster av kapital samt kommunal fastighetsavgift.

Med beaktande av gällande skattesatser och regler för grundavdrag, särskilt grundavdrag och andra avdrag enligt gällande deklarationsanvisningar.

Bostadskostnader

3.1 Nettobostadskostnad

Vid avgiftsberäkningen skall den enskildes nettobostadskostnad avräknas från

nettoinkomsten. Med nettobostadskostnad avses den faktiska bostadskostnaden minskad med samtliga former av bostadstillägg som den enskilde erhåller.

I Höörs kommun beaktas följande former av bostadstillägg:

• BTP- bostadstillägg till pensionärer

• Särskilt bostadstillägg

• Bostadsbidrag till barnfamiljer

Kommunen utgår från att den enskilde som erhåller sådana insatser vilka är

avgiftsbelagda enligt detta dokument, ansöker hos Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan om bostadstillägg/bidrag om det inte är uppenbart att dennes inkomst är så hög att han inte kommer att kunna erhålla någon ersättning.

3.2 Beräkning av bostadskostnaden

Pensionsmyndighetens/Försäkringskassans regler för beräkning av bostadskostnaden skall tillämpas vid fastställandet av den enskildes bostadskostnad.

Det åvilar socialnämnden att anta riktlinjer om högsta godtagbara bostadskostnad i ordinärt boende för olika hushållstyper.

Hur bostadskostnaden beräknas framgår av bilaga 2.

4. Förbehållsbelopp

4.1 Syfte

Med förbehållsbelopp avses de medel den enskilde behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver avgifter och bostadskostnad. Innan avgiften fastställs skall förbehållsbeloppet avräknas mot den enskildes nettoinkomst och hyra, efter att ev.

bostadstillägg/bostadsbidrag har beaktats.

4.2 Olika slags förbehållsbelopp

Vid fastställande av avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och vissa avgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen samt avgift för sådan bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen har socialnämnden till sitt förfogande följande olika typer av förbehållsbelopp.

Minimiförbehållsbelopp

Socialnämnden skall vid fastställande av ovan nämnda avgifter alltid beakta reglerna i 8 kap.

7 § socialtjänstlagen om minimiförbehållsbelopp. Minimiförbehållsbeloppet ska betraktas som ett grundförbehållsbelopp och som sådant ska det täcka de schabloniserade

normalkostnaderna.

Förhöjt minimiförbehållsbelopp

Socialnämnden skall enligt 8 kap. 8§ socialtjänstlagen höja ovan nämnda

minimiförbehållsbelopp i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 8 kap. 7 § andra stycket samma lag.

Reducerat minimiförbehållsbelopp

Socialnämnden får enligt 8 kap. 8 § socialtjänstlagen minska minimiförbehållsbeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som

minimiförbehållsbeloppet/grundförbehållsbeloppet skall täcka antingen om kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet eller om posten tillhandahålls kostnadsfritt.

4.3 Kostnader som minimiförbehållsbeloppet ska täcka

Livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien Dagstidning, telefon

Hemförsäkring

Öppen hälso- och sjukvård, tandvård Hushållsel, förbrukningsvaror

Resor, möbler, husgeråd Läkemedel

4.4 Grundläggande regler om förbehållsbelopp

Sammanlevande makar och partners samt sambor i ordinärt boende skall vid fastställande av avgift tillgodoräknas minimiförbehållsbelopp såsom gifta. Därutöver kan de i nedan angivna fall tillgodoräknas ytterligare förbehållsbelopp.

Makar och partners, som lever i skilda hushåll, t ex när den ena maken/partnern har flyttat till särskilt boende medan den andre bor kvar i det ordinära boendet, eller då de bor i var sin lägenhet i samma eller olika särskilda boenden, skall betraktas som ensamstående vid fastställandet av förbehållsbelopp och tillgodoräknas minimiförbehållsbelopp såsom ensamstående.

Därutöver kan de i nedan angivna fall tillgodoräknas ytterligare förbehållsbelopp.

Makar/partners och sambor där en av dem erhåller korttidsvård, växelvård eller vård i livets slutskede på ett särskilt boende eller korttidsboende skall vid fastställandet av

förbehållsbelopp betraktas som sammanlevande och tillgodoräknas minimiförbehållsbelopp som gifta/partners. Därutöver kan de i nedan angivna fall tillgodoräknas ytterligare

förbehållsbelopp.

Ensamstående, oberoende av boendeform, skall vid fastställande av förbehållsbelopp

tillgodoräknas minimiförbehållsbelopp som ensamstående. Därutöver kan den enskilde i nedan angivna fall tillgodoräknas ytterligare förbehållsbelopp.

4.5 Belopp

Följande förbehållsbelopp gäller för personer som bor i:

4.5.1 Ordinärt boende och Särskilt boende

Vid beräkning av avgifter för hemtjänst och dagverksamhet samt avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen skall minimiförbehållsbeloppet alltid beaktas samt i vissa fall även förhöjt minimiförbehållsbelopp enligt följande:

4.5.1.1 Minimiförbehållsbelopp

För ensamstående skall minimiförbehållsbeloppet per månad vara en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet.

För var och en av sammanlevande makar/partners och sambor skall minimibeloppet per månad vara en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet.

4.6 Förhöjt minimiförbehållsbelopp på grund av särskilda omständigheter

Den enskilde som på grund av särskilda omständigheter har ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp än ovanstående (4.5.1 och 4.5.1.2) skall erhålla ett förhöjt minimibelopp.

4.7 Minskat minimiförbehållsbelopp

Minimibeloppet ska minskas om kostnaden tillhandahålls kostnadsfritt, t.ex. el.

5. Jämkningsregler

5.1 Ensamståendes flyttning till särskild boendeform

När en ensamstående flyttar till bostad i särskild boendeform skall personen beredas

ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Denna avvecklingstid får uppgå till högst tre månader. Avvecklingstiden för den tidigare lägenheten beräknas fr.o.m. kommande

månadsskifte och tre månader framåt.

Under tiden som den enskilde har dubbla bostadskostnader kan den lägsta bostadskostnaden avräknas om förutsättningar föreligger utifrån kommunens rutin. Dock maximalt med högsta godtagbara hyra i ordinärt boende.

Se bilaga 2, fotnot 2.

5.1.2 Efter att det ordinära boendet har avvecklats

I det fall disponibla medel finns kvar efter avräkning av bostadskostnaden och matkostnad i det särskilda boendet, skall, med beaktande av högkostnadsskyddet, hemtjänstavgift i det särskilda boendet erläggas.

Om den enskildes högkostnadsskydd blir negativt sedan bostadskostnaden, matkostnaden och gällande förbehållsbelopp avräknats från nettoinkomsterna, sker dock ingen jämkning av hyran och matkostnaden i det särskilda boendet.

5.2 Makars eller partners flyttning till särskild boendeform

Punkterna 5.1.1 och 5.1.2 skall även tillämpas för makar eller partners som flyttar in i en gemensam bostad eller var sin bostad i särskild boendeform.

5.3 Beräkning av makars och partners inkomster vid avgiftssättning 5.3.1 Tudelningsprincip

Vid beräkning av det disponibla avgiftsutrymmet, när den ene eller båda två erhåller hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende eller korttidsboende, hemsjukvård eller plats i dagverksamhet, skall alltid makars och partners inkomster läggas samman och därefter fördelas med hälften på vardera maken/partnern (tudelningsprincipen).

Tudelningsprincipen skall tillämpas oavsett makarnas inbördes inkomstförhållanden d v s även när maken med den lägre inkomsten flyttar till den särskilda boendeformen.

För var och en avräknas nettohyran för respektive bostad eller hälften av den gemensamma nettohyran, och för var och en skall de förbehållsbelopp som gäller för ensamstående eller för sammanlevande gifta/partners i ordinärt respektive särskilt boende användas vid beräkningen.

5.4 Sammanboende

Vad gäller sambors inkomster ska de inte anses utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster utan den enskildes inkomst ska var för sig ligga till grund för avgiftsberäkningen.

5.5 Jämkning vid korttidsboende

Vid korttidsboende debiteras ingen hyra/bostadskostnad för bostaden.

Om korttidsboendet övergår till särskilt boende skall den enskilde betala hyra fr.o.m. den dag man får hyreskontrakt och tillträde till lägenheten.

5.6 Jämkning för extraordinära kostnader

Om den enskilde har haft extraordinära kostnader till följd av t ex sjukdom, funktionshinder eller omfattande tandvårdsbehandling som bedöms ligga utanför ramen för de kostnader som förbehållsbeloppen skall täcka, kan jämkning av avgift medges efter individuell prövning.

Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning, t ex handikappersättning, föranleder inte jämkning.

Socialnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att vid behov göra en individuell prövning i de fall fastställda jämkningsregler inte är tillämpliga.

6. Hemtjänsttaxa

6.1. Bestämning av individuell hemtjänstinsats

Den enskilde betalar en avgift för biståndsbedömd insats och i enlighet med socialtjänstlagen.

Samtliga planerade insatser under dygnet räknas samman när hemtjänstinsatsen bestäms. Om insatsen kräver dubbla personalinsatser räknas tidsåtgången dubbelt.

Om den enskilde har insatser inom kommunal hälso- och sjukvård skall sådana insatser inte räknas samman med hemtjänstinsatserna. Aktuellt belopp redovisas i bilaga 5.

Socialnämnden har fullmäktiges uppdrag att fastställa hemtjänsttaxan.

6.1.1 Kommunens självkostnad

Avgiften får inte överstiga kommunens självkostnad för insatsen/insatserna.

6.1.2 Förändringar av vårdbehov och inkomstförhållanden

Tillfällig förändring under högst 14 dagar av hemtjänstinsatserna under kalendermånaden föranleder ingen ändring av avgiften.

6.1.3 Personer som erhåller personlig assistans

För personer som omfattas av lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och beviljats personligassistans, utgår ingen avgift för de insatser som utförs av den personliga assistenten i enlighet med lagstiftningen.

I de fall hemtjänstinsats ges utöver det som ingår i den personliga assistansen, sker debitering för dessa insatser enligt detta dokument.

6.2 Debiteringsbestämmelser – hemtjänst i ordinärt boende

6.2.1 Debitering av hemtjänstavgift vid påbörjad resp. avslutad insats

Vid påbörjad resp. avslutad insats debiteras hemtjänstavgiften för det antal dagar som hemtjänstbeslutet gällt under aktuell månad. Häri inräknas både den dag då

hemtjänstinsatserna inleddes och den dag då dessa avslutades. Dagavgiften beräknas genom att månadsavgiften divideras med 30.

6.2.2 Debitering av hemtjänst vid övergång från ordinärt boende till permanent boende i särskild boendeform

Om den enskilde har haft bistånd i form av hemtjänst i ordinärt boende och hemtjänst i särskilt boende under samma kalendermånad debiteras avgift för det antal dagar under månaden hon erhållit den aktuella biståndsinsatsen. Dagavgiften för respektive biståndsinsats beräknas genom att månadsavgiften divideras med 30.

6.2.3 Debitering av hemtjänst i samband med korttidsboende

Om den enskilde har haft hemtjänst både i ordinärt boende och korttidsboende under samma kalendermånad debiteras avgift för det antal dagar under månaden hon erhållit den aktuella biståndsinsatsen. Dagavgiften för respektive biståndsinsats beräknas

genom att månadsavgiften divideras med 30.

Vid korttidsboende debiteras avgift från och med dag 2 till och med hemresedagen.

6.3 Reducering av avgift vid frånvaro

Om den enskilde är borta minst åtta dagar i sträck exklusive resdag och återkomstdag, utgår ingen hemtjänstavgift under frånvaron, under förutsättning att den enskilde anmält sin frånvaro minst ett dygn i förväg till berörd personal inom kommunens vård- och omsorg.

Vid frånvaro på grund av akut sjukdom under minst åtta dagar i sträck exklusive resdag och återkomstdag, utgår ingen hemtjänstavgift. Den enskilde eller dennes anhöriga måste så snart som möjligt meddela berörd personal inom kommunens vård- och omsorg.

7. Hyror och avgifter i särskilda boenden med gemensamt kosthåll

7.1 Taxekonstruktion

Den enskilde i särskild boendeform som drivs med kollektiv kosthållning, betalar en

fastställd hyra för bostaden, en inkomstrelaterad hemtjänstavgift i särskilt boende och en matkostnad.

7.2 Hyror i särskilda boendeformer

7.2.1 Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer

Det åvilar socialnämnden att fastställa och reglera hyrorna i kommunens särskilda boendeformer med beaktande av de nivåförändringar som allmännyttan och

hyresgästföreningen överenskommer beträffande det allmännyttiga bostadsbeståndet.

Aktuella hyror redovisas i bilaga 5.

7.2.2 Hyressättning i boendeform hos annan vårdgivare

Om en person, för vilken kommunen har betalningsansvaret för, vistas i boendeform

hos annan vårdgivare, skall fastställd hyra för den aktuella bostaden användas om sådan finns.

I annat fall åvilar det socialnämnden att fastställa hyran.

7.2.3 Byte av bostadstyp

Vid byte av bostadstyp inom eller mellan särskilda boendeformer, som innebär förändrad hyra, debiteras den nya hyran vid nästkommande kalendermånadsskifte.

7.2.4 Hyreskontrakt

Bostad i kommunens särskilda boendeformer upplåts med hyreskontrakt.

7.2.5 Rätt till bostadstillägg

För bostäder som hyressätts enligt punkterna 7.2.1 - 2 har hyresgäst rättighet att ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan.

7.2.6 Debitering av hyra

Hyra debiteras för den hyrestid som gäller enligt hyresavtal eller s.k. nyttjanderättsavtal tills uppsägning sker från endera parten. Om bostaden tillträds eller frånträds under månaden debiteras den enskilde en dygnshyra under den aktuella månaden. Dygnshyran beräknas genom att månadshyran divideras med 30.

Om hyresgäst flyttar debiteras hyra tills lägenheten åter kan hyras ut d.v.s. när lägenheten är tömd och städad. Hyreslagens regler tillämpas.

7.3 Hemtjänstavgift i särskilt boende

Med hemtjänst i särskild boendeform avses dels uppgifter av servicekaraktär, som praktisk hjälp med hemmets skötsel och dels insatser som behövs för att kunna tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov såsom:

• vård (inte läkarvård), omsorg, sjukgymnastik, aktiviteter, sysselsättning utifrån individuella behov

• maskintvätt av kläder

• tillgång till personal (inkl medicinsk) dygnet runt

• läkemedel för akuta tillstånd enligt generella anvisningar från läkare

• läkemedel för sårvård ordinerat av distriktssköterska

• avancerat sjukvårdsmaterial såsom katetrar, sprutor, kanyler och droppaggregat (se även hemsjukvård punkt 8.2.1)

7.3.2 Hemtjänsttaxan i särskilt boende

Hemtjänsttaxan i särskild boendeform är beloppsmässigt identisk med hemtjänsttaxan i ordinärt boende.

Aktuellt belopp redovisas i bilaga 5.

7.3.3 Debitering av hemtjänstavgift vid påbörjad resp. avslutad vistelse i den särskilda boendeformen

Vid påbörjad resp. avslutad vistelse i särskild boendeform debiteras hemtjänstavgiften för det antal dagar (dagavgift) som den enskilde vistats i den särskilda boendeformen under den första resp. sista kalendermånaden. Hemtjänstavgift debiteras fr.o.m. dag 2 t.o.m.

utflyttningsdagen. Dagavgiften beräknas genom att månadsavgiften divideras med 30.

Vid övergång från korttidsboende till särskild boendeform debiteras den enskilde fr.o.m. dag 2 i den särskilda boendeformen.

7.3.4 Reducering av hemtjänstavgiften vid frånvaro (se punkt 6.3)

7.3.5 Makar, partners och sammanboende som båda flyttar till särskild boendeform För makar och partners som delar en gemensam bostad i den särskilda boendeformen eller bor i var sin bostad i den särskilda boendeformen skall punkt 5.2 och 5.3.1 tillämpas.

vid fastställande av avgifter Vid fastställande av hemtjänstavgiften för sammanboende servicemottagare skall punkt 5.4 tillämpas.

7.4 Matkostnad

Konsumentverkets beräkning för heldygnskost ligger till grund för beräkning av matkostnaden vid kommunens särskilda boende. Sondnäring eller annan matersättning likställs med helkost.

7.4.2 Debitering

Om den enskilde är borta minst åtta dagar i sträck utgår ingen kostavgift under frånvaron.

Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse avräknas ett belopp motsvarande matkostnaden/dag.

Resdagen och återkomstdagen räknas inte som frånvarodag Aktuellt belopp redovisas i bilaga 5.

7.4.3 Matkostnad i bostad med särskild service

Halvkost i form av frukost och kvällsmat serveras. Medborgaren debiteras för de portioner som ej avbeställts. Eventuella korrigeringar regleras månadsvis i efterskott. Matkostnaden räknas ut av måltidsenheten och indexregleras årligen. Aktuella belopp redovisas i bilaga 5.

8. Övriga avgifter

8.1 Korttidsboende

Med korttidsboende avses tidsbestämd vistelse till följd av behov av rehabilitering, växelvård, avlastning av närstående person eller att ordinarie bostad är tillfälligt obeboelig

(t.ex. bostadsanpassning, vattenskada m.m.).

8.1.2 Omfattning

Vid korttidsboende ingår samma vård och service som vid permanentboende.

8.1.3 Debitering

Korttidsboende debiteras med en hemtjänstavgift och en matkostnad/dag.

Vid debitering av hemtjänstavgift skall punkt 7.1 och 7.3 i tillämpliga delar beaktas.

Konsumentverkets beräkning för heldygnskost ligger till grund för beräkning av matkostnaden vid kommunens särskilda boende. Sondnäring eller annan matersättning likställs med

heldygnskost. Aktuella belopp redovisas i bilaga 5.

8.2 Kommunal hemsjukvård

I avgiften ingår besök, provtagning och sjukvårdande behandling av distriktssköterska eller undersköterska samt av distriktssköterska ordinerat omvårdnadsmaterial.

I avgiften ingår också behandlande insatser utförda av kommunens sjukgymnast eller arbetsterapeut, eller av dessa delegerad personal, i den enskildes ordinära boende.

Inkontinens-, diabetes- och stomihjälpmedel är kostnadsfritt för den enskilde.

Dessa hjälpmedel skrivs ut på hjälpmedelskort, till personer med hemsjukvård, av distriktssköterska, sjuksköterska med förskrivningsrätt eller läkare.

Provtagning ordinerad av läkare ansvarar Regionen för. För den enskilde med hemsjukvård och som inte kan ta sig till vårdcentralen utförs provtagning i den enskildes hem genom

kommunens distriktssköterskor. Hemsjukvårdsavgift debiteras.

Personer med LSS-beslut och som bor i ordinärt boende samt har hemsjukvård skall debiteras hemsjukvårdsavgift under förutsättning att läkare inte beslutar att insatsen är egenvård.

8.2.2 Avgift för bedömning/utprovning av tekniska hjälpmedel samt bedömning inför bostadsanpassning

Avgift för förskrivning och bedömning inför bostadsanpassning debiteras per bedömning/intyg.

Avgift tas ut för hämtning av hjälpmedel. Aktuella belopp redovisas i bilaga 5.

8.2.3 Debitering

Hemsjukvårdsavgiften debiteras månadsvis i efterskott. Aktuell avgift redovisas i bilaga 5.

8.3 Besök i dagverksamhet

För besök i socialnämndens dagverksamhet debiteras en besöksavgift och en matkostnad.

Avgiften debiteras månadsvis i efterskott. Aktuella belopp redovisas i bilaga 5.

8.4 Avgift för trygghetslarm och GPS-larm

Avgift för trygghetslarm och GPS-larm debiteras månadsvis i efterskott.

Avgift tas ut för installation av trygghetslarm.

Avgift tas ut för förlorad larmklocka och GPS-larm Aktuella belopp redovisas i bilaga 5.

8.5 Fotvård för diabetiker

Avgifter för fotvårdsbehandling för diabetiker skall räknas samman med andra kommunala avgifter vid avstämning mot högkostnadsskyddet.

Den faktiska fotvårdsavgiften räknas in i högkostnadsskyddet mot uppvisande av kvitto.

8.6 Avgift för utskrivningsklar person där kommunen har övertagit betalningsansvaret

Enskild person, som vistas på sjukhus och är utskrivningsklar och där kommunen har övertagit betalningsansvaret från Regionen, skall debiteras samma avgifter som gäller vid

korttidsboende. Se 8.1.

9. Debiteringsrutiner, allmänna bestämmelser

9.1 Debitering i särskilda boendeformer

Debitering av hyra, matkostnad och hemtjänstavgift i särskilt boende sker månadsvis för innevarande månad. Justering av avgift på grund av frånvaro sker i efterskott.

9.1.2 Debitering i ordinärt boende

Debitering för insatser i ordinärt boende sker månadsvis i efterskott.

9.2 Retroaktiv debitering och återbetalning

Den enskilde är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst- och bostadsförhållanden som kan medföra ändring av avgift.

Förändringar enligt första stycket kan innebära retroaktiv debitering av den enskilde eller återbetalning från kommunens sida från tidpunkten för de förändrade förhållandena.

9.3 Uppgiftsvägran

Den enskilde som frivilligt avstår eller vägrar lämna uppgifter för avgiftsprövningen debiteras högsta avgift för den aktuella insatsen/insatserna.

9.4 Boende i annan kommun eller i privat anläggning

För person som erhåller bostad och vård i boendeform i annan kommun eller i privat

boendeform och där Höörs kommun har betalningsansvaret gäller samma avgiftssystem som i kommunens egna boendeformer.

9.5 Allmän årlig omprövning av avgifter

En allmän omprövning av inkomster och avgifter skall ske vid varje årsskifte med tillämpning av ändrade prisbasbelopp (pbb), konsumentprisindex (KPI), skattebestämmelser och

inkomstuppgifter m.m.

9.6 Beslut om avgifter och jämkning

Av avgiftsbeslutet skall framgå hur avgiften beräknats och hur den enskilde överklagar beslutet.

Beslut om avgifter och jämkning av avgifter i det enskilda fallet är myndighetsutövning och kan överklagas vid allmän förvaltningsdomstol.

Överklagan ställs till Förvaltningsrätten i Malmö men skickas till Socialnämnden i Höör.

Kommunens debiteringsadministratörer kan vid behov vara behjälpliga.

Bilageförteckning

Bilaga 1 Lagar och förordningar som styr kommunens

avgiftssystem inom äldre- och handikappomsorgen Bilaga 2 Regler för beräkning av bostadskostnader

Bilaga 3 Hyror i särskilda boendeformer

Bilaga 4 Justerat minimiförbehållsbelopp i korttidsboende och i särskilt boende

Bilaga 5 Sammanställning av aktuella belopp och avgifter

Bilaga 1

Lagar och förordningar som styr kommunens avgiftssystem inom äldre- och handikappomsorgen, Socialtjänstlagen (SoL)

Utdrag ur lag om ändring av socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap

För familjerådgivning, verksamhet för barn och ungdom enligt 5 kap. 1 § som inte är stöd och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, hemtjänst, dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 3 – 9 §§.

3 §

Med prisbasbelopp avses i detta kapitel det prisbasbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring

4 §

Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.

Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 21 § första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Som inkomst skall även räknas särskilt bostadstillägg enligt 20 § samma lag och bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde.

I fråga om makar skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

5 §

Den enskildes avgifter får

1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 § sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet,

2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger Prisbasbeloppet. Lag (2015:967).

6 §

Avgifterna enligt 5 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp).

När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make

7 §

Kommunen skall bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp.

Boendekostnaden skall beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § skall dock inget förbehåll göras.

Minimibeloppet skall, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller

2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar eller sambor.

Minimibeloppet enligt första stycket skall täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

8 §

Kommunen skall höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av

särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7 § andra stycket.

Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 § tredje stycket därför att

1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,

2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller 3. posten tillhandahålls kostnadsfritt.

9 §

Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till ändringen har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela månaden. Lag (2001:847)

16 kap.

Överklagande av beslut 3 §

Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4-9 §§.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

26 §

Av patienterna får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer, i den mån inte annat är föreskrivet. Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen skall därvid behandlas lika. Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga om sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnadsinriktning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig betalningsansvar.

Avgifter för vård enligt 18 § eller för sådan långtidssjukvård som en kommun har

betalningsansvar för enligt 2 eller 9 § lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård får inte, tillsammans med avgifter som avses i 35 §, tredje stycket socialtjänstlagen (1980:620), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

18 §

Av dem som enligt beslut av allmän försäkringskassa är berättigade att få assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistentersättning får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning.

19 §

Av dem som har folkpension i form av hel förtidspension eller hel ålderspension eller som har annan inkomst av motsvarande storlek får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov.

20 §

Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.

21 §

I andra fall än som anges i 18-20 §§ får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag.

Svensk författningssamling (SFS 1993:1090), förordning om stöd och service till vissa funktionshindrade.

5 §

Föreskrifterna i 43-45 §§, socialtjänstförordningen (1981: 50) om föräldrars skyldighet att ta del i kommunens kostnader för en underårigs vård i annat hem skall gälla även när en

underårig får vård i annat hem med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

vissa funktionshindrade skall även beaktas kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt.

Bilaga 2

Regler för beräkning av bostadskostnaden för olika bostadstyper

1. Huvudregel

Försäkringskassans regler för beräkning av bostadskostnaden skall tillämpas vid fastställandet av den enskildes bostadskostnad.

Som framgår av nedan skall kostnader för bland annat uppvärmning och övriga

driftskostnader, exempelvis kostnader för vatten, avlopp och renhållning, beräknas enligt försäkringskassans schablon. Se fotnot.

2. Hur bostadskostnaden beräknas Hyreslägenhet

Aktuell hyra inklusive värme och obligatoriska avgifter (till exempel garage/bilplats).

Bostadsrättslägenhet

Aktuell hyra inklusive värme och obligatoriska avgifter (till exempel garage/bilplats), fastighetsavgift samt 70 % av ev. räntekostnad.

Eget enfamiljshus

Kostnader för uppvärmning och drift efter ett fast krontal per kvm enligt schablon, fastighetsavgift samt 70 % av ev. räntekostnad.

Eget tvåfamiljshus

Bostadskostnaden beräknas på samma sätt som vid eget enfamiljshus samt fördelas därefter på resp. lägenhet.

Eget flerfamiljshus eller andelshus

Bostadskostnaden beräknas enligt schablon. Bostadskostnaden bestäms därefter till det belopp som har fastställts som genomsnittskostnaden för det antal vuxna och barn som bor i bostaden.

Jordbruksfastighet

Kostnader för uppvärmning och drift efter ett fast krontal per kvm enligt schablon för fastighetens bostadsbyggnad.

Fri bostad

Bostadskostnaden beräknas enligt schablon. Bostaden värderas på samma sätt som vid beräkning av preliminär skatt.

_________________________________________________________________

1. Försäkringskassan fastställer årligen schablonbelopp bland annat för beräkning av bostadens värmekostnad och driftskostnader (vattenförbrukning, avlopp, sophämtning, fastighetsunderhåll samt fastighetsförsäkring ).

- värmekostnad 175 kr/kvm/år - driftskostnad 253 kr/kvm/år

2. Av Pensionsmyndighetens vägledning 2010:5 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd framgår att 7 000 kr/mån. för ogift och 3 500 kr/mån för gift är den högsta godtagbara bostadskostnad vid

beräkning av särskilt bostadstillägg

Bilaga 3

Hyror i särskilda boendeformer fr.o.m. 2020-04-01

Hyran revideras årligen och följer Höörs Fastighets AB:s procentuella höjning

Särskilt boende

Björken 5 490 – 7 074 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek Björklövet 6 002 kr/mån

Åtorp 6 002 kr/mån

Skogsgläntan 5 191 – 7 012 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek Externa boende 3 894 – 6 759 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek Apoteksgatan 3 873- 6 118 kr/månad, beroende på lägenhetsstorlek

Gruppboende

S. Munkarp 4 626 – 5 479 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek Norrevärn 4 519 – 6 149 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek, Vinkelgatan 5 911 – 6 978 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek Rundgatan 8 316 - 9 899 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek

Biståndsbedömt Trygghetsboende

Orup 6 600 – 7 933 kr/mån, beroende på lägenhetsstorlek

Bilaga 4

Justerat minimibelopp i korttidsboende och i särskilt boende 2021-01-01 Det justerade förbehållsbeloppet för ensamstående servicemottagare blir, beräknat enligt nedanstående, 6 700 kr/mån.

Beräkningsmodell för ensamstående:

• gällande minimiförbehållsbelopp beräknat enligt 8 kap. 7 § SoL + 5 373 kr

• förhöjt minimibelopp för kost + 1 800 kr

• förbrukningsvaror

- 130 kr

• hushållsel

- 343 kr

Förbehållsbelopp i särskilt boende för person över 65 år per månad 6 700 kr Förbehållsbelopp i särskilt boende för person under 65 år per månad 7 237 kr

Det justerade förbehållsbeloppet för servicemottagare som är gifta, partners eller sambos och som bor tillsammans i en bostad i det särskilda boendet blir,

beräknat enligt nedanstående, 5 976 kr/mån och person.

Beräkningsmodell för gifta, partners och servicemottagare som bor tillsammans i en bostad i det särskilda boendet:

• gällande minimiförbehållsbelopp beräknat enligt 8 kap. 7 § SoL + 4 540 kr

• förhöjt minimibelopp för kost + 1 800 kr

• förbrukningsvaror - 160 kr

• hushållsel

- 204 kr

Förbehållsbelopp i särskilt boende för person över 65 år per månad 5 976 kr Förbehållsbelopp i särskilt boende för person under 65 år per månad 6 430 kr

1 Då kommunen tillhandahåller hushållsel i det särskilda boendet så kan socialnämnden med stöd av 8 kap. 8 § SoL minska minimibeloppet i skälig omfattning. Det åvilar socialnämnden, med stöd av

Konsumentverkets beräkningar avseende hushållens kostnader, att årligen fastställa månadskostnaden

Bilaga 5

Sammanställning av aktuella belopp och avgifter 2021-01-01

Prisbasbelopp 47 600 kr

Maxtaxa 2 138 kr

Minimiförbehållsbelopp

Ensamstående (> 65 år) 5 373 kr per månad Ensamstående (< 65 år) 5 910 kr per månad Makar/partners/sambor (> 65 år) 4 540 kr per månad Makar/partners/sambor (< 65 år) 4 994 kr per månad

Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för:

• Livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien

• Dagstidning, telefon

• Hemförsäkring

• Öppen hälso- och sjukvård, tandvård

• Hushållsel, förbrukningsvaror

• Resor, möbler, husgeråd

• Läkemedel

Hemtjänsttaxa 2 139 kr/mån

Hemsjukvårdsavgift 421 kr/mån

Hjälpmedelsavgift 421 kr/tillfälle Intyg bostadsanpassning 421 kr/tillfälle Hämtning av hjälpmedel 500 kr/ tillfälle Avgift för trygghetslarm 282 kr/mån Avgift för GPS-larm 200 kr/månad

Installationsavgift larm 230 kr

Förlorad larmklocka och GPS-larm 1 000 kr/ styck Kost i korttidsboende/särskilt boende 4 270 kr/mån

Kost i bostad med särskild service Halvkost 2135 kr/månad Frukost 15 kr/portion

Kvällsmat 56 kr/portion

Sondnäring 4 270 kr/mån

(del av 4 270 kr beroende på omfattning; 25, 50, 75 %)

Kosttillskott från 149 kr/mån

(1 st/dag: 149 kr/mån, 2 st/dag: 298 kr/mån osv)

Besök i dagverksamhet

Totalt 100 kr/besöksdag

Avgifterna omfattas av maxtaxa och avgiftsutrymme

utom mat, hämtning av hjälpmedel samt förlorad larmklocka och

GPS-larm.

Bilaga 6

Justerat minimibelopp på bostad med särskild service 2021-01-01

Det justerade förbehållsbeloppet för ensamstående servicemottagare över 65 år blir, beräknat enligt nedanstående, 5 930 kr/mån, och för yngre än 65 år 6 467 kr/mån.

Beräkningsmodell för ensamstående:

• gällande minimiförbehållsbelopp beräknat enligt 8 kap. 7 § SoL + 5 373 kr

• förhöjt minimibelopp för kost + 900 kr

• hushållsel

- 343 kr

Förbehållsbelopp i särskilt boende för person över 65 år per månad 5 930 kr Förbehållsbelopp i särskilt boende för person under 65 år per månad 6 467 kr

2 Då kommunen tillhandahåller hushållsel i det särskilda boendet så kan socialnämnden med stöd av 8 kap. 8 § SoL minska minimibeloppet i skälig omfattning. Det åvilar socialnämnden, med stöd av