10.2. Årsredovisning 2017 (slutligt utkast)

Fastställd av kommunfullmäktige

xx april 2018

inledning

Det här är Sollentuna . . . .2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet . . . .3

Hänt i Sollentuna 2017 . . . .4

Organisation . . . .6

Fem år i sammandrag . . . .8

förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning . . . .15

Måluppfyllelse och resultat . . . .19

Finansiell analys – kommunen . . . .41

Finansiell analys – koncernen . . . . 46

Driftredovisning . . . .48

Investeringsredovisning . . . .57

Resultaträkning . . . .61

Balansräkning . . . .62

Kassaflödesanalys . . . . 64

Noter . . . .65

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar . . . .80

Välfärdstjänster i extern regi . . . .82

Kvalitet och utveckling . . . .84

Miljöberättelse . . . . 90

Personalberättelse . . . .93

Bolagen . . . .96

nämndernas verksamhet

Stadsbyggnadsnämnden . . . .109

Barn- och ungdomsnämnden . . . .110

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden . . . .113

Vård- och omsorgsnämnden . . . . 115

Socialnämnden . . . .117

Kultur- och fritidsnämnden . . . .120

Miljö- och byggnadsnämnden . . . .122

Trafik- och fastighetsnämnden . . . .124

Överförmyndarnämnden . . . .126

Revisionsberättelse . . . .130

Det här är Sollentuna

mandatfördelning 2017

Sollentuna kommun styrs av en majoritet som består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna

• Kommunens yta är 55,83 km² varav 3,21 km² är vatten.

• I december 2017 hade kommunen 71 848 invånare.

• Årets resultat, exklusive reavinster, är 116 miljoner kronor.

• Under 2017 investerades för 584 miljoner kronor.

Moderaterna 22

Socialdemokraterna 12

Liberalerna 6

Kristdemokraterna 4

Sollentunapartiet 4

Vänsterpartiet 2

Miljöpartiet 5

Centerpartiet 3

Sverigedemokraterna 3

Totalt 61

ordförande har ordet

Det är inte svårt att vara stolt över Sollen- tuna . Allt fler väljer att bo, arbeta och driva företag här . Det är i grunden glädjande men ställer också krav . Samtidigt som vi tillskapar nya bostäder vill vi ta tillvara på grönområden . För att vi ska fortsätta vara en attraktiv kommun ställer det stora krav på hur vi hanterar vår budget och hur vi skapar förutsättningar för ett attraktivt näringsliv .

566 nya företag startades förra året i Sol- lentuna vilket är nytt rekord . Vi placerade oss för fjärde året i rad på silverplatsen i Svenskt Näringslivs ranking . Det är vi stolta över men får för den sakens skull inte luta oss tillbaka . Kommunens kom- munikation, dialog och service till det lokala näringslivet kan ständigt utvecklas .

Den byggnad som tidigare inrymde Sol- lentunamässan började under året att rivas för att ge plats åt nya bostäder och lokaler för handel, kontor och andra verk- samheter . Ambitionen är att skapa nya kvarter med bostäder, kontor och service på platsen .

Utvecklingen kommer bidra till ett rikt stadsliv i området och rymma bostäder med blandade upplåtelseformer .

Förra året behöll Sollentunas skolor posi- tionen med sjätte bäst meritvärden i landet och det konstaterades att vi har näst bäst skolor i Stockholms län . En särskild för- skoleplattform infördes i syfte att under- lätta kommunikationen mellan vårdnads- havare och skola så att vårdnadshavare lättare kan följa sina barns utveckling . I vår strävan att ha Sveriges bästa skolor har vi även uppmärksammats för vårt arbete med att minska barngrupperna .

Investeringarna för att tillhandahålla ett brett utbud av fritidsaktiviteter fortsätter . Under hösten invigdes den nya fotbolls- hallen i Norrviken och i slutet av året blev friidrottshallen utsedd till Årets idrotts- arena i Sverige . Ridhuset i Viby har reno- verats och moderniserats under året . Vårt långsiktiga systematiska arbete med att främja framkomligheten för cyklister led- de till att kommunen tilldelades priset Årets cykelprestation, vilket placerar oss i topp bland länets 26 kommuner .

Var och en som vistas i Sollentuna ska uppleva att det är en trygg plats . Det trygghetsskapande arbetet har varit ett prioriterat område och en utökad trygg- hetssatsning inleddes i form av fler fritids- fältare, utökad rondering av väktare och ansökan om tillstånd för kameraövervak- ning på allmän plats .

Avslutningsvis riktar jag ett stort tack till kommunens alla medarbetare för många goda insatser under 2017!

”Det är inte svårt att vara stolt över

Sollentuna. Allt fler väljer att bo,

arbeta och driva företag här.”

Hänt i Sollentuna 2017

ENGAGERADE UNGDOMAR – Gemenskap, jämlikhet och hållbarhet! Visionen om framtidens Sollentuna presen­

terades inför imponerade beslutsfattare.

TOPPLACERING – Tredje bästa i Stockholms län och på plats 15 i hela landet när Aktuell Hållbarhet mäter kommunernas miljöarbete.

RIKARE VATTEN – 4,7 miljoner kr från EU och LIFE IP Rich Waters stöttar kommunens satsning på vattenvård.

NYA KVARTER – 600 bostäder och 15 000 kvm lokaler för handel och kontor är ambitionen när Sollentuna­

mässans ikoniska byggnad rivs.

FUNKISMELLO 2017 – Kamp mot fördomar  Tomas ”Mr Positive” Fogelholm gick till final med låten Våga vara annorlunda.

PROJEKT – Etableringslyftet

30 miljoner kr från Europeiska socialfonden ska ge kortare väg till egen försörjning för nyanlända.

MODERN RIDANLÄGGNING – Nytt medlems- hus och rymliga boxar. Kommunen tog över ridhuset i Viby och tillgodosåg allas behov.

SNABBA SVAR – 100% av mejlen som skickades till kommunen fick svar inom två dagar enligt Service­

mätningen.

UTMÄRKELSE – Årets cykelprestation

Långsiktigt och systematiskt arbete fick regionala cykelkansliet att utse Sollentuna kommun till vinnare.

INSPIRATIONSDAG – #MeetSollentuna. Biblioteken vann utvecklingspris för sitt integrationsprojekt. Innovationspriset gick till Runbacka skolor som skapat en digital kursplan. 

naturen inpå knuten.

Organisation

Bolagsstyrelser Överförmyndar-

nämnden Valnämnden

ordförande Björn Karlsson (M) 08­579 216 93

bjorn.karlsson@sollentuna.se nämndsekreterare Manuel Bustos

Överförmyndarnämnden är gemensam nämnd för kommunerna Sollentuna, Sigtuna och Upp lands Väsby. Kontoret ligger i Turebergs huset i Sollentuna.

t.f chef Pierre Carlsson

ordförande Benkt Kullgard (M) 073­915 10 15

benkt.kullgard@sollentuna.se Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val, val till EU-parlamentet och eventuella folkomröstningar i kommunen.

sollentuna stadshus ab Moderbolag i bolagskoncernen, helägt av Sollen tuna kommun.

ab sollentunahem

AB Sollentunahem är kommunens bostads bolag med syfte att upplåta bostads lägen heter med hyresrätt i Sollen tuna kommun.

sollentuna energi & miljö ab SEOM distribuerar el, tillhandahåller VA och fjärrvärme samt svarar för sophanteringen i kommunen.

ab solom

AB SOLOM bedriver äldreomsorg och tillhandahåller stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

sollentuna kommunfastigheter ab Bolaget ansvarar för kommunala verksamhets­

fastigheter och kommersiella fastigheter.

Kultur- och fritidsnämnden

ordförande Magnus Ramstrand (KD) 08­579 214 95

magnus.ramstrand@sollentuna.se nämndsekreterare

Maria Nossent Kultur- och fritidsnämnden ansvarar bland annat för biblioteken, Kultur skolan, utomhusidrott, Arena Satelliten, barnkulturprogram, idrottshallar och fältfritidsledare.

förvaltning Kultur­ och fritids­

kontoret chef Niklas Roos af Hjelmsäter Barn- och

ungdomsnämnden

ordförande Soley Aksöz Lithborn (M) 08­579 215 86

soley.aksoz­lithborn@sollentuna.se nämndsekreterare

Katarina Jupén Morell Barn- och ungdomsnämnden ansvarar bland annat för barnom- sorg, kommunala grundskolor, uppföljning och kvalitetsutveckling.

förvaltning Barn­ och utbildnings ­ kontoret

chef Lee Orberson

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ och består av 61 leda ­ möter som väljs vid allmänna val vart fjärde år. Kommun fullmäktige utser ledamöter i kommunens nämnder och styrelserna för Sollentuna Stadshus AB, Sollentuna Energi

& Miljö AB, AB Sollentunahem, Sollentuna Kommun fastigheter AB och AB SOLOM.

ordförande Björn Karlsson (M) 08­579 216 93

bjorn.karlsson@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

Kommunfullmäktige

Miljö- och byggnadsnämnden

Socialnämnden

ordförande Oscar Nyströmer (M) 08­579 210 23

oscar.nystromer@sollentuna.se nämndsekreterare Ulrika Holst

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar bland annat för bygglov, inmätning av fastigheter och baskartan, miljö- och hälsoskydds- verksamhet, tillsyn, anmälan och tillstånd för livsmedel.

förvaltning Miljö­ och byggnads­

kontoret chef Elisabeth Thelin

ordförande Sonia

Lunnergård (KD) 08­579 219 81

sonia.lunnergard@sollentuna.se nämndsekreterare Yessica Garcia Manzano Socialnämnden ansvarar bland annat för stöd till barn och unga, hjälp vid ekonomiska problem, missbruk eller andra sociala problem.

Nyanlända flyktingar får stöd vid sin introduktion i kommunen.

förvaltning Socialkontoret chef Kerstin Lidman

Trafik- och fastighetsnämnden

ordförande Moa Rasmusson (L) 08­579 216 33

moa.rasmusson@sollentuna.se nämndsekreterare Jenny Wiik

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar bland annat för förvaltning av kommunens mark och fastigheter, gator och byggnader samt naturreser- vat och övrig naturmark.

förvaltning Trafik­ och fastighets­

kontoret chef

Manfred Holmelin Stadsbyggnads-

nämnden

ordförande Thomas Ardenfors (M) 08­579 216 88

thomas.ardenfors@sollentuna.se nämndsekreterare

Ida Andersson

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen i kommunen och för större exploatering av mark områden. Stadsbyggnads- avdelningen är en av kommun- lednings kontorets avdelningar.

stadsbyggnads- avdelningen chef

Christina Leifman

Miljö utskott Anneli Tjäder

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ. Kommunstyrelsen samordnar och utvecklar kommunens totala verksamhet och ser till att kommunfull mäktiges riktlinjer efterlevs.

Kommun styrelsen ansvarar även för uppföljning av nämndernas verksamheter.

gälla att följa upp budget och att utvärdera verksamheternas förmåga att nå de mål som kommunfull mäktige satt upp.

Arbetet är i första hand inriktat på att stödja och hjälpa förvaltningarna i deras arbete.

chefer och funktioner inom kommunledningskontoret

administrativa avdelningen Pierre Carlsson avdelningen för näringsliv och kommunikation Anna Hamberg ekonomiavdelningen Inga­Lill Fritsch personal avdelningen Mona Birgetz

stadsbyggnads avdelningen Christina Leifman överförmyndar avdelningen Pierre Carlsson (t.f) kommun jurist Ingegärd Bornelind

presschef Moa Ledin

Thunes (M) 08­579 220 15

henrik.thunes@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

ordförande Gunnar Bergqvist (L) 070­513 33 43

gunnar.bergqvist@sollentuna.se sekreterare

Ida Andersson

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden ordförande

Henrik Thureson (L) 08­579 222 80

henrik.thureson@sollentuna.se nämndsekreterare Linda Turula

Utbildnings- och arbetsmarknads- nämnden ansvarar bland annat för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, vuxen- utbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisning för invandrare (SFI), arbetsmarknads- frågor.

förvaltning Utbildnings­ och arbetsmarknads­

kontoret t.f chef Marie Eklund

ordförande Anna­Lena Johansson (L) 08­579 220 26

anna­lena.johansson@sollentuna.se nämndsekreterare

Sara Rahm

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för stöd, service och omvårdnad till äldre och till personer som har funktions- nedsättning.

förvaltning Vård­ och omsorgs­

kontoret chef Karin Proos

2017 2016 2015 2014 2013 KOMMUNEN

Befolkning 71 848 71 023 70 251 69 325 68 145

varav 1– 5 år 4 500 4 550 4 633 4 751 4 853

6 – 15 år 10 770 10 642 10 355 10 080 9 737

16 – 18 år 2 749 2 612 2 555 2 493 2 495

65 + år 11 292 11 117 11 020 10 771 10 486

Befolkningsförändring, % 1,2 % 1,1 % 1,3 % 1,7 % 1,9 %

Skattesats 18,12 18,12 18,10 18,10 18,10

Skatteintäkter (not 5), mkr 3 617 3 427 3 210 3 051 2 966

Skatteintäkt, kr/invånare 50 342 48 252 45 698 44 009 43 526

Personalkostnader, mkr 1 576 1 471 1 368 1 396 1 422

Antal årsarbetare 2 631 2 577 2 518 2 454 2 594

Antal årsarbetare per 1000 invånare 37 36 36 35 38

Sjukfrånvaro, % 5,5% 5,6% 5,8% 5,1% 5,3%

Resultat och kapacitet

Avskrivningar, mkr (not 3) −152 −117 −115 −99 −96

Årets resultat, mkr 207 157 97 67 77

Årets resultat exkl. realisationsvinster, mkr 116 84 31 35 72

Balanskravsresultat, mkr 202 147 96 62 72

Nämndernas nettokostnad, mkr 3 462 3 395 3 351 3 230 3 100

Procentuell förändring, % 1,9 % 1,3 % 3,7 % 4,2 % 3,0 %

Budgetavvikelse, nämnderna, mkr 55 76 11 −18 −24

Som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning

Nettokostnad 98,0 % 99,3 % 98,9 % 100 % 98,5 %

Finansnetto −1,2 % −1,7 % −1,8 % −2,1 % −1,0 %

Resultat 3,2 % 2,4 % 2,9 % 2,1 % 2,5 %

Fem år i sammandrag

Soliditet, % 72 % 76 % 76 % 80 % 81 % Soliditet, inkl. ansvarsförbindelselse, % 53 % 55 % 54 % 55 % 55 %

Investeringar exkl. exploatering, netto mkr 440 394 375 346 205

Investeringar exkl. exploatering, som andel av

intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning, % 12 % 11 % 11 % 11 % 7 %

Investeringar, kr/invånare 6 121 5 544 5 338 4 987 3 013

Exploatering netto, mkr 144 123 −11 7 37

Risk och kontroll

Likviditet exkl. kapitalplaceringar och

koncernföretagens del, mkr 436 110 194 255 321

Likviditet exkl. kapitalplaceringar och koncernföretagens del, som andel av

verksamhetens kostnader 10 % 4 % 5 % 7 % 9 %

Borgensåtagande (not 22), mkr 784 196 198 24 26

varav koncernföretag, mkr 778 188 189 15 17

Pensionsåtagande som ansvarsförbindelse

(not 23), mkr 1 077 1 109 1 141 1 177 1 220

KOMMUNKONCERNEN

Resultat, mkr 318 560 190 345 179

Investeringar, mkr 1 013 1 007 729 656 723

Soliditet, % 61 % 62 % 60 % 61 % 59 %

marknaden har varit gynnsamt. Arbets­

lösheten var 6,7 procent för 2017 (avser åldersgruppen 15–74 år) och förväntas sjunka till 6,3 procent under 2018. Under åren 2019–2021 förväntas arbetslösheten sjunka i jämförelse med 2017 och ligga mellan 6,3 och 6,5 procent. Tillväxten i antal arbetande timmar har stigit med 1,7 procent under 2017 men förväntas avta under de närmaste åren. Högkonjunk­

turen och den stora efterfrågan på arbets­

kraft har dock även inneburit negativa konsekvenser då näringsliv och offentliga sektorn har problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Den höga tillväxt­

takten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antal arbetade timmar, har gett positiv effekt på skatteunderlaget de senaste åren. Men den utvecklingen börjar avta nästa år när konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre sysselsätt­

ningsökning. För perioden 2019–2021 minskar ökningen av antalet arbetade timmar vilket innebär en relativt snabb uppbromsning av det reala skatteunder­

lagets tillväxt.

Trots den underliggande positiva bilden av arbetsmarknaden och skatteunderlag Svenska företag och hushåll är fortfarande

optimistiska om utvecklingen av den svenska ekonomin. Tillväxttakten fortsatte att vara god och den prognosticerade BNP för 2017 uppgick till 2,7 procent.

Även 2018 förväntas bli ett högkonjunk­

tursår med en ökningstakt om 2,9 pro­

cent. Bostadsinvesteringarna i Sverige har ökat mycket snabbt de senaste åren men det finns nu tydliga tecken på en avmatt­

ning i tillväxten. Det bidrar i sin tur till att tillväxten i byggverksamheten saktar in markant 2018 och i det närmaste stag­

nerar 2019. I industrin tar i stället pro­

duktionen ytterligare fart 2018. Företagen inom industrin är för närvarande mycket nöjda med exportorderstocken och det bidrar till att efterfrågan för den svenska exportnäringen fortsätter att öka snabbt 2018. Det bidrar i sin tur till att investe­

ringarna i näringslivet växer relativt snabbt 2018, trots inbromsningen i bostadsinves­

teringarna. Investeringarna fortsätter där­

med att ge ett stort bidrag till BNP­

tillväxten 2018, om än inte fullt lika stort som 2017.

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin har inneburit att läget på arbets­

Förutsättningar och utmaningar

ekonomiska förutsättningar

Den prognosticerade globala tillväxten i BNP steg under 2017 med 3,8 procent och prognosen för 2018 och 2019 är positiv med en ökningstakt på 3,7 procent för respektive år. Det mesta pekar på att den globala ekonomin kommer utvecklas starkt de närmaste åren, men det finns en rad fallgropar. De låga styrräntorna och extraordinära penningpolitiska åtgärder har bidragit till att driva upp priserna på aktier och andra tillgångar på många håll i världen. Det finns en risk att uppgången varit omotiverat snabb vilket skulle kunna innebära en risk att tillgångspriserna kan falla abrupt. Det skulle dämpa efterfråge­

tillväxten, både via minskade förmögen­

heter och genom minskad tillförsikt. Det finns även en risk för inbromsning av den kinesiska ekonomin, till följd av hög och växande skuldsättning och svaga balans­

räkningar i delar av banksystemet. Osäker­

hetsfaktorer i prognosen kan givetvis påverka tillväxten i omvärlden och blir den lägre än prognosticerat så påverkas den svenska exporten, vilket påverkar den svenska tillväxten negativt.

Ekonomiska förutsättningar 2017 2018 2019 2020 2021

BNP, % 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4

Sysselsättning (timmar) 1,7 1,5 0 – 0,5 0,1

Relativ arbetslöshet, nivå, % 6,7 6,3 6,3 6,4 6,5

Timlön, % 3,0 2,9 3,2 3,4 3,4

KPI, % 1,8 1,6 2,3 2,9 2,6

Skatteunderlag, realt, % 1,5 1,1 0,6 – 0,1 0,7

Kommunalekonomisk utjämning

Grundprincipen för systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socioekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunal- ekonomisk utjämning och ett system för utjämning av kostnader från lagen om stöd och service (LSS). Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skill- nader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunal- ekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnads- utjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan januari 2004 med vissa förändringar införda från 2009. Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen. När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveckling. Via kostnadsut- jämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning.

En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

yngsta och äldsta åldersgrupperna i be­

folkningen samtidigt som arbetskraften inte ökar i någon större utstäckning. För kommunerna innebär det ökade satsning­

ar av bland annat vård, skola och omsorg.

Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen att kostnaderna ökar snabb­

are än skatteunderlaget, vilket skiljer sig markant mot utvecklingen perioden 2006–2016. För att kommunerna ska klara välfärden de kommande åren krävs effektiviseringar.

Sollentuna kommun har under de se­

naste åren uppvisat en stabil ekonomi och uppfyllt de resultatmål som beslutats av kommunfullmäktige. Den avtagande kon­

junkturen kommer givetvis att påverka Sollentuna kommuns intäkter och kost­

nader. På intäktssidan genomgår kommu­

nen en ekonomisk anpassning till det förändrade systemet för kommunalekono­

misk utjämning, vilket försämrar förut­

sättningarna. Kommunen förlorade stora belopp i förändringarna som genomfördes 2014 och 2016. Kommunen erhåller ett så kallat införandebidrag som trappas av med cirka 37 miljoner kronor årligen fram till 2019. Dessa belopp måste kom­

munen få fram genom effektiviseringar/

prioriteringar. På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner. I jämförelse med genomsnittet i Sverige har Sollentuna kommun en relativt ung befolkning, men även i Sollentuna förväntas ökade volymer inom barn­ och utbildningsområdet samt inom äldreomsorgen, vilket kommer att skapa ansträngningar på kommunens driftsbudget. Förutom detta befinner sig kommunen i en period av mycket stora investeringar. Kommunen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investe­

ringar genom sitt eget kassaflöde. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.

Befolkningsutveckling 1980–2017

40 000 50 000 60 000 70 000 80 000

1980 1986

1992 1998

2004 2010 2017

Befolkningsutveckling 1980–2017

näringsliv

I Sollentuna kommun finns cirka 6 800 företag, varav cirka 3 500 aktiebolag.

Majoriteten av dem är inom den privata tjänstesektorn och det stora flertalet är småföretag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är positiv och de senaste åren har cirka 500 företag startats per år. Un­

der 2017 startades 566 nya företag i kom­

munen, vilket är en ökning på två procent och nytt rekord. Aldrig tidigare har så många nya företag startats i kommunen.

I Svenskt Näringslivs undersökning 2017 om kommunernas företagsklimat rankas Sollentuna för fjärde året i rad som nummer två i landet. Sollentuna är en att­

raktiv kommun att etablera företag i. Läget i Stockholmsregionen, attraktiva bostads­

områden samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen.

arbetsmarknad

I Sollentuna kommun förvärvsarbetar 81,5 procent av befolkningen som är mellan 20 och 64 år. Motsvarande andel i Sverige som helhet är 78,6 procent. I Sollentuna var 5,2 procent av personerna i arbetskraf­

ten arbetslösa eller ingick i något arbets­

marknadsprogram vid årsskiftet 2017/2018 (5,0 procent föregående år). Motsvarande uppgift för riket var 7,5 procent. I jäm­

förelse med genomsnittet i Stockholms län är arbetslösheten något lägre i Sollen­

tuna kommun. I åldersgruppen 18–24 år minskade arbetslösheten något under 2017 till 5,4 procent i Sollentuna. I Sverige som helhet var arbetslösheten drygt 10 procent bland de unga vuxna. För en annan grupp med svag förankring på arbetsmarknaden – de utrikes födda – ökade arbetslösheten något under 2017 till 12,7 procent i Sollentuna. I Sverige som helhet var arbets­

lösheten bland utrikes födda drygt 22 pro­

cent. Bland utrikesfödda invånare i åldern 18–24 år är arbetslösheten hög; 18,9 pro­

cent i Sollentuna, 20,2 procent i länet och 34,4 procent i riket.

personer. Både in­ och utflyttare är till största delen personer i åldern 20–39 år.

I åldersgrupperna 20–24 år och 50–70 år är det fler som flyttar från än till kommu­

nen, och i åldersgrupperna 30–39 år samt barn 0–4 år är det fler som flyttar till än från Sollentuna. I jämförelse med genom­

snittet i Sverige har Sollentuna kommun en större andel barn och unga samt en mindre andel äldre över 65 år.

bostadsmarknad

Sollentuna är en del av en sammanhäng­

ande arbets­ och bostadsmarknadsregion där bostadsbeståndet till en del bestämmer befolkningsutvecklingen. Totalt fanns det cirka 29 250 bostäder i kommunen i bör­

jan av 2017. Bostadsbeståndet i kommu­

nen består till 44 procent av småhus och till 56 procent av flerbostadshus samt speci­

albostäder (exempelvis bostäder för äldre).

Upplåtelseformerna för lägenheter i fler­

bostadshus är 41 procent hyresrätter och 59 procent bostadsrätter. Enligt en preli­

minär uppgift har drygt 400 nya bostäder färdigställts i kommunen under 2017.

befolkning

Befolkningsökningar ställer krav på pla­

nering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhets­

kostnader i det korta perspektivet. I Stockholms län var befolkningsökningen 39 083 personer under år 2017, vilket är en något större ökning än föregående år.

Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med 825 personer, vilket motsvarar 1,2 procent, och var vid slutet av året 71 848 invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 221 per­

soner och ett flyttningsöverskott på 595

balanskravet ska realisationsvinster inte tas med. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 202 miljoner kronor. Den värde­

ökning som kommer från exploaterings­

resultatet ingår i balanskravsresultatet.

Det innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav på balans.

finansiella mål

Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller lig­

ger under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål men Sollentuna kommun har mål för den finansiella pla­

neringen. Av bolagsordningar och ägar­

direktiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bola­

gen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kom­

munens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efter­

följande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal.

hushållning

Nedan redovisas vilka finansiella mål som är beslutade. För uppföljning av kom­

munfullmäktiges övergripande mål och nämndernas åtaganden, se rubriken Måluppfyllelse och resultat. Uppföljning av kommunövergripande kvalitetsarbete och sammanfattning av Sollentunas arbete ur barnperspektiv sker under rubriken Kvali- tet och utveckling.

balanskravet

Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resul­

tatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäk­

terna ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 11 kap. 12 § kommu­

nallagen 2017:725 föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta.

Därvid ska skälen till beslutet anges. Ett uppfyllande av balanskravet är en grund­

förutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi. Vid beräkning av

För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommun- koncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

Årets resultat 207 mkr

Avgår reavinster 5 mkr

(ej exploatering)

Summa 202 mkr

Mål Målvärde Utfall Soliditeten bör inte understiga 60 procent exklusive pensions-

förpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. 60 % 72 %

Årets resultat exklusive realisationsvinster ska vara så stort att

det egna kapitalet värdesäkras 1,5 % 3,2 %

Finansiering av verksamheten för egen räkning får inte överstiga

2 miljarder i externa lån. < 2 000 mkr 200 mkr

Målen för 2017 är:

1. Soliditeten innebär ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade av eget kapital. Kom­

munens mål innebär att soliditeten inte bör understiga 60 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.

Soliditetsmålet uppfylls för 2017.

2. Årets resultat exklusive realisations­

vinster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet definieras i förhållande till skatteintäkterna som används för att finansiera verksam­

heternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skattein­

täkter avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst­ och kostnadsutjämning samt fastighets­

avgift. För budgetåret 2017 är resultat­

målet satt något lägre till 1,5 procent för att år 2019 höjas till 2,5 procent.

Resultatmålet uppfylls för 2017.

3. Finansiering av kommunens verksam­

het för egen räkning får inte överstiga 2 miljarder kronor i externa lån. Detta för att inte räntekostnaderna ska ta för stor andel av verksamheternas drift­

budget samt att soliditetskravet ska uppfyllas.

Finansieringsmålet uppfylls för 2017.

Det andra målet analyserar det ekono­

miska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en an­

svarsfull och långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan, betalningsför­

mågan, på kort respektive lång sikt.

finansiella mål i kommunens bolag

Kommunen äger via Sollentuna Stadshus AB flera dotterbolag med olika verksam­

heter. För att se bolagsstrukturen hänvisas till kapitlet om Bolagen. Bolagen i kommun­

koncernen, exklusive AB SOLOM, ska dri­

vas så att resultaten tillåter såväl konsoli­

dering av bolagen som utdelning till ägaren.

god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Styrprocessen

En förutsättning för god ekonomisk hus­

hållning är att det finns ett tydligt sam­

band mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att effektivt styra och följa upp verksamheterna finns en fastställd målstyrningsmodell och en styrprocess i kommunen. Styrprocessen består av en planerings­ respektive upp­

följningsprocess där arbetet sker i flera delprocesser, bland annat budgetprocess och tertialrapporteringar.

Styrprocessen beskrivs närmare i Sol­

lentuna kommuns styrdokument Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning.

Målstyrning

Inom ramen för kommunens målstyrning sker verksamhetsplanering på nämnd­

nivå och i kommunens olika verksamhe­

ter med avstamp i kommunfullmäktiges övergripande mål som fastställs årligen tillsammans med resursfördelningen i budgetdokumentet.

Grunden i styrsystemet är en ansvarsfull ekonomisk politik. I det ingår löpande uppföljning och kontroll av nämndernas budget men även utveckling inom områ­

dena effektivitet och kvalitet. Nämnderna har för år 2017 fastställt åtaganden till de övergripande målen och verksamheterna har tagit fram handlingsplaner och aktivi­

teter för att arbeta med nämndens åtag­

anden. Uppföljning av nämndens budget med helårsprognos har skett månadsvis och åtaganden och handlingsplaner tertialvis.

Inför 2018 har en ny målstyrnings­

modell för Sollentuna kommun fastställts och implementerats. År 2017 var ett över­

gångsår och redovisningen av måluppfyl­

lelse och resultat är utifrån en målstruktur som kommunen lämnar.

Kvalitetsutveckling

Det systematiska kvalitetsarbetet är en integrerad del av kommunens planerings­

och uppföljningsprocess. På olika nivåer arbetar organisationen löpande med att följa upp och mäta verksamhetens kvalitet via exempelvis nyckeltal, brukarunder­

sökningar och utifrån synpunkts­ och klagomålshantering.

Kommunövergripande utveckling ur ett kvalitetsperspektiv sker med stöd av bland annat Kommunens kvalitet i kort­

het (KKiK) och Kommunkompassen.

Under 2017 har ett utvecklingsarbete ge­

nomförts i syfte att vidareutveckla nämn­

dernas kvalitetsredovisning.

För att beskriva kommunens arbete ur barnperspektiv finns ett barnbokslut, med en sammanfattning i årsredovisningen.

Läs mer om kommunens kvalitetsarbe­

te i avsnittet Kvalitet och utveckling.

Internkontroll och riskhantering Nämndernas planering och uppföljning avseende riskhanteringen inom ramen för internkontroll är från och med hös­

tens verksamhetsplanering för 2018 helt integrerat i kommunens gemensamma styrprocess. Detta för att tydliggöra att riskhanteringen är en del av ekonomi­ och verksamhetsstyrningen.

Helhetsbedömningen är att riskhante­

ringsprocessen inom ramen för intern­

kontroll i kommunen har fungerat till­

räckligt bra under det gångna året.

Samtliga nämnder har följt upp och rap­

porterat sitt arbete med internkontroll i verksamhetsberättelserna 2017. Åtgärderna under 2017 har varit både ”upptäckande”

kontroller och av förebyggande karaktär.

Det finns fortsatt utrymme hos några förvaltningar för breddning av riskanaly­

serna och en mer fyllig rapportering i upp­

följningen.

Samtliga nämnder har rapporterat sitt arbete kring de tre kommunövergripande riskerna och kontrollerna som kommun­

styrelsen beslutade om inför 2017. En av dessa, ”Identifiera del av organisationen eller typ av tjänsteutövning som kan vara särskilt utsatt för risk för korruption och oegentligheter”, föranleddes av en revi­

sionsrapport 2016 om kommunens före­

byggande arbete kring korruption och andra oegentligheter. Revisorerna rekom­

menderade att detta riskområde tydligare bör framgå i nämndernas internkontroll­

planer. Det är positivt att en majoritet av nämnderna har lyft in risker och åtgärder inom området i verksamhetsplanerna 2018.

Utifrån samma revisionsrapport har kommunfullmäktige under 2017 fast­

ställt en policy och riktlinjer mot mutor.

Kommunledningskontoret har inte föreslagit kommunstyrelsen någon kom­

munövergripande risk/åtgärd 2018. Bedöm­

ningen är att nämnderna har identifierat risker och åtgärder som innebär en väsent­

lig arbetsinsats 2018.

Kommunövergripande utveckling ur ett internkontrollperspektiv har skett vid exempelvis revideringen juni 2017 av kommunens regler för ekonomi­ och verksamhetsstyrning där definitionen av internkontroll förtydligades. Stöd i utfor­

mandet av riskanalyser har tagits fram i handbok och stödmaterial på intranätet och förbättring har skett i beslutstödssys­

temet inför 2018.

sammanfattande bedömning

Styrdokumentet Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller en bedömning av vad som ska ligga till grund för god ekonomisk hus­

hållning. Bedömningen görs ur perspek­

tiven ekonomi samt mål och riktlinjer för verksamheten. De ekonomiska för­

utsättningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resultatet ska vara tillfredsställande. Vid utvärdering undersöks om balanskravet är uppfyllt och de finansiella målen är uppfyllda.

• Balanskravet är uppfyllt för 2017 och alla tre finansiella mål är uppfyllda.

• Av de övergripande målen är ett mål helt uppfyllt och sju delvis uppfyllda.

• Av nämndernas åtaganden är 74 pro­

cent uppfyllda.

• Uppföljningen av Sollentunas resultat inom KKiK visar både goda resultat och utvecklingsområden.

• Nämndernas riskhantering inom ramen för internkontroll har fungerat tillräckligt bra.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnitten Finansiell analys, Mål och resultat samt Kvalitet och utveckling, bedöms att Sollentuna kommun uppfyller de uppsatta kriterierna tillräckligt för god ekonomisk hushållning gällande verk­

samhetsåret 2017.

Av totalt 115 åtaganden 2017 är 72 (74 procent) bedömda som uppfyllda och 22 (21 procent) bedömda som delvis uppfyllda.

Sju åtaganden är inte uppfyllda.

Ett av kommunens åtta övergripande mål bedöms som uppfyllt och övriga är delvis uppfyllda.

Under 2016 och 2017 har ett omfat­

tande arbete pågått för att ta fram och implementera en ny målstyrningsmodell för kommunen. Syftet var att minska an­

talet mål på nämndnivån men också möj­

liggöra mål på olika nivåer (med tydlig röd tråd från vision till medarbetare) samt att skapa en större enhetlighet i bedöm­

ningar och analys av måluppfyllelse lik­

som rapportering kring mått. 2017 var ett övergångsår och följande redovisning är utifrån en målstruktur som kommunen lämnar.

Bedömningarna av uppfyllelse av åtag­

anden och årsmål för mått är med något enstaka undantag nämndernas egna.

Kommentarerna är nedkortade, för full­

ständig redogörelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse.

För år 2017 fastställde kommunfullmäktige övergripande mål i syfte att prioritera insatser inom de politiska fokusområdena.

Till stöd för de övergripande målen fastställde nämnderna åtaganden i verksamhetsplanerna för 2017.

läsanvisning

Måluppfyllelse – övergripande mål

Måluppfyllelsen är en sammanställd bedömning utifrån uppfyllelse av nämndernas åtaganden samt måluppfyllelse och trend för måtten.

Målet är uppfyllt för året Målet är delvis uppfyllt för året Målet är inte uppfyllt för året Måluppfyllelse – nämndens åtaganden

Nämndernas bedömning av uppfyllelse av åtagandena baseras på förväntat resultat och beskrivningstext till åtagandena, status för handlingsplaner samt måluppfyllelse alternativt trend för måtten.

Åtagandet är uppfyllt för året Åtagandet är delvis uppfyllt för året Åtagandet är inte uppfyllt för året Trendpilar

Utfallet har ökat från året innan, negativ utveckling  Utfallet har ökat från året innan, positiv utveckling  Utfallet har minskat från året innan, negativ utveckling  Utfallet har minskat från året innan, positiv utveckling 

Utfallet har inte ändrats från året innan 

och resultat

Måluppfyllelse 2017 Övergripande mål

Uppfyllt Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Delvis uppfyllt Fler i arbete

Delvis uppfyllt Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Delvis uppfyllt Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt

och självständigt liv

Delvis uppfyllt Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Delvis uppfyllt Arbeta för en god bebyggd miljö

Delvis uppfyllt Minska utsläppen av växthusgaser

Delvis uppfyllt Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

FOKUSOMRÅDE

Ansvarsfull ekonomisk politik

Utvecklingen inom fokusområdet Då inga övergripande mål inom fokus­

området har fastställts av fullmäktige be­

skrivs i stället utvecklingen i stort. Flera nämnder arbetade under 2017 med åtag­

anden för att bidra till en positiv utveck­

ling inom fokusområdet, de flesta med sikte på en effektivare förvaltning.

En ny målstyrningsmodell med vision och tre nya övergripande mål fastställdes i juni 2017 och gäller från 2018. Även kom­

munens styrprocess sågs över i syfte att minska administrationen och öka kvalite­

ten i underlagen. Övergripande arbetar kommunen med ökad prognossäkerhet inom samtliga nämnder.

Arbetet med att strukturera Sollentuna kommuns nya bolagskoncern och övergri­

pande arbete med fastigheter och lokal­

försörjning pågick hela 2017. Arbetet ökar fokus på långsiktighet, styrning och upp­

följning, vilket kommer leda till ökad ef­

fektivitet på sikt.

Totalt åtta åtaganden fastställdes för 2017. Av dessa bedöms fem som uppfyllda för året och tre som delvis uppfyllda.

nämndernas arbete i korthet

Nämnd Åtagande

Kommun- styrelsen

Stärka kommunens förutsättningar för att kunna erbjuda tjänster av högsta kvalitet och nå sina mål 

En ny målstyrningsmodell togs fram med en stor förankringsinsats inför planering 2018. Under hösten fastställdes riktlinjer för lokalresursplaneringen i kommunen med en central lokalberedningsprocess och en lokalstyrgrupp. Arbetet kring den nya bolagsstrukturen var intensivt under 2017.

Ett flertal aktiviteter genomfördes i syfte att säkerställa en rättvisande redovisning av kommunens ekonomi. Rutiner har också uppdaterats avseende inköpsprocessen.

”En väg in” internt lanserades under 2017, dvs. ett enda telefonnummer för att nå till exempel IT-support och personalenheten. Vidare har en beställningsportal arbetats fram och möjlighet till mer flexibelt arbetssätt har skett genom att ändra till årsarbetstidsavtal.

Barn- och ungdoms- nämnden

Resurserna ska användas effektivt

Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med trafik- och fastighetskontoret för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå. En viktig del är väl avvägda kravunderlag. Ett utvecklingsarbete pågår för att begränsa framtida kostnader. Statsbidragsprocessen förtydligades under 2017.

Utbildnings- och arbets- marknads- nämnden

Effektiv resursanvändning 

Särskilt fokus riktades på fördjupade analyser av inköp och upphandling i verksam- heterna. Kontoret genomförde vidare ett arbete kring förstärkt uppföljning av personalkostnader och den generella ekonomistyrningen. Under året stärktes processen kring statsbidrag. 

Vård- och omsorgs- nämnden

Effektiv resursanvändning 

Arbetet fortsatte i enlighet med den åtgärdsplan som fastställdes år 2016.

Myndighetsavdelningarna har exempelvis arbetat med implementering av nya riktlinjer för beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och uppföljning av individbeslut.

Avdelningen för avtal och uppföljning har arbetat med att se över ersättningar och villkor till utförare.

Social- nämnden

Sollentuna är en socialtjänst i framkant  

Nämnden arbetade för att effektivisera verksamheten så att mer tid läggs på direkt klientarbete. Systematisk uppföljning av insatser implementerades genom olika evidens-/kunskapsbaserade metoder. Stödsystem för chefer och handläggare har utvecklats och ett arbete för minskad personalomsättning har genomförts.

Kompetensnivån har höjts och olika insatser har skett för att behålla och attrahera kompetent personal. Arbete med ledningssystem för kvalitet pågick under året.

Från Budget 2017:

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. För samtliga verk- samheter måste också finnas ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete kring verksam- hetens kvalitet och effektivitet.

Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas. Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.

beslutats om av kommunfullmäktige och gäller från 2018. 

Trafik- och fastighets- nämnden

Öka prognossäkerheten för investeringsprojekten 

Arbetet med att öka prognossäkerheten pågick under året och implementeringen av systemstödet för investeringsprojekten avslutades.

Månatlig uppföljning och avstämning av projekten genomförs. Analyser görs i samband med beslut om kostnadsförändringar, i syfte att dels tillhandahålla bra beslutsunderlag, dels dokumentera erfarenheter som är viktiga att ta tillvara på i kommande projekt. En förbättring av prognossäkerheten har skett men fortsatt arbete behövs 2018.

Förstärka kontrollen och skapa överblick över kommunens trafik- och infrastrukturanläggningar 

Utredningen som ska vara ett underlag till systemet som ska förstärka kontrollen och skapa överblick över kommunens trafik- och infrastrukturanläggningar är inte påbörjad på grund av personalbrist.

MÅL: kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Måluppfyllelse

• För fjärde året i rad placerade sig kommunen på plats två när Svenskt Näringsliv rankade Sveriges kommu­

ners lokala företagsklimat.

• Sollentuna kommun nådde inte rik­

tigt det egna målvärdet för Nöjd­

Kund­Index i Stockholm Business Alliance (SBA) servicemätning 2017, men utfallet ökade något jämfört med föregående år.

• Nämnderna har under 2017 haft ett gemensamt åtagande för att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag, ett arbete som samtliga berörda förvaltningar delta­

git i. Av nämndernas övriga åtaganden är två bedömda som uppfyllda och två som delvis uppfyllda.

Från Budget 2017:

Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla före- tagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.

Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser. Särskilt fokus ska läggas på att tillvarata gemen- samma intressen genom att utveckla samarbeten, förbättra tillgängligheten och servicen till företagare samt aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag.

Sollentuna har ett av Sveriges bästa före­

tagsklimat. Även om den egna ambitions­

nivån för måtten inte nåddes fullt ut 2017 bedöms kommunen vara en aktiv part i

kontakterna med näringslivet i enlighet med intentionen i det övergripande målet.

Sammantaget bedöms målet som upp- fyllt för 2017.

Mått

Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017 Trend Företagsklimat Svenskt näringslivs

ranking av det lokala näringslivsklimatet 2 2 2 1 

Nöjd-Kund-Index totalt i SBA:s servicemätning/SKL:s öppna jämförelser Företagsklimat (index 0 –100)

70 68 70 72



nämndernas arbete i korthet

Nämnd Åtagande

Gemensamt åtagande

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag  

En förvaltningsövergripande utbildningsinsats genomfördes där syftet var att förbättra service och bemötande gentemot näringslivet i Sollentuna. Kursen riktade sig till cirka 130 medarbetare. Vid fyra tillfällen under året diskuterades service och bemötande på olika sätt och vid ytterligare ett tillfälle ur perspektivet entreprenadstyrning.

Kommun- styrelsen

Byggherrar som verkar i Sollentuna ska vara nöjda med samarbetet med kommunen

En så kallad intressentlista togs fram som service för byggherrar som är intresserade av att utveckla fastigheter i Sollentuna. Intresselistan användes i samband med försäljningstävlingen av Väsjö Torg.

Kommunens företag ska uppleva förbättrad service och bemötande från Sollentuna kommun  

Kommunen nådde inte riktigt ända fram vad gäller ambitionen att nå förstaplatsen i Svenskt näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet. Resultatet av NKI- undersökningen höjdes. Under året genomfördes en utbildningsinsats där syftet var att förbättra service och bemötande gentemot näringslivet i Sollentuna (se ovan).  

Utbildnings- och arbets- marknads- nämnden

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet  

Förvaltningens representant i näringslivsfrågor deltog i seminarier och företags- luncher som anordnades av kommunen. Antalet feriejobb var färre än målvärdet för 2017. En del av förklaringen är att arbetsmarknaden är god och det finns då inte lika stort behov av subventionerade feriejobb.

Miljö- och byggnads- nämnden

Senast 2019 ha länets bästa myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel  

Området miljö-och hälsoskydd nådde ett NKI på 70 och livsmedelskontrollen ett resultat på 75, vilket anses högt. Framför allt fick serviceområdet bemötande höga värden. Ett lägre resultat noterades gällande bygglovsverksamheten, bland annat beroende på ett stort antal ärenden och personalbrist.

FOKUSOMRÅDE

Näringsliv och arbetsmarknad

MÅL: fler i arbete

• Arbetslösheten i Sollentuna totalt steg något 2017, inklusive gruppen utrikes födda.

• En positiv förändring noteras jämfört med föregående år för ungdomar 18–

24 år liksom andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år.

• Målet 2017 gällande andelen deltaga­

re i Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier nåddes inte, delvis utifrån att den aktuella gruppen står längre från arbetsmark­

naden och har ett större behov av stöd.

• Av totalt tio åtaganden bedöms sju som uppfyllda, två som delvis uppfyll­

da och ett som inte uppfyllt för året.

Utvecklingsarbetet inom målet gick i rätt riktning i sin helhet under 2017. Arbets­

lösheten i Sollentuna ligger på en relativt låg nivå men fortsatt arbete krävs för att fler Sollentunabor ska ha egen försörjning via arbete. Sammantaget bedöms målet som delvis uppfyllt 2017.

Från Budget 2017:

Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska. Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för be - hörighet till vidare studier. Det är viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg. Kompetens- utveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmark- naden. Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

Mått

Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Målvärde 2017 Trend Andel arbetslösa i Sollentuna kommun,

16 – 64 år 4,6 % 4,9 % 5,1 % - 

Andel arbetslösa i Sollentuna kommun,

18 – 24 år 6,4 % 6,6 % 5,8 % - 

Andel arbetslösa i Sollentuna, utrikes

födda 16 – 64 år 10,7 % 11,5 % 12,3 % 

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats

55 % 56 % 46 % 60 % 

Andel gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom tre år

69,2 % 70,3 % 72,8 % - 

Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning*

89 % 80 % - 95 % -

* Utfall 2017 ej tillgängligt än.