Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

(1)

Åstorps kommuns

Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Bildningsnämnden

(2)

Nyvång förskolor, Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 2(13)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 3

Följande verksamheter omfattas av planen ...3

Skolans ansvar ...3

Vision ...4

Ansvarig för planen ...4

Elevernas delaktighet ...4

Vårdnadshavarnas delaktighet ...4

Personalens delaktighet ...4

Förankring av planen ...4

När en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasseri ... 5

Anmälningsplikt och skyldighet att utreda ...5

Rutin för anmälan, utredning och åtgärder mot kränkande behandling ...6

Om du som vårdnadshavare upplever att ditt barn kränks eller utsätts för diskriminering ...7

Föregående års arbete och nuläge ... 8

Vilka har deltagit i utvärderingen av föregående läsårs plan mot kränkande behandling? ...8

Utvärdering av föregående år arbete ...8

Kartläggning av nuläge ...8

Analys ... 9

Nya mål och åtgärder ... 10

Uppföljning och utvärdering ... 11

Definitioner och begrepp ... 12

(3)

Bakgrund

Följande verksamheter omfattas av planen

Denna plan gäller för Nyvångs förskolor som består av Kolhuggarens förskola och Gruvlyckans förskola.

Skolans ansvar

Målinriktat arbete

Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6 kap §6 skollagen)

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. ( kap 6 §7 skollagen)

Plan mot kränkande behandling

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller

genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (kap 6 §8 skollagen)

Förbud mot kränkande behandling

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling (kap 6 §9 skollagen)

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 6 kap 10§ skollagen (2010:800).

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser (kap 6 §10 skollagen)

Aktiva åtgärder

Enligt diskrimineringslagen kapitel 16, §§ 18-20 ska utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

diskrimineringsgrund.

Delegationsordningen

(4)

Rektor/förskolechef har delegerat till biträdande rektor och eller biträdande förskolechef att förebygga, utreda och åtgärda kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Vision

På Nyvångs förskolor vill vi att

Att varje pedagog tar en aktiv roll i att utveckla barnets kunskapsmässiga och sociala färdigheter

Ansvarig för planen

Biträdande rektor och samtliga medarbetare på Nyvångs förskolor. Barnhälsoteamet bestående av Helen Iwán, Camilla Karlsson, Malin Wallin, Ulrika Bjerremand, Cecilia Holmström har ett särskilt ansvar

Elevernas delaktighet

Barnens enkäter och barnsamtal ligger till grund för åtgärder i planen

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi behöver hitta arbetssätt för ökad delaktighet hos vårdnadshavarna. I dagsläget ligger enbart föräldraenkäten till grund för denna delaktighet.

Personalens delaktighet

All personal har läst igenom, fått lämna synpunkter och diskuterat planens innehåll

Förankring av planen

Planen publiceras på hemsidan och diskuteras och revideras tillsammans med hela personalgruppen innan den publiceras.

(5)

När en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasseri

Anmälningsplikt och skyldighet att utreda

Anmälningsskyldigheten inträder direkt om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Det finns inga begränsningar i lagtexten om att enbart allvarliga fall eller de fall som förskolechef/rektor anser att huvudmannen bör ha kännedom om ska anmälas till huvudmannen.

Alla uppgifter om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska enligt bestämmelsens ordalydelse anmälas till huvudmannen.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheterna och kan endast uppmärksamma och rikta resurser till verksamheter där det finns problem, om det finns fungerande rutiner och effektiva system för att anmäla kränkningar.

Varje enhet ska genomföra en utredning i enlighet med diskrimineringslagen 2 kap 7 §; "Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är

utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra

trakasserier i framtiden."

Varje förskolechef/rektor ansvarar för att det finns kända rutiner i deras verksamhet för hur personalens anmälningsplikt ska hanteras så att förskolechef/rektor snarast får vetskap om att ett barn/en elev känt sig kränkt.

Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling både om det gäller från andra barn och elever eller från personal.

(6)

Rutin för anmälan, utredning och åtgärder mot kränkande behandling

(7)

Om du som vårdnadshavare upplever att ditt barn kränks eller utsätts för diskriminering

Om du som vårdnadshavare upplever att en elev eller personal kränkt dig/ditt barn så ska du i första hand ta kontakt med personal/mentor på skolan som utreder vad som hänt.

Vid trakassering/kränkning gör berörd personal en anmälan. Samtal påbörjas av personal ur elevvårdsteamet/värdegrundsgruppen eller motsvarande grupp. Den som tagit emot anmälan kontaktar vårdnadshavarna till de elever som blivit kränkta. Klasslärare och berörd personal informeras.

Som vårdnadshavare kan du gå vidare och anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller Barn - och elevombudet (BEO).

(8)

Föregående års arbete och nuläge

Vilka har deltagit i utvärderingen av föregående läsårs plan mot kränkande behandling?

All personal har tillsammans med biträdande rektor deltagit i utvärderingen av förra årets plan.

Utvärdering av föregående år arbete

Vi har konstaterat att vi inte haft några kränkningar att rapportera under föregående läsår. Vi konstaterar att vi behöver tydliggöra ytterligare hur vi arbetar med vårt värdegrundsarbete på Nyvångs förskolor.

Kartläggning av nuläge

Inga kränkningar har rapporterats under föregående läsår. Vi fortsätter vårt arbete med samspel tycks ha gett goda effekter i barnens förmågor att samspela och kommunicera med varandra. Vi kommer också att utbilda all personal i Aktivt ledarskap för att öka barnens delaktighet och för en bättre samsyn kring värdegrundsfrågor i personalgruppen.

(9)

Analys

Att varje pedagog tar en aktiv roll i att utveckla barnets kunskapsmässiga och sociala färdigheter

Alla barn ska veta:

VAD ska jag göra?

VAR ska jag vara?

VEM ska jag vara med?

HUR länge ska det hålla på?

VAD ska hända sen?

VAD behöver jag ha med mig?

VARFÖR ska jag göra det?

Vi tror att vi kan stärka barnens samspel, delaktighet och demokratiska förmågor genom en tydliggörande pedagogik och genom att vi vuxna tar en aktiv del i

undervisningen och barnens lek. Vi arbetar med dessa mål genom vårt Barnhälsoteam och följer upp månadsvis.

(10)

Nya mål och åtgärder

Vi har haft barnmöten under föregående läsår. Barnen var mer intresserade av att rita än prata om trygghet och trivsel. Vi fortsätter våra samtal och försöker tillsammans med barnen hitta ett upplägg som barnen känner sig trygga med.

Åtgärd (Vad ska göras? Hur ska det göras?)

Vem ansvarar?

När ska det göras?

Hur ska åtgärden följas upp?

Övrig kommentar

Barnmöten

bitr rektor och pedagoger

2 -3

ggr/termin sept 21

(11)

Uppföljning och utvärdering

Planen kommer att följas upp på våra barnhälsoteam för att utveckla barnens delaktighet i planen. Planen utvärderas i augusti ht22.

(12)

Definitioner och begrepp

Diskrimineringsgrunderna, definition och exempel Kön: Att någon är kvinna, man eller varken eller.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Att tillhöra en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg som en själv.

Religion eller annan trosuppfattning: En religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning.

Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell, eller heterosexuell läggning.

Ålder: Uppnådd levnadslängd.

Funktionsnedsättning: Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella.

Som funktionsnedsättning räknas inte bara sådana som syns, som t.ex. att man sitter i rullstol, utan även annat som påverkar livet på olika sätt, t.ex. allergi, nedsatt syn, nedsatt hörsel, dyslexi eller dyskalkyli.

Övriga begrepp

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om

missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan

trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller pga. ålder.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Det är individen själv som avgör vad som är kränkande behandling dvs. det är personens känsla/upplevelse av graden av kränkning som är avgörande.

Exempel på kränkningar: fysiska (slag och knuffar), verbala, psykosociala (bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar), text- eller bild burna (klotter, fotografier, brev, lappar, E-post, SMS, MMS, MSN och meddelanden på olika webbcommunities), materiella

kränkningar (stöld, punktering, förstörelse av privat egendom)

Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

(13)

Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

Främlingsfientlighet: Uppfattningen att människor med viss kulturell eller etnisk tillhörighet /bakgrund är sämre eller mindre lämpade för det samhälle de är främlingar i.

Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homo och bisexualitet, homo och bisexuella personer.

Sexism: Negativt betraktelse eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller köns uttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födelsen Funktionsnedsättning: Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella.

Som funktionsnedsättning räknas inte bara sådana som syns, som t.ex. att man sitter i rullstol, utan även annat som påverkar livet på olika sätt, t.ex. allergi, nedsatt syn, nedsatt hörsel, dyslexi eller dyskalkyli.