Barnperspektivet i
partssamverkan
Agenda
• Barnperspektivet/ett barns perspektiv
• Barnkonventionen- de centrala delarna
• Vägledning för prövningen av barnets bästa
• Samordningsförbund ställer frågor om våld
• Orosanmälan
• Familjeorienterat eller samordnat arbetssätt
• Barnperspektivet i partsamverkan
2021-03-31
Radioklipp
https://poddtoppen.se/podcast/279612059/tankar-for- dagen/therese-eriksson-varfor-berattar-inte-barn
Barnperspektivet eller ett barns
perspektiv?
2021-03-31
• Att barn är i behov av skydd/omsorg och inte ska behöva ta ställning kring svåra saker
• Barn som rättighetsbärare och kompetenta
• Behöver finnas en mix
Synen på barn har förändrats
2021-03-31
• Barnperspektivet- vuxnas syn på barn
• Barnets perspektiv- det som visar sig för barnet
• Barnrättsperspektivet- Artikel 2, 3.1, 6, 12, 4, 42
Olika perspektiv
2021-03-31
Diskussionsfrågor
• När du eller ni säger ”barnperspektiv” vad menar du eller ni då?
• Om ni är ett arbetslag, har ni samma definition?
• Vilka barn finns i din eller er verksamhet eller organisation?
• Hur pratar du eller ni om de barnen?
• Vilken är er syn på barn och deras rätt till delaktighet?
2021-03-31
Bikupa 15 min
Barnkonventionen
• Lag sedan 1 januari 2020
• 54 artiklar varav 4 grundprinciper som ska vara vägledande ("som glasögon" när man
läser helheten):
• Artikel 2, Barns lika värde och rättigheter.
• Artikel 3, Barns bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn.
• Artikel 6, Barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.
• Artikel 12 barns rätt att bilda och uttrycka åsikter, få dem beaktade I frågor som rör henne/honom.
Artikel 3 och12
Artikel 3 (barns bästa) och Artikel 12 (barns delaktighet) samverkar tydligt med
varandra.
För att kunna bedöma barns bästa behöver vi ta in barnets åsikt och utgå från barnet, Vad blir bäst för barnet i den här
situationen? Inte föräldrarna, eller någon
annan.
Rätten till delaktighet regleras i 11 kap. 10 § Socialtjänstlagen (2001:452)
• När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information.
• Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet.
• Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.
• Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
• En förutsättning för detta är att det förs samtal med barnet samt att yngre
barn, som ännu inte har ett språk, görs delaktiga genom observationer
eller möten (Socialstyrelsen, 2019).
Barns delaktighet
Barns rätt till delaktighet i vård och omsorg består av:
a) rätten till information
b) rätten att komma till tals och bli lyssnade på och
c) rätten till inflytande och självbestämmande.
Den ena nivån är en förutsättning för
nästa. (Socialstyrelsen 2015)
Hälso- och sjukvårdens ansvar
År 2010 trädde en ny skrivning av Hälso- och sjukvårdslagen 2g§ i kraft.
Lagen innebar en förstärkning av barns rättigheter att informeras om sin förälders sjukdom.
Minderåriga barn till patienter har rätt att få information, råd och stöd från den som behandlar förälderns sjukdom, alltså hälso- och sjukvården.
I lagen framgår också tydligt att barns rättigheter gäller om föräldern har en psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider.
2021-03-31
En aktstudie
De insatser där barn har fått vara delaktiga i utformandet hade bättre effekt än de där barnen inte fått vara delaktiga. Det
berodde enligt forskarna på att när barnen blev hörda så
tenderade insatserna att bättre
svara mot de faktiska problemen
(Heimer et al, 2017 och 2018).
Prövningen av barnets bästa
2021-03-31
Vad är barnets bästa?
• Ett enkelt och tydligt svar saknas.
• Man behöver undersöka hur den aktuella åtgärden kan påverka barnet och vilka konsekvenser det kan få för barnet i fråga.
2021-03-31
SOSFS 2014:5
5 kap. 12 § Bestämmelser om att barnets bästa ska beaktas särskilt vid åtgärder som rör barn finns i 1 kap. 2 § första stycket SoL och 6 a §LSS.
Bestämmelser om att vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn finns i 1 kap. 2 § andra stycket SoL.
Bestämmelser om att vad som är bäst för den unge ska vara avgörande vid beslut enligt LVU finns i 1 § femte stycket samma lag.
Bestämmelser om att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. 2 a § föräldrabalken.
18 kap. § Av dokumentationen ska det framgå hur barnets bästa har beaktats enligt de bestämmelser som anges i 12 §.
2021-03-31
Prövning av barnets bästa i 7 steg- Barnombudsmannens vägleder
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/provning-av-barnets-basta-2020.pdf
2021-03-31
Samordningsförbundet- Samspelet
2021-03-31
Samordningsförbund frågar om våld
• I augusti 2019 fick Nationella nätverket för samordningsförbund NNS uppdraget att tillsammans med samordningsförbund ta fram
arbetsmetoder för att tidigare upptäcka erfarenheter av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som en del av ett större regeringsuppdrag tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsmyndigheten,
Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som pågår till och med 2021 (www.finsam.se).
• Sedan i januari använder 13 samordningsförbund rutinmässigt ett frågeformulär till sina deltagare om de upplevt våld i någon form.
2021-03-31
• Vi vet idag att det finns en stark koppling mellan tidigare
erfarenheter av olika former av våld och senare i livet uppleva en fysisk och psykisk ohälsa.
• Vi vet också från forskningen att det finns ett starkt samband mellan att under sin uppväxt se och höra våld mellan närstående och att senare i livet både före och efter 18 års ålder själv utsättas för olika former av våld och till viss del även utsätta andra för samma sak.
• Att tidigt upptäcka erfarenheter av våld kan på sikt leda till en förbättrad folkhälsa. Ytterst handlar det om liv eller död.
(www.finsam.se)
2021-03-31
Oro att ställa frågor om våld
─ Det är en vanlig oro som många har när det gäller att ställa frågor om våld. Därför är det skönt att vi redan nu fått vittnesmål om att många reagerat positivt och att de är få som inte väljer att besvara frågeformuläret. Frågorna leder ofta till en djupare relation med
deltagarna, därför är det flera förbund som sagt att ”det här borde vi ha gjort tidigare”.
(Anita Kruse, sakkunnig Inom våldsområdet med uppdrag för påNationella nätverket för samordningsförbund, NNS).
2021-03-31
2021-03-31
Mer forskning
Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har följt utvecklingen i livet för totalt över en halv miljon barn upp i dryga 30-årsåldern. Omkring 8 procent av dem hade en förälder som vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. Registerstudien omfattar alla som föddes mellan 1973 och 1978.
• I jämförelse med andra jämnåriga var risken för en våldsam död till följd av självmord, olyckor, våld eller eget missbruk nära tre gånger så stor för dem som hade föräldrar med missbruk och fördubblad för barn till psykiskt sjuka.
• Särskilt missbruk i familjen visade sig ge allvarligt försämrade förutsättningar i livet. Det gav även en ökad risk för kriminalitet, beroende av försörjningsstöd och eget missbruk. Försörjningsstöd var fyra gånger vanligare hos barn till föräldrar med missbruk.
• Risken att utveckla ett eget missbruk, visade sig enligt registerstudien vara sju gånger högre om man vuxit upp i en familj med missbruk.
• Dubbelt så många barn med föräldrar med missbruk går ut grundskolan med ofullständiga betyg.
• Drygt 20 procent av kvinnor i anhöriggruppen som hade fött barn, bodde ensamma med barnen, vilket är ungefär dubbelt så många som i resten av befolkningen
• Efter att ha fyllt arton år hade 20–25 procent av kvinnorna och 15–20 procent av männen i
anhöriggruppen varit aktuella som patienter inom psykiatrisk specialistvård, antingen inneliggande eller i öppenvård. Också detta är två till tre gånger fler än i övrig befolkning.
Hur blir det för
barnen?
Hur blir det för barnen när en förälder…
• Ramlar mellan stolarna?
• Ställs i kö för en insats?
• Inte följer sin planering?
• Insatser inte samordnas eller följs upp?
• Vem tar ansvar för barnen?
2021-03-31
Bikupa 10 min
Vad säger barnen?
”Om jag hade fått information tidigare så hade det nog inte varit lika jobbigt under alla år. Det hade kanske känts lättare, att de inte tynger en lika
mycket om man hade förstått mer.”
(Rapport 2014, Barn och föräldraperspektivet i beroendevården i Värmland)
2021-03-31
2021-03-31
”Jag kanske var 10 år när jag fattade mer hur det var. Innan tänkte jag bara att det var något konstigt. Man kände en oro, massa blandade känslor, en klump i magen.
Man kände av stämningen bland andra vuxna människor som märkte allt men inte sa något. Man känner att något är fel i kroppen.”
”De hade nog kunnat kräva det på ett tuffare sätt. De kan kontrollera allt annan runt en så varför inte kontrollera mer kring hur de är runt barnen. I dagens läge tror jag personal släpper frågan för lätt när man nekar till hjälp. Folk tror att man skadar genom att börja tala om barnen, att det är så känsloladdat så att man kan förstöra något i behandlingen. Man skadar ju ingen.”
Mamma har åkt ambulans flera gånger pga tabletter både till psykakuten och till andra akuten men ingen har informerat oss eller talat med oss. Man vet ju inte om det är någon med barnen. Mormor var med oss men de kunde de ju inte veta. Om någon kommer in med missbruk borde de kolla läget bättre, kolla om barnet har fått hjälp, ska de ha hjälp? Speciellt om någon kommer så ofta som min mamma. Då borde någon reagera.”
”Jag tror att barnet skäms, blir inåtvänd, nervöst och får kontrollbehov. Jag gick runt och letade och gömde alkoholen för pappa. Jag fick ont i bröstet och hade svårt att andas när jag skulle till pappa. Jag trodde jag skulle dö men var så liten och visste inte var det vad. Man blir rädd när föräldrarna blir annorlunda och kanske elaka. Man kan nog bli påverkad hela livet av det. Antingen blir man likadan eller kanske tvärtom.
Barn glömmer nog aldrig det som har hänt.”
(Rapport 2014, Barn och föräldraperspektivet i beroendevården i Värmland )
Orosanmälan
• Var och en som får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.
• Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är
skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter.
14:1 § SoL Anmälan om missförhållanden
• Myndigheter och anställda som inte är skyldiga att anmäla bör anmäla till socialnämnden, om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn kan behöva skydd av nämnden. Detta förutsätter att det är möjligt med hänsyn till bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt.
• Bestämmelsen i 14 kap. 3 § SekrL, generalklausulen, gör det möjligt att lämna ut en sekretesskyddad uppgift till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att lämna ut uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Myndigheter som inte omfattas
av anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL
2021-03-31
Inblick Hammarö
• Kort om stöd och insatser
• Arbetet med ett familjeorienterat arbetssätt
2021-03-31
2021-03-31
2021-03-31
Varför ett familjeorienterat arbetssätt?
• All forskning visar att det sociala arvet är väldigt starkt. Vi behöver hitta nya arbetssätt
• Problem upphör ej automatiskt när tex våld, missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet upphör eller minskar.
• Vuxna och barn behöver ofta få hjälp med att kunna kommunicera och reparera relationer för att förstå, få ett sammanhang, och kunna komma vidare
• Ett arbetssätt där vi kan dra största nytta av våra olika kompetenser om vi / vår organisation är flexibel. ”Vad blir bäst för barnet och den vuxna just i den här situationen?
2021-03-31
• Tydlig samverkan mellan olika enheter, verksamheter och personer som jobbar runt klient/familj.
• Förändrat synsätt (systemiskt synsätt, att se människan, deras liv och bekymmer i ett större sammanhang)
• Att våga utmana sig själv i arbetsrollen, ”inte vara kvar i sitt eget stuprör”
• Våga fråga!
Viktiga förutsättningar för arbetet och utmaningar
2021-03-31
Fredrik 45
• Fredrik har alkoholproblem sedan många år. Han lever med ny sambo men har inga barn hemma. Har två egna
barn (14,17) från tidigare äktenskap som han nästan helt
tappat kontakten med. Han har endast lite telefonkontakt med den yngsta. Fredrik bråkar en del med sin sambo då hon börjar tröttna på hans drickande. Fredrik är på väg att förlora jobbet pga frånvarodagar och dåligt psykisk mående.
• Hans egna föräldrar har tidigare ställt upp mycket både ekonomiskt och med praktisk hjälp men de börjar
tröttna och är slitna.
• Fredrik går med på efter påtryckningar från sambo att höra av sig till Socialtjänsten
Vi kan välja väg själva!
• Det systemiska, relationella, familjeorienterade är ett aktivt val vi kan göra, oftast inget tvingande, lagstyrt etc.
• Vilka blir konsekvenserna för individen beroende på vilket arbetsätt vi väljer?
Fallbeskrivning Kenneth 42
Kenneth 42 är en man som periodvis varit sjukskriven för depressioner. Han är utbildad snickare men har sista två åren varit arbetslös. Kenneth bor med sin sambo och har två tonårsdöttrar och en son på fyra år. För närvarande uppbär Kenneth försörjningsstöd. Han har haft svårt att orka med de praktikperioder han har provat de sista åren. Kenneth har då haft mycket sjukfrånvaro och har uppgett att han är sliten, lätt får förkylningar. Det har varit svårt att hitta en längre hållbar lösning trots att Kenneth vill jobba.
Kenneth har olika vård och myndighetskontakter. Han har en vuxenhandläggare på IFO utifrån försörjningsstöd. Han har en läkarkontakt på vårdcentral utifrån SSRI medicinering. Där har han också haft en kuratorskontakt genom åren. Just nu är kuratorskontakten avslutad då man har bedömt att Kenneth fått tillräcklig samtalsbehandling för
depressionsproblematiken. Kenneth har också viss kontakt med AF, samt arbetskonsulent på APH.
SAMSIP möte äger rum där IFO, APH, AF, FK och läkare vårdcentral deltar kring sjukskrivningen och jobbplanering framåt.
PÅ SIP framkommer information kring Kenneths hemsituation. Han beskriver att det är väldigt ansträngt med ena dottern som inte går till skolan längre. Hon går på BUP och Kenneth är orolig för henne. Kenneths sambo mår inte heller bra och hon blev nyligen sjukskriven. Enligt Kenneth har hans sambo haft ett återfall efter en längre tids nykterhet. Hon är helt nykter sedan en månad tillbaka men Kenneth har svårt att lita på henne och han vill ha mycket koll på henne eftersom hon drack en hel del när barnen var små. Kenneth har själv vuxit upp med en pappa som drack.
3/31/2021
Utgå från följande frågeställningar
1. Hur ser ni på er roll/funktion/ansvar i sammanhanget?
2. Hur beaktar ni barnperspektivet på bästa sätt i situationen?
3. Hur tänker ni att konsekvenserna blir beroende på om ni har ett familjeperspektiv eller ett individperspektiv när ni möter Kenneth i ert arbete?
4. Hur gör vi i partssamverkan i dag? Kan vi göra mer?
3/31/2021
Bikupa
Kort reflektion/summering
Barnperspektivet i partssamverkan-
Era tankar?
Tack för er uppmärksamhet!
3/31/2021
Kontaktuppgifter:
Ärendehandledare Per Jörnmyr; per.jornmy@karlstad.se Verksamhetschef Ulrika Vitalis; ulrika.vitalis@hammaro.se