HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR
Tekniska förvaltningens kundtjänst
08-731 33 03 2014-11-03 TN/2013:74
Byggande av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron
Samrådsunderlag tillstånd för vattenverksamhet
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Administrativa uppgifter ... 5
Inledning ... 5
Tillståndsprocessen ... 5
Bakgrund ... 6
Nuläge ... 7
Befintliga broar ... 7
Trafik på land och till sjöss ... 8
Vatten- och naturmiljö ... 9
Landskapsbild och kulturmiljö ... 11
Riksintressen och skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken ... 12
Planerad vattenverksamhet ... 15
Lokalisering ... 15
Utformning ... 17
Omfattning ... 18
Övergripande tidplan ... 21
Följdverksamhet ... 22
Bygg- och rivningsskede ... 22
Driftskede ... 22
Förutsedd miljöpåverkan i bygg- och rivningsskedet ... 23
Påverkan på människor och fordon ... 23
Påverkan på vatten- och naturmiljön ... 33
Påverkan på landskapsbild och kulturmiljö ... 35
Påverkan på skyddade områden... 35
Förutsedd miljöpåverkan i driftskedet ... 35
Påverkan på människor och fordon ... 35
Påverkan på vatten- och naturmiljön ... 36
Påverkan på landskapsbild och kulturmiljö ... 36
Påverkan på skyddade områden... 36
Innehåll i Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ... 37
Samråd ... 37
Referenser ... 38
3
Sammanfattning
Lidingö stad avser att bygga en ny bro för spårtrafik samt gång-, cykel- och moped- trafik mellan Lidingö och Stockholm i Lilla Värtan, se Figur 1. När den nya bron har tagits i drift kommer den befintliga Gamla Lidingöbron att rivas. Lidingö stad avser att söka tillstånd för vattenverksamhet hos mark- och miljödomstolen för arbetena i vatten. I arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning ska samråd hållas enligt miljöbalken. Detta samråd riktar sig till enskilda som kan antas bli särskilt berörda, statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som erbjuds tillfälle att yttra sig om ärendet. Samråd med Länsstyrelsen i Stockholm, Lidingö stad och Stockholms stad hölls den 19 september 2013.
Samråd om vattenverksamhet pågår mellan den 4 november och den 4 december 2014.
Ett samrådsmöte kommer att hållas den 18 november 2014 klockan 18.30 i Lidingö stadshus, Stockholmsvägen 50, Lidingö. Berörda erbjuds härmed möjlighet att lämna synpunkter och information med avseende på vattenverksamheten, antingen vid samrådsmötet eller skriftligt senast den 4 december 2014 till: Lidingö stad, tekniska förvaltningen, 181 82 Lidingö alternativt till teknik@lidingo.se. Det går även bra att lämna synpunkter på telefon 08-731 33 03 (kundtjänst).
Den nya bron kommer att heta Lilla Lidingöbron och utgörs av nytt spårområde och ny gång-, cykel- och mopedbana. Den anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron för anslutning till befintliga gång-, cykel- och mopedbanor samt spår- vägsbanor i Stockholm och på Lidingö. Lilla Lidingöbron utformas som en låg bro där den lätta lutningen gynnar alla trafikantgrupper med god tillgänglighet för äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Liten lutning ger ett jämnt trafikflöde och god framkomlighet för spårvägstrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken samt bidrar till god trafiksäkerhet. Den nya bron utformas som en fast bro, det vill säga inte
öppningsbar. På brons högsta punkt görs bron tunnare mellan två brostöd för att uppnå segelfri höjd på 5,6 meter. Det är samma som dagens segelfria höjd plus 0,4 meter, vilket motsvarar beräknad vattennivåhöjning under brons livstid.
4 Figur 1. Översiktskarta
Byggnationen av Lilla Lidingöbron bedöms kunna påbörjas under år 2017. Den nya bron ska vara klar för trafik år 2020 då Lidingöbanan kopplas ihop med Spårväg City så att man ta sig direkt till Stockholms centrala delar utan byten. Rivningen av Gamla Lidingöbron beräknas ske under åren 2019-2021.
Exempel på miljökonsekvenser som kan förutsägas är buller i samband med arbets- momenten under bygg- och rivningsskedet. Viss grumling kan uppstå vid grund- läggning av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron.
5
Administrativa uppgifter
Sökandens namn: Lidingö Stad
Adress: Stockholmsvägen 50
181 82 Lidingö Organisationsnummer: 212000-0191 Telefonnummer vx: 08-731 30 00 Fastigheter som berörs
direkt av byggandet av Lilla Lidingöbron:
Lidingö 8:90
Ladugårdsgärdet 1:40 Hjorthagen 1:1
Hjorthagen 1:3 Fastigheter som berörs
direkt av rivning av Gamla Lidingöbron:
Lidingö 8:90
Ladugårdsgärdet 1:40 Ladugårdsgärdet 1:9
Inledning
Tillståndsprocessen
Byggandet av en ny bro mellan Lidingö och Stockholm samt rivning av Gamla Lidingöbron medför arbeten i vatten, det vill säga vattenverksamhet som regleras i 11 kap miljöbalken. Huvudregeln är att arbeten i vatten kräver tillstånd hos mark- och miljödomstolen.
Figur 2. Beskrivning av tillståndsprocessen för ansökan om vattenverksamhet hos mark- och miljödomstolen.
Till tillståndsansökan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas enligt 6 kap 1 § i miljöbalken. Enligt 6 kap 4§ miljöbalken om MKB, ska verksamhetsutövaren samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndighet och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samråd med Länsstyrelsen i Stockholm, Lidingö stad och Stockholms stad ägde rum den 19 september 2013. Lidingö stad har bedömt att arbetena i vatten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta samråd riktar sig därför till enskilda som kan antas bli särskilt berörda, statliga myndigheter, kommuner, allmän
6
het och organisationer, som erbjuds tillfälle att yttra sig om ärendet. Syftet med samråd är att ge berörda tillfälle att lämna information och synpunkter som kommer att användas i arbetet med MKB:n. Detta samrådsunderlag beskriver det planerade projektet och de miljökonsekvenser som kan förutses.
Efter samrådsperioden sammanställs en samrådsredogörelse som skickas till Läns- styrelsen för formellt beslut om betydande miljöpåverkan. Tillståndsansökan och MKB tas fram och skickas in till mark- och miljödomstolen för prövning. Ansökan kungörs i tidningar så att de som önskar kan ta del av vad som planeras och har möjlighet att lämna synpunkter på detta under remisstiden. När remisstiden är över, synpunkter har bemötts och utretts av mark- och miljödomstolen hålls en huvud- förhandling. Tillståndsprövningen avslutas genom att domstolen meddelar dom i tillståndsfrågan. Ett tillstånd ger rättskraft vilket betyder att en viss negativ miljö- påverkan accepteras under förutsättning att tillståndet följs. Länsstyrelsen är den tillsynsmyndighet som bevakar att tillståndet efterlevs.
Bakgrund
År 2012 beslutade Lidingö stads kommunfullmäktige att en ny bro ska byggas mellan Lidingö och Stockholm. Bron, som benämns Lilla Lidingöbron ska vara färdigställd år 2020. Den nya bron ska ersätta Gamla Lidingöbron och dess funktioner för spårväg samt gång-, cykel- och mopedtrafik.
Gamla Lidingöbron är idag den enda fasta förbindelsen för spårväg samt gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Lidingö och Stockholms stad. Brons ståldetaljer och grund- läggning är i behov av omfattande renovering och ombyggnad för att förlänga dess brukningstid. Den beräknade kostnaden och den efter renovering ändå kvarstående osäkerheten om brons livslängd har legat till grund för beslut om att bygga en ny bro.
Lidingö stad, Stockholms stad och Stockholms län satsar alla på att utveckla gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att Lilla Lidingöbron medger god tillgänglighet och framkomlighet för spårvägstrafiken och gång-, cykel- och moped- trafiken över Lilla Värtan.
En omfattande broutredning har utförts av Atkins Sverige AB, där ett antal alternativ för brons planläge, profil, brotyp och speciallösningar har studerats. Broutredningen utmynnade i ett huvudalternativ som under utredningen har visat sig vara det mest fördelaktiga ur trafikantsynpunkt och ur samhällsekonomisk synvinkel. Tyréns AB har genomfört en miljöbedömning av olika alternativ i broutredningen samt har genomfört en bullerutredning för bygg- och rivningsskedet. DHI Sverige har genomfört modell- eringar för att klargöra hur brostöden, både i antal och placering, påverkar vatten- strömningen i Lilla Värtan. En sjömätning för att kartlägga bottentopografin, objekt på sjöbotten samt sjöbottens geologiska sammansättning, har utförts av Marin Miljö- analys AB. Utredningarna har legat till grund för ett politiskt beslut om inriktning för det fortsatta arbetet med Lilla Lidingöbron. Inriktningsbeslutet som omfattade val av brolösning, som presenteras här, fattades av kommunfullmäktige den 20 oktober 2014.
7
Broprojektet samordnas med projekt Spårväg City som drivs av Trafikförvaltningen (SL) och Stockholms stad i området vid Ropsten. I Torsvik samordnas bron med det planarbete (framtagande av planprogram) som Lidingö stad bedriver för Centrum Torsvik. Uppförande av en ny bro är av stor vikt för att säkerställa Lidingös utveckling i Stockholmsregionen samt för möjligheten att utveckla klimatvänliga resealternativ.
Nuläge
Befintliga broar Gamla Lidingöbron
Figur 3. Gamla Lidingöbron i profil.
Gamla Lidingöbron sträcker sig över fjärden Lilla Värtan mellan Lidingö och Ropsten.
Parallellt med Gamla Lidingöbrons sydöstra sida löper Lidingöbron som är avsedd för vägtrafik. Avståndet mellan broarna är mindre än 30 meter. Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och trafikerades med biltrafik fram till dess Lidingöbron togs i drift 1971 och med spårväg på dubbelspår. Efter en omfattande renovering och ombyggnad 1986 trafikeras Gamla Lidingöbron av spårväg på enkelspår och av gång- cykel- och
mopedtrafik. Bron ägs av Lidingö stad.
Gamla Lidingöbron är 850 meter lång och är drygt 9 meter bred. Den segelfria höjden under bågspannet på bron uppgår till 5,2 meter. Bron är konstruerad med en öppnings- bar klaff i dess västra del. Den är plomberad sedan år 2004 på grund av att klaffen är i dåligt skick och att det finns risk för att den kan fastna i öppet läge. Det innebär att båtar som inte klarar den segelfria höjden om 5,2 meter måste gå norr om Lidingö. Det är inte någon farled under Lidingöbroarna sedan 1988. Mark- och miljödomstolen har år 2014 beslutat att bron inte behöver göras öppningsbar i avvaktan på att den nya bron anläggs. Domen har vunnit laga kraft och en detaljplaneändring, för att säker- ställa detta, håller på att genomföras.
Den Gamla Lidingöbron har 15 stycken brostöd i vattnet och tre landfästen (ett på Stockholmssidan och två på Lidingösidan). Generellt är varje brostöd i vatten grund- lagt med cirka 10 stycken rörpålar av stål och järn eller armerad betong som
installerats antingen vertikalt eller lutande. Stål- och järnpålarna är fyllda med betong.
Pålarna är nedförda till berg och dess längder varierar i huvudsak mellan 15 och 53 meter. Gamla Lidingöbron är en fackverkskonstruktion av hopnitade stålplåtar. Gamla
8
Lidingöbrons skick har undersökts under 2000-talet. Undersökningarna har visat att det finns ett antal risker och osäkerheter förknippade med brons ålder, konstruktion och grundläggning som gör det olämpligt att underhålla och reparera bron i ett längre perspektiv. Analyser har visat att kostnaderna att behålla den befintliga bron överstiger kostnaderna för en helt ny bro med motsvarande funktion.
Lidingöbron
Lidingöbron togs i drift 1971, är avsedd för vägtrafik och löper parallellt med Gamla Lidingöbron på dess sydöstra sida. Den har 11,5 meter segelfri höjd. Dricksvatten- och fjärrvärmeledningar till Lidingö är förlagda i Lidingöbron. Bron berörs inte av
anläggandet av Lilla Lidingöbron eller rivningen av Gamla Lidingöbron.
Trafik på land och till sjöss
Spårvägs-, gång-, cykel- och mopedtrafik
Lidingö har få arbetsplatser sett till antalet invånare, därför är arbetspendling till andra kommuner viktig. Kommunen har i sin trafikstrategi som mål att 80 procent av
Lidingöbornas arbetsresor ska ske med gång-, cykel- eller kollektivtrafik år 2030.
Större delen av Lidingöbanan som trafikerar Gamla Lidingöbron är idag enkelspårig med begränsad kapacitet. I Ropsten finns anslutning till tunnelbanans röda linje och anslutning till flera busslinjer. Fram till juni år 2013 trafikerades Lidingöbanan, sträckan mellan Ropsten ‒ Gåshaga brygga, med avgångar var 10:e minut i vardera riktningen under högtrafik. Därefter påbörjades en modernisering av banan som inne- bar att spårtrafiken på Gamla Lidingöbron stängdes av. Sträckan rustas upp till en modern spårväg för nya fordon och med tillgänglighetsanpassade hållplatser. Våren 2015 beräknas trafiken återupptas med moderna spårvagnar. De nya spårvagnarna beräknas bland annat ha cirka 16 decibel lägre ljudalstring jämfört med den äldre modellen som trafikerade sträckan fram till år 2013. Lidingöbanan dimensioneras för att klara fem-minuterstrafik under rusningsperioden. Sammankopplingen av den nya bron med Spårväg City i Ropsten innebär att Lidingöbanan och Spårväg City blir ett sammanhängande trafiksystem som gör det möjligt att åka från Lidingö till centrala Stockholm utan byte.
Vägtrafik
Vägtrafiken på Lidingöbron har 70 km/h i hastighetsbegränsning och trafikeras med cirka 41 000 fordon per vardagsdygn enligt en bullerutredning utförd år 2008. Efter det att nya spårvagnar tas i drift kommer buller från vägtrafiken att dominera ljud- bilden på Lidingöbroarna.
Sjötrafik
Farvattnet under Lidingöbroarna upphörde att vara allmän farled år 1988. Farledens betydelse för handelssjöfarten hade avtagit och den ansågs inte längre vara av
väsentlig betydelse varken för den allmänna samfärdseln, fiskerinäringen, för trafiken med fritidsbåtar eller för sjösäkerheten. Storholmslinjen, som är en pendelbåtslinje,
9
trafikerar idag under broarna mellan Storholmen (belägen norr om Lidingö) och söder om Gamla Lidingöbron vid Ropsten. Pendelbåtstrafiken kan komma att utvecklas i framtiden, vilket i så fall kräver ett nytt båtbestånd. Den segelfria höjden under Gamla Lidingöbron är 5,2 meter sedan år 2004 då den öppningsbara klaffen på Gamla
Lidingöbron plomberades. Båtar som inte klarar den segelfria höjden måste gå norr om Lidingö. Trafik för yrkesfiske förekommer inte i fjärden.
Vatten- och naturmiljö Vattenströmning
Vattenmassan i Stockholms skärgård är skiktad på grund av mötet mellan sötvattnet från Mälaren och det bräckta vattnet i Östersjön. Skiktningen är relativt svag. Vatten- strömningen i Lilla Värtan drivs av olika krafter. Dessa krafter utgörs dels av den densitetsdrivna cirkulationen i den yttre skärgården, dels genom utströmmande Mälar- vatten från Slussen. Vindens direkta påverkan på ytvattenströmmen och vattenstånds- variationer påverkar också vattenströmningen i Lilla Värtan.
Tvärsnittet i Lilla Värtan, där Lidingöbroarna ligger är drygt 700 meter brett, med ett maximalt djup på 24 meter och ett medeldjup cirka 17 meter, se Figur 3. Tvärsnitts- arean är drygt 12 000 kvadratmeter. Den mest trånga tvärsektionen i Lilla Värtan ligger vid Frihamnspiren. Vattnet strömmar i båda riktningarna i Lilla Värtan. Ström- hastigheten i Lilla Värtan är generellt mycket låg och överstiger sällan 10 centimeter per sekund. Nettoflödet i tvärsnittet där broarna ligger är mycket mindre än brutto- flödena. Nettoflödet är skillnaden mellan strömningarna i båda riktningar. Ett litet nettoflöde innebär att det strömmar ungefär lika mycket åt ena och andra hållet. Det innebär att man kan förvänta sig nästan lika starka strömmar i sydlig riktning som i nordlig.
Vattenkvalitet
Lilla Värtan har påverkats starkt av mänskliga aktiviteter sedan lång tid. Vattnet påverkas av bland annat utsläpp av renat avloppsvatten från Henriksdals och Bromma reningsverk, av hamntrafiken från och till Värtahamnen och Frihamnen, in- och utloppsledningar till värmepumpanläggningen i Ropsten och dagvatten från de dubbla broarna till Lidingö.
Lilla Värtan sträcker sig mellan Lidingö och Stockholm och avgränsas av Stocksund i norr och Nacka i söder. Vattenförekomstens ekologiska status har klassats som måttlig år 2009 med kvalitetskravet god ekologisk status år 2021. Den kemiska ytvatten- statusen klassades år 2009 som uppnår ej god ytvattenstatus med kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus år 2015, med undantag för den giftiga organiska föreningen tributyltenn (TBT) som har tidsfrist till 2021. Miljöproblemen i Lilla Värtan utgörs av övergödning, syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändringar till följd av
hamnverksamheten. Fosforhalten varierar mellan hög och extremt hög. Kväve- och klorofyllhalterna är extremt höga. Siktdjupet är stort till måttligt i ytvattnet enligt Stockholm Vattens mätningar baserat på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
10 Bottenförhållanden
Lilla Värtan är en deformationszon i berggrunden vilket innebär att det är stora djup till berg där Lidingöbroarna ligger. Avståndet från vattenytan ner till berg är upp till cirka 60 meter i läget för bågspannet. De utförda sjömätningarna visar att botten- topografin där Lilla Lidingöbron planeras karaktäriseras av branta slänter vid både Ropsten och Lidingö. Det finns en höjdrygg ungefär i mitten av sträckningen för planerad bro. Sjöbotten består av ett mäktigt lager lera med en mäktighet på mellan cirka 10 och cirka 40 meter, där den största är vid Gamla Lidingöbrons bågspann.
Leran underlagras av morän, som enligt arkivmaterial är mellan några decimeter upp till flera meter tjock. I släntområdena närmast Ropsten och Lidingö är berggrunden överlagrad av lera och morän eller fyllnadsmaterial. Vattendjupet längs med sträckan varierar mellan cirka 10-20 meter där två större svackor med ett maximalt djup på drygt 21 meter återfinns cirka 150 meter utanför Lidingö och cirka 200 meter utanför Ropsten.
Undersökningar som utförts i Lilla Värtan har visat att sedimenten innehåller mycket höga halter av tungmetaller (kadmium, koppar, bly, zink och kvicksilver) och de organiska miljögifterna PAH (polyaromatiska kolväten), PCB (polyklorerade
bifenyler) samt TBT (tributyltenn som finns i äldre båtbottenfärger). Stationär rovfisk som gädda och abborre i Lilla Värtan innehåller förhöjda halter av kvicksilver.
Halterna av alifatiska kolväten är höga i vissa delar av Lilla Värtan. Detta speglar belastningen av olja från den omfattande oljehantering som har pågått och fortfarande pågår inom Lilla Värtans påverkansområde. En sedimentprovtagning i den planerade sträckningen för Lilla Lidingöbron utfördes under oktober 2014 och kommer att ligga till grund för miljöbedömningen i MKB:n.
Naturmiljö
Undersökningar av bottenfauna genomförs kontinuerligt av Stockholm Vatten. De provtagningspunkter som ligger närmast Lidingöbroarna i Lilla Värtan finns utanför Herserud och söder om Tranholmen. Undersökningarna visar att utbredning av bottenfaunan har ökat något i Lilla Värtan sedan 1970-talet. I den senaste under- sökningen 2010 hittades inga djur på djup från 20 meter och nedåt söder om Tran- holmen. Orsaken till att djur till största delen saknas på de större djupen är sannolikt den syrebrist som ibland uppträder i det bottennära vattnet under sommar och höst.
Bottenlevande djur som påträffats i Lilla Värtan är fåborstmask, havsborstmask, östersjömussla och tusensnäcka. Utanför Herserud har även märlkräfta och kräftdjuret skorv påträffats. Skorv är en störningskänslig art som har både ökat och minskat i omfattning under åren i innerskärgårdens inre del. Även tusensnäcka är en störnings- känslig art som minskat i omfattning sedan 1992. Östersjömussla, havsborstmask och fåborstmask är störningståliga arter.
I Lilla Värtan finns ett trettiotal fiskarter, bland annat strömming, abborre, gädda, gös, havsöring, lax och olika vitfiskar. Utplanterad lax och havsöring förekommer under höst, vinter och vår. Fjärden är framförallt värdefull som övervintringsområde för svanar, sothöns och dykänder. Under isfria vintrar så kan stora mängder vigg samlas i
11
fjärden tillsammans med brunand, den senare är klassad som nära hotad art enligt rödlistan 2010 (vilket är en redovisning av arter som bedöms löpa risk att försvinna från det område som rödlistan omfattar. Listan tas fram av Sveriges lantbruks- universitet). Området under Lidingöbron utgör lekplats för strömming och under vårarna förekommer stora mängder strömming i området. Uppväxtområde för gös och lekområde för abborre finns inom ett område i Lilla Värtan som sträcker sig mellan Tranholmen (strax nordväst om Lidingö) och Värtahamnen.
Fisk från Lilla Värtan har konstaterats innehålla stora mängder miljögifter, vilket troligen beror på höga halter föroreningar i bottensediment. Kvicksilverhalten i fisken är hög och därför förekommer inte något yrkesfiske i Lilla Värtan.
Landskapsbild och kulturmiljö Landskapsbild
Landskapsbilden kring Lilla Värtan präglas idag i hög grad av Lidingöbron (vägbron).
Gamla Lidingöbron är underordnad då det endast är en mindre del av dess bågspann som sticker upp över vägbron. I den större skalan präglas omgivningarna av vatten, öar och landområden med bebyggelse och tekniska anläggningar. Landområdet kring Lilla Värtan är präglat av hamnverksamhet, industrier, vägar och bostadsområden.
Ungefär hälften av strandområdet på Stockholmssidan utgörs ännu av grönområden.
Den andra halvan domineras av hamn- och industriområden, som främst är
koncentrerad kring brofästet. På Lidingösidan dominerar storskaliga trafiklösningar, bostadsbebyggelse och mindre grönområden.
Kulturmiljö
Gamla Lidingöbron symboliserar en tid av Stockholms och Lidingös expansion och var den första grundlagda bron mellan Lidingö och Stockholm. Den är också en dokumentation av avancerad ingenjörskonst från början av 1900-talet. En väntkur vid Gamla Lidingöbrons fäste mot Lidingö har i kommunens översiktsplan klassats som kulturhistoriskt intressant. Väntkuren uppfördes samtidigt som Gamla Lidingöbron år 1925 och är ritad av Ivar Tengboms arkitektkontor.
Vid sjömätningen som utfördes i augusti år 2014 hittades ett vrak (15x3,5 meter stort) vid släntfot söder om det tänkta landfästet för Lilla Lidingöbron på Lidingösidan.
Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kommer att kontaktas för vidare hantering. Enligt Riksantikvarieämbetet finns två objekt i vattnet i närheten av Lidingöbroarna. Vraket M/S Benli ligger på sjöbotten cirka 400 meter norr om Lidingöbroarna nära stranden på Lidingösidan. Båten sjönk sommaren 2010 vid sin kajplats på Skeppsholmen.
Stockholms Skeppsförening sökte tillstånd att flytta och sänka båten på annan plats. I oktober 2011 sänktes den utanför Lidingö för att användas som dykobjekt. 180 meter söder om Lidingöbron nära stranden på Lidingösidan finns ett objekt som kan vara ett vrak eller en brygglämning eller rester av en ponton som kan härröra från byggandet av Lidingöbron. Inget av objekten har klassats som kulturhistorisk lämning.
12 Rekreation och friluftsliv
Området på och kring Gamla Lidingöbron har stort rekreationsvärde, bland annat genom dess närhet till vattnet. Gamla Lidingöbron är den enda möjligheten för gående och cyklister att ta sig mellan Lidingö och Stockholm och dess olika platser för
rekreation och friluftsliv. Bron i sig har också ett rekreativt värde då den används för gång och cykling. Sportfiske är populärt i de norra delarna av Lilla Värtan och före- kommer även från Gamla Lidingöbron.
Ett trettiotal båtklubbar ligger i området Lidingö, Brunnsviken, Edsviken, Stocksund samt kuststräckan Djursholm-Viggbyholm. Sedan år 2004 är det endast båtar som är lägre än 5,2 meter som kan passera under broarna. Högre båtar får gå norr om Lidingö till och från skärgården.
Riksintressen och skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Riksintressen som Lilla Lidingöbron kommer att beröra
Riksintresse för allmän hamn finns där västra delen av Lilla Lidingöbron planeras ligga. Området för riksintresset omfattar stora delar av Stockholms stads vatten- områden som omgärdar Stockholms innerstad, bland annat Lilla Värtan.
Riksintresse för kulturmiljövården som omfattar Stockholms innerstad med Djur- gården sträcker sig fram till kommungränsen mellan Lidingö stad och Stockholms stad där Lilla Lidingöbron planeras.
Buffertzon tillhörande farled 541 Stockholm (sträckan Kanholmsfjärden–
Värtahamnen) sträcker sig över Stockholmssidan där Lilla Lidingöbron planeras.
Farleden är av riksintresse och har farledsklass 1, vilket beskrivs som prioriterad sjöväg till allmänna hamnar av betydelse för fartygstrafiken. Farleden slutar söder om Lidingöbroarna. Buffertzonen sträcker sig 200 meter från farleden.
Närliggande riksintressen som inte berörs av Lilla Lidingöbron
Lidingöbron är av riksintresse med hänvisning till dess särskilda betydelse för den regionala vägtrafiken, den enda vägen till och från Lidingö stad. Riksintresset består i att värna om vägnätets kapacitet och minimera dess störningskänslighet.
En mark- och sjöförlagd kraftledning mellan Värtan ‒ Koltorp är av riksintresse för energidistributionen. Markkabeln är förlagd under Lidingöbron och togs i drift i december 2012. På Lidingö löper markledningen i Islinge hamnväg och Norra Kungsvägen.
Projektet omfattas inte av strandskydd, vattenskyddsområde, kulturreservat, land- skapsbildsskydd eller Natura 2000-område. Nationalstadsparken, som ligger norr om Lidingöbroarna, berörs inte. Se Figur 4 på nästa sida.
13 Figur 4. Skyddade områden vid Lidingöbroarna.
14 Planer och rättigheter
I Lidingö stads översiktsplan anges att kommunikationerna ska förbättras inom samt till och från Lidingö samt att kollektivtrafiken ska förstärkas och de olika trafikslagen integreras.
Gamla Lidingöbron omfattas av detaljplaner i Lidingö stad och i Stockholms stad.
Parallellt med ansökan om vattenverksamhet så kommer en planprocess att löpa för att kunna uppföra den nya bron med stöd av nya eller förändrade detaljplaner. Upp- förandet av den nya bron måste vara förenlig med gällande detaljplaner. Spårvägen över Lilla Lidingöbron avses att byggas med stöd av detaljplaner i stället för järn- vägsplan.
Ett detaljplanearbete pågår med syfte att möjliggöra anläggning av ett akvarium eller annan publik verksamhet vid Islinge, knappt 300 meter norr om Gamla Lidingöbron på Lidingösidan. Planen syftar även till att säkerställa allmänhetens tillgång till vatten- området vid Torsvikshamnen.
Miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder och är ett omfattande stadsutvecklingsområde.
Arbete med nya detaljplaner för området pågår.
Befintliga broar korsar ledningsrätt för tele som löper utanför Lidingö strand under Lidingöbroarna. TCD, som är ledningsrättshavare, har inte anlagt någon kabel inom område för ledningsrätt.
Fortum har en trumma för vattenintag, med tillhörande intagstorn och elledning, för sin värmepumpanläggning i området för det planerade landfästet i Ropsten.
SL har enligt avtal med Lidingö stad en ledningsrätt på Gamla Lidingöbron.
15
Planerad vattenverksamhet
Lokalisering
Figur 5. Den nya bron (blå och röd sträckning) kallas Lilla Lidingöbron och lokaliseras nordväst om Gamla Lidingöbron (grå sträckning). (Bild: Atkins Sverige AB)
Planläge för ny bro
Lilla Lidingöbron, som utgörs av nytt spårområde och ny gång-, cykel- och moped- bana, anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Se Figur 5. Anslutning sker till befintliga gång- cykel-, moped- och spårvägsbanor i Stockholm och på Lidingö. Läget har förordats som det mest lämpliga utifrån 11 alternativa planlägen som studerats i broutredningen.
Alternativet ger en kort bro som inte inkräktar på hamnområdet, varken över vatten eller på land. Det möjliggör en spårvägshållplats nära tunnelbanestation Ropsten och ger fler möjligheter att ansluta till Spårväg City. Läget gör det även enkelt att ansluta till befintliga gång-, cykel- och mopedbanor. Alternativet ger god trafiksäkerhet och en funktionell bytespunkt i Ropsten, främst genom att plankorsningar kan undvikas.
16
Lidingöbron är dimensionerad för att klara påsegling av större fartyg och skyddar Lilla Lidingöbron från påsegling från hamnområdet. Gamla Lidingöbron kan användas under större delen av byggtiden.
Figur 6. Översikt möjliga etableringsytor. (Bild: Atkins Sverige AB)
Etableringsytor
Det kommer att krävas flera större etableringsytor i brons närhet i samband med bro- bygget. Det är i dagsläget inte bestämt var etableringsytorna kommer att ligga men Lidingö stad har identifierat ett antal tänkbara ytor på land, se Figur 6. Det kan även bli aktuellt med pontoner som flyter på vattnet. Vilka etableringsytor som blir aktuella kommer att beslutas i samband med upphandling av broentreprenören.
17 Utformning
Figur 7. Lilla Lidingöbron utformas som låg, ej öppningsbar bro. (Bild: Atkins Sverige AB) Profil
Lilla Lidingöbron utformas som en låg bro, med lätt lutning om max 1 %, se Figur 7. Lutningen gynnar alla trafikantgrupper med god tillgänglighet för äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Liten lutning ger ett jämnt trafikflöde och god framkomlighet för spårvägstrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken samt bidrar till hög trafiksäkerhet. Låg bro förenklar drift och underhåll på brons undersida jäm- fört med en hög bro. Brons utformning är i linje med Lidingö stads och Stockholms stads trafikstrategier samt regionala mål där man vill uppmuntra människor att gå eller cykla.
Segelfri höjd
Bron utformas som en fast bro, det vill säga inte öppningsbar. På brons högsta punkt görs bron tunnare mellan två brostöd för att uppnå segelfri höjd på 5,6 meter. Det är samma som dagens segelfria höjd plus 0,4 meter, vilket motsvarar beräknad vatten- nivåhöjning under brons livstid.
Brotyp
Det är i dagsläget inte bestämt vilken brotyp det blir. I entreprenadupphandlingen kommer funktionskrav att ställas. Därefter är det upp till entreprenören att välja en lämplig broutformning som motsvarar kraven. Generellt sett kan bron utgöras av stål, betong eller en kombination av de båda materialen, så kallad samverkansbro. Bron ska utformas på ett sådant sätt att hänsyn tas till drift och underhåll och framkomligheten för räddnings-, rengörings- samt snöröjningsfordon säkerställs, exempelvis vid utformning av gång-, cykel- och mopedfälten.
Brostöd
Antal brostöd för Lilla Lidingöbron kommer att bestämmas i totalentreprenaden. DHI Sverige AB har gjort en modellering som underlag till miljöbedömning där samma antal brostöd som befintlig Lidingöbro har jämförts med dubbelt så många brostöd.
Dessutom har studier gjorts på om brostödens placering i förhållande till Lidingöbrons brostöd påverkar vattenströmningen i Lilla Värtan. Dubbelt så många brostöd
placerade så att inget av dem ligger direkt i linje med Lidingöbrons brostöd bedöms
18
vara det scenario som skulle kunna ge störst inverkan på vattenströmningen. Analysen visade att en fördubbling av antal brostöd skulle ge en mycket liten påverkan på ström- förhållandena i Lilla Värtan samt att placeringen av brostöden i förhållande till
Lidingöbron sannolikt inte är av betydelse.
Gestaltning
Lilla Lidingöbrons gestaltning kommer att hanteras i samband med upphandling av entreprenör. Hur bron ska se ut beslutas i samband med entreprenadupphandlingen.
Omfattning
Byggnation av Lilla Lidingöbron
Lilla Lidingöbron kommer att utföras som totalentreprenad där entreprenören svarar för både gestaltning, projektering och anläggningsarbeten utifrån den kravspecifika- tion som kommer att ingå i förfrågningsunderlaget. Det innebär att entreprenören har valmöjligheter när det gäller utformning och val av arbetsmetoder inom ramen för de krav som ställts. Entreprenör kommer att handlas upp 2015-2016. Beskrivning av byggskedet kan därför endast göras översiktligt.
Grundläggning
Varje brostöd grundläggs på pålar som förankras i berggrunden under havsbotten.
Pålar installeras från vattenytan ner i vattnet och genom bottensedimenten. Se Figur 8. Pålarna kan utgöras av betong eller stålrör som fylls med armering och betong för att få stabilitet i de lösa jordlagren i bottensedimenten. I broutredningen bedömdes att borrade stålpålar är mest fördelaktiga eftersom de ger lägre bullernivåer, mindre spridning av bottensediment och en mer säker borrstyrning jämfört med slagna pålar.
Installation av stålrörspålar för ett brostöd uppskattas kunna utföras under 2 veckor.
Borraggreggaten och transporter av byggmaterial kommer att generera buller.
Sannolikt kan 3-4 brostöd anläggas samtidigt med en viss förskjutning i tiden. Den totala anläggningstiden för brostöden bedöms bli cirka 1 år och är beroende av hur många brostöd det blir. Planerade landfästen på Lidingö kan sannolikt grundläggas på berg eller avsprängt berg, medan landfästena vid Ropsten grundläggs på fast morän, pålar eller på berg.
Brons överbyggnad
Ovanpå brostöden anläggs brons överbyggnad. Se Figur 8. Konstruktionen monteras genom att broelementen antingen skjuts ut eller lyfts på plats. I båda fallen behövs ytor för eventuell montering och förvaring av broelementen. Hur detta utförs och hur lång tid det tar är beroende på vilken typ av bro det blir. Detta bestäms i samband med upp- handling av entreprenör. Under byggnationen kommer sannolikt flytande kranar att behöva användas vid byggnationen vilket genererar buller. Anläggning av brons över- byggnad kan ta cirka 2 år.
19
Figur 8. Skissen visar hur en bro är uppbyggd. Pålarna och brostöden hör till brons grundläggning. Brons överbyggnad vilar på brostöden.(Bild: Atkins Sverige AB)
20 Etableringsytor och transporter
Under byggskedet kommer olika verksamheter att bedrivas på etableringsytorna till exempel uppställning av arbetsbodar, arbetsmaskiner och transportfordon, upplag för material, lastning och lossning, verkstad och snickeriarbeten. Transporter kommer att ske mellan etableringsytorna och byggarbetsplatsen både på land och på vatten.
Sjötransporter till och från mer eller mindre avlägsna platser kommer sannolikt att ske.
Om ytan vid Islinge Hamnväg norr om landfästet för broarna på Lidingö kommer att användas kan det bli nödvändigt att förstärka kajkanten, se Figur 9. De åtgärder i vatten som bedöms bli aktuella är spontning längs kajkanten, alternativt strandskoning, och utfyllning innanför så att ytan blir horisontell. En väg för in- och utfart kan
komma att behöva byggas.
Figur 9. Förstärkningsarbeten i vatten om ytan vid Islinge Hamnväg blir en etableringsyta.
21 Rivning av Gamla Lidingöbron
När Gamla Lidingöbron ska rivas kommer den att ligga mellan Lilla Lidingöbron och Lidingöbron. Större delen av Gamla Lidingöbron rivs efter det att Lilla Lidingöbron har anlagts för att minimera störningarna i trafiken över broarna. Delar av bron kan behöva rivas innan anslutning av spårtrafiken till Lilla Lidingöbron.
Vid rivningen demonteras brons överbyggnad i större delar. Entreprenören kommer att välja arbetsmetod och en trolig arbetsgång är att brobanan rivs i delar, bågen delas på mitten, brostöden kapas från pålarna och pålarna rivs och kapas i nivå med havsbotten.
De delar av pålarna som finns under sjöbotten lämnas kvar. Flytande kranar kommer sannolikt att behöva användas vid rivningen.
Gamla Lidingöbron kan hållas öppen under hela byggtiden (cirka 3 år), utom vid anslutning av spårväg (2-6 månader). Det beror på att delar av Gamla Lidingöbron kan behöva rivas innan anslutningen sker. Hur detta kommer att göras är beroende av brons exakta utformning och placering som bestäms i totalentreprenaden.
Övergripande tidplan
Byggnationen av Lilla Lidingöbron bedöms kunna påbörjas under år 2017. Detta förutsätter att tillstånd för vattenverksamhet och nya detaljplaner vunnit laga kraft innan dess. Tiden innan byggstarten upptas av tillståndsprocesser, upphandling av entreprenader, detaljprojektering och trafikomläggningar. Lilla Lidingöbron ska vara klar för trafik år 2020. Rivningen av Gamla Lidingöbron beräknas ske under åren 2019-2021.
22
Följdverksamhet
Bygg- och rivningsskede Hantering av rivningsmassor
Överbyggnadens stora mängd stål ska återvinnas. Mängden metallskrot kommer att vara cirka 2700 ton stål. När brospannen har demonterats transporteras de bort med pråmar till skrotanläggning eller annan lämplig plats där ytterligare uppstyckning kan göras.
Vissa delar av stålkonstruktionen är målade med blymönja vilket innebär att arbets- miljöriskerna måste bevakas, speciellt vid uppskärning och kapning. Blymönjan separeras från stålet enligt godkända metoder. Genom hela kedjan av entreprenad och återvinning ska det göras känt vilka delar som innehåller blymönja.
Stödens övre delar består av sten och betong som klipps, sågas eller bilas bort, läggs på pråmar och krossas på annan plats för återvinning. Pålarna som huvudsakligen består av betong, kapas vid botten, lyfts upp och avlägsnas. Betong och stål kan åtskiljas efter krossning och återvinnas.
Vissa andra material som bitumen, kablar med mera sorteras efter målsättningen att de ska återvinnas i största möjliga omfattning. Miljöfarligt avfall kan finnas i form av oljor till maskineriet, slipers och inneslutet vatten förorenat av blymönja. Detta ska omhändertas på deponi.
Driftskede
Spårtrafik samt gång-, cykel- och mopedtrafik på Lilla Lidingöbron räknas som följd- verksamhet i driftskedet. Följdverksamhet är även arbeten som utförs för drift och underhåll av den nya bron. De aktiviteter som kan ge en miljöpåverkan är buller från de nya spårvagnarna och från mopedtrafiken.
Tvärsektion
Den tvärsektion som förordats i broutredningen utgörs av gångbana där två personer kan mötas, cykel- och mopedbana som är dimensionerad med ett körfält för cykel i vardera riktningen, ett snabbkörfält för cykel och moped i vardera riktningen samt enkelspår för spårvägen, se Figur 10.
23
Figur 10. Förordad tvärsektion för Lilla Lidingöbron. (Bild: Atkins Sverige AB)
Förutsedd miljöpåverkan i bygg- och rivningsskedet
Påverkan på människor och fordon
Tillgänglighet, framkomlighet till sjöss och för spår-, gång- cykel och mopedtrafik Under bygg- och rivningsskedet kommer Gamla Lidingöbron att vara i drift, utom under en period om 2-6 månader då spårtrafiken kopplas om till Lilla Lidingöbron.
Det innebär att framkomligheten för spårtrafik, gång-, cykel- och mopedtrafik inte kommer att påverkas i någon större omfattning. Vid grundläggning och byggande av bron kommer sjötrafiken att påverkas i de delar av vattenområdet som installation och transporter till sjöss pågår. Det kommer dock att vara möjligt att ta sig fram med båt där anläggningsarbeten för tillfället inte pågår.
24 Buller allmänt
Buller är oönskat ljud och kommer att uppstå under anläggningsarbetena för den nya bron. Buller kommer att genereras från olika arbetsmoment under bygg- och rivnings- skedet. En bullerutredning för bygg och rivningskedet har utförts under hösten 2014 för att ta reda på hur spridningen av buller kan se ut.
Arbetsmetoder, val av arbetsmaskiner och fordon samt typ av bro kommer att
bestämmas av entreprenören. Det var därför endast möjligt att göra bullerutredningen utifrån planerad utformning och kvalificerade antaganden om arbetsmoment.
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) anger riktvärden som kommer att följas.
Buller anges i ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medel- ljudnivån under en given tidsperiod och kan användas vid mätning av konstanta ljud till exempel fläktbuller, trafikbrus eller restaurangsorl. Den maximala ljudnivån är den högsta förekomande ljudnivån under en given tidsperiod och används för att beskriva tillfälliga ljud som slag, sprängning eller enstaka fordonspassager. Se Figur 11.
Figur 11. Diagrammet är ett exempel som visar att ekvivalentnivån är medelvärdet av ljudnivån under en given tidsperiod och maxnivån är högsta uppmätta värdet.
25
Ljudets styrka/volym redovisas på en logaritmisk skala och anges i decibel (dB(A)).
Att skalan är logaritmisk innebär att en fördubbling av ljudenergin ger en ökning på 3 decibel, vilket ger en knapp skillnad för det mänskliga örat. En ökning med 8-10 decibel upplevs som en fördubbling av ljudstyrkan. Se Figur 12.
Figur 12. Skalan visar vilken ljudnivå olika vanligt förekommande ljud har.
Buller i byggskedet
Vid grundläggning av brostöden kan ljud komma att alstras genom snickeriarbeten för betongformar, slagning och borrning vid pålning, slamrande ljud då broelement läggs på plats, transporter av byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Schakt, spontning och sprängning kan komma att utföras vid landfästena. Buller kan även uppstå vid lastning och lossning av byggmaterial vid etableringsytor och på byggarbetsplatsen.
I bullerutredningen bedömdes att arbetena med grundläggning av bron är den mest bulleralstrande delen av projektet. För att få fram ett värsta scenario valdes de mest bullrande arbetsmomenten och maskinerna, utan bullerdämpande åtgärder, som förut- sättning till utredningen, se Figur 13. För grundläggning av brostöden redovisas maximala ljudnivåer, se Figur 14, som representerar tillfälliga ljud.
I bullerutredningen har även tänkbara etableringsytor beräknats. Även här har ett värsta scenario valts som förutsättning till utredningen. Maximala ljudnivåer till följd av tillfälliga ljud redovisas i Figur 15, Figur 16, Figur 17. Det är viktigt att poängtera att det i dagsläget inte är beslutat om de redovisade etableringsytorna kommer att
användas. Inte heller vilken typ av verksamhet som kan komma att utövas.
Vid detaljprojekteringen kommer riskanalys för vibrationer och luftstötar från till exempel sprängning göras där det behövs. Utifrån dessa görs bedömning av vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas i samråd med tillsynsmyndigheterna.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190
194 Nära
jetplan
Högsta ljudnivå som kan uppträda
Smärtgräns Diskotek
Startande lastbil Storstadsgata
Normalt samtal
Kraftig regnskur
Svagt vindbrus I sovrum, nybyggnation
Andning Svagast uppfattbara ljud
Ljudnivåer i dB(A)
26
Figur 13. Bilden visar bullerkällor under byggskedet för arbeten med den nya bron och eventuella etableringsytor. (Bild: Atkins Sverige AB)
27
Figur 14. Bilden visar maximala ljudnivåer vid det valda scenariet med högsta tänkbara bulleralstring under byggskedet. Spontning/pålning för brostöden bedöms vara den mest bullrande aktiviteten och har legat till grund för det värsta scenariot. Inga bullerdämpande åtgärder har räknats in. De lila punkterna visar ljudkällor i samband med grundläggning av brostöden. Alla brostöd kommer inte att anläggas samtidigt. Sannolikt anläggs cirka 3 brostöd parallellt med viss förskjutning i tid. Antal brostöd kommer att bestämmas i entreprenad- skedet. (Bild: Tyréns AB)
28
Figur 15. Bilden visar maximala ljudnivåer vid de tänkta etableringsytorna närmast bron. De mest bulleralstrande aktiviteterna utan bullerdämpande åtgärder har använts som indata. Det är viktigt att poängera att det inte är bestämt om dessa etableringsytor kommer att tas i anspråk eller vilka aktiviteter som kan komma att pågå. (Bild: Tyréns AB)
29
Figur 16. Bilden visar maximala ljudnivåer vid tänkbar etableringyta vid Islinge. Buller- beräkningen har gjorts utifrån ett värsta scenario utan bullerdämpande åtgärder. Det är i dagsläget inte bestämt om ytan kommer att användas som etableringsyta eller vilka aktiviteter som isåfall kan tänkas utföras inom området. (Bild: Tyréns AB)
30
Figur 17. Bilden visar maximala ljudnivåer vid tänkbar etableringyta vid Södra Kungsvägen.
Bullerberäkningen har gjorts utifrån ett värsta scenario utan bullerdämpande åtgärder. Det är i dagsläget inte bestämt om ytan kommer att användas som etableringsyta eller vilka aktiviteter som isåfall kan tänkas utföras inom området. (Bild: Tyréns AB)
31
Figur 18. Bilden visar ekvivalenta ljudnivåer under dagtid som kan uppstå vid transporter med byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Berörda vägar och trafikbelastning till- hörande brobygget är endast ett antagande i detta skede. Bilden visar endast tillkommande bullerbelastning från de transporter som hör till brobygget. På de flesta av dessa vägar finns det redan i dag tung trafik vilket innebär att maximala ljudnivåerna inte kommer att påverkas.
(Bild: Tyréns AB)
32 Buller i rivningsskedet
Vid rivning av Gamla Lidingöbron kommer buller framförallt att uppstå vid kapning och skärning samt om krossning kommer att utföras inom arbetsområdet. Rivnings- massorna kommer att transporteras iväg med lastbil eller med båt till för ändamålet godkända anläggningar. Se Figur 19. Bullerberäkningen har gjorts utifrån de mest bullrande arbetsmomenten utan bullerdämpande åtgärder. Arbetsmomenten är betong- bilning vilket ljudmässigt även täcker in arbetsmoment som metallskärning. Maximala ljudnivåer redovisas för att visa hur tillfälliga ljud kan komma att spridas. Se Figur 20. De arbetsmetoder som kommer att användas är idag inte kända, utan kommer att bestämmas av entreprenören inför rivningsskedet.
Figur 19. Bilden visar tänkbara bullerkällor då Gamla Lidingöbron rivs. Entreprenören kommer att bestämma arbetsmetoder. (Bild: Atkins Sverige AB)
33
Figur 20. Bilden visar beräknade maximala ljudnivåer under rivningsskedet. Buller- beräkningen har gjorts utifrån de mest bullrande arbetsmomenten utan bullerdämpande åtgärder. Arbetsmomenten är betongbilning vilket ljudmässigt även täcker in arbetsmoment som metallskärning. De lila punkterna representerar brostöd som kapas. Entreprenören kommer att bestämma vilka arbetsmetoder som kommer att användas. (Bild: Tyréns AB) Rekreation och friluftsliv
I byggskedet kan framkomligheten för fritidsbåtar begränsas i tid och sektion, på grund av att risker för hängande last och annan byggverksamhet ställer krav på avlysning av båttrafik. Buller från anläggningsarbetena och transporter kommer att påverka de som befinner sig i området under hela bygg- och rivningsskedet.
Påverkan på vatten- och naturmiljön Vattenomsättning
Lilla Lidingöbrons byggnation och rivning av Gamla Lidingöbron kommer att ha en försumbar påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan enligt de modellerings- beräkningar som utförts av DHI för projektet. Samverkan mellan den nya bron, Gamla Lidingöbron och Lidingöbron har studerats. Förändringar i den maximala botten- strömmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten.
34 Grumling och spridning av sediment
De arbetsmoment som kan ge upphov till grumling är pålning i samband med grund- läggningen av den nya brons stöd, länshållning av gjutkassuner där vatten kan inne- hålla ej härdad cement och kapning av Gamla Lidingöbrons pålar vid havsbotten.
Grundläggningsmetoden kommer att bestämmas av entreprenören utifrån den krav- specifikation som kommer att ingå i upphandlingen. En byggmetod som minimerar störningen på miljö och omgivningen bör vara utgångspunkt för projektet. Då pålarna installeras i bottensedimenten uppstår en viss tryckvåg i sedimenten. Pålning medför dock liten risk för grumling och skyddsåtgärder bedöms inte behövas. Generellt sett är det svårt att använda skyddsskärmar i strömmande vatten och till de djup som före- kommer. Skyddsskärmar kan användas i anslutning till arbeten för landfästena.
Länshållning av gjutkassuner bedöms i nuläget ge ett mycket litet utsläpp av partiklar (ej härdad cement) i förhållande till den stora vattenmassan. Några särskilda skydds- åtgärder utöver normal aktsamhet bedöms därför inte bli aktuella. Kapning av pålar vid rivningen av Gamla Lidingöbron bedöms ge en lokal tillfällig påverkan på botten- sedimenten.
Utsläpp av kemikalier till vatten
Vid anläggningsarbetet kommer cement, färger, hydrauloljor, drivmedel och andra kemikaliska produkter att hanteras. Spill från olyckor och ovarsam hantering kan då leda till utsläpp till vattnet och i förlängningen påverkan på djur och växter i vatten- området. Krav på vilka kemikalier som får användas, förvaring, hantering och spill- beredskap kommer därför att ställas på entreprenörerna. Förutsatt att ställda krav på kemikalier följs förutses inga stora utsläpp av kemikalier äga rum. Gamla Lidingö- brons stålkonstruktion är rostskyddsmålad med blymönja som bland annat innehåller bly. Rivningsmaterialet behöver hanteras med försiktighet och tas omhand på godkänd anläggning så att bly inte sprids till vatten- och naturmiljön.
Buller och komfortvibrationer på fisk
Vid pålning i ett vattenområde fortplantar sig buller och vibrationer genom vattnet.
Detta kan möjligen störa fisk som uppehåller sig i området. Forskningen inom området är begränsad vilket leder till en osäker bedömning av hur detta påverkar fisken.
Området vid broarna är lekområde för strömming. Eftersom pålningsarbeten endast påverkar ett brostöd i taget, så bedöms stationär fisk kunna flytta sig till en ostörd del av platsen, samtidigt som vandrande fisk kan undvika det aktuella pålningsläget vid sin förflyttning.
Klimatpåverkan
Transporter från lastbilar, båtar och arbetsmaskiner kommer att ge utsläpp avgaser och växthusgaser. Omfattningen beror på val av fordon och arbetsmaskiner samt hur många som kommer att användas under bygg- och rivningsperioden.
35 Påverkan på landskapsbild och kulturmiljö Landskapsbild
Landskapsbilden i det närmare perspektivet kommer att förändras under byggskedet i och med att det under en period successivt kommer att finnas tre broar. Arbets-
maskiner, pråmar, pontoner, etableringsytor med uppläggningsplatser för byggmaterial kommer att finnas i området. I ett större perspektiv är det Lidingöbron som dominerar landskapsbilden.
Kulturmiljö
Anläggningsarbetena påverkar inte något kulturreservat eller några kända fornminnen.
Påverkan på skyddade områden
Lilla Lidingöbron bedöms inte ha någon påverkan på något av riksintressena i och med att Lilla Lidingöbron ersätter Gamla Lidingöbron. Inga andra naturskydds- intressen påverkas, varken i bygg- eller rivningsskedet. Se Figur 4.
Förutsedd miljöpåverkan i driftskedet
Påverkan på människor och fordon
Framkomlighet och tillgänglighet till sjöss, spår-, gång-, cykel- och mopedtrafikanter Det blir ingen förändring för sjöfarten jämfört med dagsläget, då den segelfria höjden blir densamma som den har varit sedan år 2004. Pendelbåtar som är anpassade för lägre broar och en viss andel fritidsbåtar kan passera under bron. De båtar som är högre än den segelfria höjden om 5,6 meter måste åka runt om Lidingö för att komma till andra sidan av bron. I och med att allmän farled upphörde år 1988 är farvattnet under Lilla Lidingöbron således inte av väsentlig betydelse för den allmänna sam- färdseln, fiskerinäringen, för trafiken med fritidsbåtar eller för sjösäkerheten. En låg lutning på den nya bron ger mycket god tillgänglighet för gående, cyklister och mopedförare oavsett ålder och eventuell funktionsnedsättning. Tillgängligheten för spårväg är också god.
Buller
Det som ger en signifikant skillnad för bullernivåer på en spårvägsbro är brotyp och vagnstyp. Brotyp bestäms av entreprenaden utifrån de funktionskrav som ställs i upphandlingen. Generellt sett genereras mer buller från en stålbro (som Gamla Lidingöbron) jämfört med en betong- eller samverkansbro. Den nya vagnstypen som kommer att tas i drift på Gamla Lidingöbron våren 2015 har en mycket lägre ljudnivå än de gamla spårvagnarna. De nya vagnarna kommer även att köras på Lilla Lidingö-
36
bron vilket är positivt för ljudbilden i driftskedet. Vägbrons buller bedöms dominera ljudbilden vid Lidingöbroarna när Lilla Lidingöbron tagits i drift. En låg bro har en lägre ljudalstring jämfört med en medelhög och hög bro som ger tyngre drift för spårvagnarna. Att Lilla Lidingöbron utformas som en låg fast bro (utan öppningsbar del) ger positiv påverkan på bullernivåerna jämfört med Gamla Lidingöbron. En öppningsbar bro genererar slagljud då spårvagnen passerar vid den öppningsbara delens skarvar.
Rekreation och friluftsliv
En låg fast (ej öppningsbar) bro bedöms ha positiv påverkan på rekreation och
friluftsliv för gående och cyklister och för fritidsbåtar som passerar under den segelfria höjden.
Drift och underhåll
Broar ska utformas på ett sådant sätt att drift och underhåll av alla deras delar kan utföras utan svårigheter. Lilla Lidingöbron ska utformas med hänsyn till drift och underhåll samt så att endast en större renovering erfordras under dess livslängd.
Påverkan på vatten- och naturmiljön Vattenströmning
Lilla Lidingöbron kommer att ha en försumbar påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan enligt de modelleringsberäkningar som utförts för projektet. Förändringar i den maximala bottenströmmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge
upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten.
Påverkan på landskapsbild och kulturmiljö Landskapsbild
Lidingöbrons dominans i landskapsbilden bedöms inte brytas av Lilla Lidingöbron.
Detaljutformningen av den nya bron påverkar hur bron upplevs i närområdet, men på längre avstånd blir det inte något nytt inslag i landskapsbilden. Eftersom Lilla
Lidingöbron får en liknande lokalisering och utformning som Gamla Lidingöbron, bedöms påverkan på landskapsbilden bli liten. Lilla Lidingöbron förses med ett tunnare brofack vilket kan vara positivt för landskapsbilden.
Påverkan på skyddade områden
Lilla Lidingöbron kommer inte ha någon påverkan på något av riksintressena i driftskedet i och med att Lilla Lidingöbron ersätter Gamla Lidingöbron. Inga andra naturskyddsintressen påverkas i driftskedet. Se Figur 4.
37
Innehåll i Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Länsstyrelsens checklista för MKB i publikationen ”Att söka tillstånd för vattenverksamhet” kommer att följas. MKB:n kommer att ha följande innehåll:
Icketeknisk sammanfattning
Inledning (bakgrund, syfte, tidigare utredningar och beslut)
Allmän beskrivning (planerade anläggningar, områdesbeskrivning,
angränsande projekt, avgränsningar, tidplan, planförhållanden och skyddade områden)
Bedömningsgrunder
Redogörelse för samråd
Redovisning av alternativ (nollalternativ, alternativ för lokalisering, utformning och omfattning)
Beskrivning av byggskedet (lokalisering, utformning och omfattning samt skadeförebyggande åtgärder för planerad vattenverksamhet och
följdverksamhet)
Beskrivning av rivningsskedet (planerad vattenverksamhet, följdverksamhet, skadeförebyggande åtgärder)
Beskrivning av driftskedet (kortfattad beskrivning)
Nulägesbeskrivning
Miljökonsekvenser för nollalternativet
Miljökonsekvenser för huvudalternativet (bygg- och driftskedet för låg fast bro med segelfri höjd 5,6 m norr om Gamla Lidingöbron, rivning av Gamla
Lidingöbron)
Hushållning med naturresurser
Åtgärder för uppföljning och övervakning
Samlad bedömning av vattenverksamheten
Samråd
Samråd om vattenverksamhet pågår mellan den 4 november och den 4 december 2014.
Ett samrådsmöte kommer att hållas den 18 november 2014 klockan 18.30 i
Lidingö stadshus, Stockholmsvägen 50, Lidingö. Berörda erbjuds härmed möjlighet att lämna synpunkter och information med avseende på vattenverksamheten, antingen vid samrådsmötet eller skriftligt senast den 4 december 2014 till: Lidingö stad, tekniska förvaltningen, 181 82 Lidingö alternativt till teknik@lidingo.se. Det går även bra att lämna synpunkter på telefon 08-731 33 03 (kundtjänst).
38
Referenser
× Förslag till brolösning, Ny Bro 2020 Sammanfattning, Atkins Sverige AB 2014
× PM Geoteknik, Ny Bro 2020, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014
× PM Målpunktsanalys, Ny Bro 2020, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014
× PM Trafik Ny Bro 2020, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014
× PM Produktion och rivning, Ny Bro 2020, Underlag för inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014
× Sjömätningsrapport, Lilla Lidingöbron, Atkins Sverige AB 2014
× Modellering av effekten av Lilla Lidingöbron på strömningsförhållandena, DHI Sverige AB 2014
× Underlagsrapport byggbuller Lilla Lidingöbron, Tyréns AB, 2014
