- Förra veckan så började vi med vår serie över Jakobs brevet.

15  Download (0)

Full text

(1)

Bibel intro:

- Förra veckan så började vi med vår serie över Jakobs brevet.

Där så såg vi hur vi alla råkar ut för olika slags prövningar med syftet att vi ska bli uthåliga för att Gud vill bygga karaktär i oss och förbereda oss för evigheten.

- Men för att över huvudtaget klara av dessa prövningar så behöver vi tro och vishet.

I de prövningar som vi får möta så är det lätt att tvivlen smyger sig in och vi blir frestade till att synda.

- Har du någon gång fått möta riktigt svår frestelse och känt dig plågad av begäret till att synda? I så fall så vet du vad jag pratar om.

Frågan vi ska belysa idag är: Hur kan Gud vara en god Gud när han tillåter att vi frestas så svårt?

[Bibelläsning av Jakob 1:12-18, bön]

1:12 Salig är den man som håller ut under prövning, för när han har bestått provet ska han få livets krona, som han har lovat till de som älskar honom.

1:13 Ingen som frestas ska säga, ”Jag frestas av Gud”, för Gud kan inte frestas av det onda och han själv frestar ingen.

1:14 Men var och en frestas när han dras och lockas av sitt eget begär.

1:15 Därefter när begäret blivit havande föder det synd, och när synden har blivit fullväxt föder den död.

1:16 Bedra inte er [själva] mina älskade bröder.

1:17 Varje god och fullkomlig gåva är från ovan [och] kommer ner från ljusens Fader, hos vilken det inte finns [någon] förändring eller

omväxlings skugga.

1:18 Efter sin vilja födde han oss genom sanningens ord, för att vi ska vara en slags förslingsfrukt av hans skapelser.

(2)

- I förra predikan så fick vi i början på första kapitlet en introduktion till de tre huvudteman som tas upp genom Jakobs brev.

Dom är:

1. Prövningar och frestelser.

2. Vishet att leva det kristna livet.

3. Rikedom och fattigdom

I texten för denna predikan så kommer Jakob komma tillbaks till det första huvudtemat nämligen prövningar och frestelser.

Frågan som vi idag ställer oss är: Hur kan Gud vara en god Gud när han tillåter att vi frestas så svårt?

1. Gud är god eftersom syftet med våra prövningar är vår yttersta frälsning.

- I Jak 1:2-3 så såg vi att Gud använder våra prövningar för att göra oss uthåliga och i v.4:

”Och låt uthålligheten ha fullkomlig verkan, så att ni må vara fullkomliga och hela, utan att brista i något.”

- Gud använder våra prövningar för att helga oss och förbereda oss för den yttersta frälsningen.

Det är därför Jakob säger i v.12:

Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom.

- Att vara salig, innebär att vara välsignad eller lycklig. Inte att vara lycklig på det sättet att det beskriver en känsla utan mer av att man är priviligierad.

På vilket sätt är då den som håller ut under prövningen priviligierad?

(3)

- Till skillnad från v.2-3 där Jakob beskriver olika slags prövningar i våra liv så syftar han här på hela vårt livs prövning.

När vi har hållit ut och bestått det prov som vårt livs prövning innebär så ska vi få livets krona.

- När vi tänker på kronor så får det ofta våra tankar att gå till kungar och guldkronor.

Men när det grekiska ordet στέφανος används så syftar det många gånger på den seger krans vinnarna i atletiska tävlingar fick mota.

- T.ex. så är det på detta sätt som Paulus använder ordet στέφανος i 1 Kor 9:25 där han talar om att vi ska löpa det kristna livet likt en löpare för att ta vinna segerkransen.

Så livets krans här är den slutgiltiga frälsning som väntar oss kristna efter att vi slutfört vår lopp här på jorden.

- Den kristne som har gått igenom sitt lopp: sitt livs prövning och bestått provet är salig.

Vilka ska då få denna segerkrans? Är det bara för en elit som kämpar hårdare och lyckas bättre än andra?

- Nej: Jakob säger som Gud har lovat till dem som älskar honom. Här så fungerar ”dem som älskar honom” som en synonym på alla

sanna kristna.

Orsaken till varför vi över huvudtaget älskar Gud är för att han först har älskat oss (1 Joh 4:19).

- Innan vi blev frälsta så älskade vi inte Gud. I själva verket så hatade vi honom som Johannes säger. Vi älskade mörkret och hatade

ljuset.

Men i och med frälsningen så har vi börjat älska Gud.

(4)

- Det finns många som säger sig älska Gud men i själva verket inte gör det.

Om vi verkligen älskar Gud så kommer det att karaktärisera våra liv.

- Själva garanten för att Guds folk kommer att få ta emot segerkransen är Gud själv.

Det är han som här i v.12 har lovat att ge segerkransen till dem som älskar honom.

- Det är Gud som kommer att bevara sitt folk genom de prövningar som de får möta.

1 Pet 1:5 Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.

- Så när du går igenom prövningar så glöm inte att våra prövningar bekräftar äktheten i vår tro.

Heb 3:14 talar om att vi har fått del av Kristus om vi stadigt till slutet håller fast vid vår första tillförsikt.

- Istället för att ifrågasätta Guds godhet när vi går igenom prövningar så låt oss inse att alla de prövningar som Gud ger oss är något gott som han ger oss för att förbereda oss på vår slutgiltiga frälsning.

I Hebreerbrevet 11 så beskrivs troshjältarna och vad dom fick utstå, men dom härdade ut i sina prövningar.

- Låt oss ta dem och exemplet från våra bröder och systrar från kyrkohistorien som en motivation för att löpa vårt lopp uthåligt med blicken fäst på frälsningens segerkrans.

Låt oss ta till oss Heb 12:1-3 1När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. 2Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och

(5)

fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. 3Tänk på honom som måste uthärda sådan

fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet.

- Vi har sett att Gud är god trots de prövningar vi får gå igenom eftersom syftet med dem är att förbereda oss på vår slutgiltiga frälsning.

Den andra punkten som vi ska se hur Gud kan vara god när han tillåter att vi frestas så svårt är:

2. Att Gud är god för det är inte han som frestar oss.

- Jak 1:12 är som en bro mellan de versar som pratar om prövningar i v.2-11 och de som pratar om frestelser i v.13-15. På grekiska så är det samma ord för frestelser och prövningar och för att frestas och att prövas.

I v.13 så står det i Folkbibeln: Ingen som frestas skall säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon.

- Slutar Jakob abrupt att prata om prövningar och istället börjar tala om frestelser.

Jag tror inte det. Jag tycker den engelska Bibelöversättningen Holman Christan Standard Bible fångar övergången.

- Fritt översatt till svenska så står det i den:

Ingen som går igenom prövning ska säga: ”Jag frestas av Gud.” För Gud blir inte frestad av det onda och han själv frestar ingen.

- Den här översättningen fångar kopplingen till stycket innan. Jakob har inte slutat att tala om de omständigheter som hans läsare får möta.

(6)

Beroende på hur vi gensvarar så kan samma prövningar som leder till uthålighet och helgelse leda till frestelse och synd beroende på hur vi hanterar dem.

- Douglas Moo har sagt: Varje prövning för med sig frestelser.

T.ex. så kan ekonomiska svårigheter få oss att frestas att ifrågasätta Guds försyn och hans omsorg gentemot oss.

- En nära anhörigs död eller sjukdom kan föra med sig att vi frestas att ifrågasätta Guds kärlek till oss.

Det lidande och dåliga behandlande som fattiga kristna får genomgå samtidigt som onda rika kan tyckas leva ett bekymmersfritt liv kan göra att vi frestas att ifrågasätta Guds rättvisa.

- Så våra prövningar kan föra med sig frestelser. Frågan är hur vi gensvarar till dom?

V.2-4 och v.13-15 ger oss två alternativa gensvar till samma omständigheter.

- I v.2-4 så leder prövningen till uthållighet och helgelse medans här i v.13-15 så blir prövningen till en frestelse med resultatet av synd och död.

Vad Jakob här lyfter fram är att vi behöver lära oss att utstå våra prövningar på ett sätt som ger ära till Gud.

- Så kommer då prövningar och frestelser från Gud?

I Bibeln så ser vi många exempel på hur Gud prövar sitt folk.

- T.ex. så prövade Gud Abraham om han var villig att offra sin son (1 Mos 22:1).

(7)

Och Gud prövade Israel genom att låta de folk som man inte hade drivit ut få bo kvar i löfteslandet som en prövning (Dom 2:22)

- Vi kan ge många fler exempel.

Men frestar då Gud oss? Nej! Det står att Gud inte kan frestas av det onda och att han själv inte frestar någon.

- Men vänta nu lite: Jesus frestades ju av Satan i ödemarken. Hur går detta ihop?

Det var i hans mänskliga natur som han frestades. Inte i hans gudomliga natur för Gud kan inte synda eller blir frestad.

- I sin mänskliga natur så blev Jesus verkligen frestad samtidigt som Jesus som person omöjligt kunde synda eftersom han är Gud.

Vad vi tyvärr tenderar att göra när vi syndar och misslyckas är att skylla ifrån oss på andra.

- Det är möjligt här att några av Jakobs läsare skulle skylla på Gud för deras synd och misslyckanden. Detta skapar en förvrängd bild av Gud.

Här så går Jakob emot detta argument att det skulle vara Gud som frestar och leder oss in i synd.

- I vår text så lyfter Jakob bestämt fram är att Gud inte frestar någon.

Där emot så tillåter han att vi frestas.

I 1 Kor 10:13 så står det:

Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.

Hur kommer det sig då att vi frestas, jo:

(8)

I v.14 så säger han: ”Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär.”

- Så det är inte Gud som frestar oss utan vi själva som är ansvariga för vår frestelse och synd.

Att frestas i sig är ingen synd, men att ge efter för frestelsen. Det är det som är synd.

- I denna vers så använder Jakob en fiske metafor.

Likt en fiskare använder sig av en krock med bete för att dra och locka en fisk som sedan biter på kroken och dras iväg:

- så är det vårt begär efter det som är syndigt som lockar oss och när vi har bitit på kroken så sitter vi fast och dras iväg.

Vad blir då följden av att bita på festelsens krok?

Ordagrant så står det:

I v.15 Därefter när begäret blivit havande föder det synd, och när synden har blivit fullväxt föder den död.

- Här ger oss Jakob en ny bild där begäret likställs med en kvinna som blir havande och föder ett barn.

Istället för en kvinna så är det begäret som blir havande och föder synd och sen så får vi följa hur synden utvecklas och växer tills den har blivit fullväxt och sedan föder död.

- Hur blir då begäret havande? Jakob berättar inte hur begäret blir havande och föder synd.

Men utan tvivel så har han i tankarna det aktiva val som den som frestas gör att ge efter för frestelsen.

- Så att frestas i sig är inte syndigt. Men det är när vi ger efter för frestelsen som gör att begäret blir havande och föder synd.

(9)

Frestelser är något som vi alla får möta i vår kristna vandring och till och med Jesus själv frestades.

- Att vara en mogen kristen indikeras inte av hur ofta man frestas utan att man mer sällan ger efter för frestelsen.

Om begäret och synden får fortgå obehindrat så leder det till död.

- På ett sätt när vi syndar så får vi alla smaka på den död som det producerar i vår relation med Gud.

Men på ett annat sätt kan synd leda till evig död. Jag hävdar inte att en sann kristen kan förlora sin frälsning.

- Men vad jag vill hävda är att vi alla måste gå emot frestelsen och vara medvetna om de risker som synden har om den får fortgå i en människas liv.

Gud använder självaste varningarna i Bibeln för att bevara hans utvalda.

- Spurgeon som själv trodde på de sant troendes bevarande till slutet han sa följande:

”Gud bevarar hans barn från att avfalla, men han bevara dem genom att använda medel. Och ett av dessa är skräcken för lagen som visar dem vad som skulle hända om de avföll.

- Det finns en avgrund. Vad är då det bästa sättet att hindra någon från att gå ditt. Jo att berätta för honom att han oundvikligt

kommer att krossas i bitar om han gick dit.

I ett gammalt slott så finns det en djup källare med gas som skulle döda vem som helst som gick ner där. Vad skulle då en guide på slottet säga?

- Om du går ner så kommer du aldrig att komma upp levande. Vem skulle då vilja gå ner? Orsaken till att guiden berättar för oss

konsekvenserna hindrar oss från att gå ner.

(10)

Om en vän tar ifrån oss en kopp med arsenik som han inte vill att vi ska dricka och säger: ’Om du dricker det så kommer du att dö.’

- Tänker han då för ett ögonblick att vi kommer att dricka det? Nej, han berättar för oss konsekvensen och är övertygad om att vi inte kommer att dricka det.

På samma sätt säger Gud: ’Mitt barn om du faller ner i avgrunden så kommer du att krossas i bitar’ Vad gör barnet? Han säger: ’Fader, bevara mig, håll mig uppe så ska jag vara trygg.

- Detta leder den troende till beroende av Gud, till en helig fruktan och försiktighet, för han vet att om han skulle avfalla så skulle han inte kunna förnyas till omvändelse.

Han håller sig långt borta från avgrunden, för han vet att om han skulle falla så skulle det inte vara någon frälsning för honom.”

- Till skillnad från den som håller ut under prövningen som efter att den bestått provet kommer att få livets krona eller krans så har vi här en människa som kommer att få möta döden.

Låt oss ta varning av dessa ord och ta dem på allvar. Paulus säger i Rom 8:13: om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva.

- Låt oss genom andens hjälp döda kroppens gärningar så att vi får leva.

Hur är din relation med Herren? Låter du synden få bli fullväxt och löper risken av att få se den föda evig död?

- Om du njuter av synden och låter den fortgå i ditt liv utan någon bekännelse och omvändelse då är du förlorad och på väg till evig förtappelse om du inte omvänder dig.

Hör varningsorden från Skriften och vänd om till Jesus.

(11)

- Han förmår att frälsa din själ. Förtrösta på honom och endast honom för din räddning.

I v.16 säger Jakob:

V.16 Bedra inte er själva min älskade bröder.

- Denna vers fungerar som en övergång mellan detta stycke och nästa. Vi ska inte bedra oss själva när det gäller synden eller att tro att det är Gud som frestar oss.

Samtidigt så fungerar denna vers som en introduktion till nästa stycke.

- Tittar vi på övriga brevet så precis som här när Jakob nämner mina bröder så introducerar vanligen ett nytt stycke.

Mina bröder kan också betyda: mina bröder och systrar.

- Istället för att se Gud som den som frestar oss. Vad är det då vi inte ska bedra oss själva med?

Detta för oss till våran tredje punkt.

Vi har sett att:

1. Gud är god eftersom syftet med våra prövningar är vår yttersta frälsning.

2. Gud är god för det är inte han som frestar oss. Det är vårt eget begär som frestar oss.

Den tredje och sista punkten som vi ska se om hur Gud kan vara god när han tillåter att vi frestas så svårt är?

3. Gud är god eftersom det är han som ger oss allt som är gott V.17 lyder mer ordagrant än Folkbibeln:

(12)

Varje god och fullkomlig gåva är från ovan [och] kommer ner från ljusens Fader, hos vilken det inte finns [någon] förändring eller omväxlings skugga.

- I kontrast till att vi inte frestas av Gud så pekar Jakob på att varje god och fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader.

Om ni kommer ihåg från v.4 så var syftet med trons prövning att vi ska låta uthåligheten ha fullkomlig verkan så att vi må vara fullkomliga och hela utan att brista i något.

- I både v.4 och v.17 så används samma grekiska ord för fullkomlig och i v.5 så talar Jakob om visheten som Gud ger till dem som brister.

Det verkar som om Jakob här knyter tillbaks till vad han tidigare har sagt.

- I de prövningar som vi får möta ser ger oss Gud bara det som är gott.

Det är han som genom sin nåd både ger oss vår dagliga och slutgiltiga helgelse.

- Så i det svåra vi går igenom så låt oss förstå att Gud har vårt andliga bästa i fokus och allt det goda vi får är från honom.

Här så beskrivs Gud som ljusens Fader. Detta knyter ann till Gud som skaparen av himla ljusen.

- I kontrast till sin skapelse som förändras och att man kan uppfatta en omväxlings skugga när de himlakroppar som Gud har skapat rör sig så finns det ingen förändring eller omväxlings skugga i Gud.

Gud är oföränderlig i sin karaktär. Vi kan lita på att han förblir den han är och kommer att ge oss det som är gott och inte fresta oss.

- Denna vers får oss att tänka på Matt 7:7-11

(13)

7Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 8Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. 9Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, 10eller en orm, när han ber om en fisk? 11Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.

- Så om du och jag saknar vishet när vi får gå igenom prövningar så låt oss be om det från Gud.

Jakob avslutar vårt stycke med att ge oss ett av de största exemplen på Guds goda och fullkomliga gåvor: nämligen pånyttfödelsen.

- Han säger i v.18 ordagrant:

Efter sin vilja födde han oss genom sanningens ord, för att vi ska vara en slags förslingsfrukt av hans skapelser.

- I motsats till begäret som födde synd och synden som födde död så står det här hur Gud efter sin vilja födde oss genom sanningens ord.

Det är detta som på andra ställen i Bibeln beskrivs som att föddas på nytt, att bli en ny skapelse, att få ett nytt hjärta, att andligt få syn och att bli andligt levande gjord.

- Hur gick då vår pånyttfödelse till: Det var efter hans vilja. Det var inte vad som så populärt undervisas idag att vi valde att bli

pånyttfödda.

Vi hade ingen förmåga att välja. Vi var andligt döda och kunde inte genom vår egen kraft gensvara till Gud.

- Det är som Joh 1:13 säger: De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud.

Hur blev vi då födda på nytt?

(14)

- Genom sanningens ord. Detta syftar på evangelium. Paulus beskriver i både Ef 1:13 och Kol 1:5 Sanningens ord som evangelium.

Vad blev vi då Jakobs läsare födda till? Att vara en slags förstlingsfrukt av hans skapelser.

- Förstlingsfrukten var den första delen av skörden som man i GT bar fram till Herren som ett offer för att helga åt honom.

På samma sätt så hade Jakobs läsare genom evangeliet blivit födda för att dom skulle vara en förstlingsfrukt av Guds ny skapelse i väntan på att den fortsatta skörden skulle bärgas.

- Vi lever inte i den första generationen kristna men samtidigt så likt Jakobs läsare så får vi vara med och se hur Gud fortsätter att bringa in sin skörd genom att föda fler människor på nytt.

I de frestelser som du och jag får möta så kan vi vara förvisade om att Gud ändå är en god Gud.

- Han har vår slutgiltiga frälsning i fokus, är inte den som frestar oss och ger oss goda gåvor.

Hur bör vi då avslutningsvis gensvara till Guds godhet?

- Vi har sett att i de prövningar som vi får möta så finns det två sätt att gensvara.

I förra predikan så såg vi hur vi genom att i prövningarna hålla fast i tro på Gud och be honom om vishet att vara uthåliga: hur Gud hjälper oss att gå igenom vårt livs prövning så att vi till slut får ta emot livets krona.

- I dagens predikan så har vi sett hur vi inte kan skylla på Gud när vi frestas och syndar och resultatet om vi låter synden få bli fullväxt hur den leder till evig död.

(15)

En person som ställdes inför svåra prövningar och frestelser var Josef.

Hans bröder sålde honom som slav till Egypten där Potifars hustru försökte förleda honom.

- I stället för att följa sitt begär så flydde han när frestelsen kom.

Efter att ha blivit upphöjd som Egyptens näst mäktigaste man så kunde han ha gett efter för frestelsen att få hämnd på och straffa sina bröder som hade behandlat honom så illa.

- Men istället så kom han att gensvara på rätt sätt till prövningen så att han med Guds hjälp kom att rädda livet på sin familj och ett helt land.

Två andra personer som ställdes inför en prövning var Ananias och Safira i Apg 5.

- Som under förföljelsen i Jerusalem sålde sin egendom och sa sig ge alla pengarna till apostlarna. Dom gav efter för frestelsen och ljög vilket kom att leda till deras död.

Vi kommer alla att likt Josef och Annanias och Safira ställas inför olika slags prövningar i livet.

- Frågan är: hur gensvarar vi? Följer vi Josefs eller Ananias och Safiras exempel.

I våra prövningar: Följer vi Josef och v.2-12 och ber om Guds vishet eller följer vi Annanias och Safira och v.13-15 och ger efter för våra begär som om det inte hindras kan leda till dö?

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :