Stockholms läns landsting

(1)

Stockholms läns landsting i

Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 1/2017 TRN 2017-0012 2017-02-02

Kl 15.00 - 16.20 § § 1 - 1 5

S a m m a n t r ä d e m e d t i l l v ä x t - o c h r e g i o n p l a n e n ä m n d e n Datum för justering: 2017-02-09

Gustav Hemming

Plats

Jens Sjöström

Gjörwellsalen, Landstingshuset

Närvarande ledamöter Gustav Hemming (C) ordförande

Charlotte Broberg (M) i:e vice ordförande Pehr Granfalk (M)

Mikael Igelström (M) Christina Eldund (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD)

Jens Sjöström (S) 2:e vice ordförande Johnny Nadérus (S)

Carina Paulsson (S) Emma Lidell (S) Tomas Eriksson (MP) Anna Sehlin (V)

Ej närvarande ledamöter

Politiska tjänstemän Markus Berensson Patrik Lind

Yasmin Farid Moghaddam Therese Rosén

Lars Friberg Martin Richardsson

Närvarande ersättare Kjell Jansson (M) Nikolina Bucht (M) Jan Holmberg (M) Tobias Davidsson (L) Jan Valeskog (S) Freddie Lundqvist (S) Karl-Olov Jansson (S) Malin Fijen Pacsay (MP) Lisa Rasmussen (V)

Ej närvarande ersättare Mia Franzén (L)

Carl Johan Schiller(KD) Bosse Andersson (C) Meeri Wasberg (S) Tjänstemän Hanna Wiik

Inger Starheim Lagerquist Jessica Andersson Lena Wohlin Ann Lundell Evert Kroes Karin Styrenius Ulrika Palm Roland Enkvist Asif Chowdhury

Agneta Marmestrand Ruud

Sekreterare

Evert Kroes

(2)

JUL Stockholms läns landsting

Meddelande

Protokoll för sammanträde den 20:

regionplanenämnden har justerats Bevis/Anslag

Datum för justering

Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift

Bevis om anslag Underskrift

-02-02 med tillväxt- och

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla

2017-02-09

2017-02-10 2017-03-04

Landstingshuset, Hantverkargatan 45

(3)

Stockholms läns landsting 3

I n n e h å l l

§ 1 Justerare och justeringsdag 4

§ 2 Förteckning över inkomna ärenden till tillväxt- och

regionplaneförvaltningen 5

§ 3 Beslut fattade med stöd av tillväxt- och regionplanenämndens

delegation 6

§ 4 Verksamhetsplan 2017 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen 7

§ 5 Förvaltningsrättens i Stockholm dom i mål n2 12630-16, J.L/Stockholms läns landsting. Överklagat beslut av tillväxt- och

regionplanenämndens beslut 2016-05-24, § 60 8

§ 6 Månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per

november 2016 9

§ 7 Årsrapport 2016 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen 10

§ 8 Intern kontrollplan och riskanalys 2017 för tillväxt- och

regionplaneförvaltningen 11

§ 9 Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar

utveckling 12

§ 10 Samråd om ny översiktsplan för Stockholms stad 13

§ 11 Inriktning för utställningsförslag RUFS 2050 14

§ 12 Ansökan om bidrag ur skärgårdsanslaget för projekt SEASTOP -

Modern Ports in Historic Waters, Värmdö kommun 16

§ 13 Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Kemikalierådgivning i

Stockholms län, Järfälla kommun 17

§ 1 4 Direktörens rapport 18

§ 15 RUFS-information 19

(4)

Stockholms läns landsting

Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 1/2017 2017-02-02

4 TRN 2017-0012

§ 1

J u s t e r a r e och justeringsdag

Ordförande och Jens Sjöström utses att justera protokollet. Justering sker den 9 februari.

(5)

Stockholms läns landsting 5

§ 2

F ö r t e c k n i n g ö v e r i n k o m n a ä r e n d e n till tillväxt- o c h r e g i o n p l a n e f ö r v a l t n i n g e n

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut att lägga anmälan till handlingarna

(6)

Stockholms läns landsting

6 TRIM 2017-0012

Beslut fattade m e d s t ö d av tillväxt- o c h § 3 r e g i o n p l a n e n ä m n d e n s delegation

Beslutsexpediering:

Akt

Justerare Exp. datum Sign.

(7)

Stockholms läns landsting

7 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 1/2017

2017-02-02

TRN 2017-0012

§ 4

V e r k s a m h e t s p l a n 2017 f ö r tillväxt- och r e g i o n p l a n e f ö r v a l t n i n g e n

TRN 2016-0125

Protokollsanteckning

S-ledamöterna uttrycker sin oro för att uppdrag och planerade

verksamheter i förvaltningens verksamhetsplan för 2017 inte ger utrymme för att initiera handlingsprogram inom ramen för genomförandet av RUFS2010.

Beslutsexpediering:

Akt

Justerare Exp. datum Sign.

(8)

Stockholms läns landsting

2017-02-02

TRN 2017-0012

F ö r v a l t n i n g s r ä t t e n s i Stockholm d o m i m å l n 2 12630-16, § 5 J . L / S t o c k h o l m s l ä n s landsting. Ö v e r k l a g a t beslut av

tillväxt- och r e g i o n p l a n e n ä m n d e n s beslut 2016-05-24, § 60 TRN 2016-0094

Beslutsexpediering:

Akt

Exp. datum Sign.

Ordförande Justerare Justerare

(9)

Stockholms läns landsting

2017-02-02

TRN 2017-0012

§ 6

M å n a d s r a p p o r t f ö r tillväxt- och r e g i o n p l a n e f ö r v a l t n i n g e n per november 2016

TRN 2016-0011 Ärendebeskrivning

Ekonomisk månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per november 2016.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 10 januari 2017

Tillväxt- och regionplaneförvaltningens månadsrapport november 2016

Förslag och yrkande

Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att godkänna månadsrapporten för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per november 2016.

Beslutsexpediering:

SLL Styrning och ekonomi Akt

Justerare Justerare Exp. datum Sign.

(10)

Stockholms läns landsting

2017-02-02

TRN 2017-0012

Å r s r a p p o r t 2016 f ö r tillväxt- och r e g i o n p l a n e f ö r v a l t n i n g e n § 7 TRN 2016-0150

Ärendebeskrivning

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen överlämnar härmed årsrapport för 2016 inklusive uppföljning av intern kontrollplan 2016.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 27 januari 2017 Tillväxt- och regionplaneförvaltningens årsrapport 2016 Förslag och yrkande

Ordförandes förslag om bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att fastställa årsrapport 2016 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen, att godkänna uppföljning av intern kontrollplan 2016 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen enligt årsbokslutets bilagor F 2 Styrningsrapport 2016 och F8 Uppföljning intern kontrollplan 2016,

att överlämna årsrapport 2016 och uppföljning av intern kontrollplan 2016 till Landstingsstyrelsen.

Särskilt uttalande

S-ledamöterna och M-ledamoten anmäler särskilt uttalande, bilaga 1

Beslutsexpediering:

Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

(11)

Stockholms läns landsting

₁₁

TRN 2017-0012

§ 8

I n t e r n kontrollplan och r i s k a n a l y s 2017 f ö r tillväxt- och r e g i o n p l a n e f ö r v a l t n i n g e n

TRN 2017-

Fastställande av internkontrollplan för år 2017 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen.

Beslutsunderlag Förslag och yrkande

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 27 januari 2017 Förslag till internkontrollplan för år 2017 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen

att fastställa internkontrollplan för år 2017 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen enligt förvaltningens förslag.

Beslutsexpediering:

0008

(12)

Stockholms läns landsting

¹²

TRN 2017-0012

§ 9

Riksintresseutredningens b e t ä n k a n d e Planering och beslut f ö r h å l l b a r utveckling

Stocldiolms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över remiss om SOU 2015:99: Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling. Utredningen tar upp hur riksintressesystemet fungerar, med syfte att ge förslag som gör det enldare, tydligare och mer överskådligt. Utredningen omfattar förslag till förändringar i miljöbalkens (MB) hushållningsbestämmelser för mark- och vattenområden samt med avseende på områden som kan anges som riksintresse. Ett nytt begrepp föreslås införas, väsentliga allmänna intressen. Nya sådana förslås vara bostadsförsörjning, klimatpåverkan, regional tillväxt med mera. Samspelet mellan statliga och kommunala intressen diskuteras och problematiseras.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 12 januari 2017 Förslag till yttrande 12 januari 2017

SOU 2015:99 finns att läsa på:

http://www.regeringen.se/contentassets/occ6ebdfdc774Rif888707082c86 887b/del-i sou-2015 QQ webb.pdf

Ordförandes förslag till bifall till förvaltningens förslag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att avge yttrande över riksintresseutredningen i enlighet med bilagt förslag till yttrande, bilaga 2

att yttrandet lämnas över till Miljö- och energidepartementet

Beslutsexpediering:

Miljö- och energidepartementet Akt

(13)

Stockholms läns landsting

2017-02-02

TRN 2017-0012

§ 1 0

S a m r å d o m n y ö v e r s i k t s p l a n f ö r Stockholms stad TRN 2016-0129

Samråd om Stockholms stads översiktsplan har genomförts 10 november 2016 till 10 januari 2017. Stockholms läns landsting har fått uppskov till den 2 februari 2017 för att möjliggöra beslut vid Tillväxt- och

regionplanenämndens sammanträde, med omedelbar justering och utskick.

Ärendet har handlagts av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, men synpunkter har även inarbetats från Trafikförvaltningen och Förvaltning för utbyggd tunnelbana.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 16 januari 2017 Förslag till yttrande den 16 januari 2017

Kortversion av samrådsförslag till Stocldiolms översiktsplan

att avge yttrande över samrådsförslag för Stockholms stads översiktsplan i enlighet med bilagt förslag till yttrande, bilaga 3

att yttrandet lämnas över till Stockholms stad.

Beslutsexpediering:

Stockholms stad Akt

(14)

Stockholms läns landsting

¹⁴

TRN 2017-0012

§ 1 1

I n r i k t n i n g f ö r u t s t ä l l n i n g s f ö r s l a g R U F S 2 0 5 0 TRN 2015-0015

Ärendet omfattar förslag till inriktning för utställningsförslag för ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, samt en redogörelse av samrådets omfattning och synpunkter inklusive

kommentarer till dessa, kallat samrådsredogörelse. En ny regional

utvecklingsplan RUFS 2050 kommer enligt plan- och bygglagen (2010:900) att gälla i åtta år från antagande och ambitionen är att kunna anta planen i landstingsfullmäktige under 2018.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 17 januari 2017

Förslag inriktning för utställningsförslag den 17 januari 2017 Förslag samrådsredogörelse från samrådet om RUFS 2050

Ordförandes förslag till beslut den 2 februari 2017 med stöd från M- ledamöterna, L-ledamot och KD-ledamot, bilaga 4

S-ledamöternas förslag till beslut den 2 februari 2017, bilaga 5 MP-ledamotens förslag till beslut den 2 februari 2017, bilaga 6 V-ledamotens förslag till beslut den 2 februari 2017, bilaga 7

Ordföranden m.fl. yrkar att nämnden beslutar i enlighet med ordförandes förslag till beslut, bilaga 4

S-ledamöter yrkar att nämnden beslutar i enlighet med bilaga 5 MP-ledamoten yrkar att nämnden beslutar i enlighet med bilaga 6 V-ledamoten yrkar att nämnden beslutar i enlighet med bilaga 7

Proposition

Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner sitt yrkande med övervägande j a besvarad

(15)

Stockholms läns landsting

¹⁵

TRN 2017-0012

att lägga förvaltningens förslag till inriktning för utställningsförslag till handlingarna utan eget ställningstagande och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med ett utställningsförslag med utgångspunkt från samrådets synpunkter.

att godkänna samrådsredogörelsen i enlighet med bilaga 8.

Reservation

S-ledamöter reserverar sig till förmån för sitt yrkande MP-ledamoten reserverar sig till förmån för sitt yrkande V-ledamoten reserverar sig till förmån för sitt yrkande

Beslutsexpediering:

Akt

(16)

Stockholms läns landsting

16 TRN 2017-0012

§ 1 2

A n s ö k a n o m bidrag u r s k ä r g å r d s a n s l a g e t f ö r projekt S E A S T O P - M o d e r n Ports i n H i s t o r i c W a t e r s , V ä r m d ö k o m m u n

Värmdö kommun ansöker om 1 667 000 kronor i bidrag ur

skärgårdsanslaget, projektets totala kostnad uppgår till 40 000 000 kronor.

Projektet avses pågå under tre år 2018 - 2020 med syfte att stärka besöksnäringen och förutsättningarna för boende i skärgården. Övriga samarbetspartner och medfinansiärer är Länsstyrelsen Stockholms län, Österåker och Norrtälje kommun, Mariehamn stad och Enterprising Archipelago (representerande Ålands sex skärgårdskommuner).

Projektansökan till steg 1 inom ramen för Central Baltic ska vara inlämnat senast 2017-02-27.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 28 december 2016 Projektansökan

att bevilja Värmdö kommun bidrag ur skärgårdsanslaget med högst 667 000 kronor - dock högst 50 % av total kostnad - för medfinansiering av SEASTOP- Modern ports in historic waters

att utbetalning, redovisning och eventuell återbetalning av beviljade medel skall ske enligt förvaltningens anvisningar

Beslutsexpediering:

Värmdö kommun Akt

(17)

Stockholms läns landsting

2017-02-02

TRN 2017-0012

§ 1 3

A n s ö k a n o m bidrag u r m i l j ö a n s l a g e t f ö r projekt

K e m i k a l i e r å d g i v n i n g i Stockholms l ä n , J ä r f ä l l a k o m m u n TRN 2016-0116

Järfälla kommun ansöker om 1 500 000 lo-onor i bidrag ur miljö anslaget för införandet av kemikalierådgivning riktat till kommuner inom

Stockholms län. Projektet är planerat för perioden 2017-2019 och bidrag har ansökts för 500 000 per år.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 2016-10-25 Ansökan

Intresseförfrågan till kommuner

Ordförandes förslag till beslut den 2 februari 2017, bilaga 9 Förslag och yrkande

Ordförandes förslag om bifall till ordförandes förslag till beslut, bilaga 9 Tillväxt- och regionplanenämndens beslut

Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen.

att därutöver anföra att nämnden önskar återemittera ärendet för att ge sökanden, i samtal med tillväxt- och regionplaneförvaltningen och Stocldiolms stad, möjlighet att komplettera sin ansökan på två huvudpunkter. Sökanden bör konkret redovisa hur Järfällas och Stocldiolms verksamheter kan samarbeta samt uppdatera fakta kring intresse och förtydliga medfinansiering av projektet från länets kommuner.

Reservation

KD-ledamoten anmäler jäv och deltar inte i beslutet.

Beslutsexpediering:

Järfälla kommun Akt

(18)

Stockholms läns landsting

2017-02-02

TRN 2017-0012

§ 1 4

D i r e k t ö r e n s rapport

Förvaltningschefen Hanna Wiik rapporterar:

• Möte med Almis nya VD, Carl-Henrik Koit. VD:n bjuds in till nämndmötet den 23 mars.

• Förvaltningen träffar representanter för akademin i regionen för att förstärka kontakterna och samarbete inom regional utveckling och tillväxt.

• WSP har upphandlats för att ta fram en nuläges analys om näringslivets förutsättningar för etablering i landsbygd och skärgård.

• Förvaltningen genomför inom ramen för Connect Sweden en förstudie om hur internationell tillgänglighet kan mätas. Ett nytt 3-årigt

avtalsförslag håller på att tas fram.

• Två särskilda statliga utredningar. (1) Utreda hur kommunernas

översiktsplanering enligt plan- och bygglagen kan utvecldas och stärkas för att underlätta efterföljande planering. (2) Analysera

planprocessutredningens inventering och bedöma om bostadsbyggande är möjligt på mark som idag är statligt ägd.

• Förvaltningen blivit ombedda att medverka som talare i Oslo regionens årliga konferens om Oslo-regionens utveckling.

• I slutet av 2016 anordnades ett dialogmöte och en workshop inom ramen för förvaltningens arbete med att ta fram en godsstrategi.

• På grund av att förvaltningen inte har fått förlängd svarstid hanteras nämnden remissvar till Ekerö kommuns översiktsplan på delegation.

• Förvaltningens är den 31 maj-2 juni värd för METREX-vårkonferensen Syftet är att sätta arbetet med RUFS 2050 i en internationell kontext.

• Tunnel run i citytunneln den 25 mars! Finns 10-talet fribiljetter kvar hos Mälardalsrådet.

• De 4-5 maj anordnas Mälartinget 2017. Landstinget och Stocldiolms stad är värd, planeringsarbete pågår.

Effektivitetsuppdraget, Beredning och förankring av RUFS samt översyn av landstingets övergripande målmodell.

Protokollsanteckning

Nämndens ordförande och förvaltningschefen ska återkomma till nämnden för att se till att förslag till delegationsyttrande för Ekerös kommuns

översiktsplan skickas över till nämnden för att ge möjligheter att lämna synpunkter till förvaltningen.

(19)

Stockholms läns landsting

19 TRN 2017-0012

§ 1 5

R U F S - i n f o r m a t i o n

Ulrika Palm informerar om förvaltningens planerade arbete att ta fram utställningsförslaget för RUFS 20050 för våren 2017.

(20)

S t o c k h o l m s l ä n s l a n d s t i n g

TILLVÄXT- OCH REGIONPLANENÄMNDEN

SARSKILLT UTTALANDE 2017-02-02

ÄRENDE 7

%Sj§j Socialdemokraterna

F R A M T I D S P A R T I E T

miljöpartiet de gröna

Bilaga i

Årsrapport 2016 för tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Årsrapporten speglar ett händelserikt år då förvaltningen på ett ambitiöst och förtjänstfullt sätt arbetat med bland annat samråd av RUFS 2050 samt förarbete för den nu beslutade ansökan om regionbildning. Förvaltningen genomför ett stort antal uppdrag, vilka också ökat i antal, med en

budgetram som inte till fullo motsvarar behovet och uppställda förväntningar.

Auktualitetsförldaringen av RUFS 2010 och samrådsredogörelsen för RUFS 2050 visar att genomförandet av den regionala utvecklingsplanen måste stärkas. Vi menar att förvaltningen behöver få utrymme att lägga mer

resurser på insatser som stödjer ett stärkt genomförande av RUFS 2010 och anslog därför 10 mnkr mer än den styrande minoriteten i våra respektive budgetförslag 2016. Inom denna ram menar vi också att ett stärkt arbete för klimatsamordning och processer för stärkt och hållbart bostadsbyggande skulle inrymmas. Något som är särskilt angeläget mot bakgrund av dagens brist på bostäder och ny demografisk prognos.

Det är viktigt att förvaltningen under de kommande åren har resurser att såväl arbeta med framtagandet av RUFS 2050 som genomförandet av RUFS 2010. Det är därför tråkigt att konstatera att förvaltningen tvingats prioritera ned arbetet med nya handlingsprogram för att mäkta med övriga arbetsuppgifter.

Vi socialdemokrater och miljöpartister anser att det är angeläget att de avsatta medlen för miljö- och skärgårdsbidrag delas ut och inte delvis fryser inne vilket skett under 2016. Det är angeläget att landstinget stöttar initiativ som bidrar till att förbättra och skydda stockholmsregionens miljö och utveckla och värna om skärgården samt skapa förutsättningar för näringsliv, boende och rekreation. Anslaget gör det möjlig för flera olika aktörer att bidra till detta arbete.

(21)

Tillväxt-och regionplanenämnden

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

2016-01-12 TRN 2016-0124

Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten

Linnea Rosenlöf 10333 Stockholm (M2015/04128/Nm) Bilaga 2

Yttrande avseende S O U 2015:99: Riksintresseutredningens b e t ä n k a n d e P l a n e r i n g och beslut f ö r h å l l b a r utveckling

S a m m a n f a t t n i n g

Stocldiolms läns landsting välkomnar den översyn av riksintressesystemet som har påbörjats i och med rubricerad utredning, men kan samtidigt konstatera att redovisade förslag till förändringar högst sannolikt inte kommer att leda till de förbättringar som har varit avsikten. Sammantaget riskerar utredningens förslag att göra det svenska planeringsystemet mer komplice- rat än det är idag, särskilt för kommunerna.

Anmärkningsvärt är att det i utredningen helt saknas en diskussionav regionplaneringens roll i det svenska planeringssystemet, exempelvis som be- sluts- och bedömningsunderlag för avvägning mellan riksintressen, all- männa intressen och för hantering av mellankommunal samordning.

Landstinget är positivt till utredningens förslag att göra en översyn av riks- intressenas utformning och innehåll. Statens intressen behöver konkretiseras och förenldas i sin hantering. Vidare stödjer landstinget förslaget att överväganden avseende användning av mark- och vattenområden ska göras utifrån en helhetssyn.

Införandet av begreppet väsentligt allmänt intresse avstyrks. Det riskerar att leda till än mer komplicerade och långdragna planeringsprocesser på grund av komplicerade tolkningsfrågor, begreppsförvirring och med risk för att ännu fler statliga intresseområden bildas.

Förslaget att införa en ventil för regeringen, som kan ge ett allmänt intresse företräde före ett riksintresse, bedöms dock vara en konstruktiv väg för att främja bl.a. bostadsbyggande. Men för att kunna komma till användning så måste förslaget konkretiseras.

(22)

Tillväxt-och regionplanenämnden

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (5)

2016-01-12 TRN 2016-0124

Landstingets synpunkter

Statliga och allmänna intressen, kommunal översiktsplanering och regionplanering är starkt kopplade till varandra. Landstinget yttrar sig därför hu- vudsakligen över de delar av utredningen som skulle ha betydelse för regionplaneringen.

Överväganden om användning av mark- och vattenområden ska göras utifrån en helhetssyn - bra förslag men regionplaneringen saknas

Förslaget till en inledande ny paragraf i 3 kap MB som slår fast att plane- ring och övervägande som rör användningen av mark- och vatten ska ske utifrån en helhetssyn stödjs av Landstinget. Det saknas dock ett resonemang om att helhetssyn även förutsätter större geografier än enskilda kommuner, i en mellankommunal och regional skala, samt ett tvärsektori- ellt angreppssätt och långsiktigt tidsperspektiv.

Landstinget anser att det är högst anmärkningsvärt att utredningen helt saknar en beskrivning av den viktiga roll som regionplanering och en regionplan har i det svenska planeringssystemet som helhet. Utredningens förslag borde ha tagit hänsyn till 5 § Förordningen (1998:896) om hushåll- ning med mark- och vattenområden: "Den myndighet, som ska tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap MB i ett ärende, ska i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresur- serna samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen."

Den helhetssyn som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsreg- ionen ger möjlighet till har mycket stor betydelse för statliga myndigheter och beslutsfattare i kommunerna. Det är viktigt att det fortsatta arbetet med utredningens förslag behandlar och tydliggör regionplaneringens roll - i synnerhet mot bakgrund av att strategisk fysisk planering utöver sin roll för rumslig utveckling också har kommit att bli alltmer central för regionalt utvecklingsarbete, och att det dessutom finns diskussion om utökat plane- ringsmandat för regionala aktörer i Sverige.

En regionplan fungerar till exempel som bedömningsunderlag för avväg- ning mellan riksintressen och bostadsförsörjning och för hantering av mellankommunal samordning. Landstingets bedömning är att i princip samt- liga riksintressen enligt 3 och 4 kap MB, direkt eller indirekt, har betydelse som regionala intressen. Utredningen borde också ha förldarat hur planering på flera nivåer bedrivs och framför allt hur mycket som kan lösas genom regionala avvägningar. Samverkan är en viktig arbetsform för att nå

(23)

Tillväxt-och regionplanenämnden

2016-01-12 TRN 2016-0124

resultat i samhällsplaneringen, exempelvis med de marknadsaktörer som är centrala för bostadsförsörjningen men som knappt adresseras i dagens lag- rum. Förslag bör presenteras för hur regionplanering och mellankommunal planering kan stärkas både i befintlig och i kommande lagstiftning.

En fördjupning av resonemanget kring "helhetssyn" i samhällsplaneringen finns i olika skrifter framtagna i den regionala utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen (skrifterna finns på www.rufs.se).

Översyn av bestämmelserna av riksintressen är nödvändig Utredningen rekommenderar en översyn av utformning och innehåll i be- stämmelserna i 4 kap MB. Detta välkomnas av landstinget som ett helt nödvändigt förslag och ett sätt att konkretisera olika riksintressens inne- börd och avgränsning.

Landstinget delar utredningens uppfattning att det ofta saknas tillräckligt utvecklade underlag för att möjliggöra avsedd tillämpning av bestämmel- serna i 4 kap MB, dvs. riksintressens användning i planeringssammanhang.

Dagens problem är att det i stor utsträckning fattas aktuella värdebeskriv- ningar och förhållningssätt för utpekade områden. Relevant för Stocldiolms län är det stora bebyggelsetrycket som kan påverka de två stora områden som är utpekade i Stockholms län, nämligen Mälaren med öar och strand- områden samt Kustområdet och skärgården. Det finns ett stort behov av att aktualisera underlag för dessa områden i Stockholms län.

En översyn av riksintressena välkomnas även då det skulle bidra till att stärka legitimiteten, men också öka ansvaret och behovet av kompetens inom området hos ansvariga myndigheter. Det bör ske regelbundet i ett tidsintervall genom införande av en aktualitetsprövning av riksintressena.

En ytterligare förstärkning vore att de angivna riksintresseområdena endast skulle gälla en viss tid och därefter måste pekas ut igen för att vara gällande.

Områden av riksintressen måste beskrivas enligt tydliga kriterier som för- ankras i lagstiftning och på en nationell politisk nivå, t.ex. genom beslut av regeringen. Områden av riksintressen ska vara unika i sitt slag för att be- hålla respektive få sin legitimitet, anser landstinget. Det är dessutom ange- läget att Boverket ges möjlighet och mandat att koordinera en sådan över- syn och samordnar de olika statliga, nationella intressen i ett lätt tillgäng- ligt, transparent digitalt system. Motstridiga intressen bör sammanvägas innan de tillämpas i planeringssammanhang. Både regionala planeringsor- gan och kommunerna måste involveras när riksintressen tas fram och aktu- alitetsprövas.

(24)

Tillväxt-och regionplanenämnden

FORSLAG TILL YTTRANDE

2016-01-12 TRN 2016-0124

Förslaget om begreppet väsentligt allmänt intresse avvisas Utredningen föreslår att hushållningsbestämmelserna i 3 kap MB ändras och att ett nytt begrepp införs - väsentligt allmänt intresse. Enligt utred- ningens förslag kan ett område vara av väsentligt allmänt intresse från ett långsiktigt nationellt, regionalt eller lokalt hushållningsperspektiv. Länssty- relserna föreslås ansvara för att ange regionalt betydelsefulla områden av väsentligt allmänt intresse.

Landstinget konstaterar att regionplaneorgan eller regionplanering tyvärr inte nämns i detta sammanhang heller. Regionplanering, inldusive möjlig- heten att ta fram en regionplan, är det planeringsinstrument som redan i dagens planeringssystem är avsett och mest lämpat för att ange vad som är allmänna intressen av regional betydelse och det är anmärkningsvärt att det inte hanteras i utredningen.

Landstinget har, som regionplaneorgan i Stocldiolms län, lång erfarenhet av avvägning mellan olika nationella, regionala och kommunala intressen.

Plankartan, med tillhörande förhållningssätt i den regionala utvecklings- planen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, är ett exempel på regional avvägning mellan olika intressen, som bygger på en bred regional dialog med många olika aktörer.

Utredningen föreslår att länsstyrelserna i sina sammanfattande redogörel- ser, vilka tas fram enligt 3 kap 28 § PBL som underlag för kommunernas aktualitetsprövning av sina översiktsplaner, ska lämna uppgifter om sådana områden som länsstyrelsen bedömt vara av väsentligt allmänt intresse från regional synpunkt. Utifrån rådande praxis vill landstinget framhålla att länsstyrelsens sammanfattande redogörelser i första hand redovisar kun- skapsläget när det gäller olika intressen som rör mark- och vattenanvänd- ning såsom riksintressen m.m. Redogörelserna är därför inte ett lämpligt instrument för att peka ut vilka områden som bedöms vara av väsentligt allmänt intresse från regional synpunkt. Landstinget avstyrker även detta förslag.

Landstinget anser att förslaget att införa begreppet "väsentligt allmänt intresse" riskerar att leda till mer komplicerade och långdragna planeringsprocesser när allmänna intressen ställs mot riksintressen. Detta riskerar också att medföra att många fler statliga intresseområden bildas, vilket skulle göra kommunal och regional planering långdragen och ineffektiv.

Bostadsbyggandet främjas inte heller så länge det finns otydliga värde- ringsgrunder för olika intressen.

(25)

Jill Tillväxt-och regionplanenämnden

9r Vs STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 5 ( 5 )

2016-01-12 TRN 2016-0124

Sammanfattningsvis ser landstinget inga fördelar med utredningens förslag att införa begreppet väsentligt allmänt intresse av nationell, regional eller lokal betydelse, snarare tvärtom. Förslaget avstyrks i sin helhet.

E n ventil för regeringen - länsstyrelsen b ö r samverka med reg- ionplaneorgan innan beslut fattas

Utredningens förslag att utveckla system där avvägning kan göras mellan olika riksintressen och bostadsförsörjningsbehovet, samt andra viktiga aspekter som begränsad klimatpåverkan eller näringslivsutveckling, är an- geläget. Den i utredningen lanserade ventilen kan vara ett konstruktivt sätt att hantera konflikter och skapa tydlig prioritering för ett intresse. I synnerhet i Stockholmsregionen är bostadsförsörjningen ett mycket viktigt allmänt intresse. Landstinget ställer sig frågande till varför utredningen inte heller i detta sammanhang ser regionplaneringen som ett väsentligt befintligt bedömningsunderlag.

Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS, är ett bedömnings- underlag där många avvägningar har gjorts, bl.a. för att säkerställa en håll- bar bostadsförsörjning med god tillgänglighet och närhet till vitala sam- hällsfunktioner. Landstinget samverkar med Länsstyrelsen i Stocldiolms län såväl som med kommunerna för att hitta bra avvägningar för bostads- försörjning och byggande. Landstinget anser att regionplaneringen och regionplan måste lyftas fram som bedömningsunderlag. Vidare även att läns- styrelsen bör grunda sina ställningstaganden på gällande regionala planer.

Landstinget bedömer att den föreslagna ventilen bör kunna införas i redan befintligt lagsystem. Det bör dock närmare preciseras på vilka grunder den så kallade ventilen kan åberopas, hur kommuner ska ta hand om besluten och det måste säkerställas att regionalplaneringen involveras.

(26)

Tillväxt-och regionplanenämnden

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 ( 5 ) FÖRSLAG TILL YTTRANDE

2017-01-16 TRN 2016-0129 Bilaga 3

Stockholms stad Stadsbyggnadskontoret Christoffer Carlander

stadsbyqqnadskontoret@stockholm.se Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr 2015-10143

Samråd om ny översiktsplan för Stockholms stad

Inledning

Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis positivt till Stocldiolms stads förslag till ny översiktsplan och menar att det i stort överensstämmer med det förslag till ny regional utvecklingsplan som landstinget genom till- växt- och regionplaneförvaltningen håller på att ta fram. Samrådsförslaget adresserar både aktuella och breda frågor och strävar efter att hantera de komplexa utmaningar som Stockholms stad står inför i ett 2040-perspektiv.

I synnerhet menar landstinget att det är positivt att förslaget till översikts- plan har ett tydligt fokus på att förtäta i kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i RUFS 2050.

Synpunkter

Samrådsförslagets omfattning och struktur Utgångspunkter

Landstinget är enigt med staden om de utmaningar och möjligheter som beskrivs i inledningen och delar stadens bild av att den stora utbyggnadsfas som regionen och staden är inne i just nu innebär en potential för att stärka staden, både stadsmiljömässigt och socialt. Om det inte görs på rätt sätt kan det däremot bidra till negativa konsekvenser under lång tid - något som staden bör belysa tydligare.

Stadsbyggnadsmål, utbyggnadsstrategi och genomförande

Stadens stadsbyggnadsmål och utbyggnadsstrategin ska bidra till att stadens vision - ett Stockholm för alla - uppnås. Landstinget menar att målen är ambitiösa och väl överensstämmer med de regionala mål som finns i den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS 2050. Landstinget stöder att frågor som social sammanhållning, klimatanpassning och resiliens hanteras på ett likvärdigt sätt som näringslivsutveckling och tillgänglighet, och inte minst att fokus ligger på att utveckla en tät och attraktiv stadsstruktur med tydlig koppling till kollektivtrafik, gång och cykel. Det är också mycket positivt att frågor om aktiv markpolitik, dialog och samverkan lyfts kopplat till

(27)

Tillväxt-och regionplanenämnden

Bilaga 3 TRN 2016-0129

genomförandet. Det finns dock en otydlighet i målstrukturen som kan komma att försvåra genomförande och uppföljning av översiktsplanen.

Landstinget är mycket positivt till att de regionala stadskärnor som finns inom Stockholms stad har fått status som fokusområden och menar att det är positivt att det tydligt framgår var satsningar ska riktas framåt, vilket kopplar både till genomförda förhandlingar och till den regionala utvecklingsplaneringen.

Allmänna intressen

Landstinget menar att de allmänna intressena på ett bra sätt tydliggör kommunens viktiga frågor. Landstinget lämnar inte synpunkter på varje del utan återkommer nedan till några frågor av regional vikt.

Lokala utvecklingsmöjligheter

Detta kapitel har stora kvaliteter, inte minst genom en tydlig grafik. Be- skrivningen av de olika stadsdelarna kopplar också direkt till utbyggnadsstrategin och genomförandet. Förutsättningarna för en starkare social sammanhållning mellan och inom stadsdelarna bör dock tydligare beskrivas, liksom de viktiga kollelrtivtrafiksambanden och hur de kopplar till stadens utbyggnadspotential.

Regionala aspekter och koppling till den regionala utvecklings- planen f ö r Stockholmsregionen, R U F S

Det regionala perspektivet är väl beskrivet i översiktsplanens inledande utgångspunkter. Storstadsregionens betydelse kopplas till bland annat ekonomi, tillväxt och tillgänglighet. Dock är det inte helt konsekvent i planen när det är Stocldiolms stad eller Stockholmsregionen som åsyftas. Stock- holms stad har också flera roller och behöver agera på ett medvetet och an- svarsfullt sätt utifrån dessa. Stocldiolms stad är huvudstad, besöksmål, viktig arbetsplats och ekonomiskt nav för såväl Stockholmsregionen som för hela landet och staden är samtidigt ömsesidigt beroende av sin omgivning för arbetskrafts-, kompetens-, varu- och energiförsörjning såväl som för tillgänglighet både inom och utom regionen. Detta behöver belysas tydligare i planen.

Stockholm växer, men inte enbart kommunen Stockholm, utan hela Stock- holmsregionen. Inte minst sker en sammanväxning av bebyggelseområden över kommungränserna. Detta innebär att de gemensamma utmaningarna för hela regionen är stora och att god samverkan mellan flera kommuner är avgörande. Stockholms stad bör därför också utveckla ett mer mellankom- munalt, men också regionalt, förhållningssätt i frågor kring tillväxt, till- gänglighet, hållbarhet och social sammanhållning och inte enbart i förhål-

(28)

Tillväxt-och regionplanenämnden

FORSLAG TILL YTTRANDE

lande till egna stadsdelar. Landstinget föreslår att Stockholms stad tydligare kopplar översiktsplanen till den regionala utvecklingsplanen för Stock- holmsregionen, och både i text och i karta förhåller sig till angränsande kommuner såväl som till hela den omgivande regionen, liksom även stärker det storregionala perspektivet.

Bostadsbyggande

Landstinget delar stadens bild av den stora vikten av att få fram bra bostä- der till regionens invånare, såväl de tillfälliga som bofasta. Det är positivt att Stocldiolms stad har ett så tydligt mål om bostadsbyggande till 2030, då det driver på arbetet med att skapa planeringsförutsättningar för bostadsbyggande. Samtidigt kan ett fokus på en viss mängd bostäder ge för ensi- diga signaler och leda till att antal bostäder går före en hållbar stadsutveckl- ing, vilket på lång sikt kan bli kontraproduktivt. Det vore därför välkommet att tydligare koppla det politiska målet till den demografiska, ekonomiska och sociala kontexten.

Landstinget saknar också en direkt genomförandeaspekt på bostadsmålet och anser att det tydligare bör framgå hur stadens åtaganden i relation till Stockholmsförhandlingen ska uppfyllas. Stadsgestaltning och god stads- miljö är enligt landstinget viktigt att lyfta i planen kopplat till bostadsbyggande och genomförandet. För att möjliggöra en god och effektiv kollektiv- trafikförsörjning av tillkommande bostäder bör dessa i första hand lokaliseras nära det befintliga, och planerade, stomnätet, och i andra hand nära övrig kollektivtrafik. Detta skulle kunna förtydligas.

Näringslivsperspektivet

Landstinget delar stadens syn på att näringslivets behov ska beaktas i all planering och att goda förutsättningar ska skapas för näringslivet utan att peka ut olika branscher. Landstinget har i analyser kunnat konstatera att en stor klustring av de specialiserade tjänsteföretagen finns i innerstaden, Kista, Solna och Sundbyberg. Det finns därför behov av att stödja liknande företagsutveckling samt god kollektivtrafiktillgänglighet på södra sidan av innerstaden.

Vad gäller varuförsörjning är Årsta kombiterminal en av få platser i Stock- holmsområdet där omlastning av gods mellan järnväg och lastbil kan ske, varför den är mycket viktig inte bara för innerstadens varuförsörjning, utan också för regionen. Området Ulvsunda/Ulvsunda industriom-

råde/Mariehäll är lämpligt för etablering av kajplatser kopplat till gods- och varutransporter på vatten. Landstinget menar att det finns starka skäl att behålla terminalområden för att klara stadens och regionens godsförsörj- ning - trots att dessa områden ofta är attraktiva för annan markanvänd-

(29)

Jill Tillväxt-och regionplanenämnden

Sr S S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4 ( 5 )

ning. Grundläggande för effektiva terminalområden är att även tillfartsvä- gar, järnvägar och sjövägar säkerställs.

Sociala aspekter

Landstinget delar stadens bild av att tudelningen inom både kommunen och regionen är en utmaning som behöver adresseras och framför allt hanteras, om inte de framtida konsekvenserna ska bli mycket kostsamma. I näringslivsdelen saknas sociala perspektiv på utbildningsfrågor (såsom könsuppdelad utbildning), matchning, livslångt lärande, inkludering och validering, alla frågor av största vikt för att klara den framtida kompetens- försörjningen. Planen skulle också ytterligare kunna problematisera att övergången till högre utbildning ser väldigt olika ut i olika delar av Stock- holm stad.

Transportsystemet

Det är positivt att frågan om kollektivtrafik som en stomme i transportsystemet lyfts. När Stockholm växer ska fler människor kunna resa mellan arbete, bostad och fritidsaktiviteter samtidigt som en större andel av be- folkningen behöver kunna erbjudas en attraktiv kollektivtrafik. Landstinget, som huvudman för kollektivtrafiken, menar att kopplingen mellan utbyggnad av bebyggelse och utveckling av kollektivtrafik tydligare bör framgå.

Detta måste samordnas i samverkan mellan kommunen och landstinget.

Dagens kollektivtrafiknät måste kunna kompletteras, men också effektivise- ras, genom att attraktiva bytespunkter utvecklas och att stödfunktioner som depåer och uppställningsplatser ordnas. Det är därför viktigt att även mar- kanvändningsaspekten på den framtida kollektivtrafiken belyses. Kollektiv- trafiken behöver också ha framkomlighet i gatunätet, vilket är viktigt när staden förtätas och konkurrensen om utrymme ökar. Inte minst när det gäller framtida stadsgator och stadsboulevarder bör utveckling ske på ett sätt som stöder tillgänglighet till, och framkomlighet för, kollektivtrafik så att smidiga noder eller bytespunkter förbinds med länkar med konkurrens- kraftig medelhastighet.

Landstinget anser att staden bör vidga perspektivet på lokal tillgänglighet till att också se till regional tillgänglighet, både för stadens och för regionens invånare. Utöver kollektivtrafiken är det viktigt att ytmässigt prioritera gång och cykel för en klimatsmart och tålig stad, något som tydligare bör genomsyra de kartor och redovisningar som finns i översiktsplanen. Lands- tinget skulle välkomna en tydligare satsning på trygghetsskapande åtgärder kopplat till kollektivtrafiken, vilket är viktigt för att både få fler att åka kollektivtrafik, och för att skapa en attraktiv stadsmiljö.

(30)

Jill Tillväxt-och regionplanenämnden

S / v S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

5 ( 5 ) FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Kartan över kommunikationsstråk ger en bra överblick över de olika ut- byggnadsprojekt som både genomförs och diskuteras i nuläget. Vad gäller Danvikslösen har landstinget sedan tidigare fattat beslut om att bevara Saltsjöbanans spårläge i berget, och investerat i en upprustning av befintligt system, varför ett byte med väg 222 inte är aktuellt. Däremot finns det, en- ligt landstinget, andra möjligheter att färdigställa Hammarby sjöstad och omgestalta Värmdöleden. En helhetslösning för kollektivtrafiken i ostsek- torn bör arbetas fram i samverkan mellan landstinget, Stocldiolms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun.

Landstinget anser också att kartan med stadsutvecklingsmöjligheter behö- ver kompletteras med kommunikationsnoder, regionala cykelstråk och markreservat för att stärka genomförandedimensionen av stadens strategiska planering.

Utöver ovanstående synpunkter kommer landstinget också att delge Stock- holm stad ett flertal andra mer detaljerade synpunkter, kopplat till framför allt kollektivtrafiken, i form av behov av kompletteringar och uppdateringar både i kartan och i beslaivningarna av lokala utvecklingsmöjligheter.

(31)

Tillväxt- och regionplanenämnden Sammanträde 2017-02-02

Ärende 11

Gustav Hemming (C) Charlotte Broberg m.fl. (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD) Bilaga 4

Förslag till inriktningsbeslut för RUFS 2050 - inriktning för utställningsförslag samt samrådsredogörelse, TRN 2015-0015

Förslag till beslut

att lägga bilaga 1 till handlingarna utan eget ställningstagande och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med ett utställningsförslag med utgångspunkt från samrådets synpunkter.

att godkänna samrådsredogörelsen i enlighet med bilaga 2.

(32)

JIL Stockholms läns landsting i (3)

TILLVÄXT- OCH REGIONPLANENÄMNDEN FÖRSLAG TILL BESLUT ÄRENDE 11 2017-02-02

Bilaga 5

^ffj) Socialdemokraterna

F R A M T I D S P A R T I E T

Inriktning för utställningsförslag RUFS

2 0 5 0

Socialdemokraterna föreslår Tillväxt- och regionplanenämnden besluta:

Att godkänna samrådsredogörelsen

att godkänna inriktningen för utställningsförslaget att tillföra nedanstående till utställningsförslaget

Socialdemokraterna instämmer med stora delar av det som föreslås i inriktningsbeslutet för RUFS 2050. Vi anser dock att RUFS 2050 behöver förtydligas och förstärkas på några områden utöver det förvaltningen framför inför utställningen i höst.

Bostadsbristen är en av vår regions viktigaste framtidsutmaningar. Vi välkomnar därför att inriktningsbeslutet innehåller ett förtydligande av bostadsfrågan utifrån såväl bostadsförsörjnings som

bostadsmarknadsperspektiv. Det är avgörande för den här regionens framtid att vi bygger bostäder som kan efterfrågas av fler samt att de bostäder som byggs bidrar till att skapa en mer socialt och miljömässigt hållbar region.

Vad det gäller bostadsbyggandet är det viktigt för regionens utveckling att bostadsmålen inte bara blir siffror på ett papper utan också verldighet. Här saknar vi resonemang kring hur RUFSen kan bli mer

genomförandeorienterad och förpliktigande. Vi menar också att det är viktigt att de nya bostadsbyggnadsmålen som är under framtagande ingår i utställningsförslaget till RUFS 2050. Dessa ska också kvantifieras på kommunnivå.

Vi menar att det är mycket viktigt att RUFS 2050 är tydligt med både vilka infrastrukturinvesteringar som är beslutade men även vilka behov som finns fram till 2050. Vi menar som flera remissinstanser att den

förhandlingsstruktur som präglat senare års infrastrukturinvesteringar med Stockholms- och Sverigeförhandling inte alltid lätt till en utveckling enligt den gällande regionplanen, vilket är olycldigt. Därför är det viktigt att RUFS

(33)

2017-02-02

2050 även beskriver regionens trafikinfrastruktur i ett längre perspektiv. I det sammanhanget anser vi att det är märldigt att man i tjänsteutlåtandet skriver att den kommande inriktningen för den rumsliga utvecklingen kopplas till effektiviseringar av befintliga system snarare än

nyinvesteringar. Vi menar att det behövs både och. Bland annat behövs investeringar i bättre tvärförbindelser. Här är BRT en resurseffektiv möjlighet.

Behovet av en långsiktig strategisk kollektivtrafikplan i RUFS 2050 blir mycket tydligt när man läser landstingets egna revisorers projektrapport 3 2016, Trafikplanering i landstinget. Rapporten slår bland annat fast att ansvarsfördelningen för den långsiktiga trafikplaneringen måste tydlig- göras och att det behöver säkerställas att den samlade trafikplaneringen leder mot RUFSens genomförande.

Det är också angeläget att både RUFS 2050 och ett nytt

trafikförsörjningsprogram styr mot en ökad kollektivtrafikåkande. Det är viktigt att landstinget mål för kollektivtrafikandelen leder till att regionen tar sitt ansvar för att nå de nationella ldimat- och miljömålen.

Vi menar att RUFS 2050 behöver bli mer konkret och ha tydligare

skrivningar kring hur regionen ska utvecklas till en mer socialt hållbar och jämlik region. Här saknar vi konkreta förslag i inriktningsärendet. Vi vill

även se att jämlikhetaspekten genomsyrar planens alla delar samt att delmålen på området bättre speglar det övergripande målet.

I december fattade landstingsfullmäktige beslut om att Stockholms län landsting ska ansöka hos regeringen om att bilda region. Förhoppningsvis kan landstinget bilda Region Stockholm från och med 2019. Vi anser att inriktningsärendet bör innehålla en komplettering utifrån det faktum att landstinget kommer att bilda region och ha ett annat beslutsmandat än idag.

Slutligen är det glädjande att avsnittet om sjukvård och hälsa ska utvecldas.

Det är avgörande för RUFS 2050 legimitet att den regionala utvecklingsplanen även genomsyrar planering och utbyggnad av

landstingets egen verksamhet. RUFS 2050 behöver också på ett tydligare sätt beskriva och föreslå åtgärder för att hantera de stora och växande folkhälsoldyftorna i vårt län. Kopplingen mellan geografiskt vårdutbud, regional utveckling och folkhälsa måste bli tydligare. Vi vill också se tydligare skrivningar kring hur landstingets egna verksamheter kan bidra till lokal och regional utveckling och tillväxt inom exempelvis forskning,

(34)

2017-02-02

näringsliv, utbildning och innovation. Viktiga redskap som till exempel innovationsupphandlingar och testbäddsverksamhet behöver användas ökad utsträckning.

(35)

Stockholms läns landsting

TILLVÄXT- OCH REGIONPLANENÄMNDEN

miljöpartiet de gröna |§P|)

FORSLAG TILL BESLUT 2017-02-02

TRN 2015-0015

ÄRENDE 11 Bilaga 6

Förslag till inriktningsbeslut för R U F S 2050 - inriktning för utställningsförslag samt

samrådsredogörelse

Miljöpartiet föreslår Tillväxt- och regionplaneringsnämnden besluta:

Att vid sidan av direkta utsläpp även tydligt peka ut konsumtions-

perspektivet som utgångspunkt för arbetet med att uppnå klimatneutralitet samt pröva de uppsatta kvantifierade målen för att utreda om de är

tillräckliga.

Att volymen nya bostäder ska vara tydligt kvantifierat mål i RUFS 2050.

Att RUFS 2050 pekar ut områden med villabebyggelse som är lämpliga för förtätning.

Att tydligare lyfta in kopplingen mellan geografiskt vårdutbud, regional utveckling och folkhälsa i RUFS 2050.

Att förvaltningen i RUFS 2050 behöver peka ut ytterligare en reserwattentäkt likt Bornsjön idag.

Att med ovanstående tillägg godkänna inriktning för utställningsförslaget i enlighet med bilaga 1.

Att godkänna samrådsredogörelsen i enlighet med bilaga 2.

Att därutöver anföra:

Från Miljöpartiets sida vill vi börja med att framföra att vi anser att

förvaltningen har gjort ett bra arbete med att behandla och sammanfatta de olika remissvaren till en fungerande helhet. Vi anser dock att det finns behov av att utifrån vårt perspektiv peka på ett antal områden där vi ser att skrivningarna ger en otydlig bild av vilken väg arbetet kommer att ta framåt samt hur inkomna remissvar ska tas om hand.

Vision

Miljöpartiet uppfattar precis som förvaltningen att den övergripande visionen och dess olika delar om en region som är hållbar, resilient, som sätter människan i centrum och som är utan klimatpåverkande utsläpp har starkt stöd bland regionens aktörer. Däremot anser vi precis som vissa andra remissinstanser att perspektiven kring den sociala hållbarheten

(36)

Stockholms läns landsting 2(3)

kopplat till segregation, integration, människors hälsa kunde utvecklas mer.

Inte minst kopplingen mellan utbudet och den geografiska spridningen av vård, regional utveckling samt folkhälsa kan utvecklas mer.

Vi anser även likt region Östergötland att begreppet resiliens och vad det innebär för en region av Stockholms storlek är dåligt utvecklad. Från MP sida anser vi att det är av stor vikt att konsumtionsperspektivet är kvar som en dimension när vi pratar om en region utan klimatpåverkande utsläpp.

Framförallt kopplat till den stora utbyggnad av bostäder som just nu pågår vars klimatpåverkan annars i stor grad inte räknas in.

Mål och Målstruktur

Målstrukturen är av naturliga skäl avgörande i möjlighet att skapa förutsättningar för genomförande. Att delmålen konkretiseras och får funktionen som preciseringar är positivt, tror vi precis som förvaltningen skapar bättre förutsättningar för regionens aktörer och samlas. Vi är också positiva till att de tre strategier som är tänkta att ingå i RUFS blir en del i genomförande. Det är dock av stor vikt att färre mål inte innebära mindre ambitiösa mål. Framförallt gäller det senare på klimatområdet där det är viktigt att vi snabbt kommer fram med konkreta åtgärder. Därför bör åtgärder och strategier som föreslås i RUFS ha funktionen av att vara ett kontrakt mellan regionens olika aktörer där varje part förbinder sig att göra sin del. Det är även av stor betydelse för genomförandet att

förvaltningen analyserar betydelsen av att landstinget omvandlas till en region.

Rumslig och bebyggelse struktur

Förvaltningen tar i sitt förslag inte tydlig ställning mellan de två olika förslagen till rumslig struktur som fanns med i remissversionen. Detta gör att det är lite svårt att bedöma i vilken utsträckning formuleringen om att ny sammanhållen bebyggelse uteslutande lokaliseras i goda

koUektivtrafildägen stödjer någon av de utskickade modellerna. Utifrån MP perspektiv ser vi att den utskickade modellen B med större expansion i den centrala stadskärnan var det alternativ som hade störst möjlighet att nå målet om en ldimatneutral region. Vi anser dock att den ovan nämnda formuleringen är bra och att den ger en bra grund för hur

bebyggelseutvecklingen i Stockholmsregionen bör ske. Om vi ska kunna vända den prognostiserade trenden med ökad biltrafik fram till 2026 så är det en förutsättning. I det arbetet är det även av stor vikt att landstinget agerar konsekvent och som en samlad aktör, dvs målet om klimatneutral region måste då följas upp i hur landstinget skriver i andra styrande dokument ex kollektivtrafikstrategin men även hur vi agerar som aktör i förhandlingar med andra externa aktörer.

Vi vill även påpeka att förtätning i syfte att uppnå en klimatneutral region inte heller bara kan bli aktuellt i områden med sociala utmaningar. Vi vet idag att småhusbebyggelse är mindre yteffektivt och ger upphov till större klimatpåverkan än områden med flerbostadshus. RUFS 2050 måste därför våga peka ut områden även med villabebyggelse där förtätning bör ske.

I Dessa områden finns även stor potential för byggande av nya bostäder genom skapandet av tätare bebyggelsestruktur. Vi delar även uppfattningen med remissinstanserna som anser att flera av regionens lokalbanor är

(37)

Stockholms läns landsting

underutnyttjade i detta sammanhang. Förtätning i befintliga bebyggda områden stödjer även målet om att bevara gröna kilar samt åker och jordbruksmark.

Klimatpåverkan

Det är tydligt att många av regionens aktörer ännu inte riktigt insett att en omställning mot en klimatneutral region faktiskt kräver aktiva vägval och att målkonflikter löses och att nya lösningar behöver tas fram.

Förvaltningen behöver därför i sitt vidare arbete framförallt med

klimatfärdplanen vara tydlig med vilka åtgärder som faktiskt krävs för att uppnå målet om en klimatneutral region. Vi vet av erfarenhet att

trafikstyrande avgifter och åtgärder för ökad framkomlighet för kollektivtrafiken har stora effekter när det gäller framförallt trafikens klimatpåverkan.

Transporter

Vi delar förvaltningens bedömning kring att utvecklingen av

transportsystemet inte ska fastna i enskilda tekniker utan fokusera på system och funktion. Förvaltningen behöver dock vara tydlig med att utifrån beslutade infrastruktursatsningar kommer biltrafiken öka fram till 2026 och de åtgärder som föreslås behöver därför kompensera för den ökade klimatpåverkan kopplat till detta. Vi delar helt förvaltningens bild av att mer behöver göras för att knyta samman regionen på tvären.

Grön och blåstruktur

MP är positiva till de åtgärder som pekas ut efter remissvaren kring grön och blåstruktur men anser att förvaltningen behöver komma vidare i frågan om att peka ut ytterligare en reserwattentäkt i Stockholmsregionen. Yngern kan vara en sådan lösning. Kanske finns det andra, denna fråga som

diskuterats under flera år behöver få sin lösning.

(38)

Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT Tillväxt- och regionplanenämnden

VÄNSTERPARTIET

2017-02-02

TRN 2015-0015 Ärende 11 Bilaga 7

Inriktning för utställningsförslaget R U F S 2050 Förslag till beslut

Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta:

att delvis godkänna inriktning för utställningsförslaget i enlighet med bilaga 1.

att godkänna samrådsredogörelsen i enlighet med bilaga 2.

att därefter anföra följande:

Vänsterpartiet tackar tillväxt- och regionplaneförvaltningen för ett väl genomfört arbete med att formulera en remissversion av Regional

Utvecklingsplan - RUFS 2050, skicka ut den på samråd, informera om den, ta emot och sammanställa remissvaren och formulera ett förslag till

utställningsförslag för RUFS 2050. Vi har läst remissvaren med stort intresse och stödjer förvaltningens tolkning och sammanställning av inkomna

remissvar. Vi vill i likhet med flera remissinstanser lyfta några kommentarer, några medskick och några krav från vår sida.

Flera remissinstanser lyfter vikten av tydlig målstruktur och tydliga målbilder.

Vi stödjer Förvaltningens svar att dessa ska tydliggöras och att målet - En resurs effektiv och resilient region - även får tillägget utan klimatpåverkande utsläpp.

Vi stödjer även förslaget med regionala prioriteringar under varje delmål.

I likhet med de flesta remissinstanser anser vi att RUFS 2050 ska uttrycka att ny bebyggelse ska tillkomma i kollektivtrafiknära områden. Täthet ska

eftersträvas. Vi vill att hela länet ska leva och vi vill att det byggs nya bostäder i alla länets kommuner och att infrastrukturen anpassas därefter. Men, vi ser, i likhet med några remissinstanser, att det är strategiskt att bygga nya bostäder främst där god regional tillgänglighet kan skapas genom en kombination av gång, cykel och kollektivtrafik. Där sådan tillgång redan finns, eller åtminstone planeras. Vi vill bygga vidare på befintliga stationssamhällen som redan har spårtrafik. Ny bebyggelse ute i länet behöver inte vara villor utan kan vara flerbostadshus med god tillgänglighet till kollektivtrafik genom busslinjer som matar till pendeltågsstationer.

Vi anser även att det är viktigt att redovisa de mest strategiska stadsutvecklingsområdena i varje kommun. Det behövs storskaliga,

tätbebyggda områden för att på ett effektivt sätt kunna erbjuda fjärrvärme,