Studieklimatundersökningen
Resultatrapport 2012
Ole Karlsson Monica Nerdrum
Tove Sjöblom
1.1 Om enkäten ... 3
1.2 Om resultatrapporteringen ... 5
2 BAKGRUNDSUPPGIFTER ... 6
2.1 Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) ... 6
2.2 Egen aktivitet ... 7
3 STUDIEPLANERING OCH RÅDGIVNING ... 9
3.1 Åtgärdsförslag ... 12
4 MINA STUDIEFÄRDIGHETER OCH STUDIEFÖRMÅGA ... 13
4.1 Förutsättningar för studierna ... 13
4.1.1 Utvecklingsförslag ... 15
4.2 Osund stress och nedstämdhet ... 17
4.2.1 Avslutande resonemang och åtgärdsförslag ... 19
5 STUDIERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL ... 21
5.1 Studiegången och undervisningen ... 21
5.2 Studiernas arbetsbörda ... 23
5.3 Tentamina och bedömning ... 23
5.4 Kursutvärdering ... 23
5.5 Nätstöd ... 24
5.5.1 Slutsatser ... 25
5.5.2 Sammanfattande bedömning ... 26
5.5.3 Åtgärdsförslag... 26
6 STUDIEMILJÖ ... 28
6.1 Atmosfär ... 28
6.2 Diskriminering ... 29
6.3 Orättvis bedömning ... 29
6.4 Avslutande resonemang ... 31
7 MITT EGET KUNNANDE ... 32
8 FRAMTIDEN ... 35
8.1 Planer för nästa läsår ... 35
8.2 Livet efter studierna ... 36
8.3 Avslutande resonemang och åtgärdsförslag ... 37
9 Separat sektion per enkät ... 38
9.1 Introduktion till ÅA och studierna ... 38
9.1.1 Studieorientering ... 38
9.1.2 Tutorverksamheten ... 39
9.1.3 Egenlärarverksamheten ... 39
9.2 Handledning och avhandlingar ... 40
9.2.1 Tidtabell för slutarbetet/I vilket skede är arbetet med avhandlingen? ... 40
9.2.2 Avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete ... 41
9.2.3 Informationssökning och referensteknik ... 42
9.2.4 Handledning, handledare och handledningsprocessen ... 43
9.2.5 Sammanfattande bedömning ... 44
9.2.6 Åtgärdsförslag... 44
10 Åtgärdsförslag till utbildningarna ... 45
10.1 Återkoppling till studieklimatundersökningen 2011 ... 45
10.2 Åtgärdsförslag ... 45
Tabeller
Figur 1. Antal svar per institution för alla tre enkäter ... 6
Figur 2. Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? ... 7
Figur 3. I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden? ... 9
Figur 4. I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande ... 11
Figur 5. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat ... 11
Figur 6. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (svar/institution). ... 12
Figur 7. Studiernas framskridande ... 13
Figur 8. Kraven på kunskaper i svenska ... 15
Figur 9. Osund stresskänsla ... 18
Figur 10. Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar ... 18
Figur 11. Kursutvärdering ... 23
Figur 12. Hur skulle du beskriva atmosfären vid din utbildning? ... 28
Figur 13. Har du under din studietid blivit felaktigt bemött eller diskriminerad? ... 29
Figur 14. Har du blivit felaktigt/orättvist bedömd? ... 29
Figur 15. Har dina studier utvecklat följande kunskaper?... 32
Figur 16. Har dina studier utvecklat följande förmåga? ... 33
Figur 17. Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter? ... 33
Figur 18. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 1:a årets studerande ... 35
Figur 19. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 3:e årets studerande ... 35
Figur 20. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 5:e årets studerande ... 36
Figur 21. Ifall du träffat din egenlärare, vilka teman har behandlats?. ... 40
Figur 22. I vilket skede är arbetet med avhandlingen? ... 41
Figur 23. Attityder kring avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete ... 41
Figur 24. Vilken typ av handledning har du upplevt och hur många gånger har du deltagit? ... 43
Figur 25. Har du dragit nytta av följande stödformer? ... 43
1 INLEDNING
Studieklimatundersökningen utgör en del av akademins system för studentrespons. Utöver studie- klimatundersökningen ingår kursutvärdering och enkäter till utexaminerade i systemet för student- respons.
Enkäten har flera avsikter. Den första är givetvis att få information om hur studerandena uppfattar sin studietid. En annan aspekt är att få in konkreta förslag och idéer som stöder akademins utveckling av verksamheten. Den tredje avsikten är att via frågorna göra studerandena medvetna om att studierna har flera syften. Förutom sakkunskap ska studerandena uppöva olika former av allmänna färdigheter under studiernas gång. Avslutningsvis vill akademin via frågor om studerandena använt sig av akademins olika stödfunktioner göra dem uppmärksamma på vilka alla former av hjälp som erbjuds.
Hur använder vi enkätens material?
Material publiceras i form av denna huvudrapport, som främst presenterar det kvantitativa materialet, dock med vissa kvalitativa analyser. Den egentliga användningen är att utveckla utbildningarna i samråd mellan olika aktörer. Vid analysen lyfts vissa åtgärdsförslag fram och dessa kommuniceras till institutionernas studiechefer för åtgärder under november 2012. Arbetet med åtgärdsförslagen följs upp följande höst, då institutionernas kommunicerar hur arbetet framskrider. På så sätt samlas informationen om pågående utvecklingsprojekt så att god praxis kan spridas bland akademins enheter.
Via personalutbildningar sprids resultat i form av både statistik och god praxis. Oftast är det då fråga om personalutbildning riktad till specifika grupper, t.ex. egenlärare eller handledare, varvid resultat för undersökningarna kommuniceras vidare.
Materialet från både studieklimatundersökningar och arbetslivsenkäter erbjuds också till akademins ämnen och institutioner som underlag för avhandlingsarbete. Som exempel kan nämnas att vid andra universitet i Finland gjorts analyser av motsvarande material t.ex. genom att undersöka hur allmän- färdigheter uppövats eller hur något visst ämnes utexaminerade placerat sig på arbetsmarknaden.
1.1 Om enkäten
Enheten för kvalitetshantering vid Åbo Akademi riktade i april 2012 en enkät till en definierad grupp av studerande, sammanlagt 1733 personer. Frågorna gällde studierna, lärande och studiemiljön.
Sammanlagt 448 studerande valde att svara på enkäten. Den här rapporten presenterar resultat ur enkäten inklusive analyser av vissa svarsmönster. Motsvarande enkät har genomförts 2009-2011.
Avsikten är att få ett material ur vilket det går att observera trender i studerandenas svarsmönster. På basis av resultaten från de tidigare enkäterna har vi dock valt att ändra på en del frågor. Orsaken är t.ex. att frågan tolkats fel eller att svaret inte gett avsedd nytta. Förändringarna och begränsade personalresurserna gör att trendanalysen är svår att framställa.
Studieklimatenkäten är egentligen tre enkäter då den riktas till första, tredje och femte årets studerande. Enkäten är identisk för alla tre grupper förutom för en svarssektion. För första årets studerande finns en sektion om studieorienteringen. Treårsenkäten har en sektion om kandidat- avhandlingen och dess handledning medan femte årets studerande har en sektion om avhandlingen pro gradu och dess handledning. Varje år riktas därtill särskilt intresse åt ett specifikt ämnesområde. År 2012 var detta område Internationalisering.
Totalt bestod enkäten av åtta sektioner:
1) Bakgrundsuppgifter
2) Studieplanering och rådgivning
3) Mina studiefärdigheter och min studieförmåga 4) Studiernas struktur och innehåll
5) Studiemiljö
6) Mitt eget kunnande 7) Framtiden
8) Alternativ sektion per enkät (introduktion/kandidatavhandling/magisteravhandling) 9) Fördjupning 2012: Internationalisering
Studerandena hade möjligheten att besvara den webbaserade enkäten under tre veckor i april.
Uppmaning om att delta skickades ut tre gånger (i början av varje vecka) via e-post. Enkätfrågorna fanns endast på svenska.
Enkäten för första årets studerande skickades till 756 personer som påbörjat studierna på hösten 2011 och varit närvaroanmälda under hela året. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2009 eller 2010 men varit frånvaroanmälda två år (2009) eller ett år (2010).
Enkäten för tredje årets studerande skickades till 503 personer som påbörjat studierna på hösten 2009 och varit närvaroanmälda i tre år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2007 eller 2008 men varit frånvaroanmälda två år (2007) eller ett år (2008) men därefter varit närvaroanmälda.
Enkäten till femte årets studerande skickades till 432 personer som påbörjat studierna på hösten 2007 och varit närvaroanmälda i fem år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2005 eller 2006 men varit frånvaroanmälda två år (2005) eller ett år (2006) men därefter varit närvaroanmälda.
Femårsenkäten skickades även till studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 2010 och varit närvaroanmälda i två år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2008 eller 2009 men varit frånvaroanmälda i två år (2008) eller ett år (2009) men därefter varit närvaroanmälda.
En nyhet 2012 var att enkäten även skickades ut till studerande i engelskspråkiga magisterprogram.
Enkäten skickade till 42 studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 2010 och varit närvaro-
1.2 Om resultatrapporteringen
Rapporten består av en resultatrapportering som följer enkätens rubriksättning. Under varje rubrik presenteras ett urval av resultatet från de tre enkäterna. Resultaten från de tre enkäternas redovisas oftast i en och samma figur. I texten sker rapporteringen kronologiskt så att ettårsenkäten kommer först.
I rapporteringen anges svarsfrekvenserna i procent då årsklasserna jämförs. Valet kan diskuteras då antalet svarande är ganska lågt men enligt vår bedömning ger procentutfallet läsaren en bättre uppfattning om enkäternas svarsbeteende i förhållande till varandra. Exempelvis är det lätt att tolka ett svar där alla tre enkäterna angett 12 ja-svar som att alla årsklasser är av samma åsikt. Mäter man den procentuella andelen av det totala antalet svar per enkät så får man en annan bild. I procent skulle 12 ja-svar i årets enkät motsvara 7,2 %, 9,1 % och 10,4 % av alla svar för respektive enkät. För jämförelsen mellan institutioner har vi bedömt att antalet svar ger den bästa överblicken.
En skillnad från tidigare år är att vi för ganska många frågor frångått flervalsalternativen (1-5) och istället satt in alternativen ja/nej/ingen åsikt. Det här var dels ett svar på kritiken att enkäten tar alltför lång tid, dels att vi i analysskedet märkte att vi egentligen inte har så stor nytta av en bredare skala.
Med våra begränsade resurser för analysarbetet hann vi inte bedöma skillnaden mellan t.ex. bra och mycket bra utan istället måste vi slå ihop svaren till resultatet positiva. Det här var inte ändamålsenligt och fel mot svararna som satt ner tid på att avväga vilket alternativ de skulle fylla i. I år fick vi dock kritiken att antalet svarsalternativ var för få.
På grund av enkätprogrammet måste vissa frågor ha ja/nej-alternativ fastän det endast var ja-svaren som var intressanta. Här instruerades studerandena att ett icke ifyllt svar räknas som nej. Därmed gick det snabbare att fylla i enkäten. Metoden verkar ha fungerat bra men förhoppningsvis går den redovisningstekniska detaljen att lösa till nästa enkät.
Studerandenas kommentarer presenteras som sådana trots att de ibland innehåller om inte sakfel så åsikter som avspeglar att studerandena inte känner till verksamhetens förutsättningar. Å andra sidan så är det väl studerandenas sak att komma med önskemål och utbildningarnas sak att bedöma realismen i dem.
Resultatrapporteringen har genomförts av lärcentret och internationella enheten. Samarbetet var en bra lösning såtillvida att för vissa områden sköttes genomgången av den person som jobbar med att utveckla just den verksamheten. Det underlättade analysen samtidigt som studerandenas svar kom direkt till rätt adress för fortsatta åtgärder. Tack till Harriet Klåvus på internationella enheten och praktikanten Tove Sjöblom för er insats. Ett stort tack till Monica Nerdrum och Camilla Lundström, utan er hade rapporten aldrig blivit klar.
Åbo, 2013
Ole Karlsson, kvalitetskoordinator
2 11 (6%) 8 (4%) 6 (3%)
21 (11 %) 31 (16%) 19 (10%) 13 (7%)
15 (8%) 4 (2)
13 (7%) 25 (13%)
30 (15%)
6 (4%) 8 (6%) 10 (7%)
17 (12%) 9 (7%) 9 (7%)
8 (6%) 10 (7%) 6 (4%)
6 (4%)
26 (19%) 22 (16%)
1
10 (9%) 8 (7%) 5 (4%)
4 (3) 8 (7%) 4 (3)
5 (4%)
11 (10%) 7 (6%)
7 (6%)
18 (16%) 25 (22%)
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Vill inte uppge inst Naturvetenskaper Kemiteknik Informationsteknologi Biovetenskaper Statsvetenskap Socialvetenskap Rättsvetenskap Handelshögskolan Teologi Psykologi och logopedi Pedagogik Humaniora
1 3 5
2 BAKGRUNDSUPPGIFTER
Hur många har svarat på varje enkät?
Hur ser fördelningen ut per kön, modersmål och institution?
Vilka aktiviteter har studerandena deltagit i under studierna?
I det första kapitlet presenteras uppgifter om deltagarna i undersökningen. En avsikt är att granska ifall någon grupp är över- eller underrepresenterad i enkäten. Bakgrundsuppgifterna är centrala för att förklara svarsmönster längre fram i enkäten.
2.1 Svarens fördelning (kön, modersmål och institution)
Svarsprocenten på 27 % från årets undersökning är högre än fjolårets reslutat på 24 %. Fördelningen mellan svarsprocenten per enkät visar ett jämnt resultat. Av första årets studerande besvarade 198 personer (26 %) enkäten, av tredje årets studerande 137 (27 %) och av femte årets studerande 113 (26
%).
Humanistiska och pedagogiska fakulteten står för nästan en tredjedel (32,6 %) av det totala antalet Figur 1. Antal svar per institution för alla tre enkäter, inom parenteserna den procentuella andelen per enkät
Antal svar
En könsfördelning av deltagarna visar att enkäten besvarats av betydligt fler kvinnor än män (72 % av totala antalet deltagare), vilket motsvarar fjolårets reslutat. En jämförelse med det totala antalet närvaroanmälda kvinnor för hösten 2011 (62 %) visar att kvinnor är överrepresenterade i den här undersökningen.
13 % av första årets studerande uppgav finska som deras modersmål, av tredje årets studerande 8, 8 % och av femte årets studerande 8,0 %. Sammanlagt uppgav fyra studerande att de hade ett annat språk som sitt modersmål. För närvarande finns enbart statistik över språkfördelningen bland nyinskrivna studerande vid ÅA. Undersökningsresultatet för språkfördelningen bland första årets studerande är helt i linje med statistiken för nyinskrivna studerande, som visar att 13,5 % har angett finska som modersmål. Tyvärr finns det ingen mer utförlig statistik för hur det ser ut inom hela ÅA. Studerande med annat språk än svenska eller finska som modersmål är klar underrepresenterade i den här undersökningen. Det framkommer i en jämförelse mellan resultatet från första årets studerande och statistiken över nyinskrivna studerande hösten 2011. Statistiken visar att 5 % av studerandena har ett annat språk som modersmål, medan undersökningsresultatet bland första årets studerande visar knappa 1 %. Även i det här fallet saknas utförlig statistik för hur situationen ser ut för hela ÅA.
2.2 Egen aktivitet
Till bakgrundsuppgifter hör, förutom personuppgifter, även frågor om studerandenas egna aktiviteter som är relaterade till studierna. Till dessa hör frågor om t.ex. deltagande i kår- och studentföreningsaktiviteter, förtroende uppdrag på olika nivåer och studier utanför ÅA.
Figur 2. Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? Procentuell fördelning per enkät 20 %
4 14 6 3
52 %
29 % 10
2 9
45 % 7
8
67 %
34 % 9
6 20 %
59 % 12
16
57 %
Annan föreningsverksamhet/
förtroendeuppdrag utanför ÅA Studentverksamhet på nationell nivå Praktik utomlands Studier utomlands Jobb eller praktik relaterat till utbildningen Studier vid annan högskola i Finland Förtroendeuppdrag i ÅA:s beslutsfattande
organ
Kåraktivitet/studentföreningar
1 (%) 3 (%) 5 (%)
En stor del av studerandena i alla enkäter har varit aktiva deltagare inom kåraktiviteter och studentföreningar. Bland första årets studerande svarade 52 % att de deltagit i någon av dessa aktivitetsformer, av tredje årets studerande 67,2 % och av femte årets 56,6 %. Resultaten för tredje samt femte årets studerande motsvarar fjolårets resultat, bland första årets studerande finns en nedgång från fjolårets 63 %.
När det kommer till jobb eller praktik relaterat till utbildningen är skillnaderna mellan studerandena och institutionerna stora. 14 % av första årets studerande har haft utbildningsrelaterat arbete eller praktik, vilket är ett helt bra resultat med tanke på att dessa just inlett sina studier. Största delen av dessa studerande kommer från pedagogiska fakulteten och institutionen för psykologi och logopedi.
Bland femte årets studerande var resultatet 59 %. Även om resultatet för femte årets studerande gäller för de två senaste åren, är resultatet oroväckande med tanke på att dessa studerande är i slutskedet av sina studier och att närmare hälften av dem inte har haft någon utbildningsrelaterad praktik eller arbete. Fjolårets undersökning visade ett betydligt bättre resultat, hela 76 % av femte årets hade angett hatt de hade haft utbildningsrelaterad praktik eller arbete. Den stora skillnaden kan ha att göra med den för närvarande osäkra arbetsmarknaden, som kan göra det svårare för studerande att hitta arbete eller praktik. För tredje årets studerande varierade resultatet inte lika mycket i jämförelse med fjolårets undersökningsresultat på 52 %. I årets undersökning uppgav 45 % av tredje årets studerande att de hade haft arbete eller praktik relaterat till utbildningen. Resultatet kan ses som nöjaktigt med tanke på att en stor del av tredje årets studerande har för avsikt att fortsätta med den pågående kandidatutbildningen (26 %) eller med magisternivån inom samma utbildning vid ÅA (47 %) och har på det sättet ännu tid att skaffa sig erfarenheter under studietiden.
3 STUDIEPLANERING OCH RÅDGIVNING
Kring vilka frågor behöver studerandena hjälp?
Vet de vart de ska vända sig ifall det uppstår frågor?
Vem vänder sig studerandena till för att få stöd?
Vid Åbo Akademi använder studerande studieplaneringsverktyget MinPlan för att göra en årlig personlig studieplan. Därtill erbjuder universitetet en mängd rådgivande verksamhet. I kapitlet utreds vilka områden som upplevs särskilt utmanande och hur rådgivningen fungerar.
I dina studier, har du behövt råd eller hjälp med följande ärenden?
1 3 5
Svaren i %
Jag har behövt hjälp
Jag vet inte vart jag ska vända mig
Jag har behövt hjälp
Jag vet inte vart jag ska vända mig
Jag har behövt hjälp
Jag vet inte vart jag ska vända mig Uppgörande av studieplan
i MinPlan 70 % 28 % 63 % 20 % 50 % 19 %
Bibliotekstjänster 33 26 36 15 32 15
Val av biämne 29 53 25 38 24 35
IT-relaterade ärenden 22 33 26 25 23 27
Språkstudier och -test 18 48 18 31 17 33
Studiemotivation och
studiernas framskridande 16 66 18 61 25 51
Internationella ärenden
(t.ex. Utbytesstudier) 10 59 31 33 27 38
Inlärning och
studiefärdigheter 8 69 12 57 12 58
Karriärplanering 7 70 14 46 11 53
Studier vid andra
finländska högskolor 7 59 14 64 12 66
Arbetspraktik 5 65 27 37 20 48
Figur 3. I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden?
Studieplanering och rådgivning utreds med en dubbelfråga, dels om man behövt hjälp med ett visst ämnesområde, dels om man vet vart man ska vända sig för att få svar på sina frågor. Jämfört med 2011 var den procentuella andelen som anser sig ha behövt hjälp klart lägre i år.
Vad behöver man hjälp med? Precis som tidigare ligger studieplaneringen i MinPlan på en egen nivå.
Den berör alla, involverar många detaljer och många använder studieplaneringsverktyget ganska sällan. I ettårsenkäten angav 70 % att de behövt hjälp, i det två övriga enkäterna 63 % och 50 %. Av första årets studerande visste 28 % inte vart de skulle vända sig för att få hjälp, i de två övriga enkäterna 20 %.
Precis som ifjol behövde mer än 30 % av studerandena i varje enkät hjälp med bibliotekstjänsterna.
Procenten studerande som inte vet vart de ska vända sig är förvånande hög i enkäterna (26 %, 15 %
och 15 %). En förklaring är eventuellt att studerandena inte vet till vilket bibliotek man ska vända sig eller vem inom biblioteket som sköter en viss service.
I många frågor är det oklart för studerandena vart de ska vända sig. En korsanalys i treårsenkäten visade en logisk förklaring. I frågor som inte intresserar har studerandena inte brytt sig om att ta reda på vart man ska vända sig. För tre områden fanns det fler än tio studerande som önskade få hjälp men inte visste vart de skulle vända sig; studieplanering i MinPlan, studiemotivation och studiernas framskridande samt IT-relaterade ärenden.
De öppna svaren visar liknande åsikter i alla tre årsklasserna. Ett vanligt problem är att studenterna upplever att ingen marknadsför stödtjänsterna eller erbjuder hjälp – flera studerande säger att de gärna skulle diskutera studiemotivation och studieplanering, men att tröskeln att kontakta någon är hög. Många skulle vilja ha ett naturligt tillfälle att tala med studierådgivaren eller egenläraren.
Studerande har oklarheter med sin studieplan och studieplanering och skulle vilja få bekräftat att de har alla obligatoriska kurserna med och att allt är som det ska. Detta behov gäller framförallt studerande som snart ska ta ut examen. Det är även oklart hur man ansöker om betyg.
Många skulle vilja diskutera biämnesval och karriärplanering. Studerandena behöver information om vad de kan bli när de utexamineras och hurudana biämnesval de ska göra om de siktar på någon specifik bransch.
Personalen får även kritik för att vara ovetande. Studerande bollas mellan flera olika personer eftersom de inte blir hänvisade till rätt person.
Studierådgivning
82 första årets studerande och 47 tredjeåringar svarade att de inte varit i kontakt med studierådgivaren. Bara 56 av 198 förstaåringar respektive 61 av 137 tredjeåringar svarade att de personligen besökt studierådgivaren. Även bland femteåringarna finns det 29 personer som svarat att de inte varit i kontakt med studierådgivaren. 65 av 113 har personligen besökt studierådgivaren. 70 studerande på första året, 65 på tredje och 67 på femte året har kontaktat studierådgivaren via e-post.
Kommentarerna visar att studerande önskar att studierådgivarna skulle vara närmare studenten och lättare att kontakta. Speciellt bland förstaåringarna vet många inte vem studierådgivaren är eller i hurudana frågor man kan kontakta studierådgivaren.
Av studerande i Åbo frågades ifall de föredrar att studierådgivningen är centraliserad i Gripen eller utlokaliserad vid institutionerna. Resultatet visar att merparten (202 studerande) önskar att studierådgivningen skulle vara utlokaliserad.
Figur 4. I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas)
Helt väntat har studenttutorn en viktig funktion under första året för att sedan ge plats för egenläraren och studierådgivaren. Frågan är aningen modifierad jämfört med 2011 så det går inte med säkerhet att säga om egenlärarens betydelse ökar. Procentuellt har många varit i kontakt med egenläraren senare i studierna. Per institution finns det tydliga skillnader. I kemiteknik har 3 av 16 från treårs- och femårs- enkäten kontaktat egenläraren medan 18 av 21 har gjort det vid handelshögskolan. I kemiteknik är äldre studerande oftast kopplade till forskargrupper. Sannolikt är att de får nödvändigt stöd via forskargruppens personal.
Fortfarande är vi aningen skeptiska till att så många studerande skulle fortsätta ta stöd av studenttutorn senare under studierna. Sannolikt har flera studerande glömt att de ska bedöma bara de två senaste åren i treårs- och femårsenkäten.
Centret för språk och kommunikation har en hög procent i alla tre enkäter. Är behovet av hjälp så här stort eller har studerandena också kryssat för centret om de deltagit i en språkkurs?
Figur 5. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas).
Svar för alla enkäter, svar i %.
3 4 7 7
31 % 43 % 5
39 % 55 % 49 %
5 13
26 % 30 %
55 % 55 % 4
43 % 36 %
74 %
8 17
24 % 29 %
45 % 52 % 4
51 % 20 %
73 %
Någon annan Studentkåren Arbetsforum Internationella enheten Centret för språk och kommunikation
Biblioteken Lärcentret Studierådgivaren
Studenttutorn Egenläraren
1 3 5
2
36 12
20 6
7 15 4
32 7
2
61 22
31 13
9
30 6
20 15 %
2
70 21
36 22
11
33 10
6 31 %
J) Någon annan I) Studenthälsan H) Teknisk service G) Datacentralen F) Arbetsforum E) Studentkåren D) Studiebetjäningen C) Studierådgivaren B) Studenttutorn A) Egenläraren
1 3 5
Den här frågan (figur 5) måste utvecklas då den i nuläget inte innehåller anvisningar för egenläraren, studenttutorn eller studierådgivaren. I de här fallen blir det upp till studeranden att tolka om ärendet är relaterat till studier eller inte. För årets enkät blir det t.ex. oklart varför hela 31 % av femte årets studerande skulle ha varit i kontakt med egenläraren i andra än studieärenden. Av de mer lättanalyserade enheterna kan man se att studenthälsans tjänster används av många. Studerandena har också uppfattat att de kan få hjälp med sina IT-relaterade ärenden via Datacentralens helpdesk.
Figur 6. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas).
Svar för alla enkäter. Siffrorna är antalet svar/institution och inom parentes antal svar i procent/institution.
3.1 Åtgärdsförslag
Personalen vid Åbo Akademi skall vara medveten om vilka stödtjänster det finns och kunna hänvisa studerande till rätt enhet eller person. Speciellt egenlärarna och handledarna kunde ta en aktivare roll i att rekommendera t.ex. arbetsforums tjänster eller ett besök hos studierådgivaren. Alla egenlärare ska inbjuda studenterna till egenlärarsamtal och i samband med det tala om biämnesval och studie- planering. Ifall biämnesvalen är oklara hänvisas studenten till studierådgivaren. Studierådgivningen borde vara närmare studerande och studerande borde informeras om studierådgivarnas och studie- sekreterarnas roll (t.ex. gentemot egenlärarens roll).
0 (3)
14 (27) 8 (24)
8 (21) 9 (42)
11 (26)
14 (48) 8 (32)
6 (36) 8 (26) 5 (17)
13 (69)
18 (77)
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Jag vill inte uppge institution Institutionen för naturvetenskaper Institutionen för kemiteknik Institutionen för informationsteknologi Institutionen för biovetenskaper Rättsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Socialvetenskapliga institutionen Handelshögskolan Institutionen för psykologi och logopedi Teologiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Humanistiska fakulteten
Har kontaktat Datacentralen (Oraklet, helpdesk för IT-stöd i Åbo och Vasa)
4 MINA STUDIEFÄRDIGHETER OCH STUDIEFÖRMÅGA
Hur ser studeranden på sina studier?
Finns det omständigheter som fördröjer studierna?
Orsakar studierna osund stress?
Studerandes studiefärdigheter och studieförmåga bildar grunden för framgångsrika studier. Men lika viktigt för inlärningen är också den sociala gemenskap och de relationer man har i inlärnings- situationer. För att kunna rikta sin uppmärksamhet, fokusera och koncentrera sig på det man skall göra behövs både inre och yttre strukturer. Vilka de inre strukturer och verktyg för att klara av sina studier som studerande har varierar från individ till individ. Inre strukturer och verktyg utvecklas också med hjälp av yttre strukturer och en person med bra inre verktyg för sin inlärning påverkas också av bärande eller bristande yttre strukturer för studierna. I detta kapitel har studerande fått bedöma olika förutsättningar både på det inre och på det yttre planet för sina studier. De har också fått ta ställning till upplevelsen av osund stress och känslan av ensamhet samt bedömt sin känsla av glädje i studierna.
4.1 Förutsättningar för studierna
Tillräckliga förkunskaper
Figur 7. Studiernas framskridande
Majoriteten av alla tre årskurser uppgav att de haft tillräckliga förkunskaper för kurser de deltagit i (ettårsenkäten 84 %, treårsenkäten 78 % och femårsenkäten 88 %). Av tredje årets studerande var det 15 % som tyckte att de inte hade tillräckliga förkunskaper för kurser de deltagit i emedan första och femte årets studerande hade en lägre procent (9 % respektive 6 %) i ”upplevelsen av bristande för- kunskaper”. Det här är glädjande och tyder på att kursbeskrivningarna är informativa så att eventuella förkunskapskraven tydligt framgår. Genom att studerande till största delen upplever att studierna framskrider en önskad takt, medför det också en motivationshöjande faktor.
Studietekniken
En klar majoritet upplevde sig ha en passande studieteknik (ettårsenkäten 60 %, treårsenkäten 71 % och femårsenkäten 76 %) och upplevelsen av ändamålsenlig studieteknik verkar utvecklas under studietiden. Av första årets studerande var det 20 % som uppgav att de inte har passande studieteknik och nästan 1/5 (19 %) som in kunde bedöma om de har passande studieteknik för studierna. Nästan en femtedel av tredje årets studerande och lite mer än en tiondel (12 %) av femte årets studerande uppgav att de inte har för studierna passande studieteknik.
Studiernas framskridande Ta ställning till följande påståenden
1 3 5
Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Jag har haft tillräckliga förkunskaper
för kurserna jag deltagit i 83,8 9,1 7,1 78,1 15,3 6,6 87,6 6,2 5,3 Min studieteknik passar bra för
studierna 61,1 19,7 19,2 70,8 19,0 10,2 76,1 12,4 11,5
Jag känner glädje av att studera 75,3 13,1 11,6 72,3 14,6 13,1 81,4 8,8 9,7 Jag har hittills uppnått mina egna
målsättningar för läsåret 65,7 24,2 10,1 55,5 36,5 7,3 68,1 25,7 6,2
Studerandes kommentarer
En del av förstaåringarna verkar uppleva att de har bristande studieteknik samt dålig information om hur man borde lägga upp studierna inför de kurser de tar redan första året.
Glädje i studierna (alla högre än i fjol)
Över 70 % av samtliga studeranden uppgav att de kände glädje av att studera. De flesta av femte årets studerande uppgav att de kände glädje över att studera (81 %) och av första årets studerande uppgav
¾ (75 %) och av tredje årets studerande 72 % att det kände glädje över att studera.
Har uppnått sina egna målsättningar för läsåret & fördröjda studier
Första och femte årets studerande är de grupper där nästan 70 % (1:a året 66 % och 5:e året 68 %) upplevt att de uppnått sina egna målsättningar för läsåret. Motsvarande procent för tredje årets studerande är 56 %. När det gäller de studerande som svarat att de inte uppnått sina egna målsättningar för läsåret låg svarsprocenten på 24 % för första årets studerande, 37 % för tredje och 26 % för femte årets studerande. En aning oroväckande är att nästan hälften av tredje årets studerande inte når upp till sina egna studiemålsättningar för läsåret och någon entydig förklaring till detta går inte att vaska ut ur resultaten.
Orsakerna till fördröjda studier kan vara många. I de öppna svaren kan man skönja orsaker som handlar om en kanske för hög individuell ambitiös studieplanering, privata orsaker, hälsoskäl eller svacka i motivationen. Men många lyfter också fram orsaker som handlar om snävt kursutbud, kurser som ändrar tider med kort varsel, föreläsningskrockar och inhiberade kurser.
Fördröjda studier
- om studietakten varit långsammare än planerat, vad beror det på?
På frågan om fördröjda studier kunde studerande välja mellan följande påståenden om vad som fördröjt deras studier: För svåra kurser trots satsningar i tid, krav på språk som fördröjande faktor, förtroendeuppdrag/föreningsverksamhet, lönearbete, familje- eller hälsoskäl.
Av de olika fördröjande faktorerna uppgav 14 % av första årets studerande att hälsoskäl fördröjde studietakten. Lite över 10 % uppgav att lönearbete och kursernas svårighet trots satsningar i tid var fördröjande faktorer för studietakten.
En femtedel (20 %) av tredje årets studerande uppgav att trots satsningar i tid har kurserna varit för svåra vilket fördröjt deras studietakt. Studerandes olika livssituationer kom tydligt fram i svaren om studietakt. Andelen studeranden som upplevde att studietakten blev långsammare på grund av lönearbete ökade från årskurs till årskurs (13 %, 18 % och 31 %). På frågan om förtroendeuppdrag gör studietakten långsammare stod årskurs tre för det högsta procenttalet (24 %) men årskurs fem hade också ett nästan lika högt procenttal på denna fråga (22 %).
Krav på Språkkunskaper verkade i samtliga årskurser generellt inte upplevas som fördröjande faktorer för studietakten. Tittar man på svaren utifrån en indelning i vilket modersmål man har ser resultaten annorlunda ut.
Av första årets studerande med annat modersmål än svenska uppgav 50 % att kraven på kunskaper i svenska varit en fördröjande faktor för studietakten. Ett resultat som man kan förvänta sig att studerande med annat modersmål. Av det finskspråkiga första årets studerande uppgav 19 % och 17
% av tredje årets studerande att kraven på kunskaper i svenska fördröjde studietakten.
Svarsfördelning enligt modersmål
1 3 5
Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt
Finska 5 21 26 2 10 12 - 9 9
Svenska 0 170 170 1 124 125 - 103 103
Annat 1 1 2 - - - - 1 1
Antal svar 6 192 198 3 134 137 0 113 113
Figur 8. Kraven på kunskaper i svenska
4.1.1 Utvecklingsförslag
Studerandenas kommentarer (finns det andra saker som påverkat studiernas framskridande?) 1:a årets studerande
Första årets studerande beskriver svårigheten med att gestalta hur allt är uppbyggt samt svårigheter med att hitta rätt information, som en faktor som påverkat deras förmåga att vara på rätt ställe på rätt tid.
Studerandena önskade att kurser inte skulle krocka och vara fördelade på enstaka perioder. Kurserna kunde med fördel planeras in med en större spridning under läsåret. Man önskade också scheman som inte skulle komma upp alltför sent vilket ibland lett till svårigheter med planerandet av kursval.
3:e årets studerande
Tredje årets studerande nämner i huvudsak 4 huvudorsaker till studiernas dåliga framskridande. Kurser som krockar eller inte blir av, motivationsbrist, bristande skrivhandledning för kandidatavhandlingen samt struligheter med biämnesstudierna.
Kurser som krockar, flyttas eller inhiberas p.g.a. för få deltagare. För dåligt uppbyggda och opedagogiska kurser samt kurser med höga krav som inte motsvarar mängden erlagda studiepoäng nämndes. Många tog också upp motivationsbristen som påverkande orsak till studiernas framskridande. Bristande information om biämnesstudier, möjlighet att ta biämnet i önskad takt p.g.a.
att kurser ordnas så sällan var en faktor som några lyfte fram.
5:e årets studerande
Bland femte årets studerande kan man likaså skönja 4 olika huvudfaktorer som de upplevt att fördröjt studierna. Kurser som krockar, inhiberas eller går för sällan, bristande motivation, utbytesstudier samt
kursupplägg och utbildningsstrukturen. Deras upplevelse motsvarar långt samma upplevelse som tredje årets studerande har.
Studerandenas kommentarer (Kan ÅA göra något för att underlätta din studiesituation? Andra kommentarer om studiefärdigheter och studieförmåga)
Vad kunde ÅA göra för att underlätta studerandes studiesituation?
1:a årets studerande
Studerandena efterlyste tydlig information om när kurser infaller och att tiderna som uppgetts i MinPlan verkligen skulle stämma.
Föreläsare borde eftersträva samma tentanmälningssätt eftersom olika tillvägagångssätt förvirrar en del och leder till onödig resurs användning för studerandena då de ska hålla reda på de olika föreläsarnas krav på tentanmälningskutym. Tentdatum skulle också behöva koordineras så att de inte krockar med varandra. Vissa kursers dåliga balans mellan uppgifter och arbetsmängd har också påverkat studenters tidsplanering i negativ bemärkelse. Allt för få tenttillfällen upplevdes också bromsa studierna.
Man önskar en bättre och tydligare information om rekommenderade kurser. Detta skulle underlätta första årets studerande att planera sina studier och därmed hålla den förväntade studietakten. Man efterlyste också tydligare och konkretare vägledning och handledning i början av studierna samt information om studiestrukturen. Mera stöd åt första års studeranden och mera ”klassundervisning” i stället för nätundervisning och ensamma självstudier det första året, då man just flyttat till en ny stad och ännu inte hittat så många nya vänner, efterlystes.
Studerandena efterlyste ett vardagsrum att vistas i. Man önskade också ett studierum utan datorer där man kunde sitta i lugn och ro och läsa tillsammans med andra studerande. Därtill önskade man att studiekansliet i Åbo/Gripen skulle vara öppet på lunchen kl 12-13 så man kunde göra sina ärenden där då man har ledigt mellan föreläsningarna. Någon ville lära känna sina lärare bättre för att sedan våga be om hjälp. En del uppgav allmän motivationsbrist utan specifikation som orsak till fördröjda studier.
Av alla öppna svar kunde man också läsa om studerande som varit nöjda med den service de fått. Man har upplevt studierådgivare som mycket tjänstvilliga och vänligt bemötande när man behövde hjälp med sin studieplanering för nästa år. Det fanns också de som varit nöjda med servicen och som upplevde att de själva orsakat stress genom att ta kurser i egen fritt vald ordning. Någon utryckte det som en bra sak att studietakten är fri vilket ger en möjligheter att själv välja den mängd kurser som passar en själv och att det vid problemsituationer nog finns en mängd olika människor man vid behov kan kontakta för att få hjälp med sin situation.
önskade att skulle utvecklas. Klara riktlinjer och krav efterlystes så man inte skulle behöva vara
”tankeläsare”! Mera information om vad som krävs på kandidat nivå för att kunna gå vidare till magisters nivå efterlystes. Men det fanns också åsikter om mera möjligheter till självstudier i form av e-tent, nätkurser mm eftersom kurser och tenter går på varandra och därmed gör studietakten långsammare.
5:e årets studerande
Femte årets studerande lyfta långt fram samma brister som tredje årets studerande. Brister i MinPlan och ändringar i kurser på kort varsel var något man önskade att ÅA kunde förbättra. Man efterlyste också mera engagerade föreläsare med bättre pedagogisk kompetens. Klarare lärandemål i kurserna i början så man kan orientera sig och styra in sin uppmärksamhet på förväntad inlärning nämndes.
Studierna kunde anpassas som helheter och innehålla mera arbetslivsorientering utan att pruta på den vetenskapliga nivån.
Inom vissa ämnen ville man utvidga egenlärares uppgift till att innehålla mera kontakt och vägledning och inte bara studieplans godkännande. Man ansåg också att förändringar i kursutbud (benämningar och innehåll) gör det svårt att veta vilka kurser man skall göra och vilka man redan har gjort. Kraven på studerandena varierar kraftigt för olika kurser vilket också ansågs beklagligt. Vissa kräver alldeles för mycket och andra förvånansvärt lite. Femte årets studerande efterlyste också bättre förutsättningar att studera på ”campus” (=mera läsesalsplatser). Någon svarade också att den upplever sig har blivit väl bemött och lösningar har funnits. En annan kommentar handlade om att man upplevde sin studiesituation som krävande nu som då, men att man klarar den ändå.
Man kan i de öppna svaren se att studerande är mycket olika och att de har olika behov. Individuella skillnader kan vara svåra att i alla lägen beakta men på de punkter man kan förtydliga och enhetliga undervisningen och kursutbudet och beakta studerandes åsikter och förslag torde lösningarna för att stöda studieframgången vara lätta att finna.
4.2 Osund stress och nedstämdhet
Trots svårigheter i tolkningen har Åbo Akademi valt att upprätthålla en fråga om osund stress och nedstämdhet. Utmaningen ligger i att få rätt grupp att svara eftersom universitetsstudier i alla händelser har perioder och uppgifter som stressar studerandena. Det vi skulle vilja utreda är i vilken mån stressen övergår till en ohälsosam press. I enkäten ges följande definition i samband med frågan
”Med osund stressnivå avses situationer där stressen dominerar dina tankar och upplevs klart negativ.
Arbetsmängden känns övermäktig.”
Ensamhet och nedstämdhet har indirekt ofta effekt även på studierna.
Osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer & Osund stresskänsla p.g.a. oklara förväntningar Har du upplevt något av
följande?
1 3 5
Ja Nej Kan inte bedöma
Ja Nej Kan inte bedöma
Ja Nej Kan inte bedöma Osund stresskänsla pga.
ogjorda studieprestationer
45,5 44,4 6,6 61,3 35,8 1,5 55,8 39,8 4,4 Osund stresskänsla pga.
oklara förväntningar
27,3 59,6 6,1 41,6 48,2 8,8 35,4 54 7,1
Oönskad ensamhet 22,2 68,2 5,6 21,9 73 2,2 21,2 67,3 8
Nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA)
15,7 72,7 5,6 19 68,6 9,5 15 73,5 6,2 Nedstämdhet (orsak utanför
studiemiljön vid ÅA)
29,8 57,1 7,6 33,6 59,1 4,4 35,4 51,3 9,7 Figur 9. Har du upplevt något av följande?
Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar
Institution
1:a årets studerande 3:e årets studerande 5:e årets studerande
Ja, antal
Ja % Kan inte bedö ma
Ja, antal
Ja % Kan inte bedö ma
Ja, antal
Ja % Kan inte bedö ma
Handelshögskolan 3 6 % 2 4 7 % 1 2 5 % 0
Humanistiska fakulteten 13 24 % 2 12 21 % 3 7 18 % 6
Institutionen för informationsteknologi 0 0 % 0 5 9 % 0 2 5 % 0
Institutionen för biovetenskaper 3 6 % 2 10 18 % 1 3 8 % 0
Institutionen för kemiteknik 0 0 % 0 3 5 % 0 4 10 % 1
Institutionen för naturvetenskaper 3 6 % 1 1 2 % 1 5 13 % 0
Institutionen för psykologi och logopedi 1 2 % 0 2 4 % 1 1 3 % 0
Pedagogiska fakulteten 8 15 % 2 11 19 % 2 7 18 % 0
Rättsvetenskapliga institutionen 4 7 % 0 3 5 % 1 1 3 % 1
Socialvetenskapliga institutionen 5 9 % 1 2 4 % 1 1 3 % 0
Statsvetenskapliga institutionen 13 24 % 1 1 2 % 1 3 8 % 0
Teologiska fakulteten 1 2 % 0 3 5 % 0 4 10 % 0
Figur 10. Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar
Nästan hälften av första årets studerande och lite över hälften av femte årets studerande uppgav en osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress (61 %) pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav också i större antal att de inte nått upp till sina förväntade mål för läsåret.
Oönskad ensamhet, nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA) & nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA)
Kring 20 % i alla tre årskurser uppgav upplevelser av oönskad ensamhet. 15 % av första och femte årets studerande samt 19 % av tredje årets studeranden uppgav en känsla av nedstämdhet pga. orsak i studiemiljön vid ÅA. Kring 30 % av alla årskurser uppgav en upplevelse av nedstämdhet pga. orsak utanför studiemiljön vid ÅA (30 %, 34 % och 35 %). Av tredje och femte årets studerande uppgav kring 10 % (1/10) att de inte kunde bedöma om de upplevde osund stresskänsla pga. oklara förväntningar.
Av tredje årets studerande svarade också 10 % att de inte kunde bedöma om de upplevde nedstämdhet pga. orsak i studiemiljön inom ÅA. Av femte årets studerande uppgav i sin tur 10 % att de inte kunde bedöma känslan av oönskad ensamhet eller nedstämdhet pga. orsak utanför ÅA.
Studerandes kommentarer kring oönskad ensamhet:
Studenterna lyfter fram behovet av mera kurser där man träffar andra människor. Självstudier eller nätkurser under det första året upplevdes som negativt då man annars också är ny i stan och inte ännu hittat så mycket nya vänner. Ett sätt för ÅA att råda bot på den höga procent av första årets studerande som upplever sig ensamma (SÄTKY, 25-26 %, jfr 13 % i hela landet) skulle kunna vara att ordna kurser med närvaro och uppmuntra studerande att själva bilda studiecirklar. Att inrätta läsesalar utan datorer där man tillsammans kunde studera kunde också vara ett sätt att minska upplevelsen av oönskad ensamhet.
4.2.1 Avslutande resonemang och åtgärdsförslag
Det är glädjande att mellan 70-80 % av studerande som svarat på enkäten känner glädje av att studera.
Att finna glädje i sina studier där en viktig källa till energi och motivation. När det gäller upplevelsen av studieframgång och upplevda faktorer som gör att man inte alltid kommer dit man planerat uppstår intrycket att det är att det är tredje årets studerande som kämpar mest! De når inte i lika hög grad upp till sina förvänta målsättningar. En orsak ligger säkert i förtroendeuppdragen, men enligt öppna kommentarer påverkar också kursutbudet, inhiberade kurser samt eventuella kurser som krockar med varandra. En annan fråga som väcker tankar kring möjliga åtgärder är att nästan 20 % av första årets studerande upplever att de inte har passande studieteknik eller att de inte kan bedöma om de har rätt studieteknik för studierna. Detta är förstås väntat med tanke på att de inlett sina studier och inte ännu har hittat ”rätt sätt” att studera på inom universitetet. Första årets studerande har många nya saker att lära sig. De ska lära sig att gestalta och orientera sig i en universitetsmiljö med inslag av att hitta rätt, anmäla sig till kurser, veta vilka kurser som är bra att ta samt hur man anmäler sig till tentamen.
Därtill ska de utveckla och hitta rätt anpassad studieteknik för olika inlärningsmoment. De ska utveckla sitt kritiska och abstrakta tänkande och sin förmåga till självreglering vilket är färdigheter som behövs i universitets studier.
Som stöd för sina studier efterlyser alla tre årskurser tydligare och enhetligare strukturer för olika tillvägagångssätt i studierna. Man vill också ha klara riktlinjer och krav så man som studerande vet vad som gäller och vilka krav som finns. Man föreslår att studierna kunde anpassas som helheter, lärandemål och balansen mellan arbetsmängd och erhållna studiepoäng ses över. Närmare uppföljning av studierna kunde också stödja studiernas framskridande.
Studerandenas önskemål understryker vikten av att det finns en rekommenderad studiegång och att den är väl gjord, bl.a. så att kollisioner inte uppstår. Lika viktigt är att informationen om den
rekommenderade studiegången kommuniceras inte bara i början utan också längre in i studierna.
Eftersom studerande ofta tar kurser över institutionsgränser, kunde en målsättning vid akademin vara att alla institutioner uttrycker den rekommenderade studiegången på samma sätt och att informa- tionen också finns samlad på webben på en adress. Därtill kunde ÅA ta fram förenhetligande regler om tentamensanmälningar och -rutiner.
Studerandena önskade flera sociala tillfällen i form av kurser där man träffas, studiecirklar osv., som stöd för inlärningen och för att minska på känslan av ensamhet. Första årets studerande behöver mera hjälp med att gestalta sina studier, kurser med mera människokontakter/socialt utbyte samt riktlinjer och tydlig information, d.v.s. en tydligt rekommenderad studiegång om vilka kurser man borde ta för att kunna ta följande nivås kurser. Idealet skulle vara en färdigt planerat studieprogram åtminstone för första årets studerande. Tredje årets studerande efterlyste ändamålsenligare handledning för kandidatavhandlingen och tydligare upplägg av kandidat- och graduprocessen så att man bättre kunde gestalta hur man bäst kunde bygga upp sitt arbete.
För att underlätta att studierna skulle framskrida lyfter samtliga årskurser upp kursplaneringens brister. Man upplever ändringar i kursplaner som en stor orsak till att studierna inte framskrider i förväntad takt. Man önskar att planerade kurser skulle hållas enligt de datum man marknadsfört och inte plötsligt ändra datum. Kurser eller tentdatum på grundkurser skulle helst inte få krocka med varandra. Det vore också bra om kurser inte skulle inhiberas i sista stund då det för en del blir svårt att i så sent skede hoppa på någon annan kurs, vilket skulle förutsättas för att få ihop alla förväntade studiepoäng. Man önskade därtill jämnare kursfördelning mellan de olika perioderna under läsåret så att arbetsmängden är realistiskt genomförbar. Bättre föreläsare och modernare föreläsningsmetoder efterlystes också om ÅA i framtiden vill vara med och tävla om nya studerande.
Nästan hälften av första årets studerande och lite över hälften av femte årets studerande uppgav en osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress (61 %) pga. ogjorda studieprestationer. Ogjort arbete och att inte nå upp till sina målsättningar (egna eller utifrån ställda) förorsakar stress. Att vara stressad påverkar som känt arbets- och funktionsförmågan i negativ bemärkelse. Men vi kan försöka underlätta studerandes studiepress och stress genom att åtminstone se till att erbjuda dem enhetliga strukturer, tydliga krav, tillräckligt kursutbud och inlärningsbefrämjande undervisning. Att känna sig ensam, vilket oroande många av Akademins studerande gör, påverkar också den psykiska hälsan så att studieförmågan kan försämras.
Att öka samvaron i studieformerna är en investering eftersom man då inte enbart skulle förebygga ensamhet utan också samtidigt stödja studieförmågan.
5 STUDIERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL
Arbetet med detta avsnitt har gjorts med målet att identifiera vissa temaområden som särskilt träder fram i både det kvantitativa och det kvalitativa materialet. Materialtyperna kompletterar sålunda varandra. Detta avsnitt har en betoning på ett mera kvalitativt angreppssätt genom att materialet tolkas av författaren som också kommer att dra slutsatser i form av en sammanfattande bedömning.
Målsättningen har varit att förutom att identifiera utvecklingsområden också att komma med förslag på åtgärder för utveckling inom hela akademin.
5.1 Studiegången och undervisningen
Avsnittet med studiernas struktur och innehåll tar till först upp praktiska studiearrangemang. Största delen av första, tredje och femte årets studerande svarar att kurserna uppfyller sina lärandemål, att kursernas svårighetsgrad är lämplig, att undervisningen stöder inlärningen, att den uppmuntrar till diskussioner/argumentation samt att studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60sp/läsår.
Det sistnämnde påståendet är något lägre antal ja-svar för femteåringarnas del.
Största delen av gulnäbbarna anser att kursutbudet är tillräckligt, medan endast hälften av tredje- och under hälften av femteåringarna anser detsamma.
Något flere än hälften av gulnäbbarna anser att kurserna är välbalanserade och att studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildningen. För tredjeåringarna har procenttalet sjunkit till något färre än hälften som svarar jakande, medan antalet som svarar att de är välbalanserade igen stiger för femteåringarna.
Då det gäller de obligatoriska kurserna anser hälften av gulnäbbarna att de erbjuds tillräckligt ofta, medan cirka en fjärdedel anser att de inte gör det och en fjärdedel inte kan bedöma. Det är förståeligt att gulnäbbar inte kan bedöma påståendet, men bekymmersamt att studerande redan första året anser att obligatoriska kurser inte erbjuds tillräckligt ofta. När det gäller tredje- och femteåringarna har antalet som anser att kurserna erbjuds tillräckligt ofta stigit jämfört med gulnäbbarnas svar. Det här kan också bero på att gulnäbbarna inte ännu i tillräckligt hög grad har information om kurserna och därför anser att kurser inte erbjuds så ofta.
När det gäller sommarstudier svarar största delen av gulnäbbarna att de inte kan bedöma om det finns tillräckliga möjligheter till sommarstudier, vilket är helt förståeligt eftersom de ännu inte hunnit uppleva en sommar mellan läsår. Läget för tredje- och femteåringarna verkar ha ändrats, för av dem svarar nästan hälften att det inte finns tillräckligt med sommarstudier, medan ca en tredjedel inte kan bedöma.
Beträffande utbytesstudier anser cirka hälften av gulnäbbarna att studieplanen möjliggör utbytesstudier och andra hälften att man inte kan bedöma. För tredje- och femteåringar är läget ungefär detsamma, med undantaget av att andelen som inte kan bedöma har minskat.
När det gäller att få studiepoäng för arbetsrelaterad praktik svarar största delen av gulnäbbarna att man inte kan bedöma. Läget har något förändrats för tredjeåringarna, där hälften svarar att man får
studiepoäng och för femteåringarna har antalet ytterligare stigit. Detta är glädjande för det visar att studerande verkar ha möjlighet att få synliggjort sina ökande arbetslivsfärdigheter.
När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter:
Om studiegången 1:a årets studerande
- flera kurser kunde erbjudas första året och tillräcklig information om de alternativa kurser som kan tas redan första året
- kursutbudet kunde vara större, särskilt under första året svårt att få 60 sp - svårt att studera på distans
3:e årets studerande
- studiestrukturen borde ändras så den möjliggör studiernas framskridande i förväntad takt - kurserna borde vara mera utspridda under året, vissa perioder finns inga kurser
- huvud- och biämnets kurser går inte att studera samtidigt vilket gör att studierna fördröjs 5:e årets studerande
- studierna kunde schemaläggas så de går på fyra år i stället för fem
- gemensam struktur för ämnena och en klar bild av vad som förväntas av studerandena - svårt att få ihop 60 sp/läsår
Om undervisningen 1:a årets studerande
- undervisningen kunde vara mera varierande
- kurserna skiljer sig mycket från varandra genom att en del är inspirerande och motiverande och andra inte
- bra om man kunde få sp av arbetsrelaterad praktik
- mera föreläsningskurser och inte så många litteraturtenter
- undervisningen skulle stöda inlärningen bättre med föreläsningar, jämfört med att måsta lära sig på egen hand
- många kurser går via Öpu, vilket innebär kvälls- och veckoslutsföreläsningar, vilket inte är lyckat - snabbare takt på vissa kurser, t.ex. flera dagar i veckan under färre antal veckor
- feedback på provsvar skulle underlätta inlärningen 3:e årets studerande
- kursers innehåll borde inte överlappa varandra utan bättre samordnas för då sjunker intresset drastiskt
- mera praktiskt innehåll i kurserna
- obligatoriska kurser borde vara föreläsningskurser - ofta väldigt pressade och snabba kurser
5.2 Studiernas arbetsbörda
Största delen av alla tre årskurser anser att studiernas arbetsbörda och studietakten är lämpliga.
När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter:
Om studiernas arbetsbörda 1:a årets studerande
- kurserna har ojämn arbetsbörda och belastningen varierar åt båda hållen, 1+3 - kursernas svårighetsgrad är inte lämplig
- mängden kurslitteratur är inte alltid i proportion till antalet sp 3:e årets studerande
- studietakten i kurser ordnade av Öpu är ofta väldigt intensiva
5.3 Tentamina och bedömning
På frågan om kurserna kan avläggas på tillräckligt många alternativa sätt svarar hälften av gulnäbbarna att de inte kan bedöma, medan cirka en fjärdedel anser att det finns tillräckligt många alternativ respektive inte finns. Läget för tredjeåringarna har ändrat så att nästan hälften svarar nej på frågan om det finns tillräckligt många alternativ och antalet är ungefär lika för femteåringarnas del . Det här pekar på att det kunde vara ändamålsenligt att erbjuda en större flexibilitet för att kunna avklara kurser.
När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter:
Om tentamina och bedömning 1:a årets studerande
- flera tentamina
- tentamina borde samordnas så de inte krockar 3:e årets studerande
- få stora kurser med enorma tenter är inte lyckat 5:e årets studerande
- tydligt utskrivet vad som förväntas av studerandena för att få bra vitsord
5.4 Kursutvärdering
Bedöm hur kursutvärderingen genomförts i dina
studier, svar i % 1 3 5
Inga kurser har utvärderats (0 %) 0,5 0,7 3,5
Få kurser har utvärderats (25 %) 13,6 24,1 27,4
Ungefär hälften av kurserna har utvärderats (50 %) 16,7 24,1 31,0 Största delen av kurserna har utvärderats (75 %) 37,9 31,4 17,7 I princip alla kurser har utvärderats (90-100 %) 29,3 19,7 19,5 Figur 11. Kursutvärdering
Nästan alla vid alla årskurser svarar att lärandemålet för en kurs har presenterats i början av kursen, vilket är mycket glädjande. Beträffande de följande frågorna om fjolårets utvärdering av kursen presenterades i början av kursen, om läraren redovisade resultaten av studerandes egen grupps kursutvärdering eller för sin egen utvärdering av studerandes kurs i slutet eller efter kursen svarar de flesta nej. Svaren visar att vi vid ÅA inte systematiskt kommunicerar resultaten av utvärderingar tillbaka till de studerande, vilket är något som vi också tidigare anat oss till.
När det gäller hur kursutvärdering genomförs svarar de flesta att största delen eller nästan alla kurser har utvärderats, vilket är glädjande. För tredjeåringarnas del har skett en förskjutning mot att något över hälften av kurserna utvärderas. För femteåringarnas del har en ytterligare förskjutning skett så att ännu flera kurser har utvärderats.
De flesta studerande vid alla årskurser har stött på elektronisk utvärdering efter kursen och skriftlig utvärdering i samband med tentamen. Mera ovanliga metoder har varit elektronisk, skriftlig eller muntlig utvärdering under kurser samt diskussion i slutet av kursen. Resultatet visar sålunda att utvärdering efter kurser är rådande, med vissa undantag.
När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter:
Om kursutvärdering 1:a årets studerande
- man får en känsla av att lärarna verkligen vill utveckla kurserna genom att ha kursutvärdering 3:e årets studerande
- kursutvärderingen borde också påverka så kurserna utvecklas 5:e årets studerande
- man borde få veta resultatet av kursutvärderingar
- intressant om man skulle få ta del av en sammanställning av kursutvärderingar och att lärarna skulle presentera den
- kursutvärderingen borde vara seriös, så att man inte känner att man talar för döva öron
5.5 Nätstöd
I alla enkäterna ställdes de öppna frågorna ”I vilken typ av kurser/för vilka situationer skulle du vilja ha nätstöd (t.ex. Moodle, videoföreläsningar, möjlighet att delta i seminarier/föreläsningar på distans, e- tent)?” och ”Hurudan form av nätstöd skulle i så fall stöda ditt lärande och dina studier?”. Frågorna var inte obligatoriska. Det visade sig frågorna inte var helt väl formulerade, utan studenterna svarade i vissa fall samma sak på båda frågorna, så i sammanställningen av resultaten har svaren kombinerats.
