Alkohol
Abstinens
Behandling
Klinikens Vikblad
Alkoholberoendeboken:
•
Kramper 97-99,
•
Delirium100-101
•
Övergripande 102 – 110
•
W-K 117-118
Genetik
Det finns forskning som talar för att de som
utvecklar kramper
och/eller alkoholdelirium tillhör en genetiskt
homogen subgrupp!
Gorwood, et al 2003
Etanols påverkan på CNS
Kognitiva funktioner
Temperaturregleringen
Endokrina balansen
Medvetandegraden
Hjärnskador
Alkoholabstinens
Måttlig abstinens
Svår abstinens
Måttlig abstinens
Lätt temp.stegring
Ökad sympatikusaktivitet
Svettning
Takykardi
Grovvågig tremor
Blodtrycksstegring
Oro och ångest
Sömnproblem
Illamående och kräkningar
Svår akut abstinens
Alkoholkramper
Konfusion
Alkoholdelirium
Protraherad abstinens
Sömnproblem
Dysfori
Irritabilitet
Nedstämdhet/ensamhetskänsla
Koncentrationssvårigheter
Stresskänslighet
Uttröttbarhet
Alkohol-
kramper
Alkoholkramper
Alkoholberoende
Vid intoxikation
I begynnande abstinens
Generella kramper utan aura
Inget focus (EEG)
Alkoholkramper
Anfallstyp: Grand mal
Anfallslängd: 3½ min.
Postiktal fas: 20 min.
Urinavgång: nej
Faecesavgång: nej
Aura: nej
EEG: normalt
Möjliga orsaker till alkoholkramper
Aktivering av NMDA-receptorsystemen
Kindlingmodellen
Alkoholnivåer
Förhöjda homocysteinnivåer
Genetiska faktorer
Ålder
Sjukdomens duration
Tidigare hjärnskador
?
Kramputveckling och BAC
Dosstegring 7%
Ingen dosstegring 22%
Relativt slut 40%
Helt alkoholavbrott 31%
Diagnostik
Anamnes
Abstinensbedömning Laboratoriedata
EEG
CT/MRI
Diagnostik
Efter första anfallet görs alltid CT eller MRI
Krampanfall som utlöses >48 tim efter senaste alkoholintag: annan etiologi?
EEG – alltid färre abnormiteter än
vid andra krampetiologier
Profylax
Tidigare haft
alkoholkramper
Svår abstinens
Behandling:
Alkoholkramper
Karbamazepin bättre än bensodiazepiner
Färre krampanfall med kbz
Bensodiazepiner i abstinensfasen
Av tradition, men endast bättre än
placebo (jfr med andra adekvata farmaka)
Dark horse
Valproat bättre än
karbamazepin
Behandling
I samband med kramper ska alltid tas hänsyn till andra möjliga
komplikationer:
Vitaminer ska tillföras
Karbamazepin
Förhindrar kramper
Dämpar allmänna abstinensen
Sömngivande
Antiarytmiskt
Andra anti-epileptika fungerar också men mindre utforskade
Karbamazepin
Karbamazepin
Dag 1 till 5
K a r b a m a z e p i n
- basmedicinering Dag 1
Mixtur 400 mg som startdos
Tabl 200 mg 4-6 timmar senare
Dag 2 - 7
Tabl 200 mg morgon och kväll
Starta behandlingen omedelbart
Intoxikationsbild
Sidoeffekter
Nystagmus
Minimal ataxi
Mild intoxikation
Nystagmus, dubbelsyn
Moderat ataxi
Illamående
Intoxikation
Mentala förändringar
Allvarlig ataxi
Kräkningar
Diazepam
Loading dose administration
Fast schema
Abstinensgrad
Mot kramper:
Lägg till karbamazepin till basmedicineringen med diazepam/chlometiazol
Alkoholdelirum
Alkoholdelirium
Fluktuerande medvetandegrad Skakningar
Hallucinationer
Autonom överaktivitet
Svettningar Takykardi
Blodtrycksstegring
Grumlat medvetande Psykomotorisk oro Desorientering
Sömn-vakenhetscykeln störd Osammanhängande tal
Ökad risk för delirium
Tidigare delirium
Långvarig hög alkoholkonsumtion
Somatiska sjukdomstillstånd
Subduralhämatom
Pneumoni
Abstinenshallucinos
Svår ospecifik abstinensutveckling
Puls >120/min
Antydd vakenhetssänkning
Abstinenskramp
Farmakologisk behandling
Chlometiazol
glutamatantagonist
(skyddar cytotoxiskt)
Bensodiazepiner
loading dose administration Abstinensgrad
Hur länge ska behandlingen pågå?
Ökad risk
Medicinska och kirurgiska komplikationer
försvårar abstinensen och ökar risken för
utveckling av
alkoholdelirium
Ökad risk
Övervätskning
Infektioner
Alkoholabstinensen
Akut lindrig
Akut svår
Protraherad
Aggressiv behandling Sömnproblemen
•Kramper 97-99,
•Delirium100-101
•Övergripande 102 – 110
•W-K 117-118
