Revisionsrapport
Ensamkommande flyktingbarn
Bollnäs Kommun
David Emanuelsson Maj 2011
Ensamkommande flyktingbarn
20XX-XX-XX
Namnförtydligande Namnförtydligande
Ensamkommande flyktingbarn
Maj 2011 Bollnäs Kommun
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 1
2 Inledning 2
2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2
2.2 Metod 3
3 Mottagning av ensamkommande barn i Bollnäs 3
4 Organisation, ansvars- och befogenhetsfördelning 4
4.1 Socialtjänsten 4
4.2 Lärande och Arbete 5
4.3 Överförmyndarkontoret 6
4.4 Skola 7
5 Samverkan kring ensamkommande flyktingbarn 7
6 Mål, uppföljning och återrapportering av verksamheten 9
7 Bedömning 11
1 Sammanfattning
De senaste åren har antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökat. Till gruppen räknas barn under 18 år som kommit utan anhörig. De ensam- kommande barnen är i princip ”övergivna” barn och kommunen ansvarar för att barnen får det boende, den omvårdnad och den skolgång som de behöver. Till Bollnäs har det under de tre senaste åren kommit 41 ensamkommande barn varav 38 genom det avtal kommunen har med migrationsverket.
Syftet med granskningen är att bedöma hur ansvariga nämnder organiserar och för- delar ansvar i syfte att nå ett ändamålsenligt mottagande av de ensamkommande flyktingbarnen. Bollnäs kommuns revisorer har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning huruvida Nämnden för lärande och arbete, i samverkan med berörda nämnder, bedriver en ändamålsenlig verksamhet för de ensamkommande
flyktingbarnen?
Granskningens resultat kan sammanfattas med följande punkter:
Utifrån den information som framkommit vid genomförd granskning är vår bedömning att Bollnäs kommun generellt bedriver en ändamålsenlig verksamhet för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.
Vår bedömning är att det funnits en brist vad gäller styrning av och målsättningar för verksamheten. Berörda nämnder bör tillse att gemensamma målsättningar och uppföljningsrutiner arbetas fram. De berörda nämnderna bör vidare tillse att en utvärdering av genomförda insatser genomförs.
Vår bedömning är att samverkan kring de ensamkommande barnen idag överlag är tillfredsställande. Dock bör berörda nämnder se över kostnads- och resursfördelningen mellan berörda förvaltningar för att lösa pågående samarbetssvårigheter och öka tilliten till varandras kunskaper och
kompetenser.
Vår bedömning är att verksamhetens organisation är ändamålsenlig.
Berörda nämnder bör dock tillse att ett gott samarbetsklimat utvecklas inom alla nivåer i verksamheten så att förutsättningar finns för att en
ändamålsenlig verksamhet kan fortsätta att bedrivas.
Maj 2011
Bollnäs Kommun 2 av 12
2 Inledning
De senaste åren har antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökat. Till gruppen räknas barn under 18 år som kommit till Sverige utan anhörig.
Majoriteten av barnen är 15 till 16 år.
Ensamkommande barn är i princip ett ”övergivet” barn och sedan den 1 juli 2006 gäller en lagändring som innebär att ansvaret för de asylsökande ensamkommande barnen fördelas mellan stat och kommun. Migrationsverket svarar för prövning av barnens asylärende och för frågor som rör ekonomiskt bistånd och återvändande.
Kommunerna ansvarar för boende, omvårdnad och skolgång.
Kommunen ska så snart som möjligt efter barnets ankomst utse en god man som ska ta tillvara barnets rättigheter. I de frånvarande föräldrarnas ställe ska den gode mannen agera som både förmyndare och vårdnadshavare. De flesta av barnen har behov av särskilda insatser i skolan och alla har behov av ett ordnat och tryggt boende.
2.1 Uppdrag och revisionsfråga
Revisorerna i Bollnäs kommun har beslutat att ge PwC i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens arbete med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med granskningen är att bedöma hur ansvariga nämnder organiserar och fördelar ansvar med målsättningen att nå ett ändamålsenligt mottagande av de ensamkommande flyktingbarnen.
Revisionsfråga:
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Bedriver Nämnden för lärande och arbete, i samverkan med berörda nämnder, en ändamålsenlig verksamhet för de ensamkommande flyktingbarnen?
Kontrollmål/granskningsmål
Granskningen ska besvara följande kontrollmål/granskningsmål:
Finns aktuella och dokumenterade mål, riktlinjer och rutiner för verksamheten?
Vilka avtal och samverkansformer finns med andra parter inom verksamheten?
Finns en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning för mottagandet?
Finns det en ändamålsenlig organisation för verksamheten?
Sker regelbundna uppföljningar och utvärdering av gjorda insatser?
Återrapporteras uppnådda effekter till nämnderna och fullmäktige?
2.2 Metod
Under granskningens gång har intervjuer genomförts med ordföranden inom Socialnämnden, Nämnden för Lärande och Arbete samt med förvaltningscheferna för socialförvaltningen och Barn och Utbildningsförvaltningen. Dessutom har verksamhetschefen för Lärande och Arbete, enhetschefen för Ungdomsenheten inom socialförvaltningen och enhetschefen för enheten Ensamkommande flyktingbarn samt överförmyndaren intervjuats. Även föreståndare på ett av kommunens boenden för de aktuella barnen samt en av de socialsekreterare som arbetar med dessa barn har intervjuats.
Sammantaget har intervjuer skett med 10 personer under materialinsamlingen.
Granskning har även skett av styrdokument och material från nämnderna såsom verksamhetsplaner, årsredovisningar samt dokument på verksamhetsnivå.
Rapporten har delgetts samtliga intervjuade för faktagranskning.
3 Mottagning av ensamkommande barn i Bollnäs
Den 23 juni 2008 togs det formella beslutet i fullmäktige i Bollnäs kommun att kommunen skulle ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det skrevs ett avtal med migrationsverket att kommunen skulle ha 20 platser till förfogande för dessa barn varav minst 5 platser skulle vara för asylsökande barn. Innan beslutet fattades att kommunen skulle ta emot flyktingar genomfördes en förstudie av tjänstemän inom kommunen. Förstudien kom fram till att kommunen inte skulle ta emot ensam- kommande barn delvis på grund av risken för ökade kostnader för kommunen.
Trots slutsatserna i utredningen togs beslutet om att starta verksamheten för att ta emot ensamkommande barn. Under hösten 2008 arbetades det med att anställa personal och förbereda lokaler och verksamheten. I januari 2009 kom de första 10 barnen och de resterande 10 kom något senare på grund av att inga lokaler för boende var klara för dem. Enligt de intervjuade fanns en föreställning att verksamheten skulle vara bra för kommunen även i ett ekonomiskt perspektiv.
Avtalet med Migrationsverket har sedan förändrats till att gälla 17 platser med minst 3 förbehållna asylsökande barn. Åldersstrukturen bland barnen har i avtalet också förändrats från 13-17 år till 15-17 år på grund av att åldersskillnaden
upplevdes vara för stor bland barnen som skulle bo tillsammans.
Under tiden sedan avtalet skrevs har genomströmningen av ensamkommande flyktingbarn i Bollnäs varit relativt liten. Totalt har 38 barn mottagits varav 6 varit flickor. Av dessa 38 har 18 fått permanent uppehållstillstånd (PUT) men 10 av dessa bor fortfarande kvar i de boenden kommunen har.
Maj 2011
Bollnäs Kommun 4 av 12
Alla barn som kommit till Bollnäs har varit asylsökande. Vissa har relativt snabbt efter ankomsten till kommunen beviljats PUT medan andra fått vänta längre på besked. Det förekommer även att barn som fått avvisningsbeslut bor kvar i väntan på avvisningsdatum. Barn som inte beviljats PUT får även bo kvar i boendena under tiden de överklagar ärendet i domstol.
Under åren sedan avtalet med Migrationsverket skrevs har även Bollnäs kommun tagit emot 3 ensamkommande flyktingbarn som själv flyttat till kommunen. Dessa barn har varit asylsökande och ingår inte i avtalet med Migrationsverket samt har enligt socialtjänsten bott på Migrationsverkets asylboende. Dessa barn har utretts av socialtjänsten så snart de fått kännedom om att barnen vistas i kommunen.
4 Organisation, ansvars- och befogenhetsfördelning
Bollnäs kommun har ett ansvar att tillgodose att de ensamkommande barnen får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. När fullmäktige beslutade att Bollnäs kommun skulle ta emot ensamkommande flyktingbarn bestämdes även att verksamheten kring barnen skulle delas mellan verksamhetsområdet lärande och arbete och socialtjänsten. Lärande och arbete ansvarar för boendeverksamheten och socialtjänsten för utredningen av barnen. Det är dock socialtjänsten som har det formella ansvaret för barnen. Enligt de nationella riktlinjer som finns ska barnen placeras i HVB hem (Hem för vård eller boende). Överförmyndaren har ansvaret att skyndsamt tillse att en god man utses till barnen när de kommer.
Det har under intervjuerna framkommit att bakgrunden till beslutet att dela ansvaret för verksamheten mellan lärande och arbete samt socialtjänsten var att fullmäktige inte såg barnen som ett ärende för socialtjänsten samt att närheten till integrationsenheten och utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet ansågs vara positiv. Kommunen ville heller inte att socialtjänsten som myndighet skulle granska sig själv.
De kommunala förtroendevalda organ som idag är direkt kopplade till och har ett ansvar för insatserna till de ensamkommande barnen är:
Socialnämnden
Nämnden för lärande och arbete Överförmyndarnämnden
4.1 Socialtjänsten
Socialnämndens uppdrag och ansvar när det gäller ensamkommande flyktingbarn framgår av Socialtjänstlagen. Eftersom situationen för de ensamkommande
flyktingbarn som kommer till kommunen innebär att de saknar vårdnadshavare så
ska kommunen skyndsamt inleda och genomföra utredning. Liksom för samhällets alla andra minderåriga barn som inte kan bo hos sin vårdnadshavare är det primära uppdraget att klargöra huruvida det finns ett stödbehov som inte kan tillgodoses på annat sätt, och säkerställa att barnet får en individuellt utformad biståndsinsats. I de fall barnet har hittat egna lösningar för boende ska det utredas huruvida det enskilda hemmet eller boendet har förutsättningar att kunna ta hand om barnet.
Socialtjänsten i Bollnäs
Inom socialtjänsten i Bollnäs handläggs de ensamkommande flyktingbarnen av ungdomsenheten inom Individ och Familjeomsorgen som i sin tur är en del av socialförvaltningen. Av ungdomsenhetens 7 socialsekreterare är det 2 som arbetar med de ensamkommande barnen.
Tjänstemännen följer svensk lag i utredningarna och jobbar efter BBIC1.
Utredningsförfarandet för de ensamkommande barnen är det samma som för andra barn i behov av utredning av socialtjänsten.
Samtidigt som utredning påbörjas av barnets behov fattar enhetschefen för ungdomsenheten ett delegationsbeslut om placering på HVB-hem i avvaktan på arbetsutskottets beslut. I och med att barnen i formell mening blir placerade innebär det att socialtjänsten var sjätte månad följer upp situationen för barnen.
Det finns således en lösning på barnets behov av boende så länge det inte föreligger allvarliga brister i boendets förmåga att tillgodose barnets behov. Socialtjänsten ska utreda barnets situation inom 4 månader och de intervjuade bedömer att
utredningstiden i Bollnäs ligger väl inom den gränsen.
Det är socialtjänsten som föreslår särskild förordnad vårdnadshavare till tingsrätten när ungdomarna får PUT beviljat. Det framkommer kritik bland de intervjuade att det tar för lång tid innan den särskilt förordnade vårdnadshavaren är tillsatt. Det framkommer uppgifter om att det tar 6 – 9 månader innan det är klart. Detta motsägs dock av socialtjänsten som uppger att deras utredning som går till nämnden för beslut tar som längst 2 månader tills ett beslut är fattat i nämnden.
Tingsrätten tar sedan max 2 månader på sig att utse en särskilt förordnad vårdnadshavare. Det har dock förekommit tvister mellan socialtjänsten och överförmyndaren vad gäller vem som anses vara lämplig som särskild förordnad vårdnadshavare där fallen gått vidare till domstol. Detta har inneburit att det i något fall dröjt upp till två år innan en vårdnadshavare utsetts vilket dels påverkat barnet och dels kommunens ekonomi.
4.2 Lärande och Arbete
Verksamhetsområdet lärande och arbete som är en del i Barn och
Utbildningsförvaltningen ansvarar för verksamheten kring de ensamkommande
1 BBIC, Barnens Behov i Centrum, en evidensbaserad metod för utredning och uppföljning av barn och ungdomsärenden
Maj 2011
Bollnäs Kommun 6 av 12
flyktingbarnen. Det vill säga boende och integration i det svenska samhället samt kontakter med fritidsaktiviteter. Det är lärande och arbete som hittills svarat för att återsöka kommunens kostnader från Migrationsverket. Kommunen får ersättning från Migrationsverket för att ha boendeplatserna även om de inte är belagda.
Boendena ska uppfylla de krav som ställs på ett HVB hem samt verka för att barnen får en god vård och fostran. Boendet är uppdelat på två enheter, 9 platser i Arbrå och 8 platser i Kilafors. Kommunen har via sitt avtal med Migrationsverket en skyldighet att ha 17 platser tillgängliga för ensamkommande barn varav minst 3 platser skall finnas för asylsökande.
Inom boendeenheterna arbetar man efter målsättningen att barnen ska kunna växa upp till självständiga vuxna. Personalen på boendeenheterna upplever att
verksamheten idag fungerar överlag bra. Där det tidigare fanns samarbetssvårig- heter är det i dag ett helt annat arbetsklimat. I dag samarbetar man utifrån den gemensamt utarbetade metoden Pannotiatrappan. När verksamheten drogs igång hade inte personalen hunnit arbeta ihop sig i personalgrupperna eller tillsammans med andra till exempel socialtjänsten. Detta bidrog till att missförstånd uppstod och att kunskap om de olika verksamheternas krav eller uppdrag saknades.
4.3 Överförmyndarkontoret
Då det är ett nytt barn på väg till kommunen får Överförmyndarkontoret ett meddelande från de boenden som Bollnäs kommun har för de ensamkommande flyktingbarnen. Då det barn som anlänt är omyndig måste en god man utses i syfte att under asyltiden fungera som vårdnadshavare. Överförmyndarkontoret ansvarar för att skyndsamt tillse att en god man utses för att företräda barnet i de frågor som kommer att bli aktuella.
Att hitta en god man och utreda om den personen är passande tar enligt uppgift inte mer än 48 timmar i Bollnäs. På överförmyndarkontoret finns endast en tjänst på 100 % som har som deluppgift att arbeta med dessa frågor. För att underlätta integrationen och informationen om det svenska samhället har hittills gode män med svensk bakgrund anlitats. Det är den gode mannens uppgift att ställa barnet i kö till skolan och att vara en länk mellan barnet och övriga myndigheter.
Överförmyndarkontoret har rutiner för att säkerhetsställa att samtliga gode män får information om sitt uppdrag och vad de förväntas göra för de ensamkommande flyktingbarnen.
De intervjuade upplever att samarbetet mellan de gode männen och barnen
fungerar bra. Kontakten mellan skolan och gode männen upplevs även den fungera bra. Det har däremot inledningsvis förekommit en del konflikter mellan vissa gode män och boendet samt mellan gode män och socialtjänsten. Enligt de intervjuade är dessa konflikter överspelade förutom de tvister mellan socialtjänsten och gode män som drivits till domstol.
4.4 Skola
Skolans uppdrag gentemot de ensamkommande flyktingbarnen är att erbjuda skolgång utan dröjsmål. Ensamkomma barn och unga har samma rätt till
utbildning som alla andra barn i Sverige. Det gäller både under den tiden de söker asyl och efter att de beviljats uppehållstillstånd. Målet är att alla elever ska nå målen i skolan.
Inom skolan får man kontakt med de ensamkommande flyktingbarnen när de ställs i kö till skolan av de gode männen. De barn som ska in i grundskolan placeras då i förberedelseklass i en grundskola. Det har framkommit att barnen placerats ut i olika skolor och att de flyttats runt vid olika tillfällen vilket enligt de intervjuade inte varit bra för barnen.
Är barnet i gymnasieålder placeras det i Introduktionskurs för invandrare (IVIK) där undervisning i svenska som andra språk bedrivs med samma mål som inom svenska för invandrare (Sfi). Detta kommer att förändras då gymnasiereformen träder i kraft under sommaren 2011.
5 Samverkan kring
ensamkommande flyktingbarn
Det råder en samsyn hos dem som intervjuats om att samverkan mellan de olika parterna inom kommunen över lag fungerar bra idag. Det råder också en samsyn i att de konflikter som funnits mellan de olika ansvariga verksamheterna inom Bollnäs kommun inte i någon större omfattning påverkat de ensamkommande barnen. Dock har konflikten i vissa fall gått så långt som till Högsta Domstolen vilket inneburit att enstaka barn fått vänta i upp till 2 år innan de får sin särskilt förordnade vårdnadshavare.
Det framkommer under intervjuerna att de konflikter som förekommit i grund och botten beror på att situationen var otydlig när verksamheten drogs igång. Det saknades en gemensam bild över hur verksamheten skulle bedrivas och det
saknades kunskap och tillit om och till varandras ansvarsområden. Detta har lett till att det förekommit tvister kring kvaliteten på boendena där man har haft olika syn och kunskap om vilka krav som ställs på ett HVB hem. Det framkommer att det mellan socialtjänsten och lärande och arbete funnits olika syn på vilka behov barnen har. Socialtjänsten anser att ett HVB hem bedriver behandling och att de placerade barnen först och främst ska ha en god uppväxtmiljö, medan inom verksamhetsområdet lärande och arbete vill man arbeta mer med integration och att arbeta mer mot självständighet. Detta glapp i synen på barnen har dock minskat mycket det senaste året då månatliga arbetsmöten införts där socialsekreterare, boendeföreståndare och verksamhetschefer träffas och diskuterar arbetssätt. Denna skillnad i synsätt ledde dock till att socialtjänsten anmälde ett av boendena till länsstyrelsen för de brister de såg. Anmälan ledde dock inte till några ålägganden från varken länsstyrelsen eller socialstyrelsen.
Maj 2011
Bollnäs Kommun 8 av 12
Den konflikt som varit mellan överförmyndaren och socialtjänsten kring särskild förordnad vårdnadshavare grundar sig enligt uppgift i en skillnad i bedömningen i personers lämplighet att utses som särskild förordnad vårdnadshavare. Denna konflikt har lett till att de ensamkommande barnen indirekt har påverkats av den.
Dels har några av barnen fått vänta länge på att få en särskild förordnad vårdnadshavare utsedd och dels får de inte barnbidrag så länge de inte har en vårdnadshavare. Denna konflikt har också påverkat personalen och de gode män som varit inblandade och har gått så långt som till sjukskrivning i ett fall.
Det framkommer under intervjuerna att man på förvaltningschefsnivå inte är överens över hur kostnaderna för verksamheten ska fördelas och hanteras. Det förefaller råda en oklarhet mellan parterna om vilka kostnader som ska bokföras på vilken förvaltning. Enligt flertalet av de intervjuade beror otydligheten inom
ekonomin på att det aldrig gjordes en ordentlig fördelning av förväntade kostnader inom kommunen. Eftersom att verksamheten är uppdelad på två förvaltningar upplever de intervjuade att det saknas en transparens i vilka kostnader kommunen har och vilka pengar som återsöks från Migrationsverket. Från flera av de
intervjuade har en samordning av dessa funktioner efterfrågats och förslag på en central funktion i kommunen lyfts fram.
Inom socialtjänsten förefaller samarbetet mellan de båda socialsekreterarna fungera bra och sedan en tid tillbaka har rollerna mellan boendena och
socialtjänsten blivit tydligare. Denna bild framhålls av överförmyndarkontoret som upplever att det generella samarbetet blivit bättre sedan en tid tillbaka.
Utvecklingen i samarbetsklimat framhålls av de intervjuade till stor del bero på de arbetsgruppsmöten mellan socialtjänsten och lärande och arbete som hålls
månatligen. Vid dessa möten deltar enhetschefen för de ensamkommande flyktingbarnen inom lärande och arbete, enhetschefen för socialtjänstens
ungdomsenhet, föreståndare på boendena och socialsekreterare. Dessa möten har gett en tydligare bild av vilka krav och förväntningar som finns på verksamheten och man har fått en gemensam bild över vad som ska göras och varför. Det har också införts så kallade vuxenmöten kring de barn där det finns behov av extra samordning. Detta har gett ett mer sammanhållet arbete i förhållande till barnet i fråga och även en tydligare syn på varandras arbeten. Vid dessa möten deltar socialtjänsten, boendepersonal och gode män.
För att skapa en gemensam struktur i arbetet och samla rutiner och arbetssätt har de berörda verksamheterna under ledning av lärande och arbete tagit fram en arbetsbeskrivning som kallas Pannotiatrappan. När ett barn kommer till
kommunen beskriver Pannotiatrappan steg för steg vad som ska göras och när det ska ske. Pannotiatrappan har blivit mycket uppskattad bland de intervjuade och framhålls som ett bra stöd att hålla sig till i arbetet. Dock måste varje process anpassas efter barnets behov men de intervjuade är ändå nöjda med det stöd som trappan ger.
På initiativ från lärande och arbete inom Bollnäs kommun har också ett projekt inom Gävleborgs län startats för att påbörja ett samarbete inom området ensamkommande flyktingbarn. Nätverk har startats mellan olika
professionsgrupper i länet i syfte att stötta varandra och sprida kunskap mellan
kommunerna i länet. Man har antagit Pannotiatrappan som en del i en övergripande arbetsmodell som kallas Gävleborgsmodellen.
Samarbetet mellan boendena och skolan förefaller fungera bra när det finns behov för samverkan. Det samma gäller även för samarbetet mellan socialtjänsten och skolan. De har inget kontinuerligt samarbete utan tar kontak när behov uppstår.
6 Mål, uppföljning och återrapportering av verksamheten
Mål
Under genomförd granskning uttrycker de intervjuade att det inte finns några direkta mål som riktar sig mot målgruppen ensamkommande barn varken inom socialtjänsten eller inom överförmyndaren. Inom lärande och arbetes enhet för ensamkommande barn har man målsättningen att ge ensamkommande barn och ungdomar möjligheter och förutsättningar att fungera på jämlika levnadsvillkor i det svenska samhället. Bollnäs kommun arbetar sedan en tid med balanserade styrkort men de styrkort som granskats visar inte på några specifika mätbara mål för målgruppen.
Det framkommer i intervjuerna att det hade varit bra med en tydligare tanke om kommunens mål för de ensamkommande barnen. Det upplevs som en total avsaknad av styrning inom området och då fram för allt under de första åren. Ett uttryck som alla intervjuade lyfter fram är ”vi har byggt vägen medan vi gått på den”. Det är flera av de intervjuade som lyfter fram bristen på information om hur man bör arbeta med ensamkommande flyktingbarn från staten eller från andra kommuner. Bristen på information och styrning upplevs till stor del vara grunden till den oklara situation som fanns under verksamhetens första tid.
Uppföljning
Uppföljningen av målgruppen varierar mellan de berörda nämnderna. Inom skolan har de svårt att särskilja de ensamkommande barnen från övriga nyanlända och de särredovisas därför heller inte till nämnden.
Eftersom de ensamkommande flyktingbarnen i formell mening placeras i ett HVB hem så besitter också socialtjänsten rätten och skyldigheten att var sjätte månad följa upp hur barnet har det i hemmet. På så sätt finns en fortsatt kontakt med socialtjänsten för dessa barn. Uppföljningarna tas upp i socialnämndens arbetsutskott.
Socialtjänsten uppger att de särredovisar dessa barn både ekonomiskt och
verksamhetsmässigt till nämnden. Kostnaderna följs noga upp inom förvaltningen
Maj 2011
Bollnäs Kommun 10 av 12
då det samtidigt pågår en tvist med lärande och arbete om hur kostnaderna och eftersökningen av ekonomiska medel från Migrationsverket ska redovisas och vem som ska stå för dem.
Även inom lärande och arbete finns rutiner för uppföljning av de ensamkommande barnen. Redovisning av verksamhetens utveckling sker varje halvår till nämnden.
Det har dock enligt uppgift inte funnits några mål eller krav att arbeta mot eller följa upp mot. Ekonomin följs noga upp då de kostnader som är möjliga att eftersöka hos Migrationsverket inte får förbises.
7 Bedömning
Utifrån den information som framkommit vid genomförd granskning är vår bedömning att Bollnäs kommun generellt bedriver en ändamålsenlig verksamhet för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Nedan följer en sammanfattning av vad som framkommit inom granskningens olika områden
Finns aktuella och dokumenterade mål, riktlinjer och rutiner för verksamheten?
Vår bedömning är att det funnits en brist vad gäller styrningen av och målsättningar för verksamheten. Enligt genomförd granskning har det framkommit att det till vissa delar finns mål som rör de ensamkommande flyktingbarnen. Vår bedömning är att det kan vara av intresse att sätta fler specifika mål kring målgruppen
ensamkommande flyktingbarn då den gruppen är en relativt stor grupp i Bollnäs.
Förvaltningarna har arbetat fram Pannotiatrappan och Gävleborgsmodellen vilket ses som en styrka. Detta arbete har dock inte kommit till utifrån en politisk styrning utan från verksamheten själv. Berörda nämnder bör tillse att gemensamma
målsättningar och uppföljningsrutiner arbetas fram.
Vilka avtal och samverkansformer finns med andra parter inom verksamheten?
Vår bedömning är att samverkan kring de ensamkommande barnen idag överlag är tillfredsställande. En positiv utveckling har skett. Dock bör berörda nämnder se över kostnads- och resursfördelningen mellan berörda förvaltningar för att lösa pågående samarbetssvårigheter och öka tilliten till varandras kunskaper och kompetenser.
I flera avseenden har genomförd granskning vittnat om att kommunens verksamheter har en fungerande samverkan som innebär att de lyckas lösa de problem som uppstår kring de ensamkommande barnen. Vår bedömning är dock att det bör övervägas huruvida en mer optimerad samverkan mellan
verksamheterna skulle skapa förutsättningar för bättre kvalitet och högre effektivitet.
För att säkerhetsställa de ensamkommande barnens hälsa bör samverkan mellan kommunens verksamheter och Landstinget ses över för att tydliggöra att den sker på optimalt sätt.
Finns det en ändamålsenlig organisation för verksamheten?
Vår bedömning är att verksamhetens organisation är ändamålsenlig. Berörda nämnder bör dock tillse att ett gott samarbetsklimat utvecklas inom alla nivåer i verksamheten så att förutsättningar finns för att en ändamålsenlig verksamhet kan bedrivas.
Vår bedömning är att socialtjänsten genom sitt utredningsförfarande, i enlighet med socialtjänstlagens 11 kapitel §1, och formellt beslutsfattande om placering av
Maj 2011
Bollnäs Kommun 12 av 12
barnen i HVB skapar förutsättningar för ett rättssäkert arbetssätt och uppföljning av de ensamkommande barn som anlänt till kommunen. Socialtjänsten har även planerat för verksamheten genom att tydliggöra att ansvaret för utredningar av ensamkommande barn ligger hos uttalade handläggare.
Finns en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning för mottagandet?
Vår bedömning är att det varit en positiv utveckling vad gäller ansvars- och befogenhetsfördelningen. Dock bör de berörda nämnderna i syfte att skapa en tydligare styrning se över målsättningar, krav och kostnadsfördelning.
Sker regelbundna uppföljningar och utvärdering av gjorda insatser?
Vår bedömning är att det saknas en tillfredställande övergripande bild av verksamheten. Socialtjänsten och lärande och arbete följer upp de
ensamkommande barnen regelbundet, men det saknas en helhetsbild. Berörda nämnder bör tillse att uppföljning av verksamheten sker på ett sätt som gynnar en sammantagen bild av verksamheten. Det är av vikt att målgruppen följs upp så att rätt insatser sätts in vid rätt tidpunkter. De berörda nämnderna bör även tillse att en utvärdering av genomförda insatser genomförs.
Återrapporteras uppnådda effekter till nämnderna och fullmäktige?
Det är positivt att rapportering sker till nämnderna. Det framkommer dock att det inte förekommer någon sammantagen rapportering av målgruppen till de berörda nämnderna. Vår bedömning är att nämnderna bör tillse att en regelbunden sammantagen redovisning av verksamheten delges dem.
