Börge Andersson PRO Solveig Utter-Pertmann SPRF

Full text

(1)

PROTOKOLL

Landstingets pensionärsråd

Ledningsstaben 2011-02-23 §§ 1-8 1(6)

Maud Jonsson kl 09.00-12.00

Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping Närvarande

Ledamöter Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Claes Jönsson (VL) Landstinget

Martina Axene (KD) Landstinget Torbjörn Holmqvist (S) Landstinget Birgitta Larsson (S) Landstinget

Hans Brandow PRO

Katarina Ringholt PRO Marianne Sondered PRO Jan-Erik Löwbom SPF Iréne Carlsson SPF

Olle Ståhl SPRF

Anja Karlsson SKPF

Lars Norrbohm RPG

Ersättare Eva Cox (M) Landstinget

Marita Granath (C) Landstinget Siwe Clasén (FP) Landstinget Tord Borggren Carlsson (S) Landstinget Lotta Kalman (MP) Landstinget Maria Johansson PRO

Monica Axell PRO

Börge Andersson PRO Marianne Holmbom SPF

Bitte Kjellin SPF

Solveig Utter-Pertman SPRF Solveig Andersson SKPF

Märta Ekelund RPG

Frånvarande Siwe Clasén (FP) Landstinget Monica Axell PRO Börge Andersson PRO Solveig Utter-Pertmann SPRF

Övriga Urban Svahn Landstingets ledningsstab Mikael Svensson Landstingets ledningsstab Annsofie Sommer Chefläkare

Monica Ulriksson Landstingets ledningsstab

Maud Jonsson Landstingets ledningsstab sekreterare

(2)

Ledningsstaben

Maud Jonsson 2011-02-23 2(6)

Mötets öppnande

§ 1

Ordföranden hälsar alla varmt välkomna och förklarar mötet öppnat, varefter upprop sker.

Därefter följer val av vice ordförande.

Landstingets pensionärsråd beslutar

a t t välja Hans Brandow till vice ordförande.

Till protokolljusterare väljs också Hans Brandow.

Därefter godkänns dagordningen som sedan läggs till handlingarna.

Presentationsrunda

§ 2

De flesta ledamöter och ersättare är nya under denna mandatperiod.

Under en presentationsrunda uppger ledamöterna vad man har för förväntningar och vad man hoppas kunna påverka i sitt uppdrag i Landstingets pensionärsråd.

Överlag förväntar man sig att Landstingets pensionärsråd skall vara ett forum för öppen och konstruktiv dialog som leder till utveckling inom området. ”Vid mandatperiodens slut ska vi kunna se att vi gjort skillnad, när vi ser tillbaka.”

Vid föregående mandatperiods sista sammanträde, lämnades syn- punkter på vad som varit bra respektive mindre bra under perioden.

Dessa synpunkter kommer att tas till vara i det kommande arbetet.

Landstingets styrmodell och styrprocess – övergripande information

§ 3

Ordföranden överlämnar ordet till Urban Svahn som utförligt infor- merar om landstingets styrmodell och styrprocess.

Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet i landstinget.

Därunder lyder landstingsstyrelsen som är det förvaltande organet som har hand om frågor som produktivitet och organisationsföränd- ringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden lyder också under landstings- fullmäktige och har ansvar för att verka för en god hälsa hos befolk- ningen och en god hälso- och sjukvård för länets medborgare.

Urban informerar om de beredningar som finns under landstingssty- relsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnden och deras uppdrag.

Han beskriver också hur landstingets styrprocess/-modell ser ut – från framtagen behovsanalys/brukardialog via uppdrag och överens- kommelser/ avtal till verksamhetsplaner på flera nivåer.

Se bifogade bilder: Info till råden

(3)

Ledningsstaben

Maud Jonsson 2011-02-23 3(6)

Läkemedel

§ 4

Vad har hänt sedan apoteksreformens införande?

Innan omregleringen av apoteksreformen var Apoteket AB den enda leverantören av läkemedel. Därefter har receptfria läkemedel börjat säljas i handeln fr.o.m. hösten 2009 och sjukhusens avtal med Apo- teket är förlängt t o m 2011.

Inom öppenvårdsapoteken har det skett stora förändringar. Sedan den 11/6 2009 då regeringen beslöt att sälja receptfria läkemedel i livsmedelsaffärer har det blivit lättare att få tag i receptfria läkeme- del och kort därefter, den 1/7 2009 var det tillåtet för privata aktörer att ta sig in på marknaden.

I Sverige har vi haft ett billigt apotekssystem i förhållande till övriga länder i Europa. Vi har dock samtigt haft en förhållandevis låg till- gänglighet. T.ex. hade få apotek öppet på söndagar och kvällstid.

Omregleringen har inneburit att handelsmarginalen för apoteken höjts men också att tillgängligheten blivit bättre.

Med det tidigare monopolsystemet hade apoteken ett samkörande datorsystem vilket innebar att man enklare kunde få hjälp med att veta på vilket apotek det läkemedel man behövde fanns på lager.

Inget samordnat datasystem finns idag vilket ibland gjort det krång- ligare. Apoteken drivs nu som affärsrörelser och konkurrerar tydliga- re om kunderna.

Positivt är:

 Vi har fått fler apotek, bättre service.

 Det är lättare att få tag på receptfria läkemedel.

 De receptfria läkemedlen har ökat

 Bättre service och öppettider.

Negativt är:

 Det är svårare att veta vilken apotekskedja som har det läkemedel som man vill ha tag i.

 Svårt att veta var man skall få tag på licensläkemedel då de hanteras av olika apotekskedjor.

 Det har inte öppnats några nya glesbygdsapotek samt att öppettiderna inte har förbättrats för dessa apotek.

 När det gäller apodosdosering får man också vända sig till olika aktörer för att få tag i rätt medicin då apoteken drivs som företag.

 Apotekens information till allmänheten vad gäller perio- dens vara och vilka varor som innefattas om högkost- nadsskyddet är bristfällig.

(4)

Ledningsstaben

Maud Jonsson 2011-02-23 4(6)

Läkemedel för äldre

Enligt den senaste SBU rapporten (Statens beredning för medicinsk utvärdering) så orsakar läkemedelsbehandling ca 30 000 vårdskador om året i Sverige. Många äldre ordineras olämpliga läkemedel. Så många som 20 % av ordinationerna är biverkningar. Vilket oftast beror på felaktig ordination och en bristfällig uppföljning. Man har sett brister i medicinsk utredning och diagnostik vilket medför att det behövs en ökad kunskap inom detta område.

För att underlätta hanteringen av läkemedel har Socialstyrelsen upp- rättat en strategiplan för äldre, i vilken det ingår att man skall samar- beta med kommunen för att följa upp att rätt läkemedel ges till rätt patient.

Strategiplanen skall innehålla:

• Prioriteringar och värderingar ska vara tydliga och inbegripas i uppdrag som omfattar vård av äldre

• En heltäckande läkemedelsdokumentation som är tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient

• En tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som infor- merar varandra och samverkar.

• Ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling.

Kommunalisering av hemsjukvård

§ 5

Vid genomförandet av ädelreformen 1992 övertog kommunerna an- svaret för hemsjukvården för personer som bor i särskilt boende.

Lagstiftningen gav dock möjlighet för kommunerna och landstinget att även överföra ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende till kommunerna, om samtliga kommuner och landstinget i länet var överens om detta.

Regeringen har nu tillsatt en nationell samordnare för att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hem- sjukvården från landstinget till kommunerna. Regeringens mål är att hemsjukvården i hela landet ska övergå i kommunal regi, i första hand genom frivilliga överenskommelser och i sista hand genom lagstiftning.

En frivillig kommunalisering innebär att landstinget och kommuner- na i Östergötland kan besluta om vilken verksamhet som ska övergå i kommunal regi och vad som ska ligga kvar i landstinget.

Ärendet kommer att hanteras politiskt via Läns-SLAKO, som skapat ett arbetsutskott för detta. I juni 2011 ska en gemensam avsiktsför- klaring presenteras för den nationella samordnaren. Därefter påbör- jas det stora arbetet med genomförandeprocessen.

(5)

Ledningsstaben

Maud Jonsson 2011-02-23 5(6)

Ordföranden berättar att bland andra pensionärsorganisationerna kommer att utgöra en remissinstans i arbetet, och att man i organisa- tionerna redan nu kan informera om detta och påbörja diskussioner om definitioner, vad man tycker ska ingå i den kommunaliserade hemsjukvården etc.

Målsättningen är att en kommunalisering ska genomföras den 1 ja- nuari 2014.

Övriga frågor

§ 6

– Samordning av distriktssköterskor på Kungsgatans vård- central.

Hur ser politikerna på en samordning av distriktssköterskorna på Kungsgatans vårdcentral? Kommer sköterskorna att få utökade resor? Hur långt har planeringen kommit i denna fråga.

Landstingstyrelsen äger vårdcentralerna vilka har fattat beslut om det här. Ordföranden återkommer med mer detaljerad infor- mation i denna fråga.

– Halkskydd

Ett önskemål var att landstinget borde tänka om vad gäller halk- skydd och dela ut gratis halkskydd till vårdcentralerna. Dessa kostnader borde kunnas tas från stimulansmedlen. Det är ju i fö- rebyggande syfte och där borde det finnas pengar att spara in.

– Benskörhet

Frågan om bentäthetsprov kom upp, då det hänt att några vård- centraler nekat patienter att få remiss till bentäthetsprov.

Diskussion äger rum angående bentäthetsundersökningar och att man borde screena riskgrupper som lider av sjuklig benskörhet vilka är speciellt utsatta för osteoporos.

Vidare diskuterade ledamöterna vad man själv kan göra för att minska urkalkningen av skelettet. Man kom fram till att regel- bunden träning med vikter och promenader för att stärka skelettet och intag av kalktabletter fungerar mycket bra.

Nästa sammanträde

§ 7

Nästa sammanträde är planerat till den 18 maj, kl 09.00-12.00.

(6)

Ledningsstaben

Maud Jonsson 2011-02-23 6(6)

Mötets avslutande

§ 8

Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet av- slutat.

Vid protokollet

Maud Jonsson Justerat

Viktoria Strömberg Hans Brandow

(7)

LiÖ-US-110110

Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (LiÖ:s andel 100 %)

AB Östgötatrafiken (LiÖ:s andel 50 %)

TvNo Textilservice AB (LiÖ:s andel 49 %)

Regionförbundet Östsam1) (LiÖ:s andel 33 %)

AB Kinda Kanal (LiÖ:s andel 44 %)

Inera AB (LiÖ:s andel ca 5 %)

Stiftelsen Östergötlands Länsteater Landstingets Ömsesidiga

Försäkringsbolag (LiÖ:s andel ca 5 %)

Samordningsförbundet Östra Östergötland Stiftelsen Östergötlands

Länsmuseum Kommunalförbundet Avancerad

Strålbehandling (LiÖ:s andel 14 %)

Landstinget i Östergötland

Stiftelsen Östgötamusiken

Finspångs samordningsförbund

Motala/Vadstena samordningsförbund Mjölby- Ödeshögs- Boxholms

samordningsförbund Samordningsförbundet

Centrala Östergötland

1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet Östsams fullmäktige.

Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB

(LiÖ:s andel 100 %)

Koncernföretag (De konsoliderade är rödmarkerade) Uppdragsföretag

Ulfab Väst AB Kneippengruppen AB Carema Primärvård AB Sirius Humanum AB

Proxima Specialistvård i Motala AB Vårdcentralen Östertull AB

Medicinskt centrum i Norrköping AB

Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst AB

Motala BUP AB Redakliniken AB BUP Mjölby AB SOS Alarmering AB + ytterligare ca 200 mindre företag

Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Andra samägda företag

Dotterföretag Intresseföretag

(8)

LiÖ-US-110110

Landstingets intäkter och kostnader 2009

(9)

LiÖ-US-110110

Åldersfördelning och kostnader Östergötland 2009

Åldersfördelning och kostnader

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

00-09 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80- äldre

Patienter och KPP (antal resp kronor)

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

Totalkostnad (miljoner kronor)

Kronor per patient Antal patienter Totalkostnad

5% av patienterna står för 50 % av kostnaden

20% av patienterna står för 80 % av kostnaden

(10)

LiÖ-US-110110

Politisk organisation 2011

(11)

LiÖ-US-110110

Politisk organisation 2011

Landstingsfullmäktige

Medborgarnas företrädare valda i allmänna val och landstingets högsta beslutande organ –

101 ledamöter.

Ska i strategisk plan/treårsbudget och finansplan ange visioner, strategier, skattesats

och resursfördelning till landstingsstyrelse och nämnder.

Ska tillsätta nämnder, beredningar, utskott och

politiska samordnare.

(12)

LiÖ-US-110110

Politisk organisation 2011

Landstingsstyrelsen

Landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har

samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige – 17 ledamöter.

Ska skapa goda förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till

omvärlden och stärka landstingets utvecklingskraft.

Bevakar att verksamheten kännetecknas av god produktivitet, effektivitet och kvalitet.

Har en ”ägarroll” i beställare-utförare modellen.

(13)

LiÖ-US-110110

Politisk organisation 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Har i ett tydligt medborgarperspektiv och ansvar för att tillgodose östgötarnas behov av

hälso- och sjukvård samt tandvård – 17 ledamöter.

Ska inhämta kunskap om befolkningens behov, önskemål och synpunkter.

Prioritera mellan olika behov och genom avtal med vårdgivare ange finansiering och innehåll

för den verksamhet som ska utföras Har en ”beställarroll” i beställare-utförare

modellen

(14)

LiÖ-US-110110

Politisk strategisk styrning

Landstingsfullmäktige beslutar om…

…strategisk plan med

treårsbudget i juni

…landstingsstyrelsens och hälso- och

sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner i

oktober

…finansplan i november

…årsredovisning

i april

(15)

LiÖ-US-110110

Verksamhetens organisation 2011

2011-01-05

(16)

LiÖ-US-110110

Verksamhetens organisation 2011

2011-01-05

Landstingsdirektören

Landstingets verkställande tjänsteman och utses av landstingsstyrelsen.

Har ansvaret för den samlade produktionsorganisationen

Ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ.

Ska utfärda de landstingsövergripande policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt

landstingsstyrelsens och hälso- och

sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner

(17)

LiÖ-US-110110

Den landstingsövergripande styrningen

Landstings- styrelsen

Hälso- och sjukvårds

nämnden

Landstings- fullmäktige

Landstingsdirektören

Behovs- och verksamhets-

fokus - Verksamhetsplan

- Riktlinjer m.m

Produktions- enhet

Verksamhets- fokus -Verksamhetsplan

- Riktlinjer m.m Huvudmannen

landstinget Strategisk plan med

3-års budget Finansplan m.m

Produktions- enhet

Produktions- enhet Behovs-

fokus -Verksamhetsplan

-Uppdrag - Överenskommelser

-Avtal

Externa vårdgivare

(18)

LiÖ-US-110110

Den landstingsövergripande styrningen

Externa vårdgivare

Landstings- styrelsen

Hälso- och sjukvårds nämnden

Landstings- fullmäktige

Landstingsdirektören

Behovs- och verksamhets-

fokus

- Verksamhetsplan - Riktlinjer

m.m

Produktions- enhet

Verksamhets- fokus

-Verksamhetsplan - Riktlinjer

m.m

Huvudmannen landstinget

Strategisk plan med 3-års budget Finansplan m.m

Produktions- enhet

Produktions- enhet Behovs-

fokus

-Verksamhetsplan -Uppdrag - Överenskommelser

-Avtal

Produktionsenheterna - Årsredovisning - Delårsrapporter - Resultatdialoger - Ledningsrapporter Produktionsenheterna

- Uppföljning av överenskommelser - Resultatdialoger

Landstingsdirektören - Delårsrapporter Landstingsdirektören

- Delårsrapporter -Uppföljning av överenskommelser - Behovsanalyser

Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden - Årsredovisning

- Delårsrapport 08

Uppföljning med behovsfokus

Uppföljning med verksamhetsfokus

(19)

LiÖ-US-110110

verksamhetsplaner Processtöd

Politik

LF/LS/HSN

Omvärld

Befolkning Samverkansaktörer

Patienter

Hälso- och sjukvård

Administration

LL/LD

LD:s verksamhetsplan Resultatdialog

Riktlinjer Beställare-utförare

Överenskommelser Dialoger

Ägare-utförare Medborgardialog HSN:s beredningar

Pensionärsrådet Rådet i frågor om funktionsnedsättning

Patientnämnden

Information

”Reklamationer”

Politiska Sakkunnigstöd

”Kärn- verksamhet”

Brukare- utförare

relation

Många relationer är det…

(20)

LiÖ-US-110110

Förutsättningar vid styrning av hälso- och sjukvård

• Brett och djupt kunskapsområde

• Omfattande verksamhet (11 500 anställda, ca 10 miljarder kr)

• ”Oändlig” efterfrågan – begränsat utbud

• Känslomättat (hälsa – liv – död)

• Stark professionsstyrning

• Relativt svag statlig styrning

• Landstingspolitisk styrning – mer än företagsekonomisk hänsyn?

(21)

LiÖ-US-110110

Vad kan motverka att (politiska) mål uppfylls i praktiken?

Styrmodellen har brister - verktyget/processen

Otydlighet - vad ska genomföras?

Orealism - utopiskt

Motivation/obstruktion - vill inte

Resursbrist - ekonomi/dagsverken

Kompetensbrist – fackkunskap, ledarskap etc

Effektivitetsbrist - resursutnyttjande

Omvärldsfaktorer - konjunktur, svininfluensa

etc

(22)

LiÖ-US-110110

Den balanserade verksamhetsstyrningens perspektiv 2011

Medborgare Process Medarbetare Ekonomi

Befolkningens behov av hälso-

och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens

processer

Effekter på befolkning inkl

patienter Ekonomiska

resurser

Systematisk medborgar- och brukardialog

Personella resurser

(23)

LiÖ-US-110110

Ansvarsfördelningen mellan

landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd

Medborgare Medarbetare

Process Ekonomi Hälso- och

sjukvårdsnämnden

Landstings-

styrelsen

(24)

LiÖ-US-110110

Vi styr tillsammans!

Fullmäktige Landstings-

direktören Landstingsstyrelsen

Hälso-och sjukvårdsnämnden

Vision och strategiska mål

Framgångsfaktorer

Nyckelindikatorer

Resultatmått

(25)

LiÖ-US-110110

Vision

Bra vård och bättre hälsa

Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv

hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs.

Landstingsfullmäktiges strategiska plan 2011-2013

(26)

LiÖ-US-110110

Verksamhetsplanerna 2011

Begreppen

Strategiska målen

• Beskriver önskvärt tillstånd Framgångsfaktorerna

• Beskriver behovet av önskvärd utveckling/rörelse (kvalitativa) Nyckelindikatorerna

• Beskriver konkret målsatta utvecklingsmål (kvantitativa)

(27)

LiÖ-US-110110

Den landstingsövergripande styrningen

Bra vård och bättre hälsa

T.ex. Kunskapsbaserad och säker vård

T.ex. Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämflörelse

T.ex Andel medicinska resultat i "Öppna jämförelser som visar förbättrade resultat

T.ex

Medicinska resultat inom ortopedi jämfört med riket Andelen äldre med 10 eller fler läkemedel

Behandlingstryck av beroendeframkallande sömnmedel LF:s

vision och strategiska

mål

LD:s nyckelindikatorer

LD:s resultatmått

LD:s resultatmått LD:s nyckelindikatorer

LS + HSN:s framgångsfaktorer

LF:s vision och strategiska mål

(28)

LiÖ-US-110110

Sammanhanget

-1-

Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2011

- strategiska mål - - framgångsfaktorer -

- nyckelindikatorer -

Förslag till Dnr 2010- 39 HSN 2010-10-18

LS 2010-10-19

Vision och strategiska mål

Framgångsfaktorer

Nyckelindikatorer

Resultatmått

Strategisk plan 2011-2013

LD:s verksamhetsplan 2011

HSN:s verksamhetsplan 2011

Överenskommelse 2011

Produktionsenhetens verksamhetsplan 2011 LS verksamhetsplan 2011

(29)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

• Produktionsenheternas planering ska tydligt kopplas till

– Överenskommelsen med HSN – LD:s verksamhetsplan

• Landstingsdirektörens

nyckelindikatorer ska hantera centrala inslag i överenskommelserna

• Uppföljning av överenskommelserna sker i ökad utsträckning inom ramen för delårsrapporteringen (DÅ08 och

årsredovisning) Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav-

specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

(30)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav- specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan

• Den politiska ambitionen formulerad i form av mer långsiktiga insatsområden

• Formellt uppdrag till landstingsdirektören

• Fastställer områden för behovsanalyser.

(31)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav-

specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Behovsanalysen

En analys av befolknings- och patientbehov som identifierar behovstäckningen för en sjukdomsgrupp eller behovsgrupp. En tjänstemannaprodukt som tas fram i

projektform inkluderande olika professioner.

Bland annat belyses områden som:

• Sjukdomsbörda – förekomst - kostnader

• Patient- och anhörigupplevelser

• Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande aspekter

• Förhållande till evidens och riktlinjer

• Medicinsk kvalitet

• Tillgänglighet

(32)

LiÖ-US-110110

HSN:s verksamhetsplan 2011

• Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar

• Äldre med cancersjukdomar

• Barn och unga med

neuropsykiatriska sjukdomar/

funktionsnedsättningar

• Röst-, tal- ,språk- och sväljstörningar

Områden för behovsanalys

(33)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav- specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Uppdraget

Den politiska viljeinriktningen,

baserad bland annat på den samlade aktuella behovsanalysen.

• Uttryckt i målsättningar på generell

nivå och på sjukdomsgrupps- och

behovsgruppsnivå.

(34)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav-

specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Kravspecifikation

Den politiska ambitionen översatt till

konkreta krav till utförare (Interna och

externa).

(35)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav-

specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Överenskommelser och avtal Den politiskt beslutade

överenskommelsen mellan beställare och respektive utförare. Framtagen i en dialog baserad på uppdrag och

kravspecifikation.

Avtalen ska kunna följas upp via

mätbara mål.

(36)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav-

specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Landstingsdirektörens och

produktionsenheternas verksamhetsplaner Landstingsdirektörens verksamhetsplan

• visar hur direktören ska leva upp till de politiska verksamhetsplanerna

• innehåller krav från överenskommelserna men också krav med produktions(ägar) fokus.

Produktionsenheternas verksamhetsplaner

• visar hur enheten ska leva upp till

 landstingsdirektörens verksamhetsplan

 överenskommelsen (gäller

sjukvårdande enheter)

(37)

LiÖ-US-110110

Obligatoriska nyckelindikatorer för produktionsenheterna 2011

Medborgare - nationella vårdgarantin

- tillgänglighet på akutmottagningen - tid direkt till besök/behandling

Process - vårdhygien

- behovsanalys inför kapacitetsplanering - krav för läkemedelshantering

- krav för miljöarbete Medarbetare - utvecklingssamtal

Ekonomi - lönekostnadsutveckling

- läkemedelskostnadsutveckling

(38)

LiÖ-US-110110

En samordnad styrning

Uppdrag

Behovs- analys

Verksamhets- planer

(LD + PE)

Uppföljning

Överens- kommelser

och avtal

inkl

resurs- fördelning

Krav- specifikation

HSN:s verksamhets-

plan

Uppföljningen Till politiken

Årsredovisningen (relaterad till de politiska verksamhetsplanerna)

• Delårsrapporter (relaterad till de politiska verksamhetsplanerna)

• Uppföljning av överenskommelser Till direktören och ledningsstaben

• Årsredovisning från produktionsenheterna

• Delårsrapporter från produktionsenheterna

• Månatliga ledningsrapporter (strategiskt viktig information t.ex. ekonomi,

produktion, kvalitet, tillgänglighet)

(39)

LiÖ-US-110110

Uppföljningsstrukturen

Bredduppföljning

Medborgare Process Medarbetare

Östgötens hälsa Medicinsk kvalitet Medarbetarskap Ekonomiskt resultat Hälsofrämjande insatser Säker vård Ledarskap Ersättningssystemen

Tillgänglighet Vårdprocesser Kompetens

Likvärdig Produktivitet Delaktighet Effektivitet

Valfrihet Förbättringsarbete

Jämlik Forskning

Specifik uppföljning

- Årsredovisning - Delårsrapporter - Behovsanalyser - Uppföljning avtal - Resultatdialoger - Ledningsrapport

Mätning av tillgänglighet

Befolkningsenkät Öppna jämförelser Vårddatalager Kvalitetsregister Avvikelsesystem

Riskanalys DRG FoU bokslut

Patientenkät Delårsbokslut

KPP Medarbetarenkät

Sjukfrånvaro

Ekonomi

(40)

LiÖ-US-110110

Landstingets årsredovisning 2009

Sammanfattning

STYRKOR

1. Systematisk behovsstyrning

2. Erkänt bra (patient)säkerhetsarbete 3. God medicinsk kvalitet

4. Väl utvecklad samverkan med FK 5. Innovativ IT-utveckling

SVAGHETER

1. Bristande tillgänglighet

2. Medborgarnas förtroende kan ökas 3. Vårdprocessernas effektivitet

4. Patientens ställning inte tillräckligt stark 5. Ekonomi med begränsad handlingsfrihet 6. Resultatuppföljningen bör utvecklas

MÖJLIGHETER

1. Medicinsk utveckling – forskningens landvinningar

2. Potential i folkhälso-/hälsofrämjande arbetet 3. Potential att utveckla effektivitet och kvalitet 4. Utvecklad uppföljning

5. Mer samordnad styrning (LS-HSN)

HOT

1. (Ökande) hälsoskillnader

2. Svårparerad kostnadsutveckling 3. Vårdrelaterade infektioner

4. Tillgänglighetsproblem

5. Generationsväxling medarbetare

(41)

Läkemedel i Östergötland

Mikael Svensson

Läkemedelsgruppen

lakemedel@lio.se

Pensionärsrådet 110223

(42)

Omreglering apoteksmarknaden

• Sjukhusens läkemedelsförsörjning (LiÖ avtal med Apoteket Farmaci förlängt tom 2011)

Öppenvårdsapotek recept (uppskjutet till 1/7 2009 - på allvar våren 2010)

• Vissa receptfria i övrig handel (hösten

2009)

(43)

Utförsäljning i Östergötland

(44)
(45)
(46)

Positiva - förändringar för allmänhet

Fler apotek

Storstad – fler apotek. 3 nya apotek i Norrköping C

De vanligaste receptfria läkemedlen betydligt mer tillgängliga

• - direkt i dagligvaruhandel, på bensinmackar etc.

Bättre service/öppettider: Fler lördags

och söndagsöppna apotek. Motala har

numera ett apotek öppet alla dagar tom.

(47)

Negativa - förändringar för allmänhet

Krångligare att veta vilka läkemedel som finns var

Apotekskedjorna delar inte med sig lika enkelt/villigt

Licensläkemedel

• Som patient måste man välja apotek för uthämtning och hålla sig till denna

kedja

Bättre service/öppettider- men inte överallt

• Omregleringen ger bättre öppettider

(48)

Försörjningsmodell

(49)

Patientsäkerhet och läkemedel

Chefläkare AnnSofie Sommer

(50)

Målbild 2012

Bra vård och bättre hälsa

(51)

Patientsäkerhet

Säker läkemedelshantering

• Minska vårdrelaterade infektioner

• Säker omvårdnad

• Säkra vårdprocesser

• Säker kommunikation

• Säker Medicinsk teknik

(52)

Framgångsfaktorer

God läkemedelsdokumentation

God kunskap om läkemedel och läkemedelshantering

God kunskap om läkemedel och äldre

God kunskap om läkemedelsbehandlingen hos patienterna

Nyckelindikatorer

Andel patienter > 75 år för vilka korrekt läkemedelsavstämning utförts

Andel utskrivna med läkemedelsberättelse

Andel verksamhetsenheter som utbildar/utbildat inom området läkemedel och äldre

Andel patienter som upplever sig ha god kunskap om sin läkemedelsbehandling

Kompletterande indikatorer tillkommer i februari 2011 då SKL publicerar strategi för preventivt läkemedelsarbete

Handlingsplan

Utarbeta länsövergripande strategi för läkemedel och äldre inkl olika utvecklingsområden

Definiera vad som i Östergötland avses

med läkemedelsavstämning, läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång

Införa läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelser

Utveckla mallar för läkemedelsdokumentation samt vidareutveckla läkemedelsmodulen i Cosmic

Genomföra läkemedelssortering enligt ATC- struktur i alla läkemedelsrum

Broschyr till patienterna ”Vet du varför du tar dina läkemedel”

Utbildning i läkemedelsbehandling för äldre.

Ta fram RH check för läkemedelshantering

(53)

Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i

slutenvården i Sverige

(54)

SBU-rapport nr 193, 2009

Slutsatser i SBU rapport.

För många äldre ordineras olämpliga läkemedel (20% biverkningar)

►Felaktig ordination, bristfällig uppföljning

►Brister i medicinsk utredning och diagnostik

►Ökad kunskap behövs

(55)

SBU´s slutsatser

► ingen enskild åtgärd (t.ex läkemedelsgenomgångar) är tillräcklig

► flera samtidiga förändringar som

informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, samt utbildningsinsatser

► Vårdens organisation och ansvars-fördelning bör

anpassas och klargöras

(56)

Socialstyrelsen indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, juni 2010

• Som stöd vid förskrivning av läkemedel till äldre

• Vid olika slags lokala uppföljningar och

interventioner t.ex. läkemedelsgenomgångar för äldre i ordinärt eller särskilt boende.

• För uppföljning av förskrivningsmönster.

• Vid nationella uppföljningar och

epidemiologiska studier.

(57)

Hur arbeta inom LiÖ?

Landstingsövergripande strategiplan för läkemedel och äldre skall utarbetas

Samarbete med kommunen

(58)

Mål

Rätt läkemedel till rätt patient – ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning samt

informationsöverföring

(59)

Strategiplan

• Styrning - Prioriteringar och värderingar ska vara tydliga och inbegripas i uppdrag som omfattar vård av äldre

• Dokumentation - En heltäckande

läkemedelsdokumentation tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient

• Ansvar - En tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som informerar varandra och samverkar .

• Kvalitet - Ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling .

(60)

Hur långt har vi kommit?

Nuläge:

Inventering kommun och landsting genomfört

Projektledare rekryterad – börjat att arbeta

1mars

(61)

Figur

Updating...

Referenser

  1. Läns-SLAKO, som
Relaterade ämnen :