PROTOKOLL
Landstingets pensionärsråd
Ledningsstaben 2011-02-23 §§ 1-8 1(6)
Maud Jonsson kl 09.00-12.00
Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping Närvarande
Ledamöter Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Claes Jönsson (VL) Landstinget
Martina Axene (KD) Landstinget Torbjörn Holmqvist (S) Landstinget Birgitta Larsson (S) Landstinget
Hans Brandow PRO
Katarina Ringholt PRO Marianne Sondered PRO Jan-Erik Löwbom SPF Iréne Carlsson SPF
Olle Ståhl SPRF
Anja Karlsson SKPF
Lars Norrbohm RPG
Ersättare Eva Cox (M) Landstinget
Marita Granath (C) Landstinget Siwe Clasén (FP) Landstinget Tord Borggren Carlsson (S) Landstinget Lotta Kalman (MP) Landstinget Maria Johansson PRO
Monica Axell PRO
Börge Andersson PRO Marianne Holmbom SPF
Bitte Kjellin SPF
Solveig Utter-Pertman SPRF Solveig Andersson SKPF
Märta Ekelund RPG
Frånvarande Siwe Clasén (FP) Landstinget Monica Axell PRO Börge Andersson PRO Solveig Utter-Pertmann SPRF
Övriga Urban Svahn Landstingets ledningsstab Mikael Svensson Landstingets ledningsstab Annsofie Sommer Chefläkare
Monica Ulriksson Landstingets ledningsstab
Maud Jonsson Landstingets ledningsstab sekreterare
Ledningsstaben
Maud Jonsson 2011-02-23 2(6)
Mötets öppnande
§ 1
Ordföranden hälsar alla varmt välkomna och förklarar mötet öppnat, varefter upprop sker.
Därefter följer val av vice ordförande.
Landstingets pensionärsråd beslutar
a t t välja Hans Brandow till vice ordförande.
Till protokolljusterare väljs också Hans Brandow.
Därefter godkänns dagordningen som sedan läggs till handlingarna.
Presentationsrunda
§ 2
De flesta ledamöter och ersättare är nya under denna mandatperiod.
Under en presentationsrunda uppger ledamöterna vad man har för förväntningar och vad man hoppas kunna påverka i sitt uppdrag i Landstingets pensionärsråd.
Överlag förväntar man sig att Landstingets pensionärsråd skall vara ett forum för öppen och konstruktiv dialog som leder till utveckling inom området. ”Vid mandatperiodens slut ska vi kunna se att vi gjort skillnad, när vi ser tillbaka.”
Vid föregående mandatperiods sista sammanträde, lämnades syn- punkter på vad som varit bra respektive mindre bra under perioden.
Dessa synpunkter kommer att tas till vara i det kommande arbetet.
Landstingets styrmodell och styrprocess – övergripande information
§ 3
Ordföranden överlämnar ordet till Urban Svahn som utförligt infor- merar om landstingets styrmodell och styrprocess.
Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet i landstinget.
Därunder lyder landstingsstyrelsen som är det förvaltande organet som har hand om frågor som produktivitet och organisationsföränd- ringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden lyder också under landstings- fullmäktige och har ansvar för att verka för en god hälsa hos befolk- ningen och en god hälso- och sjukvård för länets medborgare.
Urban informerar om de beredningar som finns under landstingssty- relsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnden och deras uppdrag.
Han beskriver också hur landstingets styrprocess/-modell ser ut – från framtagen behovsanalys/brukardialog via uppdrag och överens- kommelser/ avtal till verksamhetsplaner på flera nivåer.
Se bifogade bilder: Info till råden
Ledningsstaben
Maud Jonsson 2011-02-23 3(6)
Läkemedel
§ 4
Vad har hänt sedan apoteksreformens införande?
Innan omregleringen av apoteksreformen var Apoteket AB den enda leverantören av läkemedel. Därefter har receptfria läkemedel börjat säljas i handeln fr.o.m. hösten 2009 och sjukhusens avtal med Apo- teket är förlängt t o m 2011.
Inom öppenvårdsapoteken har det skett stora förändringar. Sedan den 11/6 2009 då regeringen beslöt att sälja receptfria läkemedel i livsmedelsaffärer har det blivit lättare att få tag i receptfria läkeme- del och kort därefter, den 1/7 2009 var det tillåtet för privata aktörer att ta sig in på marknaden.
I Sverige har vi haft ett billigt apotekssystem i förhållande till övriga länder i Europa. Vi har dock samtigt haft en förhållandevis låg till- gänglighet. T.ex. hade få apotek öppet på söndagar och kvällstid.
Omregleringen har inneburit att handelsmarginalen för apoteken höjts men också att tillgängligheten blivit bättre.
Med det tidigare monopolsystemet hade apoteken ett samkörande datorsystem vilket innebar att man enklare kunde få hjälp med att veta på vilket apotek det läkemedel man behövde fanns på lager.
Inget samordnat datasystem finns idag vilket ibland gjort det krång- ligare. Apoteken drivs nu som affärsrörelser och konkurrerar tydliga- re om kunderna.
Positivt är:
Vi har fått fler apotek, bättre service.
Det är lättare att få tag på receptfria läkemedel.
De receptfria läkemedlen har ökat
Bättre service och öppettider.
Negativt är:
Det är svårare att veta vilken apotekskedja som har det läkemedel som man vill ha tag i.
Svårt att veta var man skall få tag på licensläkemedel då de hanteras av olika apotekskedjor.
Det har inte öppnats några nya glesbygdsapotek samt att öppettiderna inte har förbättrats för dessa apotek.
När det gäller apodosdosering får man också vända sig till olika aktörer för att få tag i rätt medicin då apoteken drivs som företag.
Apotekens information till allmänheten vad gäller perio- dens vara och vilka varor som innefattas om högkost- nadsskyddet är bristfällig.
Ledningsstaben
Maud Jonsson 2011-02-23 4(6)
Läkemedel för äldre
Enligt den senaste SBU rapporten (Statens beredning för medicinsk utvärdering) så orsakar läkemedelsbehandling ca 30 000 vårdskador om året i Sverige. Många äldre ordineras olämpliga läkemedel. Så många som 20 % av ordinationerna är biverkningar. Vilket oftast beror på felaktig ordination och en bristfällig uppföljning. Man har sett brister i medicinsk utredning och diagnostik vilket medför att det behövs en ökad kunskap inom detta område.
För att underlätta hanteringen av läkemedel har Socialstyrelsen upp- rättat en strategiplan för äldre, i vilken det ingår att man skall samar- beta med kommunen för att följa upp att rätt läkemedel ges till rätt patient.
Strategiplanen skall innehålla:
• Prioriteringar och värderingar ska vara tydliga och inbegripas i uppdrag som omfattar vård av äldre
• En heltäckande läkemedelsdokumentation som är tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient
• En tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som infor- merar varandra och samverkar.
• Ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling.
Kommunalisering av hemsjukvård
§ 5
Vid genomförandet av ädelreformen 1992 övertog kommunerna an- svaret för hemsjukvården för personer som bor i särskilt boende.
Lagstiftningen gav dock möjlighet för kommunerna och landstinget att även överföra ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende till kommunerna, om samtliga kommuner och landstinget i länet var överens om detta.
Regeringen har nu tillsatt en nationell samordnare för att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hem- sjukvården från landstinget till kommunerna. Regeringens mål är att hemsjukvården i hela landet ska övergå i kommunal regi, i första hand genom frivilliga överenskommelser och i sista hand genom lagstiftning.
En frivillig kommunalisering innebär att landstinget och kommuner- na i Östergötland kan besluta om vilken verksamhet som ska övergå i kommunal regi och vad som ska ligga kvar i landstinget.
Ärendet kommer att hanteras politiskt via Läns-SLAKO, som skapat ett arbetsutskott för detta. I juni 2011 ska en gemensam avsiktsför- klaring presenteras för den nationella samordnaren. Därefter påbör- jas det stora arbetet med genomförandeprocessen.
Ledningsstaben
Maud Jonsson 2011-02-23 5(6)
Ordföranden berättar att bland andra pensionärsorganisationerna kommer att utgöra en remissinstans i arbetet, och att man i organisa- tionerna redan nu kan informera om detta och påbörja diskussioner om definitioner, vad man tycker ska ingå i den kommunaliserade hemsjukvården etc.
Målsättningen är att en kommunalisering ska genomföras den 1 ja- nuari 2014.
Övriga frågor
§ 6
– Samordning av distriktssköterskor på Kungsgatans vård- central.
Hur ser politikerna på en samordning av distriktssköterskorna på Kungsgatans vårdcentral? Kommer sköterskorna att få utökade resor? Hur långt har planeringen kommit i denna fråga.
Landstingstyrelsen äger vårdcentralerna vilka har fattat beslut om det här. Ordföranden återkommer med mer detaljerad infor- mation i denna fråga.
– Halkskydd
Ett önskemål var att landstinget borde tänka om vad gäller halk- skydd och dela ut gratis halkskydd till vårdcentralerna. Dessa kostnader borde kunnas tas från stimulansmedlen. Det är ju i fö- rebyggande syfte och där borde det finnas pengar att spara in.
– Benskörhet
Frågan om bentäthetsprov kom upp, då det hänt att några vård- centraler nekat patienter att få remiss till bentäthetsprov.
Diskussion äger rum angående bentäthetsundersökningar och att man borde screena riskgrupper som lider av sjuklig benskörhet vilka är speciellt utsatta för osteoporos.
Vidare diskuterade ledamöterna vad man själv kan göra för att minska urkalkningen av skelettet. Man kom fram till att regel- bunden träning med vikter och promenader för att stärka skelettet och intag av kalktabletter fungerar mycket bra.
Nästa sammanträde
§ 7
Nästa sammanträde är planerat till den 18 maj, kl 09.00-12.00.
Ledningsstaben
Maud Jonsson 2011-02-23 6(6)
Mötets avslutande
§ 8
Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet av- slutat.
Vid protokollet
Maud Jonsson Justerat
Viktoria Strömberg Hans Brandow
LiÖ-US-110110
Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (LiÖ:s andel 100 %)
AB Östgötatrafiken (LiÖ:s andel 50 %)
TvNo Textilservice AB (LiÖ:s andel 49 %)
Regionförbundet Östsam1) (LiÖ:s andel 33 %)
AB Kinda Kanal (LiÖ:s andel 44 %)
Inera AB (LiÖ:s andel ca 5 %)
Stiftelsen Östergötlands Länsteater Landstingets Ömsesidiga
Försäkringsbolag (LiÖ:s andel ca 5 %)
Samordningsförbundet Östra Östergötland Stiftelsen Östergötlands
Länsmuseum Kommunalförbundet Avancerad
Strålbehandling (LiÖ:s andel 14 %)
Landstinget i Östergötland
Stiftelsen Östgötamusiken
Finspångs samordningsförbund
Motala/Vadstena samordningsförbund Mjölby- Ödeshögs- Boxholms
samordningsförbund Samordningsförbundet
Centrala Östergötland
1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet Östsams fullmäktige.
Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB
(LiÖ:s andel 100 %)
Koncernföretag (De konsoliderade är rödmarkerade) Uppdragsföretag
Ulfab Väst AB Kneippengruppen AB Carema Primärvård AB Sirius Humanum AB
Proxima Specialistvård i Motala AB Vårdcentralen Östertull AB
Medicinskt centrum i Norrköping AB
Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst AB
Motala BUP AB Redakliniken AB BUP Mjölby AB SOS Alarmering AB + ytterligare ca 200 mindre företag
Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Andra samägda företag
Dotterföretag Intresseföretag
LiÖ-US-110110
Landstingets intäkter och kostnader 2009
LiÖ-US-110110
Åldersfördelning och kostnader Östergötland 2009
Åldersfördelning och kostnader
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000
00-09 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80- äldre
Patienter och KPP (antal resp kronor)
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400
Totalkostnad (miljoner kronor)
Kronor per patient Antal patienter Totalkostnad
5% av patienterna står för 50 % av kostnaden
20% av patienterna står för 80 % av kostnaden
LiÖ-US-110110
Politisk organisation 2011
LiÖ-US-110110
Politisk organisation 2011
Landstingsfullmäktige
Medborgarnas företrädare valda i allmänna val och landstingets högsta beslutande organ –
101 ledamöter.
Ska i strategisk plan/treårsbudget och finansplan ange visioner, strategier, skattesats
och resursfördelning till landstingsstyrelse och nämnder.
Ska tillsätta nämnder, beredningar, utskott och
politiska samordnare.
LiÖ-US-110110
Politisk organisation 2011
Landstingsstyrelsen
Landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har
samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige – 17 ledamöter.
Ska skapa goda förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till
omvärlden och stärka landstingets utvecklingskraft.
Bevakar att verksamheten kännetecknas av god produktivitet, effektivitet och kvalitet.
Har en ”ägarroll” i beställare-utförare modellen.
LiÖ-US-110110
Politisk organisation 2011
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Har i ett tydligt medborgarperspektiv och ansvar för att tillgodose östgötarnas behov av
hälso- och sjukvård samt tandvård – 17 ledamöter.
Ska inhämta kunskap om befolkningens behov, önskemål och synpunkter.
Prioritera mellan olika behov och genom avtal med vårdgivare ange finansiering och innehåll
för den verksamhet som ska utföras Har en ”beställarroll” i beställare-utförare
modellen
LiÖ-US-110110
Politisk strategisk styrning
Landstingsfullmäktige beslutar om…
…strategisk plan med
treårsbudget i juni
…landstingsstyrelsens och hälso- och
sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner i
oktober
…finansplan i november
…årsredovisning
i april
LiÖ-US-110110
Verksamhetens organisation 2011
2011-01-05
LiÖ-US-110110
Verksamhetens organisation 2011
2011-01-05
Landstingsdirektören
Landstingets verkställande tjänsteman och utses av landstingsstyrelsen.
Har ansvaret för den samlade produktionsorganisationen
Ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ.
Ska utfärda de landstingsövergripande policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt
landstingsstyrelsens och hälso- och
sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner
LiÖ-US-110110
Den landstingsövergripande styrningen
Landstings- styrelsen
Hälso- och sjukvårds
nämnden
Landstings- fullmäktige
Landstingsdirektören
Behovs- och verksamhets-
fokus - Verksamhetsplan
- Riktlinjer m.m
Produktions- enhet
Verksamhets- fokus -Verksamhetsplan
- Riktlinjer m.m Huvudmannen
landstinget Strategisk plan med
3-års budget Finansplan m.m
Produktions- enhet
Produktions- enhet Behovs-
fokus -Verksamhetsplan
-Uppdrag - Överenskommelser
-Avtal
Externa vårdgivare
LiÖ-US-110110
Den landstingsövergripande styrningen
Externa vårdgivare
Landstings- styrelsen
Hälso- och sjukvårds nämnden
Landstings- fullmäktige
Landstingsdirektören
Behovs- och verksamhets-
fokus
- Verksamhetsplan - Riktlinjer
m.m
Produktions- enhet
Verksamhets- fokus
-Verksamhetsplan - Riktlinjer
m.m
Huvudmannen landstinget
Strategisk plan med 3-års budget Finansplan m.m
Produktions- enhet
Produktions- enhet Behovs-
fokus
-Verksamhetsplan -Uppdrag - Överenskommelser
-Avtal
Produktionsenheterna - Årsredovisning - Delårsrapporter - Resultatdialoger - Ledningsrapporter Produktionsenheterna
- Uppföljning av överenskommelser - Resultatdialoger
Landstingsdirektören - Delårsrapporter Landstingsdirektören
- Delårsrapporter -Uppföljning av överenskommelser - Behovsanalyser
Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden - Årsredovisning
- Delårsrapport 08
Uppföljning med behovsfokus
Uppföljning med verksamhetsfokus
LiÖ-US-110110
verksamhetsplaner Processtöd
Politik
LF/LS/HSN
Omvärld
Befolkning Samverkansaktörer
Patienter
Hälso- och sjukvård
Administration
LL/LD
LD:s verksamhetsplan Resultatdialog
Riktlinjer Beställare-utförare
Överenskommelser Dialoger
Ägare-utförare Medborgardialog HSN:s beredningar
Pensionärsrådet Rådet i frågor om funktionsnedsättning
Patientnämnden
Information
”Reklamationer”
Politiska Sakkunnigstöd
”Kärn- verksamhet”
Brukare- utförare
relation
Många relationer är det…
LiÖ-US-110110
Förutsättningar vid styrning av hälso- och sjukvård
• Brett och djupt kunskapsområde
• Omfattande verksamhet (11 500 anställda, ca 10 miljarder kr)
• ”Oändlig” efterfrågan – begränsat utbud
• Känslomättat (hälsa – liv – död)
• Stark professionsstyrning
• Relativt svag statlig styrning
• Landstingspolitisk styrning – mer än företagsekonomisk hänsyn?
LiÖ-US-110110
Vad kan motverka att (politiska) mål uppfylls i praktiken?
• Styrmodellen har brister - verktyget/processen
• Otydlighet - vad ska genomföras?
• Orealism - utopiskt
• Motivation/obstruktion - vill inte
• Resursbrist - ekonomi/dagsverken
• Kompetensbrist – fackkunskap, ledarskap etc
• Effektivitetsbrist - resursutnyttjande
• Omvärldsfaktorer - konjunktur, svininfluensa
etc
LiÖ-US-110110
Den balanserade verksamhetsstyrningens perspektiv 2011
Medborgare Process Medarbetare Ekonomi
Befolkningens behov av hälso-
och sjukvård
Hälso- och sjukvårdens
processer
Effekter på befolkning inkl
patienter Ekonomiska
resurser
Systematisk medborgar- och brukardialog
Personella resurser
LiÖ-US-110110
Ansvarsfördelningen mellan
landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd
Medborgare Medarbetare
Process Ekonomi Hälso- och
sjukvårdsnämnden
Landstings-
styrelsen
LiÖ-US-110110
Vi styr tillsammans!
Fullmäktige Landstings-
direktören Landstingsstyrelsen
Hälso-och sjukvårdsnämnden
Vision och strategiska mål
Framgångsfaktorer
Nyckelindikatorer
Resultatmått
LiÖ-US-110110
Vision
Bra vård och bättre hälsa
Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv
hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs.
Landstingsfullmäktiges strategiska plan 2011-2013
LiÖ-US-110110
Verksamhetsplanerna 2011
Begreppen
Strategiska målen
• Beskriver önskvärt tillstånd Framgångsfaktorerna
• Beskriver behovet av önskvärd utveckling/rörelse (kvalitativa) Nyckelindikatorerna
• Beskriver konkret målsatta utvecklingsmål (kvantitativa)
LiÖ-US-110110
Den landstingsövergripande styrningen
Bra vård och bättre hälsa
T.ex. Kunskapsbaserad och säker vård
T.ex. Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämflörelse
T.ex Andel medicinska resultat i "Öppna jämförelser som visar förbättrade resultat
T.ex
Medicinska resultat inom ortopedi jämfört med riket Andelen äldre med 10 eller fler läkemedel
Behandlingstryck av beroendeframkallande sömnmedel LF:s
vision och strategiska
mål
LD:s nyckelindikatorer
LD:s resultatmått
LD:s resultatmått LD:s nyckelindikatorer
LS + HSN:s framgångsfaktorer
LF:s vision och strategiska mål
LiÖ-US-110110
Sammanhanget
-1-
Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2011
- strategiska mål - - framgångsfaktorer -
- nyckelindikatorer -
Förslag till Dnr 2010- 39 HSN 2010-10-18
LS 2010-10-19
Vision och strategiska mål
Framgångsfaktorer
Nyckelindikatorer
Resultatmått
Strategisk plan 2011-2013
LD:s verksamhetsplan 2011
HSN:s verksamhetsplan 2011
Överenskommelse 2011
Produktionsenhetens verksamhetsplan 2011 LS verksamhetsplan 2011
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
• Produktionsenheternas planering ska tydligt kopplas till
– Överenskommelsen med HSN – LD:s verksamhetsplan
• Landstingsdirektörens
nyckelindikatorer ska hantera centrala inslag i överenskommelserna
• Uppföljning av överenskommelserna sker i ökad utsträckning inom ramen för delårsrapporteringen (DÅ08 och
årsredovisning) Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav-
specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav- specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan
• Den politiska ambitionen formulerad i form av mer långsiktiga insatsområden
• Formellt uppdrag till landstingsdirektören
• Fastställer områden för behovsanalyser.
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav-
specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Behovsanalysen
En analys av befolknings- och patientbehov som identifierar behovstäckningen för en sjukdomsgrupp eller behovsgrupp. En tjänstemannaprodukt som tas fram i
projektform inkluderande olika professioner.
Bland annat belyses områden som:
• Sjukdomsbörda – förekomst - kostnader
• Patient- och anhörigupplevelser
• Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande aspekter
• Förhållande till evidens och riktlinjer
• Medicinsk kvalitet
• Tillgänglighet
LiÖ-US-110110
HSN:s verksamhetsplan 2011
• Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar
• Äldre med cancersjukdomar
• Barn och unga med
neuropsykiatriska sjukdomar/
funktionsnedsättningar
• Röst-, tal- ,språk- och sväljstörningar
Områden för behovsanalys
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav- specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Uppdraget
Den politiska viljeinriktningen,
baserad bland annat på den samlade aktuella behovsanalysen.
• Uttryckt i målsättningar på generell
nivå och på sjukdomsgrupps- och
behovsgruppsnivå.
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav-
specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Kravspecifikation
Den politiska ambitionen översatt till
konkreta krav till utförare (Interna och
externa).
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav-
specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Överenskommelser och avtal Den politiskt beslutade
överenskommelsen mellan beställare och respektive utförare. Framtagen i en dialog baserad på uppdrag och
kravspecifikation.
Avtalen ska kunna följas upp via
mätbara mål.
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav-
specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Landstingsdirektörens och
produktionsenheternas verksamhetsplaner Landstingsdirektörens verksamhetsplan
• visar hur direktören ska leva upp till de politiska verksamhetsplanerna
• innehåller krav från överenskommelserna men också krav med produktions(ägar) fokus.
Produktionsenheternas verksamhetsplaner
• visar hur enheten ska leva upp till
landstingsdirektörens verksamhetsplan
överenskommelsen (gäller
sjukvårdande enheter)
LiÖ-US-110110
Obligatoriska nyckelindikatorer för produktionsenheterna 2011
Medborgare - nationella vårdgarantin
- tillgänglighet på akutmottagningen - tid direkt till besök/behandling
Process - vårdhygien
- behovsanalys inför kapacitetsplanering - krav för läkemedelshantering
- krav för miljöarbete Medarbetare - utvecklingssamtal
Ekonomi - lönekostnadsutveckling
- läkemedelskostnadsutveckling
LiÖ-US-110110
En samordnad styrning
Uppdrag
Behovs- analys
Verksamhets- planer
(LD + PE)
Uppföljning
Överens- kommelser
och avtal
inkl
resurs- fördelning
Krav- specifikation
HSN:s verksamhets-
plan
Uppföljningen Till politiken
Årsredovisningen (relaterad till de politiska verksamhetsplanerna)
• Delårsrapporter (relaterad till de politiska verksamhetsplanerna)
• Uppföljning av överenskommelser Till direktören och ledningsstaben
• Årsredovisning från produktionsenheterna
• Delårsrapporter från produktionsenheterna
• Månatliga ledningsrapporter (strategiskt viktig information t.ex. ekonomi,
produktion, kvalitet, tillgänglighet)
LiÖ-US-110110
Uppföljningsstrukturen
Bredduppföljning
Medborgare Process Medarbetare
Östgötens hälsa Medicinsk kvalitet Medarbetarskap Ekonomiskt resultat Hälsofrämjande insatser Säker vård Ledarskap Ersättningssystemen
Tillgänglighet Vårdprocesser Kompetens
Likvärdig Produktivitet Delaktighet Effektivitet
Valfrihet Förbättringsarbete
Jämlik Forskning
Specifik uppföljning
- Årsredovisning - Delårsrapporter - Behovsanalyser - Uppföljning avtal - Resultatdialoger - Ledningsrapport
Mätning av tillgänglighet
Befolkningsenkät Öppna jämförelser Vårddatalager Kvalitetsregister Avvikelsesystem
Riskanalys DRG FoU bokslut
Patientenkät Delårsbokslut
KPP Medarbetarenkät
Sjukfrånvaro
Ekonomi
LiÖ-US-110110
Landstingets årsredovisning 2009
Sammanfattning
STYRKOR
1. Systematisk behovsstyrning
2. Erkänt bra (patient)säkerhetsarbete 3. God medicinsk kvalitet
4. Väl utvecklad samverkan med FK 5. Innovativ IT-utveckling
SVAGHETER
1. Bristande tillgänglighet
2. Medborgarnas förtroende kan ökas 3. Vårdprocessernas effektivitet
4. Patientens ställning inte tillräckligt stark 5. Ekonomi med begränsad handlingsfrihet 6. Resultatuppföljningen bör utvecklas
MÖJLIGHETER
1. Medicinsk utveckling – forskningens landvinningar
2. Potential i folkhälso-/hälsofrämjande arbetet 3. Potential att utveckla effektivitet och kvalitet 4. Utvecklad uppföljning
5. Mer samordnad styrning (LS-HSN)
HOT
1. (Ökande) hälsoskillnader
2. Svårparerad kostnadsutveckling 3. Vårdrelaterade infektioner
4. Tillgänglighetsproblem
5. Generationsväxling medarbetare
Läkemedel i Östergötland
Mikael Svensson
Läkemedelsgruppen
lakemedel@lio.se
Pensionärsrådet 110223
Omreglering apoteksmarknaden
• Sjukhusens läkemedelsförsörjning (LiÖ avtal med Apoteket Farmaci förlängt tom 2011)
• Öppenvårdsapotek recept (uppskjutet till 1/7 2009 - på allvar våren 2010)
• Vissa receptfria i övrig handel (hösten
2009)
Utförsäljning i Östergötland
Positiva - förändringar för allmänhet
• Fler apotek
Storstad – fler apotek. 3 nya apotek i Norrköping C
• De vanligaste receptfria läkemedlen betydligt mer tillgängliga
• - direkt i dagligvaruhandel, på bensinmackar etc.
• Bättre service/öppettider: Fler lördags
och söndagsöppna apotek. Motala har
numera ett apotek öppet alla dagar tom.
Negativa - förändringar för allmänhet
• Krångligare att veta vilka läkemedel som finns var
Apotekskedjorna delar inte med sig lika enkelt/villigt
• Licensläkemedel
• Som patient måste man välja apotek för uthämtning och hålla sig till denna
kedja
• Bättre service/öppettider- men inte överallt
• Omregleringen ger bättre öppettider
Försörjningsmodell
Patientsäkerhet och läkemedel
Chefläkare AnnSofie Sommer
Målbild 2012
Bra vård och bättre hälsa
Patientsäkerhet
• Säker läkemedelshantering
• Minska vårdrelaterade infektioner
• Säker omvårdnad
• Säkra vårdprocesser
• Säker kommunikation
• Säker Medicinsk teknik
Framgångsfaktorer
God läkemedelsdokumentation
God kunskap om läkemedel och läkemedelshantering
God kunskap om läkemedel och äldre
God kunskap om läkemedelsbehandlingen hos patienterna
Nyckelindikatorer
Andel patienter > 75 år för vilka korrekt läkemedelsavstämning utförts
Andel utskrivna med läkemedelsberättelse
Andel verksamhetsenheter som utbildar/utbildat inom området läkemedel och äldre
Andel patienter som upplever sig ha god kunskap om sin läkemedelsbehandling
Kompletterande indikatorer tillkommer i februari 2011 då SKL publicerar strategi för preventivt läkemedelsarbete
Handlingsplan
Utarbeta länsövergripande strategi för läkemedel och äldre inkl olika utvecklingsområden
Definiera vad som i Östergötland avses
med läkemedelsavstämning, läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång
Införa läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelser
Utveckla mallar för läkemedelsdokumentation samt vidareutveckla läkemedelsmodulen i Cosmic
Genomföra läkemedelssortering enligt ATC- struktur i alla läkemedelsrum
Broschyr till patienterna ”Vet du varför du tar dina läkemedel”
Utbildning i läkemedelsbehandling för äldre.
Ta fram RH check för läkemedelshantering
