Till stora utskottet. ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

Full text

(1)

ARBETSLIVS- OCH

JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd

Statsrådets skrivelse med anledning av ett för- slag till Europaparlamentets och rådets direk- tiv (ändring av arbetstidsdirektivet)

Till stora utskottet

INLEDNING

Remiss

Riksdagens talman sände den 9 november 2004 statsrådets skrivelse med anledning av ett för- slag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ändring av arbetstidsdirektivet) (U 58/2004 rd) till stora utskottet för beredning och bestämde samtidigt att arbetslivs- och jämställdhetsutskot- tet ska lämna utlåtande till stora utskottet.

Sakkunniga Utskottet har hört

- regeringsråd Esa Lonka, arbetsministeriet - jurist Katja Lehto-Komulainen, Finlands

Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

- ombudsman Jesper Eiskonen, Tjänstemanna- centralorganisationen FTFC rf

- jurist Minna Helle, Akava r.f.

- ombudsman Jyrki Hollmén, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT

- direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Fin- land rf.

Samband med andra handlingar

Den föreliggande ändringen av arbetstidsdirekti- vet har tidigare behandlats i utskottet utifrån statsrådets utredning (E 23/2004 rd). Utskottet har lämnat utlåtandena AjUU 3/2004 rd och AjUU 13/2004 rd om utredningen.

SKRIVELSEN

Förslaget

Artikel 2 i direktivet föreslås bli kompletterad med en definition av begreppet jourtid som den tid då arbetstagaren är tillgänglig för arbetsgiva- ren på arbetsplatsen och vid behov kan kallas till arbete. En definition av begreppet inaktiv del av jourtid införs samtidigt. Under inaktiv del av jourtid utför arbetstagaren inget arbete, men be- finner sig på arbetsplatsen och är tillgänglig för arbetsgivaren.

Inaktiv del av jourtid räknas till arbetstiden, om inte något annat bestäms i den nationella lag- stiftningen eller kollektivavtal. Det arbete som utförs under jourtiden räknas alltid i sin helhet till arbetstiden.

Enligt artikel 16 i förslaget får utjämningspe- rioden för den längsta veckoarbetstiden inte vara längre än fyra månader. Men genom lag får en medlemsstat av tekniska eller objektiva skäl för att organisera arbetet förlänga utjämningsperio- den till 12 månader med hänsyn till arbetstagar-

(2)

nas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, om inte något annat följer av att de behöriga arbetsmark- nadsparterna hörs i saken och dialogen mellan dem främjas.

Artikel 17 föreslås bli ändrad så till vida att den tidigare texten "under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompen- sationsledighet" ersätts med "under förutsätt- ning att de berörda arbetstagarna ges motsvaran- de kompensationsledighet inom rimlig tid som inte får överstiga 72 timmar".

Medlemsstaterna ska kunna genomföra åtgär- der på nationell nivå för att tillämpa ett individu- ellt undantag från 48-timmarsregeln (opt-out).

Arbetsgivaren får inte be om arbetstagarens samtycke när arbetsavtalet undertecknas och ar- betstagaren kan när som helst återta sitt sam- tycke. Individuell opt-out bekräftas i kollektiv- avtal eller överenskommelser mellan arbets- marknadens parter inom en bransch eller på en arbetsplats. En enskild arbetstagare kan komma överens om opt-out direkt med sin arbetsgivare, om det enligt nationell lagstiftning eller praxis inte är möjligt att göra det i kollektivavtal. Avta- let mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska ingås skriftligt och det gäller högst ett år i sän- der. Om arbetstagaren inte vill ingå ett avtal får han eller hon inte utsättas för negativa följder.

Arbetstagaren får inte arbeta mer än 65 timmar under någon enskild vecka, om inte kollektivav- talet eller något annat avtal mellan arbetsmark- nadens parter tillåter det. Arbetsgivaren ska föra bok över utförda arbetstimmar och de arbetsta- gare som omfattas av systemet. De myndigheter som utövar tillsyn över systemet kan i förekom- mande fall begränsa tillämpningen av systemet.

Kommissionen ska rapportera till Europapar- lamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om opt-out-systemet inom fem år efter att direktivet har trätt i kraft.

Statsrådets ståndpunkt

Finland godkänner förslagets syfte att lösa pro- blemen med beräkningen av jourtid som arbets- tid i synnerhet när det gäller läkare. Finland god- känner definitionerna av begreppen jourtid och inaktiv del av jourtid. Inaktiv del av jourtid bör dock räknas till arbetstiden, om inte något annat bestäms i den nationella lagstiftningen eller kol- lektivavtal. För att direktivet ska kunna genom- föras kan Finland godkänna kommissionens för- slag längre fram, förutsatt att vår lagstiftning inte behöver ändras.

Finland understöder bestämmelserna i det gällande arbetstidsdirektivet, dvs. om en utjäm- ningsperiod på fyra månader som vid behov kan förlängas till ett år genom kollektivavtal. För att direktivet ska genomföras kan Finland godkän- na utjämningsperioden i förslaget.

Finland har som mål att bevara flexibiliteten när det gäller den tid inom vilken kompensa- tionsledighet som ersätter förkortad dygnsvila måste ges. Saken bör kunna regleras nationellt.

Om tiden för kompensationsledigheten måste regleras noggrannare än i det gällande direktivet eftersträvar Finland ett flexibelt system som till- låter undantag från tidsgränsen nationellt, t.ex.

genom kollektivavtal. Den föreslagna tidsgrän- sen på 72 timmar är för kort i Finland och Fin- land motsätter sig den.

Finland förhåller sig i princip ytterst kritiskt till systemet med opt-out. Men det är inte uteslu- tet att Finland intar en positiv attityd till en mycket begränsad användning av opt-out även om vi inte själv utnyttjar denna möjlighet, om det för att medlemsländerna ska nå en gemen- sam ståndpunkt krävs att systemet tas in i direk- tivet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet har tidigare i år tagit ställning (AjUU 3/2004 rd och AjUU 13/2004 rd) till de föreslag-

na ändringarna i arbetstidsdirektivet utifrån statsrådets utredning (E 23/2004 rd). Det uppre- par sina ståndpunkter i utlåtandena.

(3)

Utskottet har i sina utlåtanden framhållit att arbetstidsdirektivet är ett av de mest centrala EU-rättsakterna om arbetslivet. Direktivet finns till för att skydda arbetstagarna mot oskäligt långa arbetsdagar genom att det fastställer en viss miniminivå som ska följas inom hela unio- nen. Det handlar också om att skapa jämlika konkurrensvillkor så att inget EU-land tillskan- sa sig konkurrensfördelar på bekostnad av ar- betstagarnas hälsa och säkerhet.

Enligt det föreslagna direktivet ska det nuva- rande opt-out-systemet bibehållas, men tillämp- ningen kommer att inskränkas genom villkor bl.a. för att ingå avtal, avtals giltighet och tillsy- nen över avtal. I sitt utlåtande (AjUU 3/2004 rd) ställer sig utskottet avvisande till opt-out-syste- met och anser att möjligheten att införa det bör slopas, på det sätt som Europaparlamentet krä- ver. Utskottet upprepar denna sin principiella syn. Arbetarskyddet handlar om att skydda den svagare parten och i princip kan arbetstagarens samtycke inte tillmätas en avgörande betydelse.

Också om opt-out-systemet inskränks enligt di- rektivförslaget försämrar det skyddet för arbets- tagarna.

Regeringens syn är att Finland överväger att ställa sig positivt till en mycket begränsad till- lämpning av opt-out, om medlemsstaternas ge- mensamma ståndpunkt kräver att systemet tas in i direktivet. Utskottet understryker att Finland fortfarande primärt bör arbeta för att eliminera systemet fram till 2007, som Europaparlamentet kräver. Men med hänsyn till att direktivet i sin nuvarande form möjliggör en obegränsad till- lämpning av opt-out-systemet inte bara i Storbri- tannien utan också i de nya medlemsstaterna, håller utskottet det för fullt möjligt att Finland går med på att ett striktare begränsat system får stå kvar i direktivet, om det inte går att få det eli- minerat ens med en längre övergångstid. Om opt-out-systemet fortfarande inkluderas i direk- tivet är det viktigt att kommissionen noga beva- kar i hur stor omfattning det tillämpas och vilka konsekvenserna är och att den skyndsamt vidtar åtgärder om det ser ut att tillämpningen i ett land skapar ett tryck på att införa det också i andra

länder och därmed äventyrar syftet med hela ar- betstidsdirektivet.

Enligt förslaget ska direktivet kompletteras med två definitioner av begreppet jourtid. Med jourtid avses den tid då arbetstagaren är tillgäng- lig för arbetsgivaren på arbetsplatsen och vid be- hov kan kallas till arbete. Under inaktiv del av jourtid utför arbetstagaren inget arbete, men han eller hon befinner sig på arbetsplatsen och är vid behov tillgänglig för arbetsgivaren. Finland god- känner definitionerna på jourtid och inaktiv del av jourtid.

Utskottet upprepar sin tidigare ståndpunkt att en omdefiniering av begreppet arbetstid inte får omintetgöra principen i EG-domstolens domar att jour på arbetsplatsen i linje med domstolens syn räknas som arbetstid. Det noterar att de nya definitionerna av jourtid är oklara och tolkbara och kan resultera i oförutsedda tolkningar. De har ingen koppling till läkarnas jourer utan är allmänna och kan i förlängningen bli tillämpliga inom vilken bransch som helst. I den form de nya definitionerna har i förslaget kan de försämra ar- betstagarnas villkor när det gäller lön eller ar- betstid. Utskottet menar att Finland inte bör god- känna de nya definitionerna av begreppet jour- tid utan vid förhandlingarna arbeta för att pro- blemen med jourer blir lösta genom kollektivav- tal eller genom lagstiftning i de länder där kol- lektivavtal inte tillämpas.

Vad gäller de övriga förslagen i direktivet har utskottet inga kommentarer till regeringens ståndpunkt. Arbetstidsdirektivet är ett minimidi- rektiv som till skydd för arbetstagarna tillåter nationella regler som går längre än direktivet.

Enligt utredning kräver direktivet inga följdänd- ringar i finsk lagstiftning förutsatt att bestäm- melsen om kompensationsledighet ändras på det sätt som regeringen föreslår.

Inom Europeiska unionen har det i många sammanhang uttalats farhågor för tillgången till arbetskraft med hänsyn till den åldrande befolk- ningen och understrukits att arbetstagarnas ar- betsmotivation och arbetsförmåga måste tillses för att pensioneringen ska kunna skjutas fram.

Utskottet framhåller att arbetstidsdirektivet och bestämmelserna om längsta arbetstider och ga-

(4)

rantierna om tillräckligt långa vilotider är helt avgörande för att värna arbetstagarnas hälsa och göra det möjligt att höja pensionsåldern.

Utlåtande

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anför att utskottet omfattar statsrådets stånd- punkt med anmärkningarna ovan.

Helsingfors den 24 november 2004

I den avgörande behandlingen deltog ordf. Jukka Gustafsson /sd vordf. Anne Holmlund /saml medl. Sari Essayah /kd

Anneli Kiljunen /sd Esa Lahtela /sd

Riikka Moilanen-Savolainen /cent Markus Mustajärvi /vänst

Terhi Peltokorpi /cent Leena Rauhala /kd Paula Risikko /saml Tero Rönni /sd

Kimmo Tiilikainen /cent Jaana Ylä-Mononen /cent.

Sekreterare var

utskottsråd Ritva Bäckström.

(5)

AVVIKANDE MENING

Motivering

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har två gånger tidigare under 2004 ställt sig mycket kri- tiskt till förslaget i sina utlåtanden (AjUU 3/2004 rd och AjUU 13/2004 rd). Det har poäng- terat att lagstiftningen om arbetstider ska utgå från skydd och säkerhet för arbetstagarnas. Ock- så om opt-out-systemet inte innebär direkta för- ändringar i finländsk praxis kan det om det till- lämpas i våra konkurrentländer leda till konkur- renssnedvridningar och skapa ett tryck på att ändra praxis längre fram i sådana länder som för tillfället inte godkänner det. Regeringens syn är inte motiverad av den anledningen heller att Eu-

ropaparlamentet har krävt att systemet ska stry- kas i direktivet.

Inte heller de två nya definitionerna mellan arbetstid och fritid — alltså jourtid och inaktiv del av jourtid — är helt problemfria. Regeringen ställer sig bakom förslaget, trots att det helt sä- kert leder till tolkningstvister och fördunklar en entydig tolkning av arbetstid och fritid. Den nu- varande definitionen av arbetstid och fritid bör inte ändras.

Förslaget

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att direktivförslaget förkastas.

Helsingfors den 24 november 2004

Markus Mustajärvi /vänst Leena Rauhala /kd

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :