Handbok för Hälsoval Gävleborg
Krav och förutsättningar
Dnr LS 2012/554
2014
1 Hälsoval Gävleborg ... 5
1.1. Inledning och bakgrund ... 5
1.2. Värdegrund för Hälsoval Gävleborg ... 5
1.3. Hälsovalskontoret ... 5
1.4. Ständiga förbättringar ... 5
2. Beskrivning av uppdraget... 6
2.1. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ... 6
2.2. Mottagningsverksamhet ... 6
2.3. Hembesök ... 7
2.4. Rehabilitering inom öppenvård ... 7
2.5. Psykosocial kompetens ... 7
2.6. Läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården ... 8
2.7. Jour och beredskap ... 8
2.8. Medicinsk fotvård ... 8
2.9. Samverkan och vårdplanering ... 8
2.10. Läkemedel ... 9
2.11. Hjälpmedel, förbrukningsmateriel och sjukvårdsmateriel ... 9
2.12. Medicinsk service ... 9
2.13. Verksamhetsförlagd utbildning ... 10
2.13.1. AT-Läkare ... 10
2.13.2. ST-Läkare ... 10
2.13.3. Studenter och elever ... 10
2.14. Fortbildning ... 10
2.15. Deltagande i utvecklingsarbete... 10
2.16. Forskning och Utveckling ... 11
2.17. Smittskydd ... 11
2.18. Kris och katastrofberedskap ... 11
3. Tilläggsuppdrag ... 12
3.1. Möjliga tilläggsuppdrag att söka ... 12
3.2. Landstingövergripande ej sökbara uppdrag ... 12
4. Allmänna villkor ... 12
4.1. Lagar, förordningar, policy, direktiv och rutiner ... 12
4.2. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ... 12
4.3. Lokaler och fysisk tillgänglighet ... 12
4.4. Tillgänglighet till rådgivning och besök ... 13
4.5. Bemanning och kompetens ... 13
4.6. Kontinuitet ... 14
4.7. Samverkansområde ... 14
4.8. Samverkansplan ... 14
4.9. Närområde ... 15
4.10. Journalhantering ... 15
4.11. Miljö ... 15
4.12. Tolk ... 15
4.13. Sjukresor ... 15
4.14. Patientnämnd ... 15
4.15. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag och Personskadereglering AB (LÖF/PSR) ... 16
4.16. Anmälan enligt Lex Maria ... 16
4.17. Meddelarfrihet ... 16
4.18. Kollektivavtal ... 16
4.19. Sekretess, tystnadsplikt ... 16
4.20. Allmänhetens möjlighet till insyn ... 16
4.21. Information och marknadsföring ... 17
5. Planerad utveckling av Hälsoval Gävleborg ... 17
5.1. Samverkansdokument ... 17
5.2. Hjälpmedel ... 17
5.3. Förebyggande arbete ... 17
5.4. Sammanhållen vård ... 18
6. Invånarens val av hälsocentraler och vårdkontakt... 18
6.1. Allmänt ... 18
6.2. Beskrivning av listningssystemet ... 18
6.3. Hälsocentralens ansvar ... 19
6.4. Landstingets ansvar ... 19
6.5. Gränssnitt ... 19
7. Ersättningsmodell och kostnadsansvar ... 19
7.1. Ersättningsmodell för hälsocentralernas basuppdrag ... 19
7.2. Leverantörernas kostnadsansvar ... 20
7.3. Ersättningens omfattning ... 20
7.4. Ersättningens fördelning för basuppdraget... 21
7.5. Åldersviktad vårdpeng ... 21
7.6. Läkemedelsviktad poäng, läkemedelskostnad och Apodos ... 21
7.7. Täckningsgrad läkemedelsförskrivning ... 22
7.8. Socioekonomisk vårdpeng ... 22
7.9. ACG (Adjusted Clinical Groups) ... 22
7.10. Geografisk ersättning ... 22
7.11. Ersättning för täckningsgrad ... 23
7.12. Ersättning för besök där tolk har använts ... 23
7.13. Målrelaterad ersättning ... 23
7.14. Patientavgifter ... 24
7.15. Enstaka besök hos andra vårdgivare ... 24
7.16. Ersättning för kommunalt finansierade särskilda boenden ... 25
7.17. Ersättning för tilläggsuppdrag BVC ... 25
7.18. Ekonomiska sanktioner ... 26
8. Uppföljning ... 27
8.1. Syfte ... 27
8.2. Underlag och metod ... 27
8.3. Syfte med den målrelaterade ersättningen ... 28
8.4. Dialog och återkoppling ... 29
9. IT ... 29
9.1. Syfte ... 29
9.2. Övergripande krav ... 30
9.3. Teknik och IT/Informationssäkerhet ... 31
9.4. Tillhandahållna IT-produkter (tjänstekatalog) ... 31
9.5. Gränssnitt ... 31
10. Godkännandeprocessen ... 32
10.1. Ansökan ... 32
10.2. Ansökningshandlingar ... 32
10.3. Ändringar i Handboken ... 32
10.4. Kontroll och eventuell uteslutning av leverantör ... 32
10.5. Kontroll av registrering ... 33
10.6. Kvalificerande krav ... 33
10.7. Ekonomisk stabilitet ... 34
10.8. Företag under bildande ... 34
10.9. Myndighetskrav ... 34
10.10. Ansökan ... 34
10.11. Förutsättningar för godkännande ... 34
10.12. Meddelande om godkännande ... 34
10.13. Överprövning ... 34
10.14. Revidering av närområden och genomslag av ny geografisk tilldelning av icke aktivt listade invånare ... 35
10.15. Godkännandets giltighet ... 35
10.16. Verifiering av hälsocentral ... 35
10.17. Vid hälsocentrals upphörande ... 35
11. Mall för ansökan om godkännande för Hälsoval Gävleborg ... 36
12. Avtalsmall ... 37
12.1. Avtalsomfattning ... 37
12.2. Avtalsparter ... 37
12.3. Avtalstid ... 37
12.4. Avtalsomfattning ... 37
12.5. Betalningsvillkor ... 37
12.6. Dröjsmålsränta ... 38
12.7. Försäkring ... 38
12.8. Arbetsgivaransvar ... 38
12.9. Underleverantör ... 38
12.10. Överlåtelse av avtal ... 38
12.11. Omförhandling ... 38
12.12. Ägarbyte ... 38
12.13. Handlingars inbördes ordning ... 39
12.14. Force majeure ... 39
12.15. Bestämmelses ogiltighet ... 39
12.16. Avstående ... 39
12.17. Hävning/Förtida upphörande ... 40
12.18. Förtida inlösen av avtal inom Hälsoval Gävleborg ... 41
12.19. Vid avtalets upphörande ... 41
12.20. Tvist ... 42
12.21. Underskrift av avtal ... 42
1 Hälsoval Gävleborg 1.1. Inledning och bakgrund
Enligt riksdagsbeslut är landstingen skyldiga att införa vårdvalssystem för primärvården. Den 1 januari 2010 infördes Hälsoval Gävleborg som ger länets invånare möjlighet att välja mellan olika hälsocentraler i primärvården. Hälsoval Gävleborg ger leverantörer av primärvård som uppfyller landstingets krav på hälsocentraler rätt att etablera sig fritt inom länet efter genomgången godkännandeprocess.
Basuppdraget för hälsocentralerna och ersättningen för detta är lika för alla hälsocentraler oavsett om de är i offentlig eller privat regi. Vårdpengen till hälsocentralerna följer invånarens val av hälsocentral. Landstinget har en skyldighet att informera befolkningen om alla
hälsocentraler som finns i Hälsoval Gävleborg oavsett driftsform.
En bärande idé för landstingets vårdvalsmodell är att invånaren väljer hälsocentral och att denna hälsocentral sedan är förstahandsvalet för vård och behandling. Hälsocentralen svarar sedan för detta genom hög tillgänglighet, god kontinuitet och bred kompetens. Målet är på sikt att 80 % av hälso- och sjukvårdens besök skall ske inom ramen för Hälsoval Gävleborg.
Denna Handbok för Hälsoval Gävleborg utgör förfrågningsunderlag i Landstinget Gävleborgs vårdvalssystem för primärvården.
1.2. Värdegrund för Hälsoval Gävleborg
Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Gävleborg är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion, sexuell läggning, politisk åskådning och ekonomiska förutsättningar. I Gävleborg har alla invånare rätt till en god hälso- och sjukvård efter behov och patientens delaktighet och
medbestämmande i val av vård och behandling är en självklarhet. För att kunna ge en god hälso-och sjukvård är det förebyggande arbetet av stor betydelse.
Hälsoval skall vara utformat så länets invånare ges möjlighet att fatta beslut om vilken hälsocentral som passar dem bäst.
Modellen skall även stärka invånarnas inflytande och delaktighet genom ökad valfrihet.
1.3. Hälsovalskontoret
Hälsovalskontoret företräder landstinget som uppdragsgivare och finansiär samt ansvarar för drift, skötsel och utveckling av Hälsoval Gävleborg.
1.4. Ständiga förbättringar
Hälso- och sjukvården i Gävleborg är ett komplext och föränderligt system och
verksamheterna inom Hälsoval Gävleborg är basen i detta system. För att basen i hälso- och sjukvården ska kunna fungera bra och utvecklas över tid krävs att vårdvalssystemet
kännetecknas av långsiktighet och förutsägbarhet kombinerat med ett inbyggt lärande hos verksamheterna och uppdragsgivaren/finansiären i form av landstinget. Detta för att en anpassning av systemets förutsättningar ska kunna ske successivt över tid och därmed bidra till att invånarna får en bättre hälso- och sjukvård.
Vårdvalssystemet skall kännetecknas av ständiga förbättringar som kan tas tillvara av lanstinget och hälsocentralerna som ingår i Hälsoval Gävleborg.
2. Beskrivning av uppdraget
2.1. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser
Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Landstingets aktuella handlingsplaner och rutiner för tillämpning av de rekommendationer som ges i riktlinjerna ska tillämpas.
Primärvården är första linjens sjukvård och det är av stor vikt att samtliga medarbetare på länets hälsocentraler har kunskap i det förebyggande arbetet.
Hälsocentralen skall erbjuda patienter förebyggande åtgärder och det ska ingå som en del i patientmöten. All personal inom hälso- och sjukvården skall erbjuda förebyggande åtgärder.
Hälsocentralen skall erbjuda patienter information och åtgärder i syfte att stödja individen att ta eget ansvar för sin hälsa.
Landstingets aktuella riktlinjer skall följas vad avser hjärta och kärl, tobaksbruk, riskbruk och Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Hälsocentralerna ska utforma planer för hur de nationella riktlinjerna praktiskt ska införlivas i hälsocentralernas dagliga arbete.
2.2. Mottagningsverksamhet
Hälsocentralen ansvarar för att listade patienter får den rådgivning, stöd och vård de behöver i form av utredning, diagnos, vårdplanering och behandling inom det allmänmedicinska
kompetensområdet. De som behöver annan specialistvård skall få remiss eller hänvisning till aktuell verksamhet. Alla som kommer till mottagningen med tillstånd som kräver omedelbart medicinskt omhändertagande ska få det (både listade och icke listade).
I basuppdraget ingår:
1. Mottagning som är tillgänglig på telefon för rådgivning, bedömning och tidbokning.
Utanför ordinarie öppettider vardagar 8.00–17.00 vidarekopplas samtalen till 1177.
2. Möjlighet för patienten att kommunicera med mottagningen via ”Mina vårdkontakter” på Internet.
3. Läkarmottagning
4. Distriktssköterskemottagning 5. Möjlighet:
a. Att ge HLR (halvautomatisk defibrillator) b. Utrustning för att genomföra:
1. EKG
2. Lilla kirurgin 3. Spirometri 6. Inhalationsbehandling 7. Recto- och proctoscopi 8. Gynekologisk undersökning 9. Ögonundersökning med mikroskop 10. Öronundersökning med mikroskop 11. Hörselundersökning med audiogram 12. Hudundersökning med Dermatoskop 13. Att ta prover på laboratorium.
14. Att skriva intyg för att styrka sjukdom, skada eller funktionshinder/nedsättning och även intyg för att intyga hälsotillstånd när myndighet efterfrågar detta.
15. Att ge vaccinationer i enlighet med landstingets vaccinationsprogram.
16.Att skriva akuta intyg för omhändertagande (t ex LPT, LVU, LVM) samt konstatera dödsfall som sker utanför sjukhuset för personer som vistas i närområdet.
2.3. Hembesök
Hälsocentralens hälso- och sjukvårdspersonal skall inom landstingsuppdraget göra hembesök hos invånare inom närområdet som på grund av allvarlig sjukdom eller funktionshinder inte kan ta sig till mottagningen utan stora personella och tekniska problem.
Hälsocentralen har även skyldighet att genomföra enstaka hembesök på icke listade patienter inom sitt eget närområde men då mot högre ersättning (se prislistan för enstaka besök).
Uppdraget gäller kvällar och helger. Det förutsätts att uppdraget sker i samverkan med hälsocentraler i samverkansområdet.
Hälsocentralerna ska även följa de ” Spelregler för omhändetagande av patienter i eget boende” som Länsledning har utarbetat och beslutat.
2.4. Rehabilitering inom öppenvård
Hälsocentralen skall tillhandahålla legitimerad arbetsterapeut samt legitimerad sjukgymnast för patienternas behov.
Hälsocentralen skall ansvara för att patienter erhåller bedömning, behandling och förebyggande åtgärder för alla förekommande diagnoser/tillstånd.
Arbetet skall bedrivas i nära samverkan med patient, närstående och andra aktörer.
Utgångspunkten för all rehabilitering är att det finns en plan över vad som bör/ska uppnås, den bör i komplicerade fall utarbetas i samråd mellan läkaren, patienten, sjukgymnasten och arbetsterapeut.
I normal fallet kan rehabiliteringen påbörjas men om antalet behandlingar tenderar att bli fler än beräknat skall sjukgymnasten direkt samråda med patientens läkare. Det är viktigt att värdera ifall behandlingen ska göras, kompletteras eller byte av behandlingsinriktning.
Målet är att patienten ska erhålla den bästa möjliga rehabiliteringen och behandlingen för sin sjukdom/besvär och de resurser som finns tillhands ska utnyttjas på ett likvärdigt och
kostnadseffektivt sätt.
I alla lägen skall alla inblandade parter tänka på patientsäkerheten och ge vård av bästa möjliga kvalitet.
För att ge en rimlig vård/behandling skall väntetiden för första kontakten inte uppgå till mer än högst en vecka.
2.5. Psykosocial kompetens
Hälsocentralen skall ansvara för att patienter från 18 års ålder erhåller psykosociala korttidsinriktade behandlingsinsatser, inom det allmänmedicinska kompetensområdet, vid exempelvis krisreaktioner, depressioner, ångest, stressrelaterade sjukdomar och
psykosomatiska tillstånd. Hälsocentralen skall stödja patienten i att kunna ta tillvara den egna förmågan att förbättra sin livssituation och uppnå förbättrad hälsa.
Behandlingen skall ske av legitimerad psykolog, socionom eller legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom psykiatri samt vid behov av legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad sjukgymnast.
För att ge en rimlig vård/behandling skall inte väntetiden för första kontakten uppgå till mer än till en vecka.
2.6. Läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården
Hälsocentralen skall ansvara för läkarinsatser vid kommunens särskilda boenden inom närområdet och i förekommande fall för korttidsplatser samt LSS boende. Hälsocentralen ansvarar även för läkarinsatser för patienter inskrivna i hemsjukvården listade på
hälsocentralen. Samarbetsformerna skall regleras i särskilt avtal mellan hälsocentral och respektive kommun.
2.7. Jour och beredskap
Hälsocentralens läkare skall fullgöra de jour- och beredskapstillfällen den tilldelats av landstinget, vilket regleras i den samverkansplan för det samverkansområde där hälsocentralen ingår. Särskild prislista finns för ersättning till hälsocentraler från den
jourverksamhet där deras läkare deltar i jour och beredskapstjänstgöring. Möjlighet finns även för hälsocentraler i ett samverkansområde att lösa tillgängligheten för befolkningen med förlängda öppettider istället för traditionell jourverksamhet. Överenskommelse om detta ska då träffas med Hälsovalskontoret.
Under året ska Hälsovalskontoret och hälsocentralerna i respektive samverkansområde och med närliggande samverkansgrupper utarbeta alternativa lösningar för öppethållande
kvällstider samt helger. Lösningarna skall fokusera på ett effektivt nyttjande av resurser samt patientsäkerhet.
2.8. Medicinsk fotvård
Hälsocentralen skall ansvara för att patienter i behov av medicinsk fotvårdsbehandling får detta. Landstingets rutiner för medicinsk fotvård skall följas.
2.9. Samverkan och vårdplanering
Hälsocentralen skall utifrån ett helhetsperspektiv samverka med andra aktörer och övriga engagerade personer i patientens vård när inte hälsocentralens kompetens och resurser räcker till för att lösa patientens behov av insatser.
Hälsocentralen skall i förekommande fall medverka vid samordnad vårdplanering och använda landstingets och kommunernas gemensamma IT-stöd för informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård.
Samverkan med specialistvården och kommuner regleras i dokument som beskriver gränssnitt, arbets- och ansvarsfördelning. Hälsocentralen skall följa dessa och delta i processen för framtagande och revidering av dessa dokument.
Hälsocentralerna skall samverka med lokala aktörer i utvecklingen av den nära hälso-och sjukvården. Åtaganden som primärvården har i samverkansområdet regleras i
samverkansplanen.
2.10. Läkemedel
Vid förskrivning av läkemedel skall hälsocentralens förskrivare följa landstingets läkemedelskommittés rekommendationer.
Hälsocentralen skall medverka i diskussioner och träffar som initieras av landstingets läkemedelskommitté.
Hälsocentralens kostnadsansvar för läkemedel gäller lika hos alla hälsocentraler. I landstinget tillämpas för närvarande ett förskrivarbaserat kostnadsansvar, vilket innebär att varje
förskrivare betalar för de läkemedel man själv förskriver.
Hälsocentralens kostnadsansvar inkluderar även de läkemedel som används vid besök, så kallade rekvisitionsläkemedel, samt kostnader för dosdispenseringstjänsten.
Hälsocentralerna har även ansvar och kostnader för läkemedel i de sk akutförråden (särskilt boende) samt utökat akutförråd (korttidsboende). För hemsjukvården har hälsocentralen på samma sätt ansvar inom sitt närområde för läkemedel som används vid akuta behov inom hemsjukvården.
2.11. Hjälpmedel, förbrukningsmateriel och sjukvårdsmateriel
Hälsocentralens hjälpmedelsförskrivare skall förskriva hjälpmedel enligt det regelverk och sortiment som framgår i hjälpmedelshandboken. Kostnadsansvaret gäller för förskrivna hjälpmedel (ortopedtekniska, inkontinens och vanliga tekniska hjälpmedel). Hälsocentralen har inte kostnadsansvar för elrullstolar och andra hjälpmedel som specialistvården har förskrivningsrätt och kostnadsansvar för. Hälsocentralen har inte heller kostnadsansvar för hjälpmedel för patienter i särskilda boenden, korttidsboende eller inom hemsjukvård.
När en invånare byter hälsocentral flyttas kostnadsansvaret för hjälpmedel över till den nya hälsocentralen efter det att vårdpengen övergått till den nya hälsocentralen. Överrapportering görs via Webbsesam. När patienten skrivs in i hemsjukvården övergår även ansvar och kostnad för hjälpmedel till ansvarig kommun. Överrapportering av hjälpmedel sker även i detta fall med hjälp av Webbsesam.
Hälsocentralen har kostnadsansvar för eget förskrivet förbrukningsmaterial och sjukvårdsmateriel för sina listade patienter. Gäller ej patienter i särskilda boenden, korttidsboende eller inom hemsjukvård.
2.12. Medicinsk service
Hälsocentralen skall ansvara för att patienter får medicinskt nödvändiga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska, röntgendiagnostiska och liknande
undersökningar, utifrån den tolkningskompetens som det allmänmedicinska åtagandet omfattar.
Hälsocentraler i privat regi erbjuds att köpa tjänster för laboratoriemedicin, klinisk
fysiologiska, röntgendiagnostiska och liknande undersökningar av landstingets respektive specialitet/division. Vid de fall där hälsocentraler i privat regi köper diagnostiska tjänster av landstinget skall elektroniska remisser användas där det är möjligt. Särskilt avtal upprättas i då mellan parterna.
För att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet skall hälsocentralens leverantörer inom laboratoriemedicin vara ackrediterade av SWEDAC eller annat nationellt
ackrediteringssystem. Analysmetoder som fastslås i landstingets laboratoriemedicinska råd skall gälla alla aktörer som anlitas inom laboratoriemedicin. I praktiken innebär det att referensvärdena som används av landstingets verksamheter skall användas av alla leverantörer.
Hälsocentralen har kostnadsansvar för alla egna begärda typer av medicinsk service.
Hälsocentralen skall ansvara för att externa provtagningar och preoperativa bedömningar ordinerad av annan remittent utförs. Ersättning för extern provtagning enligt prislista.
Remittenten har tolkningsansvar för ordinerade prover.
2.13. Verksamhetsförlagd utbildning 2.13.1.
AT-LäkareHälsocentralen skall på landstingets begäran ta emot och handleda AT-läkare enligt föreskrifter från Socialstyrelsen och i enlighet med landstingets rutiner och krav.
2.13.2.
ST-LäkareHälsocentralen skall på landstingets begäran ta emot och handleda ST läkare enligt gällande föreskrifter från Socialstyrelsen och i enlighet med landstingets rutiner och krav.
Hälsocentralen anställer och har ett arbetsgivaransvar för ST-läkare och erhåller särskild ersättning från landstinget för detta. Anställning av ST-läkare ska följa landstinget rutiner. Ett ST-kontrakt enligt mall ska skrivas under av ST-läkaren, Handledare,
Verksamhetschef/Medicinskt ansvarig och Studierektor. Ersättning för ST-läkares lön betalas månadsvis från ett centralt konto till den enhet där ST-läkaren är anställd. Ersättningen är ett schablonbelopp, som motsvarar ca 80 % av medellönen för ST-läkare inom primärvård inklusive PO-påslag.
2.13.3.
Studenter och eleverHälsocentralen skall på landstingets begäran ta emot och handleda studenter, elever och praktikanter, till exempel undersköterska, distriktssköterska, läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och socionom från de utbildningsanordnare inom vårdområdet som landstinget har avtal med och enligt de förutsättningar som anges i avtalen.
Utbildningsuppdraget för respektive hälsocentral ska vara proportionerligt i förhållande till antalet medarbetare och verksamhetens storlek.
Studierektorsfunktioner och samordningsfunktioner för verksamhetsförlagd utbildning är centralt organiserade inom landstinget.
2.14. Fortbildning
Hälsocentralen skall ansvara för att personalen erhåller regelbunden fortbildning för att upprätthålla hög kvalitet samt för att bibehålla och utveckla rätt kompetens.
2.15. Deltagande i utvecklingsarbete
Hälsocentralen skall bedriva ett eget systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som kännetecknas av ett förebyggande syn- och arbetssätt. Hälsocentralen skall om landstinget så begär medverka i landstingsövergripande utvecklingsarbete av specifik art. Hälsocentralen ska utan kostnad för landstinget delta i risk och händelseanalysutredning där patient riskerat att utsättas för risk och eller skada.
Samtliga hälsocentraler skall delta i de kvalitetsregister landstinget beslutat om.
Kostnadskrävande och tidskrävande uppgifter som inte kan anses tillhöra det vardagliga ständiga arbetet med förbättringar som ska ske på alla hälsocentraler ersätts särskilt efter samråd med Hälsovalskontoret. Särskild prislista för detta finns.
För att öka engagemang och deltagande i kvalitetsarbete på hälsocentralerna krävs andra sätt att arbeta. Under året kommer därför Hälsovalskontoret tillsammans med hälsocentraler aktivt arbeta för att få fram metoder och aktiviteter för att ytterligare stärka kvalitetsarbetet på hälsocentralerna.
2.16. Forskning och Utveckling
Hälsocentralen skall tillhandahålla relevant patientdata och material till forskning som bedrivs av forskare som landstinget samarbetar med eller är anställd vid landstinget. Anställda vid Hälsocentralen skall få tillgång till landstingets resurser för forskning och ha rätt att ansöka om forskningsmedel på samma villkor oavsett huvudman.
Aktivt deltagande från hälsocentralen i forskningsaktiviteter på uppdrag av lanstinget ersätts särskilt. Hälsocentralen skall informera landstinget om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom verksamheten och i dessa fall ska landstinget, där det är tillämpligt vara huvudman.
2.17. Smittskydd
Hälsocentralen skall ha ett samhällsmedicinskt ansvar för sitt närområde enligt
närområdesplanen. Hälsocentralen skall följa smittskyddslagen och de anvisningar som utfärdas av smittskyddsläkaren. Hälsocentralen skall arbeta för en rationell användning av antibiotika, följa nationella STRAMA rekommendationer och rekommendationer som utgår från STRAMA vid landstinget. Hälsocentralen skall följa landstingets rutiner inom området vårdhygien. www.lg.se/smittskydd
2.18. Kris och katastrofberedskap
Hälsocentralen är skyldig att vid katastrof- kris- och epidemiläge samt vid höjd beredskap följa direktiv ställda av landstinget för utförande av tjänsterna. Hälsocentralen är också skyldig att delta i planering och utbildningsaktiviteter som kan vara aktuella.
De insatser som kan vara aktuella beskrivs i dokumentet primärvårdens medverkan i katastrofmedicin-hälsocentral m.m
http://www.lg.se/Global/Jobba_med_oss/vardgivarportalen/halsoval/dokument_och_rutiner/K atastrofmedicin_Halsocentral_lokala_planer.pdf
3. Tilläggsuppdrag
3.1. Möjliga tilläggsuppdrag att söka
- BVC
- Smärtbehandling MMT 1
3.2. Landstingövergripande ej sökbara uppdrag
- Dietistverksamhet - Logopedverksamhet
- Särskilda psykoterapeutiska insatser - Beroendemottagning
- Dagrehabilitering
- Specifika närsjukvårdsuppdrag
- Sjukvårdsrådgivning per telefon dygnet runt - Asylhälsovårdsmottagning
- Ungdomsmottagning - MVC
4. Allmänna villkor
Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso-och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. (HsL 1982:763)
4.1. Lagar, förordningar, policy, direktiv och rutiner
Leverantören ansvarar för att gällande lagar, konventioner, föreskrifter, förordningar och av landstinget antagna policys, direktiv och rutiner som berör detta avtal följs. Övergripande dokument från landstinget som gäller Hälsoval Gävleborg kommer att finnas på landstingets webbplats www.lg.se/hvk
4.2. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten (2010:659) på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls.
Vårdgivaren skall ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.
Hälsocentralen skall ha ett ledningssystem för systematsikt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9. Hälsocentralen skall regelbundet följa upp och revidera ledningssystemet.
4.3. Lokaler och fysisk tillgänglighet
Leverantören skall redovisa i ansökan för var och i vilka lokaler verksamheten ska bedrivas.
Förhandsbesked från eventuell fastighetsägare/hyresvärd kan komma att krävas.
Hälsocentralens lokaler skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Landstingets handlingsplan för personer med funktionsnedsättning skall följas.
Hälsocentralen ansvarar för att vårdhygienska rutiner finns och tillämpas.
Lokaler och utrustning/inventarier för nystartade hälsocentarler i privat regi tillhandahålls inte av landstinget.
Hälsocentralen har rätt att bedriva filialverksamhet inom sitt närområde för delar av sin verksamhet och för sina listade patienter. Hälsocentralen har däremot inte rätt att öppna en filialverksamhet i annat område än det där hälsocentralen är etablerad.
4.4. Tillgänglighet till rådgivning och besök
Hälsocentralen skall erbjuda invånarna mottagningsverksamhet samt hembesök vid hälso- och sjukvårdsbehov. Hälsocentralen är inte skyldig att göra hembesök hos invånare som bor utanför hälsocentralens närområde.
Hälsocentralens tillgänglighet per telefon skall vara minst vardagar 08.00-17.00 . Hälsocentralens mottagningsverksamhet skall vara öppen minst vardagar 08.00-17.00.
Övriga tider på dygnet samt helger skall jour- och beredskapsverksamhet i samverkansområdet upprätthållas.
För akut sjuka skall hälsocentralen vara tillgänglig samma dag genom besök på mottagningen alternativt hembesök vid behov.
Hälsocentralen skall informera sina patienter om primärvårdens innehåll och tillgänglighet.
Vid förändringar i tillgängligheten på hälsocentralen skall landstinget underrättas för godkännande av avvikelsen i öppettiderna och eventuellt samarbete med annan hälsocentral skall dokumenteras skriftligen.
I den mån patienten har behov av annan vård än den som kan erbjudas inom primärvård skall familjeläkaren fungera som patientens vägledare och även svara för eventuell efterbehandling och rehabilitering som kan ges inom primärvård.
Hälsocentralen skall organisera verksamheten så att kraven på tillgänglighet upprätthålls även för patienter som inte själva har möjlighet av medicinska skäl ta sig till mottagningen.
Hälsocentralen skall informera patienten om hälso- och sjukvårdens valfrihetsregler. Detta innefattar även remissregler till specialistvården.
• Hälsovalskontoret har möjlighet att utföra medicinska revisioner. Vid dessa står Hälsovalskontoret för extern expertis. Granskande hälsocentral bistår med de resurser som anses nödvändiga för att utföra revisionen.
4.5. Bemanning och kompetens
Basuppdraget ställer krav på att alla hälsocentraler har tillgång till läkare som är
specialiserade i allmänmedicin, distriktssköterska, legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut, socionom och/eller legitimerad psykolog och/eller legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri.
Under hälsocentralens öppettider skall verksamheten vara bemannad med minst en läkare med specialistkompetens i allmän medicin och distriktssköterska för att säkerställa uppdraget och tillgängligheten.
Hälsocentralen bör ha specialistläkare i allmänmedicin så att hälsocentralen ska kunna fullgöra kraven när det gäller tillgänglighet, samt utbildning och handledning av AT- och ST- läkare.
Hälsocentralens hälso- och sjukvårdspersonal skall kunna tala, förstå och skriva svenska för god kommunikation.
Hälsocentralen skall bedriva verksamhets- och kvalitetsutveckling samt fortbilda och
kompetensutveckla sina medarbetare inom ramen för vårdpengen för att kunna bibehålla och utveckla deras kompetens.
Hälsocentralen skall meddela landstinget vem som är verksamhetschef och eventuellt byte av sådan.
Hälsocentralen får inte utan landstingets medgivande, anlita läkare/annan personal verksam enligt Lag (1993:1651, 1993:1652) om läkarvårdsersättning/lag om ersättning för
sjukgymnastik eller som har sin verksamhet reglerad av landstinget enligt annat vårdavtal.
4.6. Kontinuitet
Hälsocentralen skall organisera arbetet så att patienten vid upprepade vårdkontakter i största möjligaste mån får träffa samma personal. Patienter med kroniska eller komplexa
sjukdomstillstånd skall erbjudas vård-, rehabiliterings- och omsorgsplanering samt regelbundna medicinska kontroller.
4.7. Samverkansområde
Områdesplan är en plan med kartor som beskriver samverkansområden inom länet och de olika hälsocentralernas närområden. För närvarande finns följande samverkansområden indelade utifrån gällande kommungränser:
• Hudiksvall/Nordanstig
• Ljusdal
• Bollnäs/Ovanåker
• Söderhamn
• Sandviken/Hofors/Ockelbo
• Gävle
4.8. Samverkansplan
Samverkansplan upprättas av hälsocentralerna inom varje samverkansområde.
Hälsovalskontoret är en aktiv part vid framtagandet av samverkansplanen. Vid förändring av antalet hälsocentraler kommer samverkansplanen att revideras. Samverkansplanen skall innehålla en beskrivning av hur samverkan regleras kring följande aktiviteter och funktioner:
• Särskilda boenden och korttidsplatser
• Jour och beredskapsorganisation
• Dödsfall och vårdintyg
• POSOM-gruppen
• Samverkansforum i närområdet
• Familjecentral
• Hembesök
• Dialog och kommunikation med patientföreningar
4.9. Närområde
Hälsocentralen har ett eget geografiskt område som den har ett särskilt ansvar för – detta kallas för närområde. Närområdet utgår från den fysiska placeringen av hälsocentralen och finns beskriven i närområdesplanen. Landstinget beslutar efter samråd med berörda
hälsocentraler om utformningen av närområdesplan och de ingående hälsocentralernas närområden i samband med godkännande och nyetablering av hälsocentral.
4.10. Journalhantering
Hälsocentralen skall följa Patientdatalagens bestämmelser (2008:355) för journalföring inom hälso- och sjukvård och Socialstyrelsens föreskrifter. Om en samordnad patientjournal blir aktuell under avtalsperioden skall leverantören följa kommande anvisningar från landstinget.
4.11. Miljö
Hälsocentralen och dess eventuella underleverantörer skall följa gällande miljölagstiftning och landstingets miljöpolicy samt uppfylla målen i landstingets miljöprogram i de delar som är tillämpbara. Det innebär att hälsocentralen skall arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och arbeta med ständiga förbättringar.
Hälsocentralen skall redovisa det genomförda miljöarbetet och skall vid begäran ta fram data och underlag till landstinget i samband med redovisning och bokslut. Miljöredovisningarna kommer att vara tillgängliga för allmänheten.
http://www.lg.se/upplev-och-utveckla/Tank-miljo/Miljopolicy/
4.12. Tolk
Hälsocentralen skall tillhandahålla godkänd alt auktoriserad tolk då patienten inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket. I de fall där så är möjligt skall telefontolk användas.
Endast när tolkar med landstingsavtal används, ersätts hälsocentralen med fakturerad kostnad för tolkning. Anlitas annan språktolk får hälsocentralen själv stå för den kostnaden.
4.13. Sjukresor
Hälsocentralen skall följa landstingets regler för sjukresor. Sjukresorna bekostas av landstinget.
4.14. Patientnämnd
Landstingets patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som leverantören svarar för. Hälsocentralen skall snarast och utan kostnad ge nämnden de informationer och svar på ställda skrivelser som begärs. Svaren skall vara författade på svenska språket.
Patientnämndens informationsmaterial skall finnas tillgänglig för patienterna på hälsocentralen.
4.15. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag och Personskadereglering AB (LÖF/PSR)
Hälsocentralen skall utan kostnad för landstinget och snarast tillhandahålla de intyg, utredningar, analyser och andra uppgifter kring behandlingen av patienter som begärs av landstingens ömsesidiga Försäkringsbolag och personskaderegleringen (LÖF/PSR).
4.16. Anmälan enligt Lex Maria
Vårdgivaren är skyldig att, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) Lex Maria, utse en anmälningsansvarig. Anmälningsansvarig skall genomföra händelseanalyser vid allvarliga avvikelser samt återföra sina erfarenheter i verksamhetens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Kopia på anmälan enligt Lex Maria skall omedelbart skickas till:
Landstinget Gävleborg Hälsovalskontoret 801 88 Gävle.
Anmälningsansvarig skall även ansvara för att informera patient eller anhörig om anmälan enligt Lex Maria och Socialstyrelsens beslut i ärendet.
4.17. Meddelarfrihet
Leverantören skall förbinda sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfriheter enligt följande:
Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som
inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som är av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en sådan uppgift i massmedia.
4.18. Kollektivavtal
Landstinget framhåller vikten av att leverantören tecknar kollektivavtal om anställningsvillkor för anställda hos leverantören. Saknas kollektivavtal om anställningsvillkor skall leverantören ha sedvanliga personalförsäkringar.
4.19. Sekretess, tystnadsplikt
Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslag (2010:659) och Offentlighets- och Sekretesslagen.
4.20. Allmänhetens möjlighet till insyn
Leverantören är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter begäran från landstinget lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a § kommunallagen (1991:900).
Sådan begäran skall i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs.
Informationen skall lämnas i skriftlig form. Landstinget ansvarar för att precisera den information som efterfrågas. Leverantören är inte skyldig att lämna information om det inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om det strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget.
Leverantören är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos leverantören.
Information som lämnats till beställaren enligt första stycket skall inte utgöra
företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Denna bestämmelse har ingen verkan på räckvidden av övriga bestämmelser i detta avtal.
4.21. Information och marknadsföring
Hälsocentralen ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Hälsocentralen ansvarar också för att de egna uppgifterna i landstingets informationsmaterial och på landstingets webbplatser är korrekta och aktuella. Landstinget äger rätt att i sin information kring verksamheten ange att avtal har slutits med hälsocentralen.
Hälsocentralen är skyldig att informera sig och följa de förändringar och förutsättningar som gäller för verksamhetens bedrivande som meddelas via landstinget. All marknadsföring av leverantörens verksamhet skall vara saklig och relevant.
Hälsocentralen äger rätt att i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att avtal slutits med landstinget.
All information och marknadsföring skall ha en tydlig avsändare. Landstingets roll som uppdragsgivare skall framgå i alla relevanta sammanhang, som vid information om
tillgänglighet, i annonsering, broschyrer och annan patientinformation. Landstingets riktlinjer för marknadsföring skall följas. Överträdelser kommer att beivras.
Landstinget kommer att publicera resultatet från olika jämförelser utifrån patientenkäter och andra mätningar på sin webbplats. Länkar till dessa resultat skall finnas på leverantörens webbplats.
Landstinget har rätt att utan ekonomisk kompensation till hälsocentralen, placera information riktad till patienter och befolkning i hälsocentralens lokaler.
5. Planerad utveckling av Hälsoval Gävleborg
5.1. Samverkansdokument
Landstinget ska upprätta gränssnitten mellan specialistvård, primärvård och kommuner i olika samverkansdokument som även beskriver ansvars- och arbetsfördelning samt kostnadsansvar.
Denna typ av dokument kommer att revideras och utvecklas fortlöpande och den process som föregår framtagandet av dessa dokument ska kännetecknas av att berörda verksamheter får möjlighet att ge synpunkter och delta i processen när dessa tas fram.
5.2. Hjälpmedel
Det finns idag många aktörer vid förskrivning av hjälpmedel. Patienterna går genom de olika vårdnivåerna specialistvård-primärvård samt den kommunala hemsjukvården. Möjlighet att välja hälsocentral gör att det behövs en tydligare samsyn av vad som är att betrakta som hjälpmedel och vad som är egenansvar. Det åligger samtliga aktörer att ge förskrivarna kunskap samt att följa de direktiv riktlinjer landstinget beslutat angående förskrivning av hjälpmedel.
5.3. Förebyggande arbete
Landstinget har ett stort ansvar för det förebyggande arbetet samt implementeringen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Detta är ett arbete som tar tid och kräver
förståelse och acceptans i verksamheten och där hälsocentralerna kommer att spela en betydande roll.
5.4. Sammanhållen vård
Idag använder en liten del av befolkningen en stor del av hälso- och sjukvårdens resurser. De är framför allt multisjuka äldre som i alltför hög utsträckning efter sjukhusvistelse återinläggs oplanerat. Detta leder till ett onödigt lidande för patienterna och det är inte ett effektiv
nyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. En utskrivning från slutenvården med vårdplanering, läkemedelsgenomgång samt överlämnande till primärvården gör att
hälsocentralerna har möjlighet kontakta patienterna samt ge dem vård och behandling som i många fall kan förhindra ytterligare oplanerade återinläggningar.
För att ge vård på rätt nivå samt tidigt ge planerad och trygg vård inom primärvården krävs annat arbetssätt samt ett annat ersättningssystem.
6. Invånarens val av hälsocentraler och vårdkontakt
6.1. Allmänt
Listningssystemets uppgift är att registrera invånarens val av hälsocentral. Listningssystemet administreras av Hälsovalskontoret. Hälsovalskontoret ansvarar för registrering av invånarens val av hälsocentral. Listning av invånarna sker efter aktivt eget val eller efter geografisk tilldelning.
Vid nyetablering av hälsocentral fastställer landstinget närområdet i en närområdesplan efter samråd med aktuella hälsocentraler. Den ekonomiska ersättningen för invånare som listas om utifrån till en nyetablerad hälsocentral på grund av en reviderad närområdesplan tillfaller hälsocentralen tre månader efter driftstart.
6.2. Beskrivning av listningssystemet
o Aktivt listade invånare
Hälsovalskontoret registrerar invånares val av hälsocentral eller så registrear invånaren sitt val av hälsocentral själv via e-tjänsten Mina vårdkontakter.
Hälsocentralen får inte neka någon invånare att lista sig på aktuell hälsocentral.
o Ej aktivt listade invånare
Invånare som inte aktivt har listat sig, listas på en hälsocentral enligt närområdesplanen.
o Nyfödda och adopterade invånare
Nyfödda och adopterade invånare listas inledningsvis på en hälsocentral enligt närområdesplanen. Vårdnadshavare kan sedan aktivt välja vilken hälsocentral barnet ska tillhöra.
o Nyinflyttade invånare
Nyinflyttad invånare listas inledningsvis på en hälsocentral enligt närområdesplanen.
o Invånare med skyddad identitet och invånare som aktivt avstår att välja Invånare med skyddad identitet eller som aktivt har avstått att välja
(ickevalsalternativ) listas inte. Ersättningen till anlitad hälsocentral för dessa sker via landstinget.
o Invånare som vill byta hälsocentral
Alla val registreras när blanketten inkommer till Hälsovalskontoret eller när ett val är registrerat av invånare via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Det blir gällande nästa månadsskifte. Den hälsocentral som invånaren har valt kan välja att ta emot patienten innan bytet blivit formellt gällande.
o Invånare som vill byta vårdkontakt inom samma hälsocentral
Byte av vårdkontakt administreras av den egna hälsocentralen. Registrering av vårdkontakt utförs i listningssystemet av hälsocentralen.
6.3. Hälsocentralens ansvar
o Hälsocentralen skall ansvara för hälso- och sjukvård för invånare som är listade på aktuell hälsocentral. Hälsocentralen får inte neka någon invånare att lista sig på aktuell hälsocentral.
o Hälsocentralen skall i möjligaste mån tillgodose invånares krav på val av vårdkontakt.
o Hälsocentralen skall informera invånaren om utfallet av invånarens val av vårdkontakt.
o Hälsocentralen skall aktivt medverka om invånare önskar att byta vårdkontakt och/eller hälsocentral.
6.4. Landstingets ansvar
o Landstinget ansvarar för administration och drift av listningssystemet.
o Landstinget ansvarar för uppgifter om invånarnas val av vårdkontakt och/eller hälsocentral till aktuell hälsocentral.
o Landstinget meddelar sitt beslut om det geografiska närområdet för respektive hälsocentral i en geografisk närområdesplan.
6.5. Gränssnitt
Gränssnittet för listningssystemet definieras i IT bilaga.
7. Ersättningsmodell och kostnadsansvar
7.1. Ersättningsmodell för hälsocentralernas basuppdrag
Inom Hälsoval Gävleborg tillämpas samma regelverk och ersättningar för samtliga hälsocentraler, oavsett driftsform.
För att likställa de ekonomiska förutsättningarna mellan offentlig och privat drift läggs den momskompensation som landstinget har rätt att lyfta på ersättningen till privata leverantörer.
Momskompensation fastställs till motsvarande 3 % av ersättningen, exkl. läkemedel och ersättning för uteblivna patientavgifter.
Ersättningsmodell består av följande delar:
• Åldersviktad vårdpeng, 80% av 2 305 kr/poäng och år
• ACG (Adjusted Clinical Groups) 20% av den åldersviktade vårdpengen
• Läkemedelsviktad vårdpeng, 753 kr/läkemedelspoäng och år
• Täckningsgrad läkemedelsförskrivning, omfördelning mellan hälsocentralerna
• Socioekonomisk vårdpeng, 450 kr/socioekonomisk poäng och år
• Geografisk ersättning
• Ersättning för täckningsgrad,
• Ersättning för tolkservice
• Målrelaterad ersättning
• Ersättning för uteblivna patientavgifter
• Ersättning/kostnad för besök hos/från andra vårdgivare
• Ersättning för kommunalt finansierade särskilda boenden
• Ersättning för BVC 2 480 kr/inskrivet barn 0-5 år
• Sanktioner vid brister i fullgörande av uppdrag
Specifikationer av ersättningarna på detaljnivå finns dessutom under respektive rubrik .
7.2. Leverantörernas kostnadsansvar
Leverantörerna har fullständigt kostnadsansvar för de hälso- och sjukvårdsinsatser som patienter får inom ramen för basuppdraget.
Medel för att finansiera kostnadsansvaret tillförs leverantörerna genom den ersättningsmodell som beskrivs i kapitel 7.
Kostnadsansvaret inkluderar läkemedel, medicinsk service och hjälpmedel för listade invånare.
7.3. Ersättningens omfattning
Den samlade ersättning som utbetalas till en leverantör är avsedd att täcka samtliga kostnader som är förknippade med basuppdraget för de invånare som hälsocentralen har ansvaret för.
Ersättningen ska täcka kostnader för drift av den egna vårdenheten, exempelvis hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med andra vårdgivare och
myndigheter, personal, lokaler, läkemedel, medicinsk service samt respektive leverantörs kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga (befintliga och kommande) IT- system. Den omfattar också kostnader för vård som de listade patienterna får hos:
• aktörer som leverantören samverkar med för att genomföra uppdraget
• andra primärvårdsenheter som ingår i Hälsoval Gävleborg
• privata allmänläkare och sjukgymnaster som ersätts enligt den nationella taxan inklusive medicinsk service, läkemedel och hjälpmedel
För de besök som sker hos vårdgivare enligt de två sistnämnda punkterna tillämpas en gemensam prislista, som beskrivs närmare i avsnittet ”Enstaka besök hos andra vårdgivare”.
När en hälsocentral utför hälso- och sjukvårdstjänster till listade från andra hälsocentraler ger det en intäkt enligt samma prislista.
Besök hos hälsocentralen som görs av personer med skyddad identitet, personer som valt att stå utanför hälsovalssystemet, personer som inte hunnit bli listade, ersätts hälsocentralen med samma belopp som patienter som är listade på annan hälsocentral. Besök av asylsökande,
utlandssvenskar, patienter bosatta i annat landsting eller av utländska medborgare, ersätts hälsocentralen i enlighet med årligen fastställd ersättning. Hälsocentralerna ansvarar själva för fakturering av utomlänsbesök till respektive landsting och fakturering av besök från
asylsökande. Fullmakt för detta erhålls från Hälsovalskontoret. Hälsocentraler har rätt att fakturera landstinget för besök från utländska medborgare. Viktigt att rätt underlag till besöket bifogas. Landstinget fakturerar sedan försäkringskassan i Visby för dessa besök.
Ersättning kan också komma att utgå, enligt särskilda regelverk, för utbildningsplatser och forskningsprojekt på hälsocentralen.
Någon möjlighet att få ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget utöver vad som beskrivs i denna handbok finns inte.
7.4. Ersättningens fördelning för basuppdraget
Ungefär 84 % av den ersättningen som landstinget betalar för uppdraget beräknas att utgå genom en vårdpeng och ACG-ersättning.
Ersättning för hälsocentralernas täckningsgrad i syfte att stimulera besök på primärvårdsnivå uppgår till ca 8 %.
Ersättning för uteblivna patientavgifter, uppgår till ca 5 %.
Ersättning för uppnådda mål inom kvalitetsområdet, uppgår till ca 3 %.
För hälsocentraler med en geografisk ersättning och/eller momskompensation, minskar angivna % -satserna något.
7.5. Åldersviktad vårdpeng
Åldersvikten baseras på en sexgradig skala efter ålder. Varje åldersgrupp har en åldersvikt som multipliceras med den gällande ersättningen. Poäng per åldersgrupp framgår av nedanstående sammanställning:
Åldersgrupp Poäng
0-4 år 0,97
5-19 år 0,51
20-49 år 0,76
50-69 år 1,11
70-79 år 1,96
80- 2,46
7.6. Läkemedelsviktad poäng, läkemedelskostnad och Apodos
Läkemedelsviktad ersättning baseras på den faktiska förskrivningen av läkemedel hos alla vårdgivare inom primärvård. Förskrivningen har sedan delats in i samma åldersgrupper som den åldersviktade vårdpengen, för att få fram den genomsnittliga förskrivningen per individ i varje åldersgrupp. Poäng per åldersgrupp framgår av nedanstående sammanställning:
Åldersgrupp Poäng
0-4 år 0,04
5-19 år 0,05
20-49 år 0,30
50-69 år 1,43
70-79 år 2,94
80-w 3,94
Den läkemedelsviktade ersättningen jämförs sedan med månadens förskrivning, och 50 % av mellanskillnaden betalas ut/dras av från hälsocentralens ersättning. Kostnaden för
Apodoshanteringen till länets samtliga invånare, faktureras till Landstinget genom en
samlingsfaktura till Landstinget. Respektive hälsocentral debiteras kostnaden för sina listade patienter genom ett avdrag i Hälsovalets Ersättningssystem (HES).
7.7. Täckningsgrad läkemedelsförskrivning
Täckningsgraden för läkemedelsförskrivningen beskriver hälsocentralens andel av den totala förskrivningen av läkemedel till de listade på hälsocentralen. Täckningsgraden mäts i DDD (Definierad DygnsDos). En hög täckningsgrad innebär att hälsocentralen förskriver en större andel av läkemedlen till de listade på hälsocentralen än en hälsocentral med låg
täckningsgrad.
Täckningsgraden beskrivs i % per hälsocentral. Med hjälp av täckningsgraden sker en
omfördelning av ersättningen från de hälsocentraler med en täckningsgrad under genomsnittet till de hälsocentraler som har en täckningsgrad över genomsnittet.
Den summa som omfördelas beror på hur stora differenserna är mot den genomsnittliga täckningsgraden, men också på hälsocentralernas storlek. Om två hälsocentraler har samma täckningsgrad omfördelas dubbelt så mycket från/till en hälsocentral med 10 000 listade jämfört med en hälsocentral med 5 000 listade.
7.8. Socioekonomisk vårdpeng
Statistiska Centralbyrån tar varje månad fram ett CNI (Care Need Index) per hälsocentral.
CNI består av 7 olika variabler. Av dessa 7 variabler används 4 för att beräkna den socioekonomiska ersättningen för hälsocentralen. Dessa 4 variabler är:
Utlandsfödda personer, Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika och Latinamerika Arbetslös eller i åtgärd 16-64 år
Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre
Lågutbildad 25-64 år (högst 9 årig grundskola eller motsvarande).
Alla listade som uppfyller något av dessa variabler erhåller en poäng. Utlandsfödda räknas med dubbel poäng, vilket innebär att en person som uppfyller alla 4 variablerna erhåller 5 poäng.
7.9. ACG (Adjusted Clinical Groups)
ACG mäter sjukdomsbördan i befolkningen per hälsocentral. ACG hämtar information om diagnossättningen 15 månader bakåt i tiden, både från primärvård och sjukhusvård. ACG ersätter 20 % av den åldersviktade vårdpengen. En successiv ytterligare växling av
ersättningen från den ålderviktade vårdpengen till ACG kan komma att ske, men till hur stor del och i vilken takt är oklart.
7.10. Geografisk ersättning
Syftet med den geografiska ersättningen är att stimulera till att öppna och driva
hälsocentraler utanför de större orterna i länet. En fast geografisk ersättning utgår till de hälsocentraler som ligger i kommun utan stad, dvs. i Nordanstig, Ljusdal, Ovanåker, Ockelbo och Hofors kommuner. Dessutom utgår samma geografiska ersättning även till de hälsocentraler som ligger mer än 1,5 mil från närmaste stad.
7.11. Ersättning för täckningsgrad
Täckningsgradsersättningen syftar till att primärvårdsbesök hos läkare och sjuksköterskor inom basuppdraget skall utgöra en stor andel av samtliga landstingsfinansierade läkarbesök och sjuksköterskebesök som länsinvånare gör inom hälso- och sjukvården i länet. I underlaget för beräkning av täckningsgrad ingår inte besök som sker inom ramen för tilläggsuppdrag.
Ersättning utgår med 2 kr/listad och år till hälsocentraler med en täckningsgrad över 50 procent. Ersättningen ökar sedan med 2 kr/listad och procent upp till max en täckningsgrad på 80 %. Täckningsgrad över 80 procent ger ingen ytterligare ersättning. Vid samma antal listade, erhåller hälsocentralen lika stor ersättning om täckningsgraden är densamma. Om inte hälsovalets budgeterade nivå på ersättningen uppnås, kommer ett schablonbelopp upp till den budgeterade nivån för täckningsgrad att betalas ut fyra gånger under året. Schablonbeloppet betalas procentuellt ut efter den utbetalda ersättningen för täckningsgrad.
Täckningsgraden beräknas enligt följande:
Endast Läkar- och sjuksköterskebesök ingår vid beräkning av täckningsgrad. I formeln räknas läkarbesöken som 1,0 och sköterskebesöken som 0,25.
Täljaren = de listade invånarnas alla besök på primärvårdsnivå hos läkare och sjuksköterskor hos offentligt finansierade vårdgivare i länet.
Nämnaren = de listade invånarnas samtliga besök i täljaren samt alla övriga
öppenvårdsbesök hos läkare och sjuksköterskor, hos samtliga offentligt finansierade vårdgivare i länet.
7.12. Ersättning för besök där tolk har använts
Ersättning utgår för besök där tolk enligt landstingets avtal har använts, i syfte att kompensera hälsocentraler som har många patienter som inte talar svenska.
Besök där tolkning har utförts utan att hälsocentralen belastats med någon kostnad för tolkning ersätts inte. Det gäller exempelvis när tolk anlitas åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade eller talskadade personer som ersätts av landstinget på annat sätt samt om vårdpersonal har utfört tjänsten.
7.13. Målrelaterad ersättning
Inom basuppdraget kan upp till 3 % av den totala ersättningen för basuppdraget erhållas som målrelaterad ersättning. Ersättningen utgår för de områden som anges nedan. Den
målrelaterade ersättningen kopplas, där så är möjligt, till vårdenhetens storlek genom ett angivet maximalt antal utförda åtgärder baserat på antalet listade på hälsocentralen.
Områden för målrelaterad ersättning revideras årligen.
Följande områden har fastställts för 2014
o Handlingsplaner för sjukdomsförebyggande arbete o Hälsosamtal 40-åringar
o Tobaksbruk
o Fysisk aktivitet på recept (FaR) o Den ojämlika hälsan
o Händelseanalys o KOL – spirometrier o Basal demensutredning o Antibiotikaförskrivning o Sammanhållen vård:
Telefonuppföljning inom tre dygn.
Oplanerad inläggning inom 30 dagar (avdrag)
Detaljerad beskrivning av målområden med tillhörande beskrivning av hur datainsamling sker finns på Hälsovalets hemsida.
Medicinska revisioner kan genomföras genom hälsovalskontorets försorg där kostnaden belastar hälsovalskontoret. Hälsocentralen ska kostnadsfritt ställa upp med nödvändig personal för att vara behjälplig vid revisionen.
7.14. Patientavgifter
Hälsocentralen skall av patienter ta ut avgifter för hälso- och sjukvård enligt de regler och belopp som landstinget beslutat. Endast de patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Följsamheten till landstingets regelverk är grundläggande för att alla patienter ska behandlas lika. Avgiftshandboken gäller även vaccinationer, intyg och hälsoundersökningar när de finns beskrivna i denna.
Patientavgifterna behålls av leverantören och landstinget ersätter uteblivna patientavgifter enligt avgiftshandbokens regler.
Hälsocentralen ersätts inte för uteblivna patientintäkter som beror på att patienten låter bli att betala avgifter enligt landstingets avgiftsregler. Hälsocentralen har heller inte rätt till
ersättning för återbetald patientavgift, t. ex om en patient får vänta mer än 30 minuter efter utsatt tid. Debiterad avgift för uteblivet besök enligt avgiftshandboken tillfaller
hälsocentralen.
För att undvika att pengar blir kvar i hälsovalssystemet, kommer ett schablonbelopp upp till hälsovalets budgeterade nivå för uteblivna patientavgifter att betalas ut 4 gånger under året.
Schablonbeloppet betalas ut efter antalet listningspoäng.
7.15. Enstaka besök hos andra vårdgivare
Varje hälsocentral har kostnadsansvar för den verksamhet som bedrivs vid den egna vårdenheten, men också för besök som hälsocentralens listade personer gör hos
• andra hälsocentraler än den där personen är listad och hos familjeläkarjour
• vårdgivare med vårdavtal gällande insatser som ingår i hälsocentralens åtagande
• specialist i allmänmedicin eller sjukgymnast som bedriver verksamhet enligt nationella taxan. (ers enl. LOL och LOS)
Hälsocentraler får inte registrera besök för vaccinationer, intyg eller hälsoundersökningar så att ersättning för enstaka besök utfaller.
Besök hos annat landsting eller region på primärvårdsnivå så kallade utomlänsbesök betalas av landstinget centralt via Hälsovalskontoret.
Kostnaden för enstaka besök hos annan hälsocentral eller läkare/sjukgymnast på den nationella taxan fastställs för år 2014 till:
Besök hos läkare på nationella taxan 700 kr
Besök hos läkare vid familjeläkarjour/motsvarande 1180 kr
Besök hos läkare på hälsocentral 700 kr
Besök hos distriktssköterska eller annan sjuksköterska 300 kr
Besök hos sjukgymnast 240 kr
Besök hos sjukgymnast på nationella taxan för åtgärd med särskilt arvode 240 kr Besök hos sjukgymnast på nationella taxan för åtgärd med enkelt arvode 0 kr
Besök hos arbetsterapeut 450 kr
Besök hos kurator 450 kr
Besök hos psykolog 550 kr
Gruppbesök 150 kr
Provtagning på patient listad vid annan hälsocentral 75 kr Provtagning på patient som remitterats från sjukhusen i länet (ersätts av sjukhusen) 75 kr
Tillägg hembesöksavgift 500 kr
För besök från patienter med skyddad identitet, och andra patienter från Gävleborg som inte är listade hos någon hälsocentral, får mottagande hälsocentral ersättning från
hälsovalskontoret enligt ovanstående prislista.
7.16. Ersättning för kommunalt finansierade särskilda boenden
Hälsocentraler som ansvarar för läkarinsatser vid kommunala boenden, erhåller ersättning för det åtagande som finns reglerat mellan hälsocentralen och kommunen. Ersättningen avser att täcka merkostnader för läkartiden och för de läkemedelsrekvisitioner som görs till boendet.
Ersättning utgår per plats med 2 400 kr/permanent SÄBO-plats, 15 000 kr/korttidsplats och med 1 200 kr/LSS-plats.
Akuta besök som inte är reglerade i avtalet ersätts som enstaka besök.
7.17. Ersättning för tilläggsuppdrag BVC
Ersättningen med 2 480kr/barn 0-5 år baseras på de barn som vid månadsskiftet är inskrivet vid hälsocentralens BVC. Utöver detta erhåller varje BVC en socioekonomisk ersättning med 100 kr/socioekonomisk poäng utifrån hälsocentralens socioekonomiska index avseende utlandsfödda och ensamstående med barn samt målrelaterad ersättning för det första hembesöket hos en familj med ett nyfött barn med 1 200 kr/besök och för
föräldragruppsutbildningar, där minst en av barnets föräldrar deltagit med 100 kr/barn.
7.18. Ekonomiska sanktioner
Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos leverantören.
Utöver sanktioner innehåller avtalet mellan landstinget och den godkända hälsocentralen även en generalklausul om såväl hävning som avdrag på ersättningen om inte avtalet följs. De områden som kommer att vara aktuella för sanktioner är utebliven rapportering, bristande följsamhet till rutiner och policys som gäller för Hälsoval Gävleborg, bristande tillgänglighet och bristande läkarkontinuitet. Om hälsovalskontorets påtalade brister kvarstår mer än 5 dagar från skriftligt meddelande utgår vite motsvarande 10 % av föregående månads ersättning för vårdpeng, ACG, geografisk ersättning och täckningsgrad. Avdraget räknas per dag så länge bristen kvarstår.
8. Uppföljning
8.1. Syfte
-Syftet med uppföljningen är att landstinget i egenskap av huvudman för hälso- och sjukvården:
- skall informera befolkningen om hälsocentralernas resultat
- kan följa upp att den verksamhet som bedrivs på hälsocentralen överensstämmer med uppdraget
- får underlag för att betala rätt ersättning till leverantören enligt fastställd Ersättningsmodell
- får underlag för att bedöma vårdbehov och utveckla hälso- och sjukvården i Gävleborg
- kan leverera efterfrågad statistik till myndigheter och organisationer.
8.2. Underlag och metod
Hälsocentraler verksamma i Hälsoval Gävleborg skall medverka till att uppföljning och utvärderingar sker enligt landstingets beslut.
Patienternas upplevelser av primärvård kommer att mätas via den nationella patientenkäten samt eventuella lokala enkäter i landstinget Gävleborg.
Patienternas möjlighet att komma i kontakt med primärvården d v s
telefontillgänglighet och läkarbesök inom 7 dagar, mäts via Väntetider i vården.
Väntetider i Vården
Patientens vård följs upp genom att hälsocentralerna rapporterar till prioriterade nationella kvalitetsregister. Register där följsamhet i registrering krävs är Senior Alert, Svenska Demensregistret (SveDem), Svenska Palliativ Registret, Nationella Diabetes Registret och SWEVAC.
Uppföljning av patientsäkerhetslagen görs via patientsäkerhetsberättelse, Nationella patientenkäten, ViV, Pascal, Senior Alert, palliativa registret, SveDem,
avvikelsehantering Platina, Risk- och händelseanalys.
Hälsocentralen skall tillhandahålla uppgifter som krävs för uppföljning av
verksamheten och utbetalning av ekonomisk ersättning. Dessa uppgifter kan komma att rapporteras till statliga myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting m fl.
Detta sker framför allt i Hälsovalets Ersättnings System (HES).
Landstinget har rätt att under avtalsperioden låta genomföra revisioner av olika karaktär, exempelvis kvalitet, medicin, miljö samt ekonomi avseende lagstadgade skatter och avgifter.
Revisioner kan komma att utföras av landstingets egen personal, eller extern resurs på uppdrag av landstinget. Hälsocentralen skall utan ersättning vara behjälplig med att tillhandahålla de uppgifter och underlag som krävs för att revisionen ska kunna genomföras. Landstinget svarar för ersättning till den som utför den revision som landstinget beställt.
I första hand skall uppgifter för uppföljning levereras från hälsocentralens system enligt IT-avsnittet.
8.3. Syfte med den målrelaterade ersättningen
1. Handlingsplaner för sjukdomsförebyggande arbete
Hälsocentralerna ska utifrån de nationella riktlinjerna ta fram planer för implementering
2. Hälsosamtal 40-åringar
För att identifiera personer med livsstilsproblematik och med hjälp av motiverande samtal påverka till en livsstilsförändring.
3. Tobak – Samtal för att sluta med tobak
Hälso- och sjukvården och där i synnerhet primärvård har ett stort ansvar att upptäcka och vid behov erbjuda rådgivning vad avser tobaksbruk för att på sikt skapa
förutsättningar för en bättre folkhälsa.
4. Fysisk aktivitet på recept
För att implementera fysisk aktivitet som ett reellt behandlingsalternativ.
5. Den ojämlika hälsan
Att identifiera och genomföra insatser för invånare utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
6. Händelseanalys
Att strukturerat analysera en oönskad händelse och vidta åtgärder för att undvika liknande händelser igen
7. Astma/Kol – Spirometri
Primärvård har ett stort ansvar att identifiera KOL patienter för att tidigt behandla denna sjukdom som vid sen upptäckt förorsakar stort lidande.
8. Basal demensutredning
För att tidigt diagnostisera eventuell demens sjukdom och påbörja behandling.
9. Sammanhållen vård
Hälsocentralen ska ringa upp patienter, som identifierats som fokuspatienter av slutenvården, senast tre dagar efter patienter skrivits hem.
I ersättningen ingår även ett avdrag vid oplanerade återinläggningar över viss nivå.
10. Antibiotikaförskrivning
Primärvården ska aktivt arbeta för att hålla förskrivning av antibiotika på en rimlig och adekvat nivå.
