VFU-handboken Från novis till professionell för lärarstudenter antagna till Grundlärarprogrammet inriktning F-3

(1)

VFU-handboken Från novis till professionell för lärarstudenter antagna till

Grundlärarprogrammet inriktning F-3

Uppdaterad augusti 2013

(2)

Den här handboken för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) vid Stockholms universitet, riktar sig till lärarstudenter inom Grundlärarprogrammet, inriktning förskole- klass och årskurs 1-3 (F-3),VFU-handledare och VFU-kurslärare.

Syftet med handboken är att informera om VFU inom respektive program och inriktning samt att presentera den modell för professionsutveckling som används vid Stockholms universitet och som beskriver hur yrkeskunnande växer fram – Från novis till profes- sionell. Idén med en handbok riktad till fler målgrupper än en, är att alla som är involv- erade i VFU inom lärarutbildningen utgår från samma huvuddokument.

VFU-handboken är sammanställd av de VFU-ansvariga på samordningsinstitutionerna för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet.

Till studenter, VFU-handledare och

kurslärare

(3)

2 Till studenter, VFU-handledare och kurslärare

4 Grundlärarprogrammet med inriktning årskurs F-3

5 Studiegång

6 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) VFU-kurser

Förberedande seminarium och VFU-portfölj

Kontakt med VFU-handledare 7 Under VFU

Handledningssamtal Trepartssamtal Självvärdering

Struktur för trepartssamtal 8 Efter VFU- kursen

Handläggningsrutiner vid

underkänd VFU

Sekretess och tystnadsplikt 9 Registerutdrag

9 Vikariat

10 Förväntade studieresultat för VFU

11 Från novis till professionell – en professionsutvecklingsmatris

12 Matrisen: Progression mot en analys- och reflektionsförmåga byggd

på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

14 Matrisen: Progression mot en didaktisk kompetens

17 Matrisen: Progression mot ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap

20 Bilag 1: Examensordning för Grund- lärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3

22 Bilaga 2: Blankett för dokumentation av trepartssamtal under VFU.

23 Bilaga 3: VFU-portfölj i nya lärarutbild- ningen - VFU-handledare

Innehåll

(4)

Våren 2012 startade Grundlärarprogrammet vid Stockholms universitet som leder till en akademisk yrkesexamen som behörig grundlärare inom olika inriktningar (F-3, 4-6 och fritidshem).

I grundlärarprogrammets inriktning årskurs F-3 får studenten den kunskap och kompe- tens som krävs för att undervisa och möta elever mellan 6-9 år. Utbildningen omfattar tre delar: utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp), ämnes- och ämnes- didaktiska studier (150 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (30hp).

Studenten får goda kunskaper inom ämnen där läsande och skrivande samt elevers lärande i matematik står i centrum. Studenterna utvecklar även ämnes/ ämnesdidak- tiska kunskaper i engelska, samhällsorienterande ämnen (SO) samt naturvetenskap och teknik. I ett av de två sistnämnda ämnena kan studenten välja en fördjupning.

Därutöver läser studenten kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, som bland annat behandlar teorier om lärande, skolans sociala relationer, specialpedagogik, skoljuridik och etik.

Under utbildningen får studenten också kunskaper om organisation för undervisning och lärande. Utbildningen förmedlar praktiska och teoretiska verktyg för att kunna synliggöra och följa sitt eget och elevernas lärande, exempelvis genom pedagogisk do- kumentation för att bedöma och utveckla lärprocesser i skolans olika ämnen i linje med aktuella läroplaner och styrdokument.

Grundlärarutbildningen innehåller även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som in- nebär att studenten deltar i en skolas vardag. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen får studenten möjlighet att praktiskt omsätta sina teoretiska kunskaper samt öva förmågor som är viktiga i rollen som lärare.

Utbildningen har nära koppling till forskning inom olika ämnesdidaktiska områden och kan efter en termins påbyggnadsstudier ge behörighet till forskarutbildning i ämnes- didaktik.

Grundlärarprogrammet inriktning F-3

Kontaktuppgifter för Grundlärarprogrammet inriktning F-3 Samordningsinstitution: Institutionen för språkdidaktik (ISD) VFU-ansvarig: Pernilla Rosell- Steuer

E-post: pernilla.rosell-steuer@isd.su.se

För mer information om VFU se: www.su.se/vfu

(5)

PERIOD A PERIOD B PERIOD C PERIOD D

Svenska för grundlärare F-3 I, 15 hp

Termin 1 Termin 2

Termin 4 Termin 5 Termin 6

PERIOD D

Termin 7

Studiegång

VFU I 2,5 hp

Termin 3

Termin 8

VFU IV, 15 hp Självständigt arbete II, 15 hp

Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp

Teorier om lärande och individens

utveckling, 7,5 hp

Svenska för grundlärare F-3 II,

9 hp VFU II

5 hp

Svenska för grundlärare F-3 II, 6 hp

Juridik o etik i skolans värld 2,5 hp Matematik för grundlärare F-3 II 15 hp

Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3 15 hp

Samhällsorienterande ämnen frö grundlärare F-3 15 hp

Engelska för grundlärare F-3 15 hp

Matematik för grundlärare F-3 III 7,5p hp

Naturvetenskap o teknik eller

Samhällsorienterande ämnen för grundlärare F-3 15 hp

VFU III 7,5 hp

Kunskap vetenskap och

forskningsmetodik 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Självständigt arbete I, 15 hp

Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola 4 hp

Sociala relationer i skolan 7,5 hp Framträdande

och retorik 3,5 hp

Ämnesdidaktik läroplansteori betyg och bedömning 15 hp

Matema- tik F-3, 7,5hp

forts.

Matematik F-3, 7,5hp

(6)

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av lärarutbildningen. Studenten får redan under första terminen en skolplacering i förhål- lande till inriktningen F-3 i en av Stockholms läns kommuner. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen består av totalt 20 veckor (30 hp). Under utbildningens gång kommer studenten att delta alltmer aktivt i skolans verksamhet för att under sin sista VFU-kurs i princip kunna ta ansvar för undervisningen i en klass. Studenten får kontinuerlig handledning av en VFU-handledare på sin skola som på olika sätt stödjer henne eller honom under sin utveckling till professionell lärare. VFU-kursläraren på Stockholms universitet (SU) förbereder och stödjer studenten inför VFU-perioderna och kommer också att leda campusförlagda VFU-seminarier under kurserna.

Under VFU-kurs II,III och IV, får studenten besök i sin VFU-skola av en VFU-kurslärare. Vid dessa besök genomförs s.k. trepartssamtal (se nedan

”Trepartssamtal”).

VFU- kurser

Den verksamhetsförlagda delen inom

Grundlärarprogrammet består av fyra kurser som är förlagda till termin ett, två, fem och åtta.

I utbildningsstrukturen på sid 5 är VFU-kurserna markerade med orange färg. Varje VFU-kurs har ett antal förväntade studieresultat som studenten ska uppnå för att bli godkänd (se sid 10 samt VFU-portföljen för information om kursplan, examination och kursbeskrivning).

Förberedande seminarium och VFU-portfölj

Inför varje VFU-kurs deltar studenten i förbere- dande seminarier som leds av VFU-kurslärare på campus. Inför den första VFU-kursen får varje student en digital VFU-portfölj.

En VFU-portfölj är ett pedagogiskt verktyg för att synliggöra lärandet. I den formulerar studenten mål för sin utveckling, dokumenterar sitt arbete samt utvärderar och reflekterar över sin professionella utveckling. Studenten ska “bjuda in” sin VFU-handledare och VFU-kurslärare i portföljen. På så sätt kan de följa studentens utveckling samt ge respons på studentens reflektioner.

Det här sättet att arbeta stödjer studenten att se sin egen förmåga och påverka sin kunskapsutveckling.

När man synliggör sitt lärande är det lättare att veta vad man kan och vad man behöver utveckla.

Det har studenten stor nytta av under studietiden men också som färdig lärare och pedagog.

Portföljens syfte är också att skapa sammanhang och progression i utbildningen. Mellan VFU-kurs två, tre och fyra dröjer det ett och ett halvt år. På den tiden glömmer man lätt

var man befann sig i sin utveckling. Inför en ny VFU-kurs kan studenten gå tillbaka till doku- mentationen av sin tidigare VFU och på så sätt bygga vidare från där de senast slutade.

Vidare ska portföljen stödja kopplingen mellan teori och praktik. I portföljen kan studenten spara dokument från didaktikkurserna som de senare kan använda i praktiken eller det om- vända, använda reflektioner från VFU i didak- tikkurser.

VFU-portföljen kommer att följa studenten genom hela utbildningen. På så sätt kan den visa studentens professionsutveckling från första till sista terminen d.v.s. utvecklingen till professionell lärare. Se bilaga 3 hur du som VFU- handledare får ett gästkonto till VFU-portföljen.

Kontakt med VFU-handledare

När studenten har fått sin placering, kontaktar han eller hon sin handledare för att senast två veckor före VFU-kursen göra ett besök på sin skola och tillsammans med VFU-handledaren planera VFU-kursen.

Studenten ger VFU-handledaren tillträde till sin VFU-portfölj och de tar gemensamt fram en handlingsplan som konkretiserar studentens uppgifter under kursen.Tid och plats för studentens egen undervisning i olika grupper respektive klasser ska ingå i denna plan, och det är en

(7)

fördel om tid för regelbundna handledningssamtal kan fastläggas. Studenten dokumenterar handlingsplanen i sin VFU-portfölj.

Under VFU-kursen

Handledningssamtal

Under VFU-kursen ska regelbundna handledningssamtal med formativt syfte äga rum, där professionsutvecklingsmatrisen utgör ett stöd.

Studentens kompetens utvecklas med tyngd- punkt i konkreta situationer som under handledningen problematiseras, belyses och ana- lyseras ur olika perspektiv. Handledningen ska medverka till att studenten systematiskt utvecklar sin analys- och reflektionsförmåga, vilket är en förutsättning för ökad medvetenhet och förmåga till utveckling. I samtalen får studenten stöd i planeringen av sin undervisning och möjlighet att reflektera över gjorda erfarenheter, vidga och fördjupa sina kunskaper och föreställ- ningar om vad som styr den egna verksamheten, perspektiv på kunskap, yrkesuppdraget och skolans roll i samhället.

Trepartssamtal

Under VFU- kurs II,III och IV (termin 2,5 och 8) genomförs så kallade trepartssamtal. I trepartssamtalet deltar studenten, VFU-handledaren och VFU-kurslärare från Stockholms universitet. De återkommande trepartssamtalen ska medverka till att skapa kontinuitet och progression i studentens professionsutveckling.

Utgångspunkter för samtalet är studentens självvärdering, de förväntade studieresultaten för VFU och professionsutvecklingsmatrisen.

Samtalet bör ha prägel av ett utvecklingssamtal med formativ inriktning, för att stödja studen- tens utveckling till lärare genom att diskutera studentens styrkor och utvecklingsområden och möjliga vägar framåt. VFU-handledare och VFU-kurslärare gör även en bedömning av studentens utsikter att nå de förväntade studieresultaten vid kursens slut.

En förutsättning för ett bra samtal är att alla parter är väl inlästa på studentens självvärder- ing, kursens förväntade studieresultat och professionsutvecklingsmatrisen. Samtalet sker på VFU-skolan och beräknas ta cirka 60 minuter.

Före samtalet genomför studenten en lektion

som VFU-handledaren och VFU-kursläraren observerar.

Självvärdering

Inför trepartssamtalet med VFU-handledare och VFU-kurslärare skriver studenten en självvär- dering i form av reflektioner över sin utveckling, med utgångspunkt från de individuella målen, kursens förväntade studieresultat och med stöd av professionsutvecklingsmatrisen. Senast klockan 12.00, vardagen före trepartssamtalet, lägger studenten in sin självvärdering samt en lektionsplanering i sin VFU-portfölj. I självvär- deringen ska studenten så konkret som möjligt beskriva hur hon eller han arbetar för att uppnå målen. Studenten ska reflektera över gjorda erfarenheter och kan utgå från följande frågor:

1. Hur har du arbetat för att uppnå dina mål?

Vad har du konkret genomfört för aktiviteter?

Hur har du tagit hjälp av din VFU-handledare, arbetslaget och elevgruppen för återkoppling?

2. Hur ser du att du uppnått de olika målen?

Beskriv konkreta situationer där du ser att du uppfyllt målen. Hur blir det tydligt att du inte helt eller delvis uppfyllt målen? Vad krävs ytterligare av dig för att uppfylla ditt mål? Hur kan du arbeta vidare?

3. Vad har du lärt dig?

Vilka möjligheter och vilka svårigheter har du fått syn på? Vilka nya insikter har du fått om dig själv som lärarpersonlighet, om ditt ledarskap, din kommunikativa kompetens, ditt ämnes- och ämnesdidaktiska kunnande och din förmåga att organisera för lärande?

4. Vad vill du ta upp under samtalet?

Struktur för trepartssamtalet

VFU-kursläraren inleder med att klargöra syftet med och ramarna för samtalet samt ansvarar för att dessa efterföljs. Studenten anger vad hon eller han vill ta upp under samtalet. Stu- dentens ansvar för innehåll och genomförande ökar från första till sista samtalet under utbildningens gång. Student, VFU-handledare och VFU-kurslärare har gemensamt ansvar för att alla tre kommer till tals i samtalet, att samtalet ger en allsidig och problematiserande bild av studentens insatser under VFU och att både det

(8)

formativa och summativa syftet med samtalet kan uppnås.

I slutet av samtalet ska alla tre parter få möj- lighet att ge en sammanfattande bild av vad som framkommit. VFU-kursläraren dokumenterar VFU-handledarens muntliga utlåtande om studenten på en särskild blankett (se bilaga 2). Om risk för underkännande föreligger, ska skriftliga kommentarer samt förslag på stödåt- gärder formuleras och undertecknas av samtliga deltagande i samtalet.

Efter trepartssamtalet ska studenten skriva en kort reflektion över hur hon eller han har uppfattat samtalets innehåll i sin VFU-portfölj.

Studenten får respons på detta av sin besökande VFU-kurslärare. Även handledaren har möjli- ghet att lämna respons på studentens samman- fattning av samtalet liksom på övriga reflektioner som studenten skriver i VFU-portföljen.

Efter VFU-kursen

Studenten avslutar sin VFU-kurs med ett campusförlagt reflektionsseminarium, där en muntlig redovisning och reflektionsuppgifter i studentens VFU-portfölj bedöms och examin- eras av VFU-kurslärarna. Studenten skriver se- dan en avslutande reflektion över sin utveckling inför kommande VFU-kurser. VFU-handledaren ger ett skriftligt utlåtande om studentens resultat I VFU-rapporten som finns tillgänglig för utskrift i studentens VFU-portfölj. I VFU- rapporten ska handledaren ta ställning till om studenten har uppnått målen för varje förväntat studieresultat inom VFU-kursen.

Studenten ska skriva under rapporten tillsammans med VFU-handledaren under studentens sista VFU-dag. Om studenten har varit från- varande en eller flera dagar under VFU-kursen, ska rapporten fyllas i senare när studenten har tagit igen dessa dagar. VFU-rapporten ska därefter skickas per post av VFU-handledaren till den adress som är angiven på rapportens första sida.

VFU-rapporten utgör ett centralt bedömnings- underlag för VFU-kursläraren som sätter betyg på kursen enligt betygsskalan Godkänd - Un- derkänd inom 15 arbetsdagar efter avslutad

kurs. Efter kursen genomförs en studentutvär- dering av VFU-kursen. Även VFU-handledarna ges möjlighet att lämna sina synpunkter på genomförandet av VFU-kurs

Handläggningsrutiner vid underkänd VFU

Vid underkännande av VFU efter avslutad VFU- kurs gäller följande:

• Examinator kallar studenten till samtal på Stockholms universitet. I kallelsen informeras studenten om möjligheten att kontakta Stock- holms universitets studentkår, för att få hjälp av kårens studentombud.

• Vid samtalet delges studenten grunderna för underkännande, vilka sammanfattas i ett protokoll. Studenten informeras om sin rätt till ytterligare examination. VFU-plats för om-examination diskuteras. Utifrån samtalet upprät- tas en individuell handlingsplanför studentens om-examination där eventuella stödinsatser framgår. Handlingsplanen bifogas protokollet.

• Protokoll och handlingsplan undertecknas av båda parter och diarieförs av kursansvarig institution. Examinator ansvarar för att doku- mentationen tillställs kursadministrationen så att den finns tillgänglig inför studentens omexamination.

• Kursansvarig institution har uppföljningsans- var vid omexamination. I detta ingår samverkan med mottagande VFU-handledare. Institutionen ansvarar också för att studentens VFU-skola samt VFU-samordnaren respektive kontak- tperson i kommunen underrättas angående studentens om-examination av VFU alternativt studieavbrott.

Regler för examination framgår i kursplaner.

Dessa handläggningsrutiner beslutades av samordningsgruppen vid Stockholms universitet 2012-11-14.

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter och är en inskränkning i den svenska offent- lighetsprincipen. De känsliga uppgifter som skolpersonal tar del av i sitt elevvårdande arbete skyddas av bestämmelser i sekretesslagen SFS

(9)

2009:400. Mer information om detta finns på webben: www.su.se/vfu/studentinformation.

Studenter som genomför VFU har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller hela livet och måste särskilt iakttas till exempel vid resa till och från skolan, vid samtal i det egna hemmet och vid återkomsten till universitetet. När studenten har uppföljning efter VFU och delger andra sina erfarenheter, ska uppgifterna avidentifieras så att ingen kan peka ut barnet eller dennes nära anhöriga.

Straffet för brott mot tystnadsplikten är dags- böter eller fängelse i högst ett år, ofta kombin- erat med skadestånd. Kommunen där studenten genomför sin VFU kan begära att en skriftlig sekretessförbindelse.

Registerutdrag

Riksdagen har beslutat att lärarstudenter och deltagare i kommunal vuxenundervisning som inom utbildningen genomför VFU ska genomgå en registerkontroll. Denna kontroll genomförs för att öka skyddet för barn och ungdomar och minimera riskerna för att de utsätts för olika typer av kränkningar av personer som arbetar inom förskoleverksamhet, skola och barnom- sorg. Lärarstudenter måste så snart som möjligt ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten.

Ansökningsblankett finns på Polisens webbplats:

www.polisen.se. Det tar ca 2-3 veckor att få utdraget. Studenten ansvarar för att beställa och lämna in ett giltigt registerutdrag i samband med VFU-periodens början.

Ett giltigt registerutdrag får vara högst ett år gammalt. Registerutdraget ska lämnas till rektor eller motsvarande på verksamheten där studenten ska genomföra sin VFU. Det är inte lärosätet utan rektorn för verksamheten som avgör om studenten kan tas emot på skolan.

Vikariat

Ett vikariat innebär att studenten ensam är ansvarig för eleverna och undervisningen eller den pedagogiska verksamheten i barngruppen.

Studenten kan inte göra sin VFU och samtidigt vikariera.

(10)

Förväntade studieresultat för VFU

VFU-kurs I (2,5 hp)

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• agera i enlighet med skolans värdegrund

• etablera kontakt med barn/elever

• leda aktivitet i grupp/klass och reflektera över det egna ledarskapet i elevgruppen

• reflektera över sitt yrkesval utifrån gjorda erfarenheter

VFU-kurs II (5 hp)

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

•

reflektera över sitt agerande som lärare utifrån skolans värdegrund och demokratiuppdrag

•

planera och leda undervisning utifrån styrdokument samt formulera relevanta mål för undervisningen i skolämnena svenska och matematik

•

använda olika kommunikativa uttrycksformer i undervisningen

•

uttrycka sig tydligt såväl muntligt som skriftligt i undervisningssituationer

•

visa lyhördhet i sitt ledarskap

•

reflektera över undervisning och lärande utifrån gjorda erfarenheter och teoretiska perspektiv

•

kommunicera med kollegor kring undervisningens mål och utformning

VFU- kurs III (7,5 hp) inte fastställd, kan ändras

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten:

• reflektera över sitt handlande som lärare, utifrån skolans värdegrund, demokratiuppdrag och kunskaps- uppdrag

• planera och leda verksamhet/undervisning utifrån såväl styrdokument som ett relevant ämneskun- nande och teoretiska perspektiv samt med beaktande av barns/elevers olika intressen, förutsättningar och behov i kommunikation med barn/elever formulera relevanta mål och bedömningskriterier

• visa tydlighet och lyhördhet i ett ledarskap präglat av öppenhet, samspel och dialog

• använda olika kommunikativa uttrycksformer som främjar barns/-elevers lärande och utveckling

• samverka med kollegor och andra verksamhetsföreträdare kring verksamhetens mål och utformning

• reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter.

VFU-kurs IV (15 hp) inte fastställd, kan ändras

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten:

• självständigt organisera och genomföra verksamhet/undervisning med utgångspunkt från gjorda erfarenheter, goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden samt med beaktande av barns/elevers olika förutsättningar och behov

• utifrån styrdokument och teoretiska perspektiv formulera och kommunicera relevanta mål och bedömn- ingskriterier så att barn/elever och föräldrar/vårdnadshavare kan förstå samt analysera, dokumentera och bedöma barns/elevers lärande i förhållande till verksamhetens mål

• värdera olika bedömningsformer och hantera en rättssäker betygssättning i enlighet med nationella styrdokument

• utveckla lärandemiljöer som på ett demokratiskt sätt främjar barns/elevers lärande och utveckling

• på ett ansvarsfullt sätt fungera som arbetsledare för och samverkanspartner till såväl barn/elever som vuxna samt konstruktivt reflektera över vad som sker i denna samverkan ur ett yrkesetiskt perspektiv

• analysera och reflektera över sin praktik och lärarroll utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter samt med användande av ett professionellt språk formulera slutsatser för den egna yrkesutvecklingen.

(11)

Nivå 1

Novis: fokus på egen presta- tion

Nivå 2

Avancerad ny- börjare: fokus på situationen

Nivå 3

Kompetent:

fokus på barns och ungas lärande

Nivå 4

Professionell:

fokus på helheten

Från novis till professionell– en professionsutvecklingsmatris

Utvecklingsområden

Läraruppdraget är komplext och sammansatt av en mängd förmågor och kompetenser som samverkar med varandra. I utvecklingsmatrisen Från novis till professionell har tre utvecklings- områden valts för att beskriva progressionen i yrkesutvecklingen. De tre områdena är:

1.

Progression mot analys- och reflektions- förmåga byggd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

2.

Progression mot en didaktisk kompetens

3.

Progression mot ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap

Inom varje utvecklingsområde finns fyra nivåer med olika fokus. Generella nivåbeskrivningar:

Nivå 1- fokus på egen prestation

Har allmänna kunskaper om läraruppdraget och ett sökande och iakttagande förhållningssätt.

Nivå 2- fokus på situationen

Har kunskap om läraruppdraget, uppmärksam- mar, analyserar, prövar, omprövar och söker sig aktivt fram i sin praktik.

Nivå 3- fokus på barns och ungas lärande

Kan formulera läraruppdraget och kan omsätta sin lärarkunskap i handling, kritiskt granska sitt agerande och dra slutsatser.

Nivå 4 – fokus på helheten

Problematiserar och tolkar läraruppdraget, sök- er nya infallsvinklar för sin undervisning/verksamhet och utvecklar målmedvetna, långsiktiga strategier. Ser sin del och sitt ansvar i något större och medverkar till gemensam utveckling av verksamheten.

(12)

Förmåga att reflek- tera över …

… sina personliga erfarenheter (erfa- renhetsbaserade argument)

… andras systema- tiserade erfarenhe- ter (teoribaserade argument)

… sina personliga värderingar (etiska argument)

Nivå 1

Relaterar sin syn på lärarrollen genom att …

… använda gjorda erfarenheter i nya situationer.

… inse lärandemiljöers betydelse.

… kunna redogöra för teorier om lärande.

… uttrycka hur egna värde- ringar synliggörs i lärar- rollen.

… inse att lärare kan be- tona olika värderingar.

Nivå 2

Utformar en under- visning på veten- skaplig grund och gjorda erfarenheter genom att …

… ställa frågan varför det blev som det blev och försöka finna mönster i sin undervisning eller verksamhet.

… reflektera över och jämföra sin egen undervisning eller verksamhet utifrån olika lärande teorier.

… se relationer mellan den egna undervisningen eller verksamheten och egna värderingar.

… relatera egna värde- ringar till värden i styrdokumenten.

Nivå 3

Uttrycker sin un- dervisning eller verksamhet utifrån en vetenskaplig grund och gjorda erfarenheter genom att…

… förklara och motivera sitt handlande mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

… vara beredd att pröva och kritiskt granska alternativa tillvägagångssätt i sin fortsatta utveckling.

… förklara och motivera sina valda ståndpunk- ter med hjälp av andras systematiserade erfarenheter.

… utveckla ett professionellt språk för att beskriva sin undervisning eller verksamhet.

… motivera egna värde- ringar och hur de tar sig uttryck i den egna verksamheten.

Nivå 4

Tar utgångspunkt i vetenskapliga per- spektiv och gjorda erfarenheter för att driva såväl egen som gemensam utveckling av verk- samheten genom att…

… kommunicera sina gjorda erfarenheter och ta ansvar för att reflektera och utvecklas tillsammans med andra.

… referera till teorier om lärande och kunskapsutveckling i didaktiska samtal om verksamhetens utveckling.

… diskutera och kritiskt granska de värderingar och teorier som ligger bakom gjorda val och effekter av val i gjord undervisning eller verksamhet.

Matrisen: Progression mot en analys- och reflektionsförmåga byggd

på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

(13)

Förmåga att reflek- tera över …

… sina personliga erfarenheter (erfa- renhetsbaserade argument)

… andras systema- tiserade erfarenhe- ter (teoribaserade argument)

… sina personliga värderingar (etiska argument)

Nivå 1

Relaterar sin syn på lärarrollen genom att …

… använda gjorda erfarenheter i nya situationer.

… inse lärandemiljöers betydelse.

… kunna redogöra för teorier om lärande.

… uttrycka hur egna värde- ringar synliggörs i lärar- rollen.

… inse att lärare kan be- tona olika värderingar.

Nivå 2

Utformar en under- visning på veten- skaplig grund och gjorda erfarenheter genom att …

… ställa frågan varför det blev som det blev och försöka finna mönster i sin undervisning eller verksamhet.

… reflektera över och jämföra sin egen undervisning eller verksamhet utifrån olika lärande teorier.

… se relationer mellan den egna undervisningen eller verksamheten och egna värderingar.

… relatera egna värde- ringar till värden i styrdokumenten.

Nivå 3

Uttrycker sin un- dervisning eller verksamhet utifrån en vetenskaplig grund och gjorda erfarenheter genom att…

… förklara och motivera sitt handlande mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

… vara beredd att pröva och kritiskt granska alternativa tillvägagångssätt i sin fortsatta utveckling.

… förklara och motivera sina valda ståndpunk- ter med hjälp av andras systematiserade erfarenheter.

… utveckla ett professionellt språk för att beskriva sin undervisning eller verksamhet.

… motivera egna värde- ringar och hur de tar sig uttryck i den egna verksamheten.

Nivå 4

Tar utgångspunkt i vetenskapliga per- spektiv och gjorda erfarenheter för att driva såväl egen som gemensam utveckling av verk- samheten genom att…

… kommunicera sina gjorda erfarenheter och ta ansvar för att reflektera och utvecklas tillsammans med andra.

… referera till teorier om lärande och kunskapsutveckling i didaktiska samtal om verksamhetens utveckling.

… diskutera och kritiskt granska de värderingar och teorier som ligger bakom gjorda val och effekter av val i gjord undervisning eller verksamhet.

Progression mot en analys- och reflektionsförmåga byggd

på vetenskaplig grund och beprö- vad erfarenhet

Studentens kunskapstillväxt om läraryrket och den egna professionsutvecklingen, grundad på analys av och reflektion över olika erfarenheter, ökar successivt medvetenheten om vad hon tycker är viktigt med läraryrket och varför. För att synliggöra denna process kan studenten under utbildningen utveckla och formulera sina intentioner som lärare, vilka bevekelsegrunder hon har samt betingelserna för arbetet.

Denna process är individuell och utvecklas och formas i ett kontinuerligt samspel med omgiv- ningen. Den grundar sig på reflektioner över personliga erfarenheter (erfarenhetsbaserade argument), andras systematiserade erfarenheter (teoribaserade argument) och personliga värder- ingar (etiska argument). Det handlar inte bara om att kunna reflektera utan också om att agera på ett sådant sätt att förmågan manifesteras i praktisk handling.

Nivå ett, relaterar sin syn på lärarrollen

På nivå ett har studenten en grundläggande medvetenhet om sina föreställningar om praktiken och varifrån han/hon har fått sina erfarenheter och tankar.

Nivå två, strävar efter att utforma en undervisning på vetenskaplig grund och gjorda erfarenheter

På nivå två börjar studenten aktivt söka sig fram i sin praktik och ställer frågan varför det blev som det blev och kan också peka på möjliga, teoretiskt förankrade, svar. Repertoaren av olika lärandeteorier vidgas och teorierna ger avtryck i den egna praktiken. Agerandet visar att man kan koppla den egna praktiken och de egna värderingarna till styrdokument och vetenskapliga teorier. I vilken mån förmår studenten att utnyttja sina personliga egenskaper, sina kunskaper och erfarenheter för att få auktoritet bland barnen/eleverna? Även på nivå två blir kontakten med utvecklingsområdet Mot ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap än mer uppenbar.

Empati kan bara komma till uttryck i ett socialt och kommunikativt sammanhang.

Vid handledning/bedömning av studenter på nivå två ska det beaktas hur studenten väcker barnens/elevernas intresse inför ett nytt innehåll.

I det sammanhanget blir det tydligt att detta utvecklingsområde kopplas till didaktiken, alltså utvecklingsområdet Mot en didaktisk kompetens.

Nivå tre, uttrycker sin undervisning eller verksamhet utifrån en vetenska- plig grund och gjorda erfarenheter

På nivå tre krävs en betydligt större självs- tändighet och autonomi. På denna nivå kan studenten formulera sin undervisning/verksamhet utifrån en vetenskaplig grund och gjorda erfarenheter och också omsätta detta i praktisk handling. Andras systematiserade erfarenheter (teorier) sätts i samband med de egna. Det inne- bär också att studenten är beredd att ompröva sina egna bevekelsegrunder, på ett relevant och adekvat sätt. Uppkomna konfliktsituationer måste kunna hanteras. Flexibilitet och förmåga att hantera oförutsägbara situationer måste finnas. Ansvarstagandet måste vara utvecklat.

Konsekvenser av olika ageranden ska kunna förutses och beskrivas. Hypoteser om alternativa handlingssätt ska kunna formuleras.

Nivå fyra, tar utgångspunkt i veten- skapliga perspektiv och gjorda erfar- enheter för att driva såväl egen som gemensam utveckling av verksam- heten

På nivå fyra tas steget från att vara lärarstudent till att vara lärare i ett livslångt perspektiv. Men examensarbetet och eller annan forskning kan naturligtvis ha initierat olika former av skolutveckling, som går längre än det som kan vara kraven på den enskilde studenten i lärarexamen.

Viljan till skolutveckling, inte bara personlig utveckling, måste manifesteras på nivå fyra. De gjorda iakttagelserna och erfarenheterna måste kunna kommuniceras, diskuteras och ifrågasät- tas tillsammans med andra, i arbetslag och andra pedagogiska forum. Det fordras ett stort mått av långsiktiga strategier för den egna fortsatta lärargärningen och alltså en uttalad vilja att medverka i gemensam skolutveckling.

(14)

Matrisen: Progression mot en didaktisk kompetens

Förmåga att... ...använda och utveckla relevant ämnes- och ämnesdidaktiskt kunnande.

...sätta upp relevanta mål och bedöma och värdera barns eller elevers lärande och utveckling.

...verka för en förskola eller skola för alla med hjälp av olika lärandeteorier, inne- håll, arbetsformer och arbetssätt.

Nivå 1

Reflekterar över didaktiska frå- gor genom att...

...visa vilja och förmåga att fördjupa och bredda sitt ämnes- och ämnesdi- daktiska kunnande.

...arbeta med stöd av handledare eller givna modeller.

...ha kunskap om vilka mål som styr verksamheten.

...söka och beskriva tecken på barns eller elevers lärande.

...ge barn eller elever kon- struktiv respons på deras arbete.

...ta del av olika kriterier och reflektera över deras inne- börd vid bedömning.

...arbeta utifrån färdiga pla- neringar eller annat anvisat material.

...visa insikt om att barn eller elever har olika förutsätt- ningar.

Nivå 2 Prövar och omprövar samt diskuterar olika didaktiska val genom att...

...utveckla relevant äm- neskunnande för att ge- nomföra verksamheten.

...strukturera och kon- kretisera sitt ämneskun- nande så att det blir begripligt för barn eller elever.

...visa förmåga till samspel och dialog med barn eller elever.

...visa förmåga att tolka styrdokumentens mål och koppla dem till den egna verksamheten.

...tillämpa de utvärderings...

och bedömningskriterier som gäller för ämnet, kursen eller verksamheten.

...föreslå hur barn eller elever kan förbättra arbetssätt och resultat.

...pröva kvalitativ metod för respons och bedömning.

...planera och genomföra verksamhet utifrån egna tankar och idéer.

...tillämpa olika arbetsformer som främjar barnenes eller elevernas lärande både indivi- duellt och i grupp.

...intressera sig för och reflektera över barns eller elevers olika sätt att lära och låta resultat ligga till grund för fortsatt planeringsarbete.

...pröva och jämföra olika läro- medel inklusive IKT.

Nivå 3

Motiverar och analyserar sina didaktiska val genom att...

...visa förmåga att genera- lisera och se samband.

...välja innehåll och arbetssätt utifrån barns eller elevers förutsätt- ningar och behov.

...engagera barn eller elevers med hjälp av sitt ämnes- och ämnesdidak- tiska kunnande.

...utveckla lärarrollen i relation till barns och elevers utveckling och lärande.

...formulera och kommunicera relevanta mål och bedömningskriterier utifrån styrdokumenten så att barn eller elever och föräldrar förstår.

...stimulera barn eller elever att själva utvärdera och reflektera över resultat.

...använda kvalitativa metoder för respons och bedöm- ning.

...motivera, planera och leda undervisning eller verksamhet med hänsyn till barns eller elevers skiftande förmågor, intressen och behov samt med hänsyn till perspektiv som jämlikhet (klass, kön, etnicitet, sexualitet, funktionsnedsätt- ning) och hållbar utveckling.

...stimulera barn eller elever att ta ansvar för och reflektera över sitt eget lärande.

...värdera och välja olika läro- medel inklusive IKT.

Nivå 4

Bidrar med ana- lyser och reflek- tioner i kolle- giets didaktiska samtal genom att...

...kontinuerligt fördjupa sitt ämnes- och ämnesdi- daktiska kunnande.

...göra bedömningar och prioriteringar av verksamhetens innehåll och arbetssätt utifrån olika teoretiska perspektiv.

...utifrån olika teoretiska perspektiv bidra till samtal om lokala mål för verksamheten.

...använda bedömning som redskap för att utveckla barns eller elevers lärande.

...använda utvärdering som redskap för att utveckla verksamheten.

...utforma långsiktiga strategier för att få alla barn eller elever att lära och utvecklas efter sina förutsättningar.

...identifiera och bidra till att lösa eventuella strukturella problem.

...utveckla funktionella lärome- del inklusive IKT.

(15)

Progression mot en didaktisk kompetens

Utvecklingsområdet Mot en didaktisk kom- petens handlar om att studenten ska utveckla sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen. I detta ingår även kunskaper inom pedagogik, psykologi, sociologi, värdegrundsfrågor, nationella styrdokument och informationsteknik (IKT).

Även för VFU gäller givetvis att en integration av olika kunskapsområden och ämnen ska eftersträvas och successivt omsättas i det egna agerandet. Didaktisk kompetens innebär bl.a.

att studenten självständigt och tillsammans med andra ska genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

En viktig del av yrkeskompetensen handlar naturligtvis om ämneskunskaper. Det är centralt att en lärare är kunnig i det innehåll som

verksamheten behandlar. Kunskaperna måste vara både breda och djupa och de måste kontinuerligt uppdateras på olika sätt. Mycket nära knuten till ämneskunskapen är förmågan att göra didaktiska överväganden såsom att välja innehåll och metodiska redskap i enlighet med det kunskaps- och demokratiuppdrag som uttrycks i läroplaner och kursplaner. En annan dimension av yrkeskompetensen handlar om förmågan att skaffa sig kunskap om det enskilda barnets eller den enskilda elevens

förförståelse (referensramar), kunskaper, övriga förutsättningar, erfarenheter och intressen.

En annan central del av en lärares yrkeskom- petens handlar om förmågan att reflektera över och att analysera frågor som rör undervisningens innehåll, metoder och organisation. Re- flektion och analys ska leda till att studenten utvecklar sin kompetens i det praktiska arbetet.

Vid val av syfte, mål och innehåll ska lärarstu- denten utgå från intentionerna för en målstyrd förskola respektive skola. Planeringen av verksamheten eller undervisningen utgår alltså från vilka mål och kunskaper som barnen eller eleverna ska nå. Uppgiften är att organisera arbetet i verksamheten så att kunskaper utvecklas och syfte och mål uppnås. Planering av verksamheten/undervisningen utgår därför från centrala didaktiska frågor som Vad? Varför? Hur? För vilka? Av vem?

Studenten ska vid sin planering använda både nationella och lokala styrdokument. På så sätt fördjupar studenten bland annat sin förmåga att låta värdegrundsfrågorna prägla arbetet. Vidare tillämpar studenten strategier som ger barnen eller eleverna möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och sitt lärande. Vid genomföran- det av sin undervisning fördjupar studenten sin förmåga att i nära samverkan med barn eller elever utgå från olika behov, erfarenheter och förutsättningar. I undervisningen ska studenten utveckla sin förmåga att tillvarata elevers kunskaper, erfarenheter och föreställningsvärldar för att stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Studenten måste komma till insikt om att respons och bedömning av elever främst är till för att i olika sammanhang stimulera den enskildes utveckling. Lärarstudenten ska ges möjlighet att i slutet av sin utbildning vara den som ansvarar för respons på elevernas prestationer och arbeten i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Studenten skall även utveckla en förmåga att kunna informera och samverka med vårdnadshavare kring elevens lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål.