SOLLENTUNA KOMMUN
Sammanträdesprotokoll SocialnämndenSammanträdesdatum 2016-08-23
Sidan 14 av 20
§80/2016 Dnr 2016/0045 SN-3
Diariekod: 123
Utredning - Stöd till
föreningar som startar fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn
I ärendet föreligger tjänsteutlåtande 2016-08-10 från socialkontoret.
Sammanfattning
Anna Myrhed (C), Josefin Silverfur (C) och Bo Hansson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige 2015-03-05 om stöd till föreningar som startar fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Socialnämnden fick i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn- och ungdomsnämnden utreda frågan om en fadderverksamhet ska initieras, hur den skulle kunna organiseras samt kartlägga det redan pågående arbetet.
I civilsamhället finns ett flertal beprövade modeller för fadderskap, bl.a. i form av volontärverksamheter med förenings- eller engagemangsguidning.
Kommunen bör för att spara resurser samt använda den idéburna sektorns kompetens och erfarenhet, möjliggöra för någon eller några av dem att arbeta med sina modeller i Sollentuna, i stället för att starta egen verksamhet.
I kommunen arbetar flera enheter med att främja en aktiv fritid för nyanlända ungdomar, men inte på ett systematiskt sätt. Undantaget är en verksamhet med "kompisskap" på Rudbeckskolan där elever på
språkintroduktionsprogrammet och andra program matchas ihop.
Enheten för flyktingstöd drev tidigare en fadderverksamhet som inte upprätthölls pga. att det inte fanns resurser avsatta för volontärsamordning.
Kultur- och fritidskontoret har beviljats medel från Länsstyrelsen; ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och
familjekontakter (2010:1122), i samarbete med I M för projektet
ttmeetsollentuna i samverkan med IM, som bl.a. innefattar utvecklande av fler mötesplatsverksamheter, volontärsamordning och till viss del
föreningsguidning genom volontärer för nyanlända ungdomar under 2016 och 2017.
Delar av detta redan planerade samverkansprojekt bör utgöra en
försöksverksamhet gällande fadderskap fram till 2017-12-31, och kopplas ihop med den verksamhet med "kompisskap" som redan sker på
Rudbeckskolan. Om önskade resultat nås, bör kommunen vidare satsa resurser på verksamheten och då utöka målgruppen till både ungdomar och vuxna.
Exp. datum Sign.
SOLLENTUNA KOMMUN
SammanträdesprotokollDe organisationer som anslutit sig till den lokala överenskommelsen med idéburna organisationer ska inbjudas att delta i samarbetet gällande föreningsguidning.
Socialkontoret föreslår att nämnden godkänner och överlämnar utredningen 2016-07-07 till kommunstyrelsen.
Överläggning i socialnämnden
Ordförande Sonia Lunnergård (KD) yrkar bifall till socialkontorets förslag att godkänna och överlämna utredningen angående fadderverksamhet för nyanlända ungdomar, däribland ensamkommande flyktingbarn, daterad 2016-07-07 till kommunstyrelsen.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att nämnden bifaller detsamma.
Socialnämndens beslut
• Socialnämnden godkänner den bifogade utredningen (Bilaga Utredning faderverksamhet) angående fadderverksamhet för nyanlända ungdomar, däribland ensamkommande flyktingbarn, daterad 2016-07-07, samt överlämnar denna till kommunstyrelsen.
Beslutsexpediering:
Akt
Kommunstyrelsen ut) Socialnämnden
Sammanträdesdatum 2016-08-23
Sidan 15 av 20
Exp. datum Sign.
Tjänsteutlåtande Socialkontoret
2016-07-07
Elisabeth Bengtsson Sidan 1 av 2
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2016/0045 SN-3 Diariekod: 123
Socialnämnden
Utredning - Stöd till föreningar som startar
fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn
Förslag till beslut
Socialkontoret föreslår socialnämnden besluta följande:
• Socialnämnden godkänner den bifogade utredningen (Bilaga Utredning faderverksamhet) angående fadderverksamhet för nyanlända ungdomar, däribland ensamkommande flyktingbarn, daterad 2016-07-07, samt överlämnar denna till
kommunfullmäktige.
Bakgrund
Anna Myrhed (C), Josefin Silverfur (C) och Bo Hansson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige 2015-03-05 om stöd till föreningar som startar fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Socialnämnden fick i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn- och ungdomsnämnden utreda frågan om en fadderverksamhet ska initieras, hur den skulle kunna organiseras samt kartlägga det redan pågående arbetet.
Sammanfattning
I civilsamhället finns ett flertal beprövade modeller för fadderskap, bl.a. i form av volontärverksamheter med förenings- eller engagemangsguidning.
Kommunen bör för att spara resurser samt använda den idéburna sektorns kompetens och erfarenhet, möjliggöra för någon eller några av dem att arbeta med sina modeller i Sollentuna, i stället för att starta egen verksamhet.
I kommunen arbetar flera enheter med att främja en aktiv fritid för
nyanlända ungdomar, men inte på ett systematiskt sätt. Undantaget är en verksamhet med ”kompisskap” på Rudbeckskolan där elever på
språkintroduktionsprogrammet och andra program matchas ihop.
Enheten för flyktingstöd drev tidigare en fadderverksamhet som inte upprätthölls pga att det inte fanns resurser avsatta för volontärsamordning.
Kultur- och fritidskontoret har beviljats medel från Länsstyrelsen; ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och
familjekontakter (2010:1122), i samarbete med IM för projektet
#meetsollentuna i samverkan med IM, som bl.a. innefattar utvecklande av fler mötesplatsverksamheter, volontärsamordning och till viss del
Godkänt dokument, 2016-08-10, Kerstin Lidman
Tjänsteutlåtande
2016-07-07
Dnr 2016/0045 SN-3 Sidan 2 av 2
föreningsguidning genom volontärer för nyanlända ungdomar under 2016 och 2017.
Delar av detta redan planerade samverkansprojekt bör utgöra en
försöksverksamhet gällande fadderskap fram till 2017-12-31, och kopplas ihop med den verksamhet med ”kompisskap” som redan sker på
Rudbeckskolan. Om önskade resultat nås, bör kommunen vidare satsa resurser på verksamheten och då utöka målgruppen till både ungdomar och vuxna.
De organisationer som anslutit sig till den lokala överenskommelsen med idéburna organisationer ska inbjudas att delta i samarbetet gällande föreningsguidning.
Kerstin Lidman Elisabeth Bengtsson
Socialchef Avdelningschef
Utredning
fadderverksamhet Socialkontoret
2016-07-07 Elisabeth Bengtsson
Dnr 2016/0045 SN-3 Diariekod: 123
Bakgrund
Denna utredning behandlar hur en fadderverksamhet i Sollentuna kommun skulle kunna organiseras och hur det redan pågående arbetet på området ser ut i kommunen. Utredningen ger förslag till beslut om en fadderverksamhet ska initieras och om och hur lokal
överenskommelse med idéburna organisationer i så fall ska involveras.
Hur fadderverksamhet skulle kunna organiseras
I civilsamhället drivs eller har drivits flera volontärverksamheter med goda resultat som kan liknas vid fadderskap för nyanlända. Det finns i huvudsak två kategorier för fadderliknande verksamhet i civilsamhället. Nedan beskrivs ett antal exempel som kommunen skulle kunna stödja för att verka i Sollentuna, i stället för att starta egen verksamhet som kräver
motsvarande resurser.
Fadderskap genom guidning till förening eller aktiv fritid
I dessa verksamheter guidar volontärer (som kan liknas vid faddrar) nyanlända ungdomar till en förening eller fritidsaktivitet, med specifikt syfte att främja en stimulerande fritid.
Fritidguider
Röda korsets projekt Fritidguider sker i samarbete med skolor och fritidsgårdar i Umeå med finansiering från bl.a. Allmänna arvsfonden. Projektet har ännu inte utvärderats. (Källa http://www.umeakretsarna.se/vi-och-vara-verksamheter/ samt korrespondens med Petra Molin, projektledare)
Move It
Individuell Människohjälp (IM) driver projektet Move It i samarbete med ett
språkintroduktionsgymnasium samt ett antal hem för vård och boende (HVB) i Stockholms stad. Projektet finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) genom satsningen engagemangsguider och sedan ungas organisering. 2014 deltog 50
ungdomar i individuell guidning, varav 37 blev medlem i en organisation exempelvis Dörren, Fryshuset Lovely Days, KFUM och Sprint Skol-IF. (Källa: slutrapport Move It Ungas organisering 2014)
Hur verksamheten organiseras
I båda verksamheterna rekryterar, kvalitetssäkrar och utbildar föreningen volontärer som löpande kan få stöd av en volontärsamordnare/projektledare. En nyanländ ungdom (ofta ca 15-21 år) som söks upp via HVB, språkintroduktionsklass eller fritidsgård matchas baserat på intressen, ålder etc med en volontär. Matchningssamtalet berör vad ungdomen är intresserad av, vilka föreningar eller aktiviteter som finns, hur man kan täcka kostnader etc. Volontären har sedan i tidsbegränsat uppdrag att guida till en förening eller en aktivitet den unga vill fortsätta med. Man gör även gruppbesök tillsammans med volontärer till olika aktiviteter.
För att uppnå långsiktighet krävs dock ett arbete från fritidsverksamheternas sida varför man parallellt med guidningarna också arbetar med att stärka de mottagande verksamheterna i sitt bemötande av nya, och nyanländ, medlemmar vilket ofta kräver ett internt normkritiskt arbete hos föreningen.
Fadderskap för erfarenhetsutbyte, nätverk och språkträning
Det finns ännu fler verksamheter där en nyanländ och en etablerad volontär, båda vuxna, matchas för regelbundna träffar, besöker nya platser och utbyter erfarenheter, med syfte att bli mer bekant med närmiljön, få utökat nätverk, språkträning och därmed större egenmakt.
Kompis Sverige
Kompis Sverige har ”kompisförmedling” i ett antal av Sveriges kommuner med medel från bl.a. Länsstyrelsen. Sedan start har 1600 personer blivit kompisar. Resultaten visar att deltagarna får större och bredare socialt nätverk, känner ökad tillhörighet och upplever ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte. (Källa: http://kompissverige.se/om-oss/ samt korrespondens med Natassia Fry, grundare)
Duo Stockholm
Ett annat exempel är Duo Stockholm som IM driver genom ett idéburet offentligt partnerskap med Stockholm stad. Resultaten visar att nyanlända upplever att det leder till språkutveckling och att det är positivt att få en etablerad kontakt. Övervägande andel av de nyanlända säger att de lärt sig mycket om det svenska samhället och Stockholm. (Källa: Rapport från utvärdering av Fadderverksamhet inom arbetsmarknadsnämnden)
Yrkeskompis
Röda korset drev inom ramen för EU-projektet Etablering Stockholm delprojektet
Yrkeskompis där nyanlända och etablerade matchades för yrkesrelaterade nätverk för ökad förståelse för hur den berörda yrkesgruppen arbetar och fungerar i Sverige. (Källa:
Yrkeskompis - ett Röda Korset-projekt i samarbete med Etablering Stockholm för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kultur). Yrkeskompis bidrog till möten, språkutveckling, kunskap om olika branscher och samhället och ökade kontakter samt till att bryta isolering och utanförskap hos de nyanlända. Yrkeskompis bidrog också till en ökad förståelse för det svenska samhället samt ökat förståelsen hos etablerade personer för nyanländas svårigheter i det nya samhället. (Källa: Slutrapport Etablering Stockholm 2009)
Hur verksamheten organiseras
Dessa verksamheter har organiserats på liknande sätt som exemplen gällande
föreningsguidning men de nyanlända söks upp i samarbete med Arbetsförmedlingen, SFI, Jobbtorg eller liknande. I Duo Stockholm görs matchningen av volontärsamordnarna, i
Kompis Sverige av frivilligledare. ”Paren” förväntas sedan träffas med en viss regelbundenhet under en period som skiljer sig åt mellan modellerna, inom projektets ramar. Målsättningen är dock att matchningarna ska leda till långvariga relationer, vilket de gör i många fall.
Volontärsamordnare/projektledare följer upp paren och träffarna och kan ge stöd om något är oklart eller om problem uppstår. I verksamheten ingår även gruppaktiviteter för alla deltagare i form av museibesök, utflykter, studiebesök etc.
Invitationsdepartementet, Meet my city och Kompisbyrån
Det finns ytterligare exempel på verksamheter i civilsamhället där matchning sker mellan en nyanländ och en etablerad person.
Invitationsdepartementet
Invitationsdepartementet sammanför människor som vill öva svenska respektive pratar flytande svenska över en hemlagad middag. Middagen ska vara gratis, hemma hos någon och sker förutsättningslöst. En person eller familj kan anmäla sitt intresse att antingen bjuda eller gå bort på middag via ett webbaserat anmälningsverktyg. Matchning sker sedan av ideella
”middagsambassadörer” utifrån datum, reseavstånd och kön.(Källa:
www.invitationsdepartementet.se)
Meet my city
Meet my city går ut på att en person som är etablerad i det svenska samhället visar en nyanländ person sin stad. Den som vill guida eller den som vill bli guidad anmäler intresse via en hemsida varpå matchning sker av ideellt aktiva i föreningen. Syftet är att motverka segregering och främja möten mellan personer med olika bakgrund genom personliga guidade turer. (Källa: http://www.meetmycity.org/welcome-sweden/)
Kompisbyrån
Kompisbyrån matchar ”fikakompisar” för att skapa kontakt mellan en nyanländ person och en som har bott i Sverige länge. Intresseanmälan görs genom ett webbaserat verktyg varpå du får kontaktuppgifter till en person med liknande intressen. Fikakompisarna träffas, fikar och övar svenska. (Källa: www.kompisbyran.se) Eftersom denna verksamhet, liksom de två
ovanstående, endast bygger på en träff vid ett enstaka tillfälle är de inte exempel på fadderskap. Dock har Kompisbyrån utvecklat det nya konceptet ”Startkompis”; en kommuninvånares kontakt att erbjuda nyanlända strax efter bosättning. Syftet är att
startkompisen under en viss tid ska vara ett stöd i att hitta i sitt närområde, språkträning m.m.
Webbanmälan från en intresserad startkompis är tänkt att innehålla underlag för en kommunal handläggare att matcha ihop personen med en nyanländ. Denna utveckling avser
Kompisbyrån söka §37-medel för genom kommuner som vill ingå i ett gemensamt projekt.
(Källa: mötesanteckningar §37 samverkan Länsstyrelsen 160421)
Detta betyder dock att volontärerna skulle organiseras av och i kommunerna vilket kräver avsatta resurser som ansvarar för volontärverksamheten som inte finns i ordinarie verksamhet.
Dessutom innebär det att kommunen tar den ideella sektorns roll där kompetens och lång erfarenhet att organisera ideellt arbete finns.
Framgångsfaktorer
Uppsökande arbete
En utmaning är att få de som inte redan är motiverade aktiva. Det finns därför ett behov av att arbeta aktivt uppsökande för att nå andra än de som aktivt visar intresse för att ha en fadder.
Engagemangsguider
Mellan 2010-2013 fördelade Ungdomsstyrelsen, senare Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF), projektmedel till föreningar med ”engagemangsguider” som verkade lokalt i kommuner med att hitta länkar mellan organisationer och personer i
bostadsområden med låg organisationsgrad, och som inte själva söker sig till föreningslivet.
Projektbidrag gavs till organisationer som verkade uppsökande för vidgat engagemang generellt och inte bara kopplat till den egna organisationen. Varje projekt hade minst en aktiv engagemangsguide. I vissa fall var projektledare ochengagemangsguide samma person, men det fanns också engagemangsguider som var volontärer. (Källa: 4 år med engagemangsguider).
Föreningar som fick bidrag i Stockholms län var t.ex. Fisksätra folkets hus, IM, Riksteatern, Svenska celiakiungdomsförbundet och Rinkeby Folkets hus-förening. Några av de metoder som användes var:
• förenings- eller utbudsmässa samt temakvällar på bibliotek, kulturhus eller liknande.
• informationskvällar för föräldrar.
• prova på-aktiviteter.
• att ungdomar eller andra redan engagerade fick utöva ett ambassadörskap.
• ledarstöd vid en aktivitet eller besök på en förening.
(Källa: Så mycket bättre: verksamhet med engagemangsguider 2010, Vägar till engagemang, 2011, Engagemang som gör skillnad, 2012)
Flera av aktiviteterna ovan är goda exempel på metoder att nå fler än de som vanligtvis söker sig till föreningslivet. En effekt som projekten rapporterade var att flera tidigare inaktiva hittade och engagerade sig i en meningsfull verksamhet tack vare engagemangsguiderna.
(Källa: Breddat engagemang, 2013)
Introduktion/utbildning
Introduktionen för de inblandade är central och en förutsättning för volontärverksamhet med kvalitet och kontinuitet. En introduktion kan t.ex. ta upp vilka värderingar deltagarna måste ställa upp på, samt syftet med verksamheten och volontärens uppdrag så att de inblandade har rimliga förväntningar på varandra och missförstånd undviks. T.ex. är det viktigt att de som ingår i verksamheten känner till att alla deltar på sin fritid och utan ersättning.
Tydlig roll
Introduktionen tar även med fördel upp förhållningssätt och avgränsningen för volontärens roll.
Volontären ska t.ex. inte känna orimliga förväntningar att ta en terapeutisk roll, att hjälpa personen gällande sin juridiska status, eller något annat som är professionellas ansvar.
En fadder bör vidare särskiljas från en god man eller kontaktperson. Faddern är en frivillig medmänniska i civilsamhället som utan ersättning gör en insats. En god mans uppdrag är att företräda en ungdom i förälders ställe vid myndighetskontakter och se till att den unge får sina rättigheter tillgodosedda. En kontaktperson har kommunens uppdrag att vara ett extra
vuxenstöd till barn med en viss problembild och är en biståndsbedömd insats kopplad till myndighetsutövning. En volontärs roll i form av en fadder skiljer sig från dessa roller.
Medvetenhet kring målgrupp
Om den nyanlända personen är asylsökande kan uppdraget komma att bli tyngre för volontären då personen kan uppleva en osäker situation eller psykisk ohälsa vilket skapar större risk att volontären får en roll som inte är avsedd. Med anledning av detta har
föreningarna ofta bestämt huruvida man vänder sig endast till personer med uppehållstillstånd eller även till asylsökande.
Löpande uppföljning och stöd från en volontärsamordnare/projektledare I de fall då volontären frivilligt eller ofrivilligt får ta del av en berättelse som är tung att bära är det viktigt att ha någonstans att vända sig för stöd, råd och få hjälp att hänvisa personen rätt. En framgångsfaktor är därför möjligheten att kontakta en volontärsamordnare/
projektledare om problem uppstår och som följer upp att paren fortsätter träffas, och de mål man satt upp. Kulturella skillnader eller svårigheter med kommunikationen kan leda till missförstånd som kan göra att träffarna upphör och då behövs stöd längs vägen. Slutligen är
regelbunden utvärdering viktig för att kunna förändra och planera ny verksamhet baserat på målgruppens synpunkter.
Externa eller interna faddrar?
Några av de beskrivna modellerna organiseras genom ”externa faddrar” som inte är
engagerade i den aktivitet man guidar till, utan en fadder som är volontär i en förening guidar till en annan förening. Behovet av denna typ av fadderskap uppstår när föreningar inte själva jobbar uppsökande eller inkluderande.
Alternativet är internt arbete hos föreningarna i form av fadderskap eller annat
inkluderingsarbete som t.ex. att synliggöra och därmed ifrågasätta vilka normer man har internt som hindrar att öppna upp för en mångfald. Hur kommunicerar vi? Vad tar vi för givet? etc. En nyanländ som känner sig utanför eller obekväm i det nya sammanhanget stannar inte kvar. Bl.a. Röda korset och IM vittnar därför om vikten om att stärka de
mottagande verksamheterna i sitt bemötande av nya, och nyanlända, medlemmar. Det finns flera metodmaterial framtagna av civilsamhället för att arbeta med mångfald, bl.a. Make Equals Jämställdhetseffekten eller Röda korsets Axxess-metod, som syftar till att inkludera nyanlända (tjejer) i fritidsaktiviteter.
Möjlighet till bidrag till föreningar från Stockholmsidrotten
Riksidrottsförbundet har fått statliga medel att fördela till integrationssatsningar i idrottsföreningar. Stockholmsidrotten ser gärna strategiska satsningar för att bredda
verksamhet för fler. Föreningar i Sollentuna som vill arbeta uppsökande, mer inkluderande eller med integration på annat sätt kan därmed söka medel från Stockholmsidrotten. Det skulle t.ex. kunna innebära att utse faddrar internt som söker upp och presenterar föreningens aktiviteter för nyanlända t.ex. i språkintroduktionsklasser, att möta upp en ny medlem innan aktiviteten och finnas tillhands för frågor, men även för att starta fler lag. Medel kan sökas för personalkostnad och ledararvode, låneutrustning och kompetensutveckling, men inte för medlemsavgifter. Inga idrottsföreningar från Sollentuna kommun har sökt medel. (Källa:
samtal med Hanna Henricsen, integrationssamordnare Stockholmsidrotten)
Idrottsföreningar anger ofta att ideella krafter som driver föreningen inte mäktar med
ansökningar och rapportering etc. En work shop skulle på sikt kunna anordnas i kommunen då föreningar får hjälp att ansöka om medel för att kunna utveckla bredden genom att starta fler lag eller gratisaktiviteter.
Redan pågående arbete på området i Sollentuna
Kompisskap på Rudbeckskolan
På Rudbeckskolan finns en kompisskap-verksamhet som startade den 25 april. I kompiskapet matchas Rudbeckelever från språkintroduktionsprogrammet med elever som går andra
nationella program. Matchningen sker utifrån gemensamma intressen. Uppdraget går ut på att umgås både i skolan och utanför. Eleverna som går andra nationella program uppmuntras att bjuda sin nya kompis till den ev förening de deltar i på fritiden. Elever som inte ingår i en förening uppmuntras att hjälpa sina nya kompisar att hitta en förening och prova aktiviteten tillsammans. Några fokuserar på att plugga ihop.
Under maj 2016 var 20 par igång, d.v.s. 40 elever. Rudbeck har erbjudit biobiljetter för att gå på bio tillsammans samt två fikatillfällen från cafeterian som många utnyttjat. Verksamheten utvärderas i slutet av vårterminen 2016.
Verksamheten är influerad av IMs verksamhet Move It och IM höll därför i introduktionen för volontärerna, pga erfarenhet att arbeta med volontärer och att förmedla kunskap om
värderingar och förhållningssätt som volontär, samt insikt om de utmaningar som kan uppstå.
På introduktionen deltog 26 volontärer, två från svenska kyrkan och 24 elever från skolan.
Elevcoachen på Rudbeck har i uppdrag att bl.a:
• bygga upp ett nätverk av föreningar som kan bjuda in elever till prova på-tillfällen.
• stödja elever att få hitta och få information om en förening.
• skapa interaktion mellan språkintroduktionsprogrammet och andra program i skolan.
• rekrytera volontärer och vårda kontakten med dem.
• etablera relation till elever och utgöra en länk mellan dem och andra aktörer.
Föreningar projektet har kommit i kontakt med är Turebergs basket, Stockholms Nord karate, Sollentuna Fotbollsklubb, Sollentuna Backhoppningsklubb samt Sollentuna Volleyboll.
(Källa: Delrapport projektet Nätverket)
Kultur och fritidskontoret
Ansökan om §37a-medel för bl.a. föreningsguidning
Kultur- och fritidskontoret har tillsammans med IM beviljats projektmedel från Länsstyrelsen, för att under 2016 och 2017 utveckla verksamheten vid mötesplatsen #Meetsollentuna. IM anställer en volontärsamordnare för att skapa fler mötesplatsverksamheter än de befintliga (läxhjälp, språkcafé och svenska med baby) på biblioteket, och för att engagera fler frivilliga i dessa och därmed skapa fler kontaktytor mellan nyanlända och etablerade personer. IM avser samverka med Sollentunas övriga föreningsliv och ordna tillfällen då, likt en mässa,
föreningar samlat presenterar sig för nyanlända.
I ansökan ingår även föreningsguidning enligt modellen Move It i viss omfattning, som förväntas sätta igång i januari 2017. Föreningsguidningen syftar till att vägleda nyanlända till föreningslivet i Sollentuna och är tänkt att riktas till ensamkommande unga nyanlända, som genom en fritidsaktivitet kan träffa vänner och få ett socialt sammanhang.
Föreningsguidningens mål är enligt ansökan att minst 100 unga nyanlända fått guidning till fritidsaktiviteter och föreningsliv i Sollentuna av 20 föreningsguider. (Källa: Ansökan Sollentuna kommun §37a, samt Länsstyrelsens Bifall Sollentuna 3111-2016)
Då IM arbetar med att stärka de mottagande verksamheterna i sitt bemötande av nya, och nyanlända medlemmar kan de stödja normkritiskt arbete hos föreningar. Projektet bör av naturliga skäl kopplas ihop med den verksamhet som sker på Rudbeck där elevcoachen ser behov av mer resurser.
Samarbete mellan KFK och föreningar
KFK gör inga riktade insatser på individnivå men arbetar aktivt för att erbjuda fritidsverksamheter till unga nyanlända t.ex. genom att uppmuntra och ibland stödja föreningar att ordna öppna träningar, sommaraktiviteter och gratisaktiviteter. Sollentuna Volleyboll och Sollentuna Fotbollsklubb ordnar t.ex. drop-in träning på Arena satelliten respektive Sollentunavallen som är gratis och öppen för alla. Information om dessa aktiviteter
sker i nyhetsbrev och utskick till HVB, handläggare för jourhem osv. KFK känner dock inte till något fadder- eller mentorarbete inom föreningar i Sollentuna.
Möjligheternas plats
Den ideella föreningen Möjligheternas plats har tidigare haft dagliga öppettider (vardagar) då besökare kunnat få hjälp med samhällsvägledning, läxhjälp, CV-skrivning etc. Nu har
föreningen inga bestämda öppettider man det finns en Facebooksida där man kan skriva vad man behöver hjälp med varpå någon i föreningens styrelse bokar tid för ett besök. Det kan exempelvis vara hjälp med att hitta en fritidsaktivitet. (Källa; samtal föreningens styrelse)
Socialkontorets enhet för ensamkommande barn
I handläggarens utredning av barnets behov tas fritidssysselsättning i beaktande som en faktor för barnets ”omvårdnad” och insatser för en stimulerande fritid kan ingå. Samverkan för att hitta en fritidsaktivitet kan ske med skola, boende, föreningar mfl, även om detta inte sker på ett rutinmässigt sätt.
Flera HVB där kommunen har placeringar har kontakt med Kultur- och fritidskontoret om fritidsaktiviteter som erbjuds. En handläggare anser att barnen ofta vet vilken aktivitet de skulle vilja göra och att boendet (HVB eller jourhemmet) alternativt god man hjälper till att söka upp föreningar och ordnar så barnet kan börja med en aktivitet. Hur många som dock
”fastnar” och fortsätter med en aktivitet är oklart. Flera företag som enheten har avtal med erbjuder ”aktivitetspaket” för de boende. Kommunen ersätter företagen eller jour- och familjehemmen för vårdomkostnader vilka i sin tur mer eller mindre generöst erbjuder fritidsaktiviteter. Vissa HVB öronmärker ett aktivitetsbidrag per termin för t.ex. gymkort, simhallskort eller föreningsmedlemskap, medan andra ordnar gemensamma aktiviteter för de boende, ibland på boendet. Familjehem kan vara mer eller mindre generösa med vilka fritidssysselsättningar de bekostar för barnet. Att olika företag eller jour- och familjehem har olika erbjudanden leder till en bristande likvärdighet gällande barnens möjligheter på fritiden.
(Källa: samtal med enhetens handläggare)
Problemet verkar sammanfattningsvis inte generellt vara en brist på aktiviteter, snarare en brist på integration, d.v.s. möten med andra ungdomar, i samband med aktiviteterna då de boende på ett HVB gör egna aktiviteter tillsammans, i regi av HVB-hemmet.
Något barnen ibland saknar är träningskläder, varför en punktinsats i form av en insamling eller att skapa en ”lånegarderob” skulle kunna vara aktuellt.
Socialkontorets enhet för flyktingstöd
Enheten för flyktingstöd tar emot familjer och vuxna nyanlända med uppehållstillstånd som anvisats till Sollentuna, och har en öppen mottagning varje torsdag kl. 13-15. Besökare kan då ställa frågor, få hjälp att förstå myndighetsinformation, få praktisk hjälp att söka
bostadstillägg, skolplats, plats på Svenska för invandrare (SFI) etc. Hjälpen kan ibland bestå i att hitta en fritidsaktivitet till ett barn.
För ett antal år sedan hade enheten en fadderverksamhet på försök där de nyanlända tillfrågades om de ville träffa en fadder. Personal träffade de som var intresserade av att bli fadder, som fick berätta om sig själva. Personalen matchade sedan en nyanländ med en fadder på enhetens kontor varpå ”paren” själva bestämde hur ofta de skulle ses och hur. Ibland rann träffarna ut i sanden och personalen hade svårt att upprätthålla verksamheten då det tog mycket tid och resurser. (Källa: samtal med Monica Stridh Selander, enhetschef)
Kontaktcenter
Kontaktcenter ger kommuninvånare service per telefon men finns även dagligen i
Turebergshusets entré varje vardag mellan kl. 8-17 (torsdagar till kl. 19). Möjligheten till besök ger en ökad service och hypotetiskt skulle Kontaktcenter kunna hjälpa till att leta föreningar, även om den typen av frågor inte kommer så ofta.
Slutsats
Eftersom det i civilsamhället finns beprövade modeller, flera beskrivna ovan, för
fadderliknande verksamhet är det rimligt att verksamhet organiseras i samarbete med någon eller några av dem. Eftersom kommunen även har en överenskommelse med idéburen sektor är det även rimligt att stödja verksamhet som utförs av civilsamhället. Ideell sektor har till skillnad från kommunen dessutom i de flesta fall:
• erfarenhet och kompetens av rekrytering och utbildning för volontärer – vad volontären behöver veta, kan komma att möta och grundläggande förhållningssätt.
• rutiner för kvalitetssäkring - vem volontären är.
• volontärpolicy – vad volontären kan förvänta sig av föreningen och vice versa.
• ett skyddsnät för volontären i form av stöd i sitt uppdrag. Ett sammanhang och en person att vända sig till om något händer.
• försäkring för volontärer.
Kommunens tidigare fadderverksamhet inom enheten för flyktingstöd upprätthölls inte p.g.a.
för att det inte fanns avsatt resurs för volontärsamordning. Slutligen ger engagemanget i ideella organisationer människor en röst i samhället – och därmed en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.
Delar av det redan planerade samverkansprojektet #Meetsollentuna i samverkan med IM, för vilket Kultur- och fritidskontoret och IM (Individuell människohjälp) beviljats medel från Länsstyrelsen - ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter (2010:1122) kan fram till 2017-12-31 utgöra försöksverksamhet gällande fadderskap för nyanlända ungdomar. Verksamheten utvecklas därmed på försök inom redan planerad verksamhet och bör kopplas ihop med den verksamhet med ”kompisskap” som redan sker på Rudbeckskolan.
Om önskade resultat nås, bör kommunen vidare satsa resurser på verksamheten och då utvidga målgruppen till både ungdomar och vuxna. Förutsättningar är då:
• Att verksamheten erbjuds på frivillig basis men sker aktivt uppsökande för att inte bara nå redan motiverade. Lämpliga platser att nå målgruppen är genom enheterna för flyktingstöd respektive ensamkommande barn, Rudbecks elevcoach, fältassistenter, SFI och/eller #Meetsollentuna på huvudbiblioteket.
• Att det långsiktiga målet är att på olika sätt uppmuntra och stödja föreningar till att ha interna faddrar.
• Att verksamhet erbjuds personer som bor i Sollentuna, inte bara de som har anvisats till Sollentuna.
• Att de nyanlända inte ska erbjudas separata aktiviteter, då integration förutsätter att personer med olika bakgrund och erfarenheter möts.
Om och hur lokal överenskommelse med idéburna organisationer ska involveras
Eftersom det både nationellt och i Sollentuna kommun finns en överenskommelse med idéburna organisationer som dels beskriver idéburna sektorns roll som viktig för demokratisk utveckling, dels som en avgörande kraft för delaktighet och gemenskap, bör ideell verksamhet organiseras av ideell sektor. Överenskommelsen beskriver kommunens ansvar respektive civilsamhällets roll i samhället, och de principer som bör gälla för samverkan. Verksamheten bör därför relatera till överenskommelsen.
De organisationer som anslutit sig till den lokala överenskommelsen med idéburna
organisationer bör kopplas till verksamheten genom att bjudas in att delta i samarbetet som faddrar eller som mottagande verksamhet i föreningsguidningen.
