• No results found

Pandemi, vård och etik Vilka etiska dilemman kan påverka hälso- och sjukvården under en pandemi?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Pandemi, vård och etik Vilka etiska dilemman kan påverka hälso- och sjukvården under en pandemi?"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2021-08-18

Fördjupningsarbete i statsvetenskap 7,5 hp Vårdadministrativa programmet 180 hp VT-21

Umeå Universitet

Pandemi, vård och etik

Vilka etiska dilemman kan påverka hälso- och sjukvården under en pandemi?

Julia Wenell

(2)

Innehåll

1. Inledning ... 3

1.1 Introduktion och problemformulering ... 3

1.2 Syfte och frågeställningar. ... 4

2. Teori och tidigare forskning. ... 4

2.1 Pandemi ... 4

2.2 Covid-19 ... 5

2.3 Folkhälsomyndigheten ... 5

2.4 Etik ... 5

3. Metod ... 7

3.1 Kvalitativ textanalys ... 7

4. Resultat och analys ... 8

4.1 Resultat ... 8

5. Diskussion och slutsats ... 10

(3)

3

1. Inledning

1.1 Introduktion och problemformulering

Under denna pågående pandemi har vi dagligen matats med nya siffor om antal dödsfall i Covid-19 inte bara i Sverige utan även i världen. Men är det rimligt att lägga ett sådant stort fokus på antal döda ur en rent etisk synpunkt, kan det finnas en risk att dessa siffror skymmer sikten för andra offer som denna pandemi skördat, inte minst ur ett sjukvårdsperspektiv?

Det är av yttersta vikt att stimulera en fördjupad etisk diskussion kring dessa komplexa frågor och utmaningar som en pandemi för med sig. Av helt begripliga skäl har rapporteringen av antal dödsfall spelat en stor och central roll i media men har den uppmärksamheten påverkat samhället och vårdens prioriteringar (Bommier, Stœklé, Hervé, 2021).

Allmänheten har dagligen fått nya siffor på hur virusets framfart skördar nya offer och samtidigt som antalet döda förtjänar reflektion och avspeglar ett stort lidande för både de drabbade och anhöriga så finns det en risk att dessa siffror döljer andra problem som pågår samtidigt. Sjukdomen bidrar till fler negativa utfall där döden är den mest oåterkalleliga, men i dagsläget har vi fått rapporter om personer som bland annat lider av vad som kallas

långtidscovid och även detta bidrar till en ökad belastning av sjukvården. Pandemin slår mot hela sjukvården och det kan vara lätt att förbise om man inte har ett helhetsperspektiv utan bara fokuserar på siffrorna av dödsantal (Johanson, 2021).

Ur ett juridiskt perspektiv har vi har ett lagstadgat mål i hälso- och sjukvårdslagen som

innebär kortfattat god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, vilket är något som sjukvårdspersonal alltid har jobbat mot och haft som mål varje dag som de har gått till jobbet.

Men coronapandemin orsakar mer än dödsfall och fysisk sjukdom, vi ser en ökning i psykisk ohälsa och barn som far illa av att vara hemma i otrygga miljöer. Detta berör såklart hälso- och sjukvården men även andra myndigheter och instanser som får ett ökat ansvar för samhällets välmående, vilket innebär att det en ökad belastning i många olika led inom välfärden.

Samtidigt som vi förstår problematiken med den nuvarande mediala bevakningen så finns det självklart en anledning till att den ser ut som den gör. Det är en effektiv strategi för att fånga samhällets uppmärksamhet och bidra till en ökad förståelse för allvaret i situationen som vi befinner oss i. En sak inom sjukvården som förtjänar mer uppmärksamhet är den vårdskuld vi åsamkat i samband med pandemin, det vill säga den viktiga vård som behövts skjutas upp på

(4)

4

grund av att personal varit sjuka eller att de blivit tvungen att omprioritera personal till Covidavdelningar och så vidare i stället. Självklart finns det önskemål om att de allvarligt sjuka inte ska bli drabbade men en pandemi har inte detta i åtanke i sin framfart. Det är ett stort problem som ska tas med stort allvar men även om de allvarligaste sjuka får den vård de behöver så finns det många nivåer i vårdbehov, ta cancerscreening som ett exempel. Det är något som utförs för ett långsiktigt perspektiv, det är inget akut vårdbehov för patienten men långsiktigt kan de bidra till negativa effekter. Ordet vårdskuld kan ibland vara missvisande för den okunniga då det kan uppfattas som en skuld som går att amortera av längre fram, men i själva verket så drabbar de patienterna som har behovet nu.

I en pandemi är det inte enbart patienterna som är offer utan det är även hälso- och

sjukvårdspersonalen som blir inkastade i en oerhört svår situation men många olika typer av belastningar. Även om vi har en arbetsmiljölag så är den svår att manövrera sig runt i ett akutläge där hälso- och sjukvårdspersonalen sitter i en särskild situation där de kan bli inkallade med kort varsel, få nya scheman med längre arbetspass och indragen semester.

Diskussioner kring personalens arbetsförhållanden under den här typen av pandemin är något som vi kommer få se fler av och det är av största vikt att vi fortsätter med just dessa

diskussioner.

1.2 Syfte och frågeställningar.

Syftet med denna uppsats är att lyfta, belysa och diskutera de etiska frågor och aspekter som kan påverka hälso- och sjukvården. För att avgränsa ytterligare så kommer jag att välja ut de etiska frågor som har lyfts under den pågående pandemi av Covid-19.

2. Teori och tidigare forskning.

2.1 Pandemi

En pandemi är en epidemi, det vill säga en sjukdom, som är smittsam och sprids över stora delar av världen kontinuerligt mellan människor. Pandemier kan kännetecknas av en explosiv spridning (Qui, Rutherford, Mao, & Chu, 2017). Det finns många olika faktorer som kan påverka spridningen av en sjukdom och två av dessa är hur sjukdomen sprids från människa till människa men även hur människor förflyttar sig runt omkring i samhället och även i världen. Transportfordon såsom flygplan, fartyg och bilar som kan frakta många människor och långa sträckor gör det enklare för sjukdomar att spridas snabbt till nya delar av världen.

(5)

5

Den största och dödligaste pandemin var spanska influensan år 1918, den orsakade 50 miljoner dödsfall och spreds till en tredje del av världens befolkning (Grennan, 2019).

2.2 Covid-19

Den senaste pandemin är självklart den som vi befinner oss i nu nämligen av sjukdomen Covid-19, coronavirus disease 2019 som är det officiella namnet. Det är ett av sju coronavirus som kan smitta människor. Fyra av dessa virus ger symtom som en vanlig förkylning och är alltså inte dödlig, men det finns varianter av coronaviruset vid namn SARS- och MERS- coronavirus som ger symtom i form av allvarlig luftvägssjukdom. Covid-19 är viruset SARS- coronavirus-2 (SARS-CoV-2), detta virus ger symtom som en luftvägsinfektion så som hosta, feber, snuva, halsont och värk i muskler och leder. De flesta får lindriga symtom som går över av sig själva men det farliga med detta virus är att det är milda symtom i början och gradvis blir sämre men också att alla reagerar olika och får olika symtom. Vissa kan bli mycket allvarligt sjuka i form av besvär med andning och lunginflammation som snabbt leder till akuta tillstånd och kräver mycket vård (Folkhälsomyndigheten, 2021).

2.3 Folkhälsomyndigheten

I Sverige har vi en myndighet enbart utformad för att ansvara för nationens folkhälsa, folkhälsomyndigheten. Deras uppdrag går ut på att genomföra det politiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en jämlik och god hälsa för hela befolkningen. De har en viktig uppgift i form av att ta fram vetenskaplig kunskap och att dela med sig av denna till externa aktörer.

Folkhälsoarbetet går bland annat ut på att samla in och analysera information för att följa hälsoläget i landet men även i världen. Men det som folkhälsomyndigheten är mest känd för i dagsläget är för deras arbete med smittskydd då de har ett övergripande ansvar och är den myndighet som tar fram rekommendationer, föreskrifter och vägleder även hälso- och sjukvårdspersonalen vid smittskyddsarbete (Folkhälsomyndigheten, 2021).

2.4 Etik

Ordet etik kommer från de grekiska orden éthos och êthos som betyder vana, sedvänja, oskrivenlag, inställning och sinnelag. Etik blandas ofta ihop med moral, men moral innefattar människans faktiska och praktiska handlande medan etik är tankarna och reflektionerna om dessa handlingar. Etik är alltså motiven och värderingarna för ett val eller en situation där en ställning måste tas (Statens medicinsk-etiska råd, 2021).

(6)

6

Hälso- och sjukvården har alltid behövt göra etiska prioriteringar men under en pandemi blir dessa mer extrema och krävande. Det finns tre principer enligt prioriteringsmodellen från 1997 och dessa är människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

• Människovärdesprincipen som innebär att alla människor har samma värde och därför har samma rättigheter. Denna princip avspeglas i hälso- och sjukvårdslagen.

• Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att den patienten med störst behov av vård ska ges företräde och att den som inte har det ska solidariskt vänta på sin tur.

• Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att resurserna inom vården ska användas där de gör störst nytta. Denna princip är underordnad av de andra två principerna.

Socialstyrelsen har i samband med Covid-19 tagit fram nya riktlinjer för etiska prioriteringar inom vården där man framför allt har förtydligat och lagt till tydligare prioriteringsgrupper för att underlätta för hälso- och sjukvårdpersonal vid beslutsfattning (Socialstyrelsen, 2020).

När vårdpersonal tvingas göra flera etiska prioriteringar och ställningstaganden under sina arbetspass plus att jobba fler timmar än vanligt och inte få en tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen leder till ökad stress men även vad som kallas etisk stress. Denna typ av stress innebär en känsla av otillräcklighet och ifrågasättande av ens egna moraliska kompass i relation till vad som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Det är med andra ord en oerhört påfrestande och djupgående stress som inte enbart skadar personalen i fråga utan kan väldigt snabbt leda till uppsägning då personalen saknar motivation till arbetet. För att hjälpa personalen krävs det återhämtning men även tid för diskussion och samtal med sina kollegor.

Det är av yttersta vikt att arbetsgivaren ser till att det finns utrymme för detta framför allt när arbetsbelastningen är så hög som den är under en pandemi (Carpman, 2020, 30 april).

Sverige har ett så kallat medicinsk-etiskt råd som utformades av regeringen år 1985 vid namn Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Dessa ska hjälpa till att bedöma konsekvenserna för det mänskliga värdet och integriteten i samband med medicinsk diagnostik, forskning och behandling. Det är inte bara regeringen som är i behov av detta råd det finns även regionala etikråd för landsting och regioner som är skapade för att bidra och stimulera till diskussion och öka kunskapen. Dessa personer kan kallas in för att stödja vårdpersonal som behöver en utomståendes perspektiv på de etiska förhållningssätten och hjälpa till vid diskussion och beslutsstöd (Statens medicinsk-etiska råd, 2021).

(7)

7

3. Metod

För att utföra denna undersökning har det analyserats data med hjälp av kvalitativ textanalys, detta för att kunna undersöka de bakomliggande meningar i den data som finns på ämnet.

3.1 Kvalitativ textanalys

Kvalitativ textanalys går ut på att djupt granska innehållet i texten det vill säga inte enbart studera resultatet av undersökningen. Det är en användbar teknik för att hitta den mening som kan ligga dolt i innehållet. Analysmetoden används för att lyfter idéerna och tankarna bakom meningen vilket passar bra för den här studiens utgångspunkt (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017. S. 211–212).

I denna studie lästes flertalet debattartiklar, uppsatser och avhandlingar inom ämnena etik, pandemi, corona och hälsa- och sjukvård i sin helhet för att sedan analysera olika delar djupare och jämföra dessa med varandra för att hitta det latenta budskapet tydligare. Dessa tolkades generöst för att verkligen försöka förstå och gå in djupare i textens mening och budskap.

Eftersom syftet med denna undersökning är mer induktivt så blev nästa steg i analysen att leta efter gemensam inramning och bryta ner dessa med ett öppet förhållningssätt (Esaiasson m.fl.

2017. S. 228–229). Den hermeneutiska spiralen syftar till relationen mellan delen och helheten, vilket är viktigt att vara uppmärksam på vid analysering och tolkning av texterna.

För att förstå innebörden av en del av textstycket måste man ta hänsyn till hela texten, allt för att inte missuppfatta vad författaren hade för utgångspunkt med informationen till och börja med (Esaiasson m.fl. 2017. S. 230).

(8)

8

4. Resultat och analys

4.1 Resultat

Trots att coronapandemin har bidragit med mycket smärta och elände så har den har även hjälpt till att lyfta många etiska frågor som behövs diskuteras.

”Det har kommit fram att det handlar om etiska värderingar och värden. Det handlar om sårbara individers rätt att inte skadas och det har varit fokus på individens ansvar. Det har kommit fram att man behöver ställa rätten att inte skadas mot människors rätt att välja och bestämma själva över sin livsstil.” - Jessica Nihlén Fahlquist, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala.

Detta påverkar alltså inte enbart hälso- och sjukvården utan nationen och samhället i sin helhet. Det finns många viktiga etiska aspekter att lyfta ur ett samhällsperspektiv då folkhälsa går ut på att balansera mellan den kollektiva hälsan och individens egna värderingar och rättigheter. Coronapandemin har lyft detta och gjort det mer påtagligt för medborgarna att ta ställning till. Det är stora etiska frågor som ställs mot varandra allt ifrån rörelsefrihet, besöksförbud och barns rätt till utbildning. Hur långt kan gränserna dras för att skydda människor från smittan?

Det har i sin tur gjort så det har bildats slitningar mellan solidaritet och restriktioner då solidaritet går ut på fri vilja hos individen. Men när regeringen inför restriktioner mot

individernas rörelseområde, hur påverkas det solidariska samhället? Det läggs ett stort ansvar på individens egna bedömningar vilket i sin tur kan leda till konflikter då alla resonerar och tolkar olika (Wallin, 2021, maj).

Vissa åtgärder, såsom besöksförbud på de särskilda boendena, har väckt starka åsikter. Det har inte bara påverkat personen som bor på boendet utan även dess anhöriga. Det finns goda skäl till att man bör diskutera sådana åtgärder och varför det kan upplevas som en orättvisa.

”Pandemin har blottlagt att vi inte har några klara riktlinjer att hålla oss till då liv ställs mot liv. Eller snarare, vi möts av riktlinjer i konflikt och till detta kommer en praxis, som helt saknar stöd i några riktlinjer.”- Torbjörn Tännsjö, filosof och författare.

Torbjörn Tännsjö lyfter en viktig diskussion i Dagens Nyheter vid införandet av de nya

riktlinjerna inom intensivvård under extraordinära förhållanden där det rekommenderas ”i den mån det måste göras en prioritering mellan patienter … prioriteras patienter utifrån

förväntad återstående livslängd”. Vilket är ett tydligt avsteg från hälso- och sjukvårdslagen

(9)

9

som tydligt säger att den som har stört vård ska ha företräde vilket också inkluderar en av de tre principer nämligen människovärdesprincipen.

Vaccinationen för Covid-19 har bidragit till många diskussioner om vad som är etiskt rätt i planeringen av vaccinationer. Ska vårdpersonal ges företräde? Finns det en

åldersdiskriminering?

”Borde då inte äldre vara den högst prioriterade gruppen när covid-19-vaccinen nu fördelas? … Utgår man från den etiska prioriteringsplattformen är svaret ett rungande ja.

Tittar man på verkligheten är bilden en annan” – Ingrid Helander, chefredaktör för läkemedelsvärlden.

I stället prioriterade folkhälsomyndigheten att vaccinera vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast den äldsta befolkningen som ett sätt att skydda de äldre. Självklart är detta en rimlig prioritering för vissa men det belyser det etiska problemet i situationen. För den vanliga medborgaren har det varit svårt att förstå dessa prioriteringar då personer över 70 år har blivit strikt begränsade i sin rörelse i samhället då de löpt störst risk för allvarlig sjukdom i Covid- 19.

”För börjar vi tänja på hur den etiska prioriteringsplattformen tolkas – hur goda

intentionerna än är – riskerar vi att de svagaste och svårast sjuka blir utan vård (eller vaccin) till förmån för de röst- och resursstarka.” – Ingrid Helander, chefredaktör för läkemedelsvärlden.

Arbetsmiljön för hälso- och omvårdnadspersonalen har präglats av många nya situationer.

Allt i från nya scheman, arbetsplatser, arbetsuppgifter till skyddsutrustning och vårdbelastning. Till detta har de samtidigt fått ökat ansvar och mindre möjlighet till

återhämtning. De kan bli inkallade när som helst för att arbeta och bli placerade vart som helst där behovet finns. Inte nog med detta så har deras semester blivit komprimerad. Allt detta för att kunna erbjuda den bästa vården under dessa förutsättningar. Men vart går gränsen för vad en anställd inom vården ska behöva stå ut med? Denna etiska fråga är inte ny men den har fått nytt ljus i denna pandemi (Olsson, 2021).

(10)

10

5. Diskussion och slutsats

I ett vidare perspektiv har denna pandemi gett oss skäl att fundera över vilka som är våra prioriteringar. Hälso- och sjukvården har redan en ganska bra grund i den etiska

prioriteringsplattformen, däremot behövs det ses över vart marginalerna ligger och hur vi ska arbeta i förhållande till dessa. Vad ska vara vägledande för sjukvården och vilka principer ställer vi oss bakom både på samhällelig nivå och som individer. Därför är det viktigt med dessa etiska diskussioner för att öka förståelsen för de olika behoven men även för de olika perspektiven. Etiken gör det möjligt att systematiskt diskutera och granska komplexa problem. Risker med de ställningstaganden som tas under denna pandemi kan påverka långsiktigt även om de verkar bra för stunden. Alla drabbas olika hårt av olika typer av samhälleliga rekommendationer eller förbud. Hur viktar man död och isolering kontra sämre livskvalitet? I normalfallet är det en stor begränsning av människors liv att ge

rekommendationer om att stanna hemma och inte umgås med nära och kära. Men då måste man någonstans inse att alternativet leder till smitta och i värsta fall död. Det är oerhört svåra beslut och ställningstagande som har tagits under denna pandemi, men vi måste hålla de etiska diskussionerna i gång för att behålla och utveckla det samhälle som vi vill leva i.

(11)

11

Referenslista

Carpman, A. (2020, 30 april). Etisk Stress följer i cornasvirusets spår. Dagens medicin.

Tillgänglig: https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/omvardnad/etisk-stress-foljer-i- coronavirusets-spar/

Bommier, C., Stœklé, H.-C., Hervé, C. (2021). COVID-19: The urgent call for academic research in research ethics. Tillgänglig:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352552521000566

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns A.E., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:1 upplagan.

Stockholm: Wolters Kluwer. Sida 211–233.

Folkhälsomyndigheten (2021). Folkhälsomyndighetens uppdrag. Hämtad 2021-08-17, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/vart-uppdrag/

Folkhälsomyndigheten (2021). Om viruset och sjukdomen. Hämtad 2021-08-17, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

Grennan, D. (2019). What Is a Pandemic? JAMA. 2019;321 (9):910.

Johanson, A. (2021). Förhärdade hjärtan - blir det svenska folket svikna som moraliska agenter av svenska myndigheter under COVID-19-pandemin? (Kandidatuppsats) Umeå:

Filosofi, Umeå universitet. Tillgänglig: http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:1566800/FULLTEXT01.pdf

Läkemedelsvärlden. Hämtad 2021-08-17 från https://www.lakemedelsvarlden.se/fragorna- om-vaccinprioriteringen-som-kraver-svar/

Olsson, C. (2021, april). Minska trycket på vården så att personalen får återhämtning.

Sveriges kommuner och regioner. Hämtad 2021-08-17, från

https://skr.se/skr/tjanster/bloggarfranskr/arbetsgivarbloggen/artiklar/minskatrycketpavardensa attpersonalenfaraterhamtning.53016.html

Qui, W., Rutherford, S., Mao, A., Chu, C. (2017). The Pandemic and its Impacts. Health, Culture and Society. Sida 1–11.

(12)

12

Riksdagen (2021). Hämtad 17 augusti 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/motion/statens-medicinsk-etiska-rad-och_H3022580

Socialstyrelsen (2020). Nationella principer för prioritering av rutinsjukvård under covid-19- pandemin Kunskapsstöd för att utveckla regionala och lokala riktlinjer. Sida 6–14. Hämtad 17 augusti 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/dokument-webb/ovrigt/nationella-principer-for-prioritering-av-rutinsjukvard- covid19.pdf

Statens medicinsk-etiska råd (2021). Hämtad 2021-08-17, från https://smer.se/om-smer/

Tännsjö, T. (2020, 30 november). Kulturdebatt. Dagens Nyheter. Tillgänglig:

https://www.dn.se/kultur/torbjorn-tannsjo-pandemin-har-blottlagt-att-vi-inte-har-nagra-klara- riktlinjer-nar-liv-stalls-mot/?forceScript=1&variantType=ADBLOCKER#receipt-page

Uppsala universitet. Coronapandemin väcker svåra etiska frågor. Hämtad 2021-08-17, från https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=14734&typ=artikel

Wallin, A. (2021, maj). Okunskap och riskkommunikation. Att knuffa eller ge en karta.

Statsvetenskaplig tidskrift. Årgång 123 (särskild utgåva). Tillgänglig:

https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23308/20731

References

Related documents

Skillnaderna skulle till exempel kunna handla om olika grad av effektivitet, av olika ambitionsnivå men också om brister i justering av kostnader för strukturella

Rökning blir även förbjuden vid entréer till lokaler som är avsedda för hälso‐ och sjukvård. Det rökfria 

För att så långt som möjligt kunna förstå verksamhetschefens roll, ansvar och uppgift – med tillhörande utmaningar – ger jag här en beskrivning av

I ansvaret ingår att se till att resursers användning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patient- säkerhetsarbete och

Rapportering av planering av hälso- och sjukvårdsutbudet under sommarmånaderna samt förslag på en särskild satsning för högre tillgänglighet under sommaren 2013 och

Enligt lagen är det där- för förbjudet att lämna uppgifter till andra om en patients hälsotill- stånd eller personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften

Det ansträngda läget samt uppmaning till att vara kreativa och leta synergieffekter för att möta utmaningen i att bemanna LPO/LAG med kompetens, sammanfattar Kjells samtal i

Regeringen beslutade den 5 november 2020 om tilläggsdirektiv genom vilket uppdraget vidgades till analys av eventuella behov av samverkan för att bidra till den