Patienters upplevelser av att förändra kost- och
motionsvanor vid
diabetes mellitus typ 2
- En kvalitativ litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Elin Marias & Julia Bergsten HANDLEDARE: Mattias Georgsson
JÖNKÖPING: 2022 januari
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) ses som en av de snabbast växande
sjukdomarna globalt där diabetes mellitus typ 2 (DMT2) står för majoriteten av alla insjuknanden av DM. Övervikt i kombination med fysisk inaktivitet är två av
faktorerna som bidrar till insjuknandet av DMT2. Förändringar av kost och motion blir därför grunden i behandlingen. Sjuksköterskan behöver kunskap om individuella patienters behov för att möta patienters individuella kunskaper och behov.
Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att förändra kost- och motionsvanor vid diabetes mellitus typ 2.
Metod: Litteraturöversikten baserades på kvalitativa artiklar. Urvalsprocessen skedde utifrån Forsberg och Wengströms sex olika steg. I dataanalysen användes Fribergs metod. Databaserna Cinahl och Medline användes och resulterade i 12 artiklar.
Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman vilka var Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar, Känslor och begränsningar vid kostförändringar, Sociala interaktioner och dessas påverkan på kostförändringar och Upplevelser av att förändra motionsvanor. Nio underteman identifierades. Slutsats: Resultatet visar på varierande faktorer som påverkar upplevelsen av kost- och motionsförändringar vid DMT2. En viktig aspekt är att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård för att öka patientens compliance.
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, vuxna, kost, motion, förändring, upplevelser.
Patients' experiences of changing diet and exercise habits in type 2 diabetes - a qualitative literature review
Summary
Background: Diabetes mellitus (DM) is seen as one of the fastest growing diseases globally where type 2 diabetes mellitus (T2DM) accounts for the majority of all illnesses regarding DM. Obesity in combination with physical inactivity are two of the factors that contribute to the onset of T2DM. Changes in diet and exercise therefore become the basis of the treatment. The nurse needs pedagogical competence to meet patients' individual knowledge and needs.
Aim: The aim was to describe patients' experiences of changing diet and exercise habits in type 2 diabetes mellitus.
Method: The literature review was based on qualitative articles. Based on Forsberg and Wengström, the selection process took place in six different steps. Friberg's method was used in the data analysis. The Cinahl and Medline databases were used and resulted in 12 articles.
Results: Four main themes were presented which were: The importance of sufficient knowledge and information for dietary changes, Emotions and limitations in dietary changes, Social interactions and their impact on dietary changes and Experiences of changing exercise habits. Nine sub-themes were identified.
Conclusion: The results show varying factors that affect the experience of diet and exercise changes in T2DM. An important aspect is that the nurse applies a person- centered care to increase the patient's compliance.
Keywords: Type 2 diabetes mellitus, adults, diet, exercise, change, experiences.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Diabetes Mellitus ... 1
2.2 Komplikationer vid diabetes mellitus typ 2 ... 2
2.3 Behandling vid diabetes mellitus typ 2 ... 2
2.3.1 Kost vid diabetes mellitus typ 2 ... 3
2.3.1 Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus typ 2 ... 3
2.4 Personcentrerad vård och sjuksköterskans arbete ... 4
2.5 Problemformulering ... 4
2.6 Syfte ... 5
3. Metod ... 5
3.1 Design ... 5
3.2.Urval och datainsamling ... 5
3.3 Dataanalys ... 6
3.4 Forskningsetiska överväganden ... 7
4. Resultat ... 7
4.1 Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar ... 7
4.1.1 Upplevelser av vårdens information om att tillämpa kostförändringar ... 7
4.1.2 Upplevda kunskapsbrister gällande kostförändringar ... 8
4.2 Känslor och begränsningar vid kostförändringar ... 8
4.2.1 Upplevelser av att etablera nya kostvanor ... 8
4.2.2 Faktorers påverkan för motivation till kostförändring ... 9
4.2.3 Ekonomiska begränsningar ... 10
4.3 Sociala interaktioner och dess påverkan på kostförändringar ... 10
4.3.1 Påverkan av sociala och kulturella faktorer vid kostförändring ... 10
4.3.2 Familjens påverkan vid kostförändring ... 10
4.4 Upplevelser av att förändra motionsvanor ... 11
4.4.1 Upplevda hinder och begränsningar för fysisk aktivitet ... 11
4.4.2 Faktorers påverkan för motivation till motionsförändring ... 11
5. Diskussion ... 12
5.1 Metoddiskussion ... 12
5.2 Resultatdiskussion ... 13
6. Slutsats och kliniska implikationer ... 15
7. Referenser ... 17 8. Bilagor ...
Bilaga 1 – Sökmatris Bilaga 2 – Sökmatris Bilaga 3 – Artikelmatris
Bilaga 4 – Kvalitetsgranskningsprotokoll
1
1. Inledning
Diabetes mellitus (DM) står för 1,5 miljoner dödsfall per år i världen (World Health Organisation [WHO], 2021). DM ses som en av de snabbast växande sjukdomarna globalt där diabetes mellitus typ 2 (DMT2) står för majoriteten av alla insjuknanden (International Diabetes Federation, 2019). En stillasittande vardag samt ökad urbanisering i låg- och medelinkomstländer anses vara några av orsakerna till att DMT2 ökar och då framförallt hos den yngre populationen (International Diabetes Federation, 2011;2019). Vid DMT2 har kroppens celler utvecklat en insulinresistens vilket innebär en nedsatt förmåga att ta upp glukos från blodbanan (IDF, 2011;2019).
Övervikt i kombination med fysisk inaktivitet är två av faktorerna som bidrar till insjuknandet av DMT2. Förändringar av kost och motion blir därför grunden i behandlingen av diagnosen och har i syfte att minska insulinresistensen (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2009). I vården av dessa patienter bör sjuksköterskan tillsammans med patienten etablera ett partnerskap där patientens upplevelse av hälsa ligger till grund för utformandet av omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
2. Bakgrund
2.1 Diabetes mellitusWHO (2021a) beskriver fyra centrala icke-smittsamma sjukdomar globalt där DM ingår (IDF, 2011) och sjukdomen står för 1,5 miljoner dödsfall per år (WHO, 2021).
Det uppskattas finnas 463 miljoner fall av DM i världen, av dessa är det vuxna mellan 20 - 79 år som är mest drabbade. Detta gör att DM är en av de snabbast växande kroniska sjukdomarna globalt där DMT2 står för 90% av alla insjuknanden (IDF, 2019).
I Sverige uppges att 5% av den vuxna befolkningen har DM (Socialstyrelsen, 2018).
420 153 personer levde med DM i Sverige 2020 (Nationella Diabetesregistret, 2020).
Fetma ses ha ökat hos de mellan 40 - 60 år som nyligen är diagnosticerade
med DMT2. Däremot visar forskning på att rökning har minskat och fysisk aktivitet ökat under 2020 jämfört med 2015 (NDR, 2020).
DM innebär ett brett spektrum utav olika rubbningar i kroppens omsättning av glukos där sambandet utgörs av förhöjt plasmaglukos, hyperglykemi (Frid &
Annersten Gershater, 2016; Socialstyrelsen, 2018). Pankreas producerar hormonet insulin vilket behövs då glukos ska ta sig in i cellerna från blodet och omvandlas till energi. Vid DM påverkas produktionen negativt vilket leder till hyperglykemi. De vanligaste tillstånden av DM kallas diabetes mellitus typ 1 (DMT1) och diabetes mellitus typ 2 (DMT2) (Socialstyrelsen, 2018a).
Det finns distinkta skillnader mellan de båda typerna av DM. DMT1 innebär en förlust av insulinproducerande betaceller i pankreas relaterat till en attack av det egna immunsystemet. Sjukdomsdebuten sker oftast i barndomen och kräver livslång behandling av insulintillförsel (IDF, 2019). Vid DMT2 har kroppens celler utvecklat en insulinresistens vilket innebär en nedsatt förmåga att ta upp glukos från
blodbanan. Produktionen kan inte längre motsvara efterfrågan (IDF, 2011;2019).
2 Symtomen vid DMT2 är inte lika synliga som vid DMT1 vilket kan försena diagnosen med flera år (IDF, 2019; WHO; 2021). Personerna kan uppleva orkeslöshet,
synförändringar, ökad törst samt ökade urinmängder (IDF, 2019).
Riskfaktorer för DMT2 innefattar hereditet, ohälsosamma kostvanor, fetma, högt alkoholintag, hög ålder, tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, låg socioekonomisk status samt låg födelsevikt (Zhang et al, 2011; Paudel et al., 2020; WHO u.å).
DMT2 har tidigare kallats åldersdiabetes (Frid & Annersten Gershater, 2016) då det främst förekom bland äldre vuxna. Idag ses en ökning av DMT2 hos den yngre populationen relaterat till ökad urbanisering, en mer stillasittande livsstil och ohälsosamma kostvanor (IDF, 2011;2019).
2.2 Komplikationer vid diabetes typ 2
Förekomst av hyperglykemi under en längre tid uppkommer vid omedvetenhet om sin sjukdom alternativt om personen inte sköter sin diabetes vilket kan leda till komplikationer (IDF, 2011).
Mikrovaskulära komplikationer innebär skador i organens kapillärer, de minsta blodkärlen. Ögon, nerver samt njurar är vanligast drabbade (Socialstyrelsen, 2018a).
Retionopati innebär skador på näthinnan där utebliven eller misskött
diabetesbehandling kan leda till nedsatt syn och blindhet (Socialstyrelsen, 2018b;
IDF, ;2019). Smärtor från perifera nerver samt känselbortfall beror på neuropati där nedsatt känsel i fötterna kan innebära svårläkta fotsår (Socialstyrelsen, 2018a; WHO, 2021). Hyperglykemi kan även påverka filtrationen i njurarna vilket kallas nefropati (IDF, 2019).
Makrovaskulära komplikationer orsakas av ateroskleros (Socialstyrelsen, 2018a) där hyperglykemi leder till förslitningar i kärlens endotel och skadliga fetter börjar lagras (Frid & Annersten Gershater, 2016; IDF, 2019). Kardiovaskulära sjukdomar så som hjärtinfarkt och hjärnblödning är två av de vanligaste tillstånden.
En pilotstudie utav Wilmot et al. (2014) visar hyptertension, hyperlipidemi samt påverkan på hjärtmuskulaturen hos obesita personer <40 år. Benhalima et al. (2010) beskriver förutom ovanstående fynd även förekomster av mikrovaskulära
komplikationer samt depression. Flera unga med diabetes har dessutom visat sig vara omedvetna om risken för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom (Bucholz et al., 2018).
Risker för komplikationer vid DMT2 kan minska genom adekvat behandling av blodtryck samt blodfetter genom livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2018a; IDF, 2019; WHO, 2021b).
2.3 Behandling vid diabetes mellitus typ 2
Den önskade effekten vid behandling av DMT2 är minskad insulinresistens.
Behandlingen grundar sig i första hand på livsstilsförändringar gällande kost och motion. Om dessa åtgärder ger otillräcklig effekt på blodglukosnivåerna sätts patienten in på tablett och/ eller insulinbehandling (SBU, 2019).
3 2.3.1 Kost vid diabetes mellitus typ 2
En kost som leder till viktökning samt fetma utgör en stor del av de levnadsvanor som ökar risken för DMT2 (Rahati et al., 2014). Viktuppgång sker när intaget av det dagliga behovet av kalorier överstiger det dagliga förbrukandet av kalorier (Follin &
Nyström, 2019), och därför blir den främsta behandlingen vid DMT2 en förändring som resulterar i mer sunda matvanor samt ett bra och individuellt anpassat
energiintag (Socialstyrelsen, 2011). Med en förändrad kost samt ett energiintag som resulterar i viktnedgång för de individer som är överviktiga reduceras risken för komplikationer relaterat till DMT2 drastiskt, individen erhåller ett stabilare
blodsocker och kostförändringarna fördröjer även eventuell läkemedelsbehandling.
Eftersom övervikt ofta är en vanligt förkommande kombination med DMT2 är därför viktnedgång en viktig del i behandlingen vid diagnosen. En viktnedgång innebär även mindre mängd fett kring organ som hepar samt pancreas vilket ökar
insulinkänsligheten samt stimulerar glukosupptaget i muskelceller (Socialstyrelsen, 2011).
Det vinnande konceptet för en hållbar kostförändring är enligt Socialstyrelsen (2011) att succesivt utföra små förändringar i den befintliga kosten. Socialstyrelsen (2011) presenterar ett flertal olika kosthållningar som lämpar sig för individer med DMT2.
Grönsaker och frukt, fisk, fullkorn, bönor, linser och ärtor är råvaror som bör involveras i kosthållningen för typ 2 diabetiker (Socialstyrelsen, 2011; Esposito, 2017). Att ersätta mindre bra alternativ i den rådande kosten med råvaror som dessa kan för vissa individer innebära en förbättrad och hållbar kosthållning
(Socialstyrelsen, 2011).
De fem olika kosthållningarna som Socialstyrelsen (2011) presenterar är traditionell diabeteskost, måttlig kolhydratskost, medelhavskost, traditionell diabeteskost med lågt GI samt extrem lågkolhydratkost. Vilken typ av kost som bör väljas bör utgå ifrån vad som passar bäst för individen för att få förändringen att vara hållbar.
2.3.2 Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus typ 2
Fysisk inaktivitet är en av de levnadsvanor som kan öka risken för DMT2 (Rahati et al., 2014) och därför är fysisk aktivitet lika viktigt som en bra kosthållning för att erhålla ett bra blodsocker, minska höga blodfettsnivåer samt ökar chanserna till en viktnedgång (Socialstyrelsen, 2011). Fysisk aktivitet minskar även risken att drabbas av diabeteskomplikationer samt att studier visar att fysisk aktivitet bidrar till ökat välmående, självkänsla samt ökad livslängd (Rahati et al., 2014).
Enligt rekommendationer av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling (FYSS) (Jendle & Tornberg, 2016) och Läkemedelsverket (2017) rekommenderas individer med DMT2 att utföra muskelstärkande samt aerob träning för att främja en god och stabil blodsockernivå. Fysisk aktivitet kan vid DMT2 likna effekten av de läkemedel som ges vid diagnosen (Jendle & Tornberg, 2016). Träningen bör utövas i 150 minuter/ vecka med måttlig fysisk intensitet (Socialstyrelsen, 2018c; Gill & Cooper, 2008) och bör ske varannan dag då studier visar att den ökade insulinkänsligheten som fysisk aktivitet bidrar till varar i 48 timmar (Jendle & Tornberg, 2016). En kombination av muskelstärkande träning
4 samt konditionsträning ger den bästa effekten följt av endast konditionsträning och där endast muskelstärkande träning har lägst effekt på blodsockret (Jendle &
Tornberg, 2016; Läkemedelsverket, 2017).
2.4 Personcentrerad vård och sjuksköterskans arbete
Personcentrerad vård skiljer sig från det som kallas patientcentrerad vård. En patient kan associeras till någon som tar emot medicinsk vård istället för att se personen bakom patienten där ett partnerskap i vården kan formas (Ekman et al., 2011). Inom personcentrerad vård räknas även familjen och den vårdande personalen (Santana et al., 2018; Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Sjuksköterskan ser till det
sammanhang personen tillhör samt bakgrund, styrkor och svagheter som anses vara unika för personen (Ekman et al., 2011; Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Personcentrerad vård innefattar även de aktiviteter som arbetar preventivt gällande sjukdomar samt genom promotion (Santana et al., 2018). Personcentrerad vård som modell innebär ett samarbete mellan sjuksköterska och patient där vården utformas efter de individuella behoven och är av hög kvalitet (Santana et al., 2018; Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Sjuksköterskans roll i omvårdnadsprocessen handlar om att ha ett helhetsperspektiv där delar så som kostvanor och fysisk aktivitet ingår (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Personcentrerad vård syns i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) där respekt ska ges gällande lika värde samt den enskilda värdigheten. Personcentrerad vård arbetar även med prevention vilket benämns i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) gällande förebyggande av ohälsa. Sjuksköterskan behöver enligt lag utforma arbetet efter de behov den individuella patienten har samt visa hänsyn till patientens integritet. Partnerskap inom personcentrerad vård mellan personal och patient uppkommer efter skapandet av goda relationer (Ekman et. al., 2011; SFS 2017:30) vilket främjar säkerheten i vården samt ger en ökad compliance som i sin tur ökar chanserna till ett förväntat resultat (Socialstyrelsen, 2018a).
I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017a) beskrivs att sjuksköterskan ska kunna anpassa information till patienten och dess närstående i syfte att bidra till hälsa samt förhindra ohälsa. Vidare beskrivs det att sjuksköterskan ska erhålla sådan
pedagogisk kompetens för att kunna bemöta olika patienter och dess närstående utifrån de enskilda individernas kunskaper samt behov.
2.5 Problemformulering
Globalt sett uppskattas runt 500 miljoner individer leva med DM varav DMT2 står för majoriteten av fallen. Det syns en tydlig ökning av DMT2 bland den yngre befolkningen och studier visar att dessa individer har en mer stillasittande vardag och en ohälsosam kosthållning som bidragande faktorer till diagnosen.
I sjuksköterskans profession ingår ett personcentrerat arbetssätt där patienten och dennes sammanhang sätts i fokus. Promotiv vård vid diabetes typ två innebär livsstilsförändringar gällande kost och motion. Komplikationer som kan uppstå till
5 följd av en obehandlad eller misskött DMT2 är skador i de minsta blodkärlen
alternativt förslitningar samt inlagring av skadliga fetter i större blodkärl. Dessa komplikationer kan motverkas genom förändrade kost- och motionsvanor vilket bedöms vara den främsta behandlingen vid DMT2.
Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat för att identifiera de individuella behoven samt styrkorna som finns vid kost- och motionsförändringar men hur upplevs dessa förändringar av patienterna?
2.6 Syfte
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att förändra kost- och motionsvanor vid diabetes mellitus typ 2.
3. Metod
3.1 DesignStudien utfördes i form utav en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar och med en induktiv ansats. En kvalitativ metod var ett relevant val då förståelse söktes om innebörden av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017) vilket i studiens fall
handlade om personers upplevelser av att förändra sina kost- och motionsvanor vid DMT2. En litteraturstudie syftar till att ge en överblick av det aktuella kunskapsläget inom ett område (Friberg, 2017a) vilket i detta fall innebar upplevelser av kost- och motionsförändringar hos patienter med DMT2. En induktiv ansats tillämpades då syftet var att ställa upplevelserna mot en teori (Henricson & Billhult, 2017).
3.2 Urval och datainsamling
Urvalsprocessen skedde utifrån Forsberg och Wengströms (2016) sex olika steg. Att finna ett område av intresse samt identifiera relevanta sökord låg till grund för det första steget. Initialt utfördes en testsökning med syfte att undersöka patienters upplevelse av att förändra kost- och motionsförändringar vid DMT2 inom
åldersspannet 19-44 år men som resulterade i ett få antal artiklar. Därav utökades åldersspannet till vuxna över 19 år. Då översikten syftade till att beskriva två
perspektiv inom ett område utfördes två separata sökningar (bilaga 1; bilaga 2). De sökord som identifierades gällande kost var "diabetes mellitus type 2" or "diabetes type 2" AND diet change* or nutrition change* or food habit change* or eating habit change* or food change* AND experience* or perception* or attitude* or view* or feeling* or opinion* or emotion* AND "qualitative study*" or interview*. Vid
artikelsökning gällande fysisk aktivitet användes sökorden "diabetes mellitus type 2"
or "diabetes type 2" AND exercise or fitness or physical activity AND experience* or perception* or attitude* or view* or feeling* or opinion* or emotion* AND
"qualitative study*" or interview*.
Det andra steget syftade till att begränsa de inkluderade artiklarna (Forsberg &
Wengström, 2016). För att hitta relevanta artiklar användes de
avgränsningsfunktioner som beskrivs av Östlundh (2017) vilket resulterade i inklusionskriterierna peer-reviewed/ vetenskaplig granskade artiklar, artiklar
6 publicerade mellan 2011 och 2021 för att få fram den aktuella forskningen,
kvalitativa studier, patienter med DMT2 samt artiklar skrivna på engelska.
Exklusionskriterier innefattade patienter under 19 år samt litteraturstudier.
De utvalda sökorden kombinerades med hjälp utav booleska operatorer då fler sökord önskades användas i sökningarna samt för att specificera sökningen. Termen AND användes för att specificera sökningen då båda orden behövde förekomma i träffen. Termen OR användes för att öka sensitiviteten där enbart ett utav orden behövde förekomma i de träffar som uppkom (Karlsson, 2017). Östlundh (2017) beskriver att de flesta databaser inte automatiskt söker upp flera böjningsformer utav ett ord varav trunkeringstermen * användes.
Steg tre i urvalsprocessen är enligt Forsberg och Wengström (2016) att söka i passande databaser. Utifrån syftet gjordes en artikelsökning i databaserna Medline och CINAHL som enligt Karlsson (2017) är vanligt förekommande databaser i examensarbeten. Databasen Medline är samstämmig med databasen PubMed (Karlsson, 2017). Valet av databaser gjordes även då dessa innehåller artiklar rörande omvårdnadsvetenskap (Östlundh, 2017). Den första sökningen resulterade totalt i 157 artiklar gällande kostförändringar samt 291 artiklar gällande
motionsförändringar i databaserna Cinahl och Medline.
Det fjärde steget syftar till att få fram aktuell forskning inom området (Forsberg &
Wengström, 2016). En första sållning gjordes genom att granska titlar och abstrakt efter relevans för syftet (Östlundh, 2017) vilket enligt Forsberg och Wengström (2016) är steg fem i urvalsprocessen. Efter steg fem kvarstod 22 artiklar gällande kostförändringar samt 25 artiklar gällande motionsförändringar då de artiklar som inte svarade mot syftet exkluderades.
De valda artiklarna lästes i sin helhet samt genomgick en granskning utifrån
“Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” framtagen av Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping (bilaga 4). Att
kvalitetsgranska studierna är det sjätte steget i urvalsprocessen (Forsberg &
Wengström, 2016). För ett godkännande av studierna krävdes ett JA på de samtliga fyra första frågorna. Den andra delen av protokollet bestod av åtta olika kriterier vilket gav en ytterligare kvalitetssäkring. Artiklarna som inkluderades behövde uppfylla minst 7/8 poäng i den andra delen. De artiklar som uppfyllde 7/8 poäng saknade diskussioner kring kvalitetssäkringsbegrepp. Då syftet var att undersöka artiklarnas resultat och inte diskussionerna togs dessa artiklar med. Tolv artiklar valdes ut till resultatet. En sammanställning av de inkluderade artiklarna gjordes efter författare, årtal, land, databas, syfte, deltagare, metod, huvudresultat och kvalitetsgranskning som presenteras i en artikelmatris (bilaga 3).
3.3 Dataanalys
I denna litteraturöversikt användes Fribergs analys som innefattade fem steg. Denna analys är en vanlig metod att använda vid sammanställning av kvalitativa studier (Friberg, 2017b).
Första steget syftade till att granska studierna ett flertal gånger i dess helhet med inriktning på resultatdelen. De valda artiklarna översattes till svenska genom lexikon och lästes på två olika håll. I andra steget i dataanalysen identifierades samt
markerades relevanta delar från artiklarnas resultat som svarade mot studiens syfte.
7 Efteråt diskuterades och sammanfattades resultaten tillsammans. Steg tre
innefattade en schematisk översikt där studiernas resultat fördes över till ett
gemensamt online dokument för vidare analys. I fjärde steget syftade analysen till att identifiera likheter samt skillnader mellan de olika resultaten för att bilda nya teman samt underteman. Detta utfördes genom att resultaten skrevs ut i pappersform, klipptes ut individuellt och grupperades efter likheter. Därefter analyserades resultaten som grupperats efter likheter och huvudteman framkom. Resultaten under de olika huvudtemana analyserades ännu en gång och underteman skapades utefter innehållet i upplevelserna. I det femte steget formulerades analysens resultat i löpande text under teman och underteman. Titlarna på huvudtemana granskades utefter innehållet och vissa justerades för att presentera innehållet på ett för läsaren tydligt och läsbart sätt. Genom att låta utomstående läsa resultatet kunde delar i texterna som var svårtolkade skrivas om.
3.4 Forskningsetiska överväganden
De valda artiklarna granskades enligt Jönköping Universitys protokoll för kvalitativ metod där ett etiskt godkännande var ett krav för att studien skulle få ingå i
litteraturöversikten (bilaga 4). Då litteraturöversikten skrevs på högskolenivå krävdes inget etiskt godkännande eftersom arbetet inte hamnade inom ramen för forskning. Däremot behövdes en etisk motivering göras. Arbetets motiv var att förbättra kunskapsläget för sjuksköterskeprofessionen vilket förväntades ge ökade kunskaper och förståelse i bemötandet av patientgruppen (Kjellström, 2017).
Medvetenhet om den egna förförståelsen reflekterades över (Priebe & Landström, 2017). Tidigare erfarenheter av det fenomen som litteraturstudien behandlade fanns.
För att minska risken för feltolkning av resultat intogs ett objektivt förhållningssätt (Priebe & Landström, 2017). För att minimera risken för feltolkningar av det
engelska språket användes ett lexikon vid artikelgranskning (Östlundh, 2017).
Artiklarna granskades och översattes initialt gemensamt men även individuellt för att bedöma kvalitén samt minimera risken för feltolkningar (Rosén, 2017; Friberg, 2017b).
4. Resultat
I dataanalysen framträdde fyra huvudteman; Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar, känslor och begränsningar vid
kostförändringar, sociala interaktioner och dess påverkan på kostförändringar samt upplevelser av att förändra motionsvanor. Nio underteman identifierades.
4.1 Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar 4.1.1 Upplevelser av vårdens information om att tillämpa kostförändringar
Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och informationsöverföring upplevdes både positiv och negativ. Majoriteten av deltagarna i flera studier berättar om bristfällig information gällande kosthållning (Abuelmagd et al., 2019; Booth et al., 2013; Given et al., 2017; Jager et al., 2019). Deltagare upplevde svårigheter med att bearbeta och komma ihåg den information de fått samt hur de skulle implementera
8 den i sina dagliga matvanor. Vissa ansåg att de hade fått otillräcklig information efter att nyligen ha diagnosticerats och upplevde rädsla över att äta fel mat. De åt därför mindre mängder eller gjorde egna ändringar som vid uppdagande inte var lämpliga (Booth et al., 2013). Dietisters råd upplevdes inte vara tillräckligt strikta och
deltagarna uppskattade inte råd enbart baserade på samtal istället för medicinska tester så som undersökningar (Jager et al., 2019). Obehag upplevdes över att berätta för diabetessköterskan eller läkare vad de åt samt att flera deltagare önskade att diabetessköterskan istället för att berätta vad de borde undvika hade gett
information om vad de kunde eller borde äta (Gardsten et al., 2018).
Den positiva upplevelsen av att träffa hälso- och sjukvårdspersonal grundade sig i det bemötande och den positiva inställningen gällande personcentrerad vård. En
deltagare uppgav att han upplevde sig sedd av sjuksköterskan då hon anpassade kosten efter hans preferenser (Archundia et al., 2021). Om informationen upplevdes användbar och praktisk påverkade den deltagarnas matvanor (Sumlin & Brown, 2017). De flesta deltagarna i Jager et al. (2019) studie upplevde att de respekterade sin dietist och råden uppskattades, däremot upplevde nästan alla att de enbart var ganska säkra på att de förstod sin dietist.
4.1.2 Upplevda kunskapsbrister gällande kostförändringar
Flertalet studier uppmärksammade bristande kunskaper gällande kosthållning (Archundia et al., 2021; Booth et al., 2013; Gardsten et al., 2018; Given et al., 2017).
Resultatet visade en påverkan på deltagarnas livskvalitet (Given, 2017). Deltagare upplevde oro, instängdhet och skam då processen att leva med DMT2 var
överväldigande. En deltagare beskrev ätandet som en pågående kamp gällande vilken mat som var bra (Archundia et al., 2021). Från att inte ha behövt ta beslut gällande mat till en känsla av osäkerhet vad de skulle äta samt när upplevdes komplext och onaturligt (Given et al., 2017). Osäkerheten syntes tydligt i deltagarnas diskussioner med varandra då de frågor som kom upp handlade om lämpliga och olämpliga livsmedel (Booth et al., 2013). Det finns mycket information om kost men det kunde upplevas svårt att välja och utvärdera de olika källorna vilket flera deltagare ansåg utmanande. Mathandling innebar fler utmaningar gällande bröd, yoghurt samt dryck då deltagarna behövde relatera ingredienserna till den egna hälsostatusen (Gardsten et al., 2018).
Blodsockernivåer var ytterligare ett område där bristande kunskaper syntes. Flera deltagare upplevde sig osäkra gällande hur matvanorna påverkade deras
blodsockernivåer (Gardsten et al., 2018). Frustration upplevdes då blodsockret eller HbA1c inte förbättrades trots att deltagarna hade ätit bättre samt motionerat i perioder (Smith-Miller et al., 2017).
4.2 Känslor och begränsningar vid kostförändringar 4.2.1 Upplevelser av att etablera nya kostvanor
Studiernas resultat visade varierade upplevelser kring att etablera nya kostvanor i samband med DMT2. Somliga berörde inga hinder eller problem med att förändra sitt kostmönster (Pikkemaat et al., 2019) medan andra upplevde det som ett stort engagemang och en genomgripande förändring av tidigare kost (Booth et al., 2013;
9 Pikkemaat et al., 2019). Att förändra ett redan etablerat ätbeteende ansågs av många som en stor utmaning (Pikkemaat et al., 2019; Jager et al., 2019).
En del deltagare upplevde att den rekommenderade kostförändringen innebar att ersätta livsmedel som de ansåg var goda med livsmedel som upplevdes mindre goda (Booth et al., 2013) vilket i sin tur ledde till att många deltagare såg förändringen som något tråkigt och något som endast var ett krav (Archundia Herrera et al., 2021;
Booth et al., 2013).
I Sumlin & Brown (2017) studie beskrev deltagare att valet av goda livsmedel vägde tyngre än att välja livsmedel utifrån rekommendationerna för DMT2. Pyatak et al.
(2014) studie visar på hur yngre personer med DMT2 valde att äta snabbmat framför husmanskost när de själva ska tillreda mat. Att planera regelbundna och
hälsosamma matvanor i vardagen men även under resor sågs som en stor utmaning.
Ännu ett hinder som identifierades i att utföra kostförändringen var att ständigt mötas av reklam och rabatter på ohälsosam mat i livsmedelsbutiker (Gardsten et al., 2018). Något deltagarna också tyckte gjorde det svårt att etablera nya vanor var viljan av att inte slänga mat (Schure et al., 2019) samt att välja hälsosam mat före processad mat (Gardsteb et al., 2018). Att smaksätta maten utefter eget tycke
upplevde vissa deltagare underlättade för att äta mer hälsosamt samt lagom mycket i hemmet, ute på restaurang upplevde dock deltagarna att de åt mindre hälsosamt samt större portioner (Sumlin & Brown, 2017). Tid och typ av arbete var även två faktorer soom bidrog till att deltagare valde mindre hälsosamma livsmedel
(Archundia Herrera et al., 2021).
4.2.2Faktorers påverkan för motivation till kostförändring
Motivation ses för många deltagare som en viktig faktor för att förändra kostvanor.
Förlust av motivation gjorde det svårt och problematiskt att hålla i förändringar på lång sikt (Schure et al., 2019; Jager et al. 2019). Vissa deltagare ansåg sig ha en låg tro på sig själv att kunna utföra en kostförändring och såg detta som ett hinder (Jager et al., 2019). För många upplevdes de rekommenderade kostråden som tråkiga och inte njutningsbara vilket gjorde det svårt att motiveras till att utföra en förändring (Booth et al., 2013). Lågt förtroende för rekommenderade råd av dietisten beskrevs av många som en bidragande faktor till minskad motivation (Jager et al., 2019). Vissa deltagare upplevde även minskad motivation när de trots aktiva försök att förändra kostvanorna fortfarande mätte höga blodsockervärden (Booth et al., 2013). Brist på motivation var det som gjorde sig mest synligt i studiernas resultat, men även vissa bidragande faktorer till ökad motivation kunde identifieras. Faktorer som uppmuntrade och underlättade för förändringar var känslan av att själv kunna påverka blodsockernivåerna, känslan av att nå uppsatta mål såsom viktförlust samt stöd från familjemedlemmar vid matlagning (Booth et al., 2013). För många
deltagare hjälpte även den upplevda stressen och rädslan i samband med upptäckten av diagnosen att förändra kosten. Rädslan och stressen var relaterad till att få
komplikationer samt att bli sämre i sin sjukdom vilket ökade motivationen för en förändring (Abuelmagd et al., 2019; Booth et al., 2013).
10 4.2.3 Ekonomiska begränsningar
Rekommendationerna om vilka livsmedel en hälsosam kost ska innehålla för
personer med DMT2 ansågs av många deltagare vara svårt att leva upp till på grund av ekonomiska begränsningar (Archundia Herrera et al., 2021; Schure et al., 2019;
Smith-Miller, 2017). Till följd av detta valdes därför ofta sämre alternativ då dessa var billigare och upplevdes även mer lättåtkomliga (Archundia Herrera et al., 2021;
Given et al., 2017).
4.3 Sociala interaktioner och dess påverkan på kostförändringar 4.3.1 Påverkan av sociala och kulturella faktorer vid kostförändring
Flera deltagare uttryckte svårigheter med att förändra sina kostvanor under sociala omständigheter så som fester, på arbetet, familjemiddagar, i kyrkan, på restauranger samt vid högtider (Abuelmagd et al., 2019; Booth et al., 2013; Gardsten et al., 2018;
Pyatak et al., 2014; Sumlin & Brown, 2017). Kulturella kostvanor upplevdes också svåra att förändra (Abuelmagd et al., 2019; Given et al., 2017; Jager et al., 2019;
Sumlin & Brown, 2017) då vissa traditionella maträtter som var mindre hälsosamma bidrog till upplevelsen av den kulturella identiteten (Abuelmagd et al., 2019). Att äta stora portioner samt att äta tills deltagarna kände sig nöjda var också två kulturella aspekter som upplevdes svåra att frångå (Jager et al., 2019). Deltagarna upplevde att det var svårt att laga hälsosam mat till sin egen fördel då vänner och familj
förväntade sig traditionella maträtter inom ramen för sin kultur. Ett sätt att möta de sociokulturella kraven på mat och kostrekommendationerna för diabetes var att äta enligt tradition vid sociala sammanhang men att äta hälsosammare i hemmet (Sumlin & Brown, 2017).
Något som även upplevdes svårt var att möta kraven från arbetet med att uppnå sina egna hälsokrav samt näringsbehov (Gardsten et al., 2018). Problematik uppstod även på arbetsplatsen då somliga deltagare upplevde att kollegor inte gav något stöd i eller hade kunskaper om hur en diabetiker ska äta och uppmuntrade ofta till att äta
ohälsosamma livsmedel (Booth et al., 2013). Däremot visar Gardsten et al. (2018) studie att andra deltagare valde att inte berätta om sin sjukdom för att undvika kollegors åsikter när de valde att äta något mindre hälsosamt. Andra sociala tillfällen där det var svårt att äta enligt rekommendationer var vid restaurangbesök (Pyatak et al., 2014) samt att det upplevdes svårt att motstå mat och dryck vid festligheter där alkohol serverades (Gardsten et al., 2018).
4.3.2 Familjens påverkan vid kostförändring
Uppfattningarna om familjens betydelse vid kostförändring skilde sig åt. Familjen sågs som ett stöd i att utföra en kostförändring för vissa (Abuelmagd et al., 2019;
Schure et al., 2019; Jager et al., 2019) men upplevdes som ett hinder för andra
(Abuelmagd et al., 2019; Archundia Herrera et al., 2021; Booth et al., 2013; Gardsten et al., 2018; Jager el al., 2019; Pyatak et al., 2014; Schure et al., 2019; Sumlin &
Brown, 2017). Att äta inom ramen för kostrekommendationerna var något många deltagare uttryckte som ett hinder då övriga familjemedlemmar inte uppskattade den nya maten (Archundia Herrera et al., 2021; Booth et al., 2013; Gardsten et al., 2018;
Jager et al., 2019; Pyatak et al., 2014; Schure et al., 2019; Sumlin & Brown, 2017)
11 vilket gjorde att deltagaren ofta satte sig själv i andra hand (Booth et al., 2013;
Sumlin & Brown, 2017). Känslan av att göra familjemedlemmar nöjda och glada vid val av måltider var av större vikt än att tillaga hälsosam mat (Archundia Herrera et al., 2021; Booth et al., 2013; Sumlin & Brown, 2017) alternativt två olika typer av maträtter, en åt sig själv och en åt resterande familj (Abuelmagd et al., 2019). Å andra sidan såg andra deltagare sin familj som ett gott stöd i kostförändringen (Schure et al., 2019) när de tillsammans åt utefter rekommendationer för DMT2 (Jager et al., 2019). Många manliga deltagare uttryckte sina fruar som en avgörande del i förändringen av kostvanor (Abuelmagd et al., 2019; Schure et al., 2019) men även yngre deltagare såg sin mamma som ett stort stöd i att äta mer hälsosamt (Pyatak et al., 2014). Andra motiverades av att göra en kostförändring för att kunna föregå som gott exempel för sin familj (Jager et al., 2019). Förändringar i
boendearrangemang eller förlust av en familjemedlem ledde för somliga deltagare till apatiska känslor som i sin tur resulterade i konsumtion av ohälsosam mat
(Archundia Herrera et al., 2021).
4.4 Upplevelser av att förändra motionsvanor
4.4.1 Upplevda hinder och begränsningar för fysisk aktivitet
Komplikationer relaterat till DMT2, komorbiditet samt okunskap var begränsningar för att börja utöva mer fysisk aktivitet för flera deltagare (Booth et al., 2013;
Gardsten et al., 2018; Smith- Miller et al., 2017; Vanden Bosch et al., 2021).
Ytterligare hindrande faktorer som identifierades var artrit och operationer som utförts tidigare (Booth et al., 2013), smärta, rädsla för hypoglykemi, fetma, balans och rädsla för att falla samt inkontinens och diarré som en biverkning av
läkemedelsintag (Vanden Bosch et al., 2021). Osäkerhet gällande hur
blodsockernivåerna påverkades av träning upplevdes av flera deltagare (Gardsten et al., 2018). Begränsningar upplevdes även utifrån vissa skeden i livet, pinsamhet, bristande självförtroende, väder, årstid och miljö (Booth et al., 2013; Given et al., 2017; Vanden Bosch et al., 2021). Sommaren ansågs vara den årstid då deltagarna var mest aktiva eftersom vintern förde med sig starka kalla vindar samt osäkra hala vägunderlag (Booth et al., 2013; Given et al., 2017).
Ekonomiska förhållanden upplevdes förhindra nya motionsvanor då vissa deltagare inte hade råd att införskaffa träningsutrustning. De som bodde på landsbygden hade inte heller tillgång till träningscenter (Given et al., 2017). Balansen mellan fysisk aktivitet på fritiden samt fysisk aktivitet på jobbet upplevdes utmanande (Gardsten et al., 2018). Under COVID-19 stängdes gym, pooler samt fritidscenter vilket hade en negativ inverkan på motionsvanor (Archundia et al., 2021). Flera deltagare upplevde ett personligt ansvar över att förändra sina vanor, däremot återgick majoriteten till gamla motionsvanor alternativt att de inte hade lyckats uppnå förändringar över huvud taget. Vissa lyckades dock förändra sina motionsvanor långsiktigt (Pikkemaat et al., 2019).
4.4.2 Faktorers påverkan för motivation till motionsförändring
Rädslor för att utveckla komplikationer relaterat till sin DMT2 och motionens hälsofördelar upplevdes vara av betydelse för motionsförändringar. Fördelar med motion som motiverade deltagarna att röra på sig var minskade blodsockernivåer,
12 ökad viktminskning, förbättrat mående samt att den upplevda stressen minskades.
Deltagarna uttryckte även att de inte tog lika många mediciner sedan de började motionera (Vanden Bosch et al., 2021). När deltagarnas mål gällande
blodsockervärden och viktminskning uppnåddes ökades självförtroendet och gjorde det lättare att bibehålla vanan av fysisk aktivitet. Då målen inte uppnåddes minskade däremot motivationen att fortsätta (Abuelmagd et al., 2019).
Familjemedlemmar upplevdes vara ett stöd för deltagarna vilket ökade
motionsvanorna (Archundia et al., 2021). Träning tillsammans med andra ökade deltagarnas benägenhet att träna. Däremot stördes motionsvanorna under längre perioder om träningspartnern inte längre var tillgänglig (Pyatak et al., 2014).
5. Diskussion
5.1 MetoddiskussionLitteraturöversiktens syfte var att belysa upplevelser av kost- och
motionsförändringar och därför valdes en kvalitativ metod (Henricson & Billhult, 2017).
Till en början var studiens syfte att beskriva upplevelser av kost- och
motionsförändringar hos yngre patienter med DMT2 i åldrarna 19 – 44 år. En definition av unga vuxna hittades inte och därför valdes åldersspannet utifrån databaserna Cinahl och Medline. Vid testsökningen inkluderades även artiklar med högre åldrar trots avgränsningar vilket resulterade i artiklar som inte svarade mot syftet. Testsökningen gav ett för få antal användbara artiklar och därför justerades syfte samt urval till att inkludera personer över 19 år. Endast artiklar som var peer reviewed inkluderades samt att sökningen gjordes i två skilda databaser stärker litteraturstudiens trovärdighet (Henricson, 2017). För att få fram aktuell forskning användes ett tidsspann på 10 år, mellan 2011 och 2021, då Östlundh (2017) beskriver att forskning är en färskvara. Artiklarna exkluderades om de var skrivna på ett annat språk än engelska då dessa inte behärskades. Däremot kan detta ha varit en svaghet då relevanta artiklar skrivna på annat språk exkluderades. Lexikon användes vid artikelgranskningar då engelska inte var modersmålet vilket kan ses som en styrka (Östlundh, 2017).
Två separata sökningar utfördes, en om kost och en om fysisk aktivitet. Anledningen till detta var då livsstilsförändringar vid DMT2 även innefattar att exempelvis sluta röka samt att dra ner på alkoholkonsumtionen (SBU, 2019). Syftet med studien var att fokusera på de två grundläggande förändringarna vilket är kost och motion, därför exkluderades övriga förändringar. Ytterligare en anledning till att två separata sökningar utfördes var att bibehålla kontrollen av sökprocessen då för många sökord ökar risken att det blir fel (Östlundh, 2017). En nackdel med att inkludera två
områden i syftet var att sök- och analysprocessen upptog mer tid än vad som var planerat.
För att öka antalet artiklar som svarade mot syftet användes databasernas egna söksystem med förslag på ord som kunde vara användbara. Databaserna har dock olika system vilket kan ha påverkat vilka artiklar som framkom vid sökningen
(Karlsson, 2017). Genom att använda flera synonymer för vissa sökord ökade antalet inkluderade artiklar som annars inte hade framkommit i sökningarna. Däremot framkom dubbletter av vissa studier vid sökning i databaserna (Henricson, 2017).
13 Artiklarna som framkom vid sökningarna granskades utifrån “Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” framtagen av Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping (bilaga 4). De artiklar som sedan valdes ut uppfyllde samtliga krav i del ett. Däremot användes artiklar som uppfyllde 7/8 poäng i del två, vilket kan ses som en svaghet då de inte uppfyllde samtliga kriterier.
De artiklar som framkom vid sökningarna delades upp och kvalitetsgranskades enskilt vilket kan ses som en svaghet och som påverkar tillförlitligheten negativt.
Under dataanalysen granskades de utvalda artiklarnas resultat däremot gemensamt vilket ökar tillförlitligheten. Meningsenheter diskuterades där underkategorier samt huvudkategorier sedan identifierades och skapade resultatet (Henricson, 2017).
Förförståelsen har reflekterats över genom diskussioner vilket stärker litteraturöversiktens pålitlighet. Trots detta finns en medvetenhet om att förförståelsen har inverkan på dataanalysen samt resultatet (Henricson, 2017).
Arbetet med litteraturöversikten har kontinuerligt granskats av handledare och medstudenter vilket enligt Henricson (2017) ökar trovärdigheten och pålitligheten.
Artiklarna som inkluderades i resultatet utfördes i 6 olika länder vilket kan ses som en styrka då fenomenet har granskats utifrån olika synvinklar (Mårtensson &
Fridlund, 2017). Litteraturstudiens generaliserbarhet kan påverkas relaterat till ländernas skillnader gällande riktlinjer och kultur. Däremot kan det även ses som en styrka då sjuksköterskan ofta möter människor ifrån andra kulturer och därav kan resultatet tillämpas i Sverige såväl som i andra länder.
5.2 Resultatdiskussion
I resultatet framkom tre huvudfynd vilka var Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar, Sociala interaktioner och dessas påverkan på kostförändringar samt Upplevelser av att förändra motionsvanor. Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar visade på varierande resultat där en del var missnöjda med den information som gavs av sjukvården medan andra upplevde sig få tillräckliga kunskaper för att börja en kostförändring.
Det upplevdes även svårt att värdera den stora mängd information som fanns tillgänglig angående kost vid DMT2. Sociala interaktioner och dessas påverkan på kostförändringar visade på svårigheter under sociala omständigheter och
tillställningar. Även den kulturella aspekten upplevdes av många som ett hinder i kostförändringen. Det fanns en förväntan från familj och vänner att traditionell mat skulle serveras och dessa rätter upplevdes viktiga för deltagarnas kulturella identitet.
Upplevelser av att förända motionsvanor visade att rädslor för komplikationer men även de positiva hälsofördelar med fysisk aktivitet påverkade motivationen för att utföra en förändring. Motivationen till att utföra fysisk aktivitet såg även öka när deltagarna hade en träningspartner.
Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar syntes tydligt i resultatet. Deltagare upplevde svårigheter med att bearbeta den mängd information som gavs av sjuksköterskan för att kunna implementera det i sin livsstil. Resultatet visade på variation gällande upplevelser av tillräcklig information från vårdpersonal angående kostförändringar. Deltagare hade även önskat att diabetessköterskan hade fokuserat på information om vad de kunde och borde äta istället för vilken mat de borde undvika. Det synliggörs även i Oftedal et al. (2010) studie där deltagarna beskriver vikten av att informationen är individanpassad för att tillgodose individens
14 behov. Upplevelserna om otillräcklig och icke anpassad information motsäger även Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017a). Kompetensbeskrivningen betonar vikten av att sjuksköterskan ska anpassa information till den enskilda patienten för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Inom personcentrerad vård ska sjuksköterskan se till den unika individens sammanhang med dess bakgrund, styrkor samt svagheter (Ekman et al., 2011; Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). För en ökad compliance och ett önskat resultat bör sjuksköterskan upprätta ett partnerskap som bygger på goda relationer (Ekman et. al., 2011; SFS 2017:30). Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskan som anpassade kostförändringarna efter en deltagares preferenser gjorde att denne kände sig sedd. I en studie gjord utav Brobeck et al. (2014) beskriver deltagarna vikten av att sjuksköterskan är närvarande, lyhörd och innehar en icke dömande attityd.
Sociala interaktioner och dess påverkan på kostförändringar betonades i flera studier. Deltagarna uttryckte svårigheter med att hålla sig till rekommendationerna för diabeteskost när de åt tillsammans med andra. Detta styrks av Ahlin & Billhult (2012) vars resultat visar att deltagare med DMT2 upplever att dela måltider med andra som en ständig kamp. Litteraturstudiens och Ahlins & Billhult (2012) resultat visar även på svårigheter med en bra kosthållning vid restaurangbesök. Flera artiklar i litteraturstudien utgick från olika kulturella aspekter. Mindre hälsosam traditionell mat bidrog till upplevelsen av kulturell identitet samt att både familj och vänner förväntade sig traditionella maträtter vilket påverkade deltagarnas försök att laga hälsosam mat. En lösning var att fortsatt äta traditionsenligt vid sociala
sammanhang och ha en mer hälsosam kost i hemmet. Resultatet visade variation rörande familjens betydelse för kostförändring. För vissa deltagare kunde familjen vara en hindrande faktor då de inte uppskattade den nya maten vilket resulterade i att deltagarna ofta satte sig i andra hand för att göra familjemedlemmarna nöjda.
För andra kunde familjen vara en bidragande faktor till förändring då vissa deltagare upplevde stöd av anhöriga när samtliga familjemedlemmar åt utefter
kostrekommendationerna. Andra upplevde en vilja att föregå med bra exempel för sina barn. Carolan et al. (2015) styrker familjens roll som motivation till att utföra förändringar då de inte önskade belasta sin familj med eventuella komplikationer i framtiden. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a) bör sjuksköterskan ha pedagogisk kompetens för att möta de olika kunskaper och behov som varje enskild individ och dess anhöriga besitter. I litteraturstudiens resultat synliggörs upplevelser där familjen var en stor tillgång. Detta skulle kunna tyda på att sjuksköterskan har involverat anhöriga i planeringen och genomförandet av de nya kostvanorna i syfte att främja hälsa samt förebygga ohälsa.
Deltagare upplevde även svårigheter att frångå de stora portionsstorlekarna samt att äta tills de kände sig mätta. Yue et al. (2019) beskriver de normer som finns gällande när personer är bortbjudna där värden serverar maten på gästernas tallrikar utav respekt. Som gäst upplevs det artigt att äta upp maten som serveras vilket kan resultera i överkonsumtion av mat. De båda sederna påverkar därav ätbeteendet.
Detta belyser även Benavides-Vaello och Brown (2016) i sin studie där deltagarna anser att tacka nej till mat som erbjuds under sociokulturella tillställningar betraktas som stötande och som en förolämpning.
15 Upplevelser av att förändra motionsvanor visade på hindrande såväl som
motiverande faktorer till att förändra motionsvanor. Otillräcklig kunskap, rädsla för hypoglykemi, smärta, dåligt väder samt komorbiditet var några av de faktorer som hindrade deltagarna till förändrade motionsvanor. Okunskapen gällande hur
sjukdomen DMT2 påverkas av träning syns även i studien av Lidegaard et al. (2016).
Deras resultat visar att deltagare upplever att de inte har kunskaper om vilken typ samt mängd träning som är lämplig för dem. Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b) bör sjuksköterskan använda den evidensbaserade forskningen som stöd i patientsamtalen, vilket i dessa fall handlar om den forskning som finns gällande hur motion påverkar DMT2. Inom ramen för sjuksköterskans arbete bör informationen vara individanpassad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a), tillräcklig samt väl lämpad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Genom att säkerställa informationsöverföringen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a) minskas risken för feltolkningar och missförstånd mellan sjuksköterska och patient.
Litteraturstudiens resultat visade även att brist på träningslokaler var en hindrande faktor vilket även tas upp av deltagarna i Lidegaard et al. (2016) studie. Däremot visade litteraturstudien att träning med andra ökade benägenheten att träna och att familjemedlemmar upplevdes som ett stöd. Alla som deltog i Lidegaard et al. (2016) studie har haft positiva erfarenheter av fysisk aktivitet tillsammans med andra.
Engagemanget och gemenskapen fick deltagarna att delta i aktiviteter trots att de saknar motivation. Viktiga motivationsfaktorer för fysisk aktivitet är förutom sociala interaktioner även hälsa och att skjuta upp sena komplikationer relaterade till
DMT2, vilket även litteraturstudien visade. Rahiti et al. (2014) beskriver att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av komplikationer och bidrar till bland annat ökat välmående och ökad livslängd.
6. Slutsats och kliniska implikationer
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att förändra kost- och motionsvanor vid DMT2. Sammanställningen av studiers kvalitativa forskningsresultat beskriver patienternas personliga åsikter av kost- och motionsförändringar samt bemötandet av sjuksköterskan. Resultatet kan ge sjuksköterskan en ökad förståelse för patienternas upplevelse vid kost- och
motionsförändringar. Detta kan i sin tur ge sjuksköterskan ökade förutsättningar till att främja patientens compliance. Resultatet visade på varierande faktorer som påverkar upplevelsen av att förändra kost- och motionsvanor. De främsta faktorerna som framkom i samband med kostförändringar var: vikten av tillräcklig kunskap och information, känslor och begränsningar och sociala interaktioner. Faktorer som påverkade upplevelsen av motionsförändringar var: upplevda hinder och
begränsningar och motivationens betydelse. Vidare belyser resultatet vikten av att sjuksköterskan bedriver personcentrerad vård i mötet med den enskilda individen för att uppnå följsamhet. DMT2 ses som en av de snabbast växande sjukdomarna världen över där övervikt och fysisk inaktivitet är två faktorer som bidrar till insjuknandet. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan gör sig uppmärksam på patienternas upplevelser vilket leder till ökade kunskaper som kan tillämpas i kommande möten med dessa patienter.
Vid genomförandet av litteraturstudien har författarna uppmärksammat att upplevelser av kostförändringar var mer framträdande än upplevelser av motionsförändringar. I de artiklar där både motionsförändringar samt
16 kostförändringar inkluderades bestod upplevelserna av motionsförändringar för en betydligt mindre del av resultatet. Författarna upplever att vidare forskning behövs angående motionsförändringar hos patienter med DMT2. Genom vidare forskning kan sjuksköterskan erhålla en tydligare bild av upplevelserna av
motionsförändringar vid DMT2 vilket kan komma att användas som ett redskap i framtida möten med dessa patienter.
17
7. Referenser:
*Resultatartiklar
*Abuelmagd, W., Osman, B B., Håkonsen, H., Jenum, A-K., & Toverud, E-L. (2019).
Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scandinavian Journal of Primary Health Care., 37(3), 345–352.
https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1639911
Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care., 30(1), 41–47.
https://doi.org/10.3109/02813432.2011.654193
*Archundia Herrera, M., Campbell-Scherer, D L., Bell, R C., & Chan, C B. (2021).
Contextually Appropriate Tools and Solutions to Facilitate Healthy Eating Identified by People with Type 2 Diabetes. Nutrients 2021, 13(7), 2301. https://doi.org/10.3390/nu13072301
Benavides-Vaello, S. & Brown S. A. (2016). Sociocultural construction of food ways in lowincome Mexican-American women with diabetes: a qualitative study.
Journal of Clinical Nursing. 25(15–16), 2367 - 2377. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1111/jocn.13291
Benhalima, K., Wilmot, E., Khunti, K., Gray, L., Lawrence, I., & Davies, M. (2010).
Type 2 diabetes in younger adults: Clinical characteristics, diabetes- related complications and management of risk factors. Primary Care Diabetes, 5(1), 57–62. https://doi.org/10.1016/j.pcd.2010.08.001
*Booth, A. O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S. J., & McKinley, M. C. (2013). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14(3), 293–306.
https://doi.org/10.1017/S1463423612000412
Bucholz, E., Gooding, H., & de Ferranti, S. (2018). Awareness of Cardiovascular Risk Factors in U.S. Young Adults Aged 18–39 Years. American Journal of Preventive Medicine, 54(4), e67–e77.
https://doi.org/10.1016/j.amepre.2018.01.022
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing., 13(1), 1–14. https://doi.org/10.1186/1472-6955- 13-13
Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes self‐
management: A focus group study among australians with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 24(7-8), 1011-1023. doi:
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12724
18 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J.,
Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. (2011). Person- Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of
Cardiovascular Nursing : Journal of the Working Group on
Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 10(4), 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Esposito, K., Maiorino, M., Bellastella, G., Panagiotakos, D., & Giugliano, D. (2017).
Mediterranean diet for type 2 diabetes: cardiometabolic benefits.
Endocrine, 56(1), 27–32. https://doi.org/10.1007/s12020-016-1018-2 Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl.).
(s. 141 – 151). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl.). (s. 129 – 138).
Studentlitteratur.
Frid, A., & Annersten Gershater, M. (2019). Diabetes mellitus. I A. Ekwall & A. M.
Jansson (Red.), Omvårdnad & medicin (s. 337–351). Studentlitteratur.
Follin, C., & Nyström, F. (2019). Endokrina sjukdomar. I A. Ekwall & A. M. Jansson (Red.), Omvårdnad & medicin (s. 313–334). Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier - Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.).
Natur & Kultur.
Gill, J., & Cooper, A. (2008). Physical Activity and Prevention of Type 2 Diabetes Mellitus. Sports Medicine (Auckland), 38(10), 807–824.
https://doi.org/10.2165/00007256-200838100-00002
*Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindeberg., & Olsson, G. (2018).
Challenges in everyday life among recently diagnosed and more
experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study.
Journal of clinical nursing, 27(19-20), 3666-3678.
https://doi.org/10.1111/jocn.14330
*Given, L., Porr, C., Parsons, K., Allison, J., & Donovan, C. (2017). Challenges in self- management of type 2 diabetes mellitus (T2DM) in a rural community of eastern Canada. Perspectives: The Journal of the Gerontological
Nursing Association, 39(3), 6-15.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.411 - 419).
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson
(Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination (2.
uppl., s. 111 - 117). Studentlitteratur.
19 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Hämtad 10 maj 2021 från,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
International Diabetes Federation (2011). Global Diabetes Plan 2011- 2021 [Broschyr]. Hämtad 10 maj 2021 från, https://www.idf.org/our-
activities/advocacy-awareness/resources-and-tools/129-global-diabetes- plan-2011-2021.html
International Diabetes Federation (2019). Atlas 9th edition [Broschyr]. Hämtad 10 maj 2021 från,
https://www.diabetesatlas.org/upload/resources/material/20200302_1 33351_IDFATLAS9e-final-web.pdf
*Jager, M. J., van der Sande, R., Essink-Bot, M.-L., & van den Muijsenbergh, M. E. T.
C. (2019). Views and experiences of ethnic minority diabetes patients on dietetic care in the Netherlands - a qualitative study. European Journal of Public Health, 29(2), 208–213.
https://doi.org/10.1093/eurpub/cky186
Jendle, J., & Tornberg, Å. (2016-11-30) Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus – typ 2- diabetes. [Broschyr]. www.fyss.se/wp-
content/uploads/2018/01/Diabetes-TYP-2.pdf
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.81 - 98).
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–77).
Studentlitteratur.
Lidegaard, L. P., Schwennesen, N., Willaing, I., & Faerch, K. (2016). Barriers to and motivators for physical activity among people with Type 2 diabetes:
patients' perspectives. Diabetic Medicine, 33(12), 1677-1685.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/dme.13167
Läkemedelsverket. (2017). Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2- diabetes – behandlingsrekommendation. [Broschyr]. Hämtad 11 Maj, 2021 från,
https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/behandling- och-
forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendat ion/behandlingsrekommendation-typ-2-diabetes.pdf
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–436). Studentlitteratur.
Nationella Diabetesregistret (2019). Årsrapport [Broschyr]. Hämtad 10 maj 2021 från, https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2019.pdf
Nationella Diabetesregistret (2020). Årsrapport [Broschyr]. Hämtad 10 maj 2021 från, https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2020.pdf
20 Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E. (2010). Perceived support from healthcare
practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of advanced care, 66 (7), 1500- 1509. https://doi-
org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2648.2010.05329.x
Paudel, S., Tran, T., Owen, A. J., & Smith, B. J. (2020). The contribution of physical inactivity and socioeconomic factors to type 2 diabetes in Nepal: A structural equation modelling analysis. Nutrition, Metabolism &
Cardiovascular Diseases, 30(10), 1758–1767. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.numecd.2020.06.003
*Pikkemaat, M., Boström, KB., & Strandberg, EL. (2019). “I have got diabetes!” – interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders., 19(1), 53. https://doi.org/10.1186/s12902-019- 0380-5
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
omvårdnad (s.25 - 42). Studentlitteratur
*Pyatak, E. A., Florindez, D., & Peters, L.A. (2014). “We Are All Gonna Get Diabetic These Days.” Diabetes Educator (Online), 40(5), 648–658.
https://doi.org/10.1177/0145721714535994
Rahati, S., Shahraki, M., Arjomand, G., & Shahraki, T. (2014). Food Pattern, Lifestyle and Diabetes Mellitus. Int J High Risk Behav Addict, 3(1).
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4070192/
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.375 - 389). Studentlitteratur.
Santana, M., Manalili, K., Jolley, R., Zelinsky, S., Quan, H., & Lu, M. (2018). How to practice person‐centred care: A conceptual framework. Health
Expectations : an International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 21(2), 429–440.
https://doi.org/10.1111/hex.12640
*Schure, M., Goins, R. T., Jones, J., Winchester, B., & Bradley, V. (2019). Dietary Beliefs and Management of Older American Indians With Type 2 Diabetes. Journal of Nutrition Education and Behavior, 51(7), 826–
833. https://doi.org/10.1016/j.jneb.2018.11.007
*Smith-Miller, C. A., Berry, D.C., & Miller, C.T. (2017). Diabetes affects everything:
Type 2 diabetes self-management among Spanish-speaking hispanic immigrants. Research in Nursing & Health., 40(6), 541–554.
https://doi.org/10.1002/nur.21817
Socialstyrelsen. (7 november 2011) Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2011-11-7.pdf
21 Socialstyrelsen. (24 juni 2018c). Nationella riktlinjer för prevention och behandling
vid ohälsosamma levnadsvanor. [Broschyr].
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
Socialstyrelsen (25 oktober 2018a). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. [Broschyr].
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf Socialstyrelsen (25 oktober 2018b). Nationella riktlinjer för diabetesvård.
Indikatorer. Bilaga [Broschyr].
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25- indikatorer.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009-09-23). Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes.[Broschyr].
https://www.sbu.se/contentassets/9da07e97c8144df3b6ac183423f67e7 b/intensivbehandlng_vid_diabetes_fulltext.pdf
*Sumlin, L. L., & Brown, S. A. (2017). Culture and Food Practices of African
American Women With Type 2 Diabetes. The Diabetes Educator, 43(6), 565–575. https://doi.org/10.1177/0145721717730646
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr].
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1 584025404390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C 3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor [Broschyr]. https://www.swenurse.se/download/18.9f73 344170c0030623146a/1584003553081/icns%20etiska%20kod%20f%C 3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
*Vanden Bosch, M., Wesley, E., & Strouse, S. (2021). Perceptions of Physical Activity in Middle-aged Women with Type 2 Diabetes. Western Journal of Nursing Research., 43(7), 640–648.
https://doi.org/10.1177/0193945920973151
Wilmot, E. G., Leggate, M., Khan, J. N., Yates, T., Gorely, T., Bodicoat, D. H., Khunti, K., Kuijer, J. P. A., Gray, L. J., Singh, A., Clarysse, P., Croisille,
P., Nimmo, M. A., McCann, G. P., & Davies, M. J. (2014). Type 2 diabetes mellitus and obesity in young adults: the
extreme phenotype with early cardiovascular dysfunction. Diabetic Medi cine, 31(7), 794–798. https://doi.org/10.1111/dme.12431
World Health Organisation (13 april 2021a). Noncommunicable diseases.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/noncommunicable- diseases
World Health Organisation (13 april 2021b). Diabetes. https://www.who.int/news- room/fact-sheets/detail/diabetes
