Slutrapport fo r delprojektet Fo rma gebeskrivning

UB-RTJ

Lars-Gunnar Strandberg 010-240 51 62

lars-gunnar.strandberg@msb.se

Slutrapport fo r delprojektet Fo rma gebeskrivning

Del i effektiva räddningsinsatser

MSB:s kontaktperson:

Lars-Gunnar Strandberg, 010-240 51 62

Inneha llsfo rteckning

1.Sammanfattning ... 5

2.Inledning ... 6

3.Bakgrund ... 7

3.1 Bakgrund ... 7

3.2 Problembild ... 8

3.3 Mål och syfte ... 9

3.4 Avgränsning, metod och genomföranade ... 9

4.Begreppet förmåga ... 10

4.1 Det som skapar förmåga ... 10

4.2 Förmåga till räddningsinsats ... 11

4.3 Individuell förmåga ... 12

4.4 Metodförmåga ... 13

4.5 Insatskapacitet ... 13

5.Förmåga – Koppling typolyckor ... 14

5.1 Insatsförmåga kopplat till resurser ... 16

5.1.1 Personella resurser ... 16

5.1.2 Materiella resurser ... 16

6.Generella krav på ett system ... 17

6.1 Systemansvarig ... 17

6.2 Utveckling av förmågeområden ... 18

6.3 Tillgänglighet ... 18

6.4 Dokumenthantering ... 19

6.5 Kopplingar till fortbildningsportalen, kvalitetssäkring räddningsledare ... 19

6.6 Beskrivning av verktyget-förmågebeskrivning ... 19

6.6.1 Steg 1 - Start ... 20

6.6.2 Steg 2. – Välj typ av organisation ... 21

6.6.3 Steg 3. – Skapa organisation ... 21

6.6.4 Steg - 4 Skapa alla stationer ... 22

6.6.5 Steg 5 – Ange förmåga ... 23

7.Ekonomi ... 24

Allmänt ... 24

7.1 24 7.2 Kostnader 2015-2017 ... 24

8.Resonemang ... 25

9.Förslag ... 26

10. Plan för 2015-2016 ... 27

11. Bilagor ... 27 11.1 Koppling mellan olyckstyp och förmåga ... 27 12. Referenser ... 27

1. Sammanfattning

Det övergripande målet med huvudprojektet ”Effektiva räddningsinsatser” är att det inom de olika skedena, före, under och efter insats, ska ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. I detta delprojekt,

förmågebeskrivning, ska resultatet utgöras av förslag till ett verktyg för beskrivning av metodförmågor samt beskrivning av den totala

insatskapaciteten i en räddningstjänstorganisation vad avser utförande av räddningsinsats.

Det finns idag ingen standard för hur kommunerna ska beskriva sin förmåga till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar. En direkt följd av detta är att jämförelser av insatsförmågan mellan kommuner med liknande lokala förhållanden är svåra att göra. Ett antal kommuner i landet har arbetat mer aktivt med att beskriva vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Även om likheter finns mellan dessa förmågebeskrivningar varierar de mycket i både kvalité och omfattning. Det saknas en nationell bild och kunskap om hur kommunernas beskrivningar borde se ut.

Arbetet med att ta fram ett verktyg för förmågebeskrivning är avgränsat till förmåga till kommunal räddningsinsats och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, Lag(2003:778)

Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Sveriges brandbefäl samt representanter från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ¹, UL-TILLS². Öppet referensgruppsmöte har också genomförts med ca 80 deltagare vid ett tillfälle.

För att man på något sätt skall kunna beskriva insatsförmågan hos

räddningstjänsten så har förmågan delats upp olika delar, individuell förmåga, metodförmåga och insatskapacitet. Insatskapaciteten är de totala

metodförmågor en organisation har.

Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa framtagen prototyp till webbaserat verktyg för förmågebeskrivning med inriktning:

o att systemet ska ingå som en del i RIB³-programpaket,

1Utveckling av beredskap-Räddningstjänsteheten

2Utveckling och lärande-Tillsynsenheten

3Resurs och integrerat beslutstöd

o att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ, o att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD⁴,

o att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas fram,

o att kvalitetssäkring och komplettering av förmågebeskrivningar för olika händelse- och risktyper ska arbetas in i systemet.

o att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet av verktyget förmågebeskrivning,

o att för 2015 avsätts 4 100.000Kr i investeringsplanen o att för 2015 avsätts 1 028.333Kr i anslagsbudgeten o att kostnaden belastar anslaget för 2015

Sammantaget är kostnaden för 2015 beräknade till 1 028.000Kr. För 2016 till och med 2018 är kostnaderna beräknade till 1 198.333Kr/år.

2. Inledning

MSB:s vision är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att, tillsammans med andra aktörer, utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.

Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse (olycka, kris eller krig) och om att i möjligaste mån återställa skadade strukturer.

När en olycka inträffar måste samhället kunna agera snabbt och med rätt åtgärder. Annars kan olyckan förvärras och människor dö eller skadas allvarligt helt i onödan. Därför måste samhällets förmåga att genomföra

räddningsinsatser förbättras.

MSB:s verksamhet ska utgå från de behov och brister som finns i samhället.

Detta innebär att vissa förmågor behöver utvecklas och stärkas mer än andra.

4Utveckling av beredskap-Enheten för beslutstöd

Av de förmågor som MSB har i uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av finns det vissa som särskilt behöver utvecklas under kommande år och därför är prioriterade:

• Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet.

• Förmåga att hantera information säkert.

• Förmåga att genomföra räddningsinsatser.

• Förmåga att agera samordnat vid händelser.

I LSO⁵ framgår att:

Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

En, av flera förutsättningar, för att detta skall kunna ske är att organisationen räddningstjänst har förmåga att lösa sin uppgift och att tillgodogöra sig, skapa och upprätthålla förmåga i arbetet med att förebygga och hantera händelser.

3. Bakgrund

3.1 Bakgrund

Under våren 2011 erhöll UB⁶ i uppdrag att:

” ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser.”

Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska kommunen anta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. Kommunerna kan välja att ha separata program för den förebyggande verksamheten och för

räddningstjänsten eller att använda sig av ett gemensamt dokument.

Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska båda programmen, handlingsprogrammet för förebyggande och handlingsprorammet för räddningstjänst, beskriva de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning.

5LSO 2003-778

6Utveckling av beredskap

Beskrivningen förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer konsekvenserna.

Utöver de två programmens gemensamma innehåll ska (enligt 3 kap. 8 § LSO) programmet för räddningstjänst även innehålla en beskrivning av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser.

Den sammantagna riskbilden kan ligga till grund för när kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsatser.

Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades 2011-04-26 för MSB:s ledningsgrupp.

Ledningen gav därefter CUB i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete.

Därefter har CUB gett CUB-Utv i uppdrag att fortsätta arbetet effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning.

Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag och Tankebanor till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv⁷ togs fram och beslutades av CUB-UTV 2013-02-11. Därefter togs förslag fram till

projektplan⁸som fastställdes 2013-10-27 av projektägaren CUB, Kjell Wahlbäck.

Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen.

I detta delprojekt, förmågebeskrivning, har frågan om hur förmågan i förhållande till riskbilden kan beskrivas och vad den skall kunna innehålla.

3.2 Problembild

Ordet förmåga är ett begrepp som används i många sammanhang och som därför får olika betydelse och innehåll beroende på sammanhanget. I kommunens handlingsprogram för räddningstjänst ska det framgå vilken förmåga kommunen har eller har för avsikt att skaffa sig för att kunna genomföra räddningsinsatser. Förmågan ska stå i förhållande till de risker kommunen har identifierat.

Som en del i länsstyrelsens tillsyn över kommunerna ingår att bedöma den enskilda kommunens förmåga att genomföra räddningsinsats. Förmågan kan

7Diarienr 2013-844-1

8Diarienr 2013-844-4

delas in i flera faktorer. Dessa kan vara snabbhet, insatsförmåga och uthållighet. För att kunna gör en bedömning av förmågan krävs att

tillsynsmyndigheterna har tillgång till metoder och verktyg som medför att förmågan kan beskrivas, jämföras och mätas.

Det finns idag ingen standard för hur kommunerna bör beskriva sin förmåga till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar. En direkt följd av detta är att jämförelser av insatsförmågan mellan kommuner med liknande lokala förhållanden är svåra att göra.

Ett antal kommuner i landet har arbetat mer aktivt med att beskriva vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Även om likheter finns mellan dessa förmågebeskrivningar varierar de mycket i både kvalité och omfattning. Det saknas en nationell bild och kunskap om hur kommunernas beskrivningar ser ut.

3.3 Mål och syfte

Det övergripande målet med projektet ”Effektiva räddningsinsatser” är att det inom de olika skedena, före, under och efter insats, ska ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen.

I detta delprojekt ska resultatet bestå av förslag till ett verktyg för beskrivning av metodförmågor samt bedömning av den totala insatskapaciteten i en räddningstjänstorganisation vad avser utförande av räddningsinsats.

3.4 Avgränsning, metod och genomföranade

Arbetet med att ta fram ett verktyg för förmågebeskrivning är avgränsat till förmåga till räddningsinsats och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att ett

vidareutvecklat verktyg kan används för andra förmågor inom samhällsskydd och beredskap.

Förmågan kan delas in i flera faktorer. Dessa kan vara snabbhet, insatsförmåga och uthållighet. I det fortsatta arbetet med förmågeverktyget har vi inte tagit hänsyn till faktorerna snabbhet och uthållighet. Dessa är dock också viktiga faktorer när förmågan till räddningsinsats ska beskrivas.

I arbetet har vi som utgångspunkt för olika s.k. typhändelser använt oss av de benämningarna av olyckstyper som finns angivna i den nya versionen av insatsrapporteringssystem⁹ som MSB tagit fram.

9Framtaget av avdelningen för Utveckling och lärande

Kommunen kan också beskriva sina materiella resurser som är nödvändiga för att uppnå en viss förmåga. Denna del ingår inte i detta arbete.

Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor NKI-undersökning¹⁰ samt andra utredningar.

Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer.

Därefter gick en inbjudan till SKL samt Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet. I arbetsgruppen har också

representant från UB-UTB, UB-TILLS, Sandö, Centrum för lärande och media, CLM samt Revinge ingått.

Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har

genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar.

Öppna referensgruppsmöten har också genomförts vid 1 tillfällen.

Följande personer har ingått i arbetsgruppen:

Lars-Gunnar Strandberg MSB, UB-RTJ

Michael Carlsson Räddningstjänsten Eksjö Ronny Lindberg Räddningstjänsten Luleå Frida Billström MSB, UL-TILLS

Lars-Inge Johansson Räddningstjänsten Halmstad Jörgen Eriksson Räddningstjänsten Jämtland Jonas Holmgren Räddningstjänsten Östra Götaland

4. Begreppet förmåga

4.1 Det som skapar förmåga

10Nöjd kundindex

11 MSB:s Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap. Dnr 2014-1942

För att värna det som ska skyddas krävs förmåga att i möjligaste mån se till att olyckor, kriser eller krig inte inträffar eller uppstår, men även förmåga att hantera de negativa konsekvenserna av sådana händelser när de ändå inträffar eller uppstår.

Att skapa förmåga att förebygga och hantera händelser har olika dimensioner.

Dimensionerna ger en mer konkret bild av vad som krävs för att förmåga ska kunna utvecklas och vidmakthållas. De överlappar till viss del varandra, men var och en har ett särskilt fokus:

Ledning – Att åstadkomma inriktning och samordning för att förebygga och hantera händelser genom att en aktör bestämmer. Ledning kan ske genom en verksamhets befintliga strukturer eller i mer tillfälliga strukturer.

Samverkan – Att åstadkomma inriktning och samordning för att förebygga och hantera händelser genom att aktörer kommer överens eller genom att de tillsammans säkerställer att frågor blir allsidigt belysta. Samverkan kan ske genom en verksamhets befintliga strukturer eller i mer tillfälliga strukturer.

Kommunikation – Kommunikation mellan de aktörer som har ansvar för en viss verksamhet och de aktörer (individer och grupper) som blir eller riskerar att bli direkt eller indirekt påverkade av händelser.

Kompetens – Kompetens att lösa sin uppgift och att tillgodogöra sig, skapa och upprätthålla kunskap i arbetet med att förebygga och hantera händelser.

Ledarskap – Att utveckla och stärka individers och gruppers agerande för att förebygga och hantera händelser, genom att motivera, skapa tillit och ge mening och sammanhang. Till skillnad från de andra dimensionerna är ledarskap något som utövas av personer, inte av organisationer.

Organisatoriska strukturer kan dock stärka och stödja ledarskapet.

Dessa beskrivningar av olika faktorer som skapar förmåga ska ses i ett generiskt perspektiv. Inom delprojektet förmågebeskrivning har en mer preciserad beskrivning gjorts för förmågan att göra räddningsinsats.

4.2 Förmåga till räddningsinsats

I LSO 3 kap § 8 anges att det i kommunens handlingsprogram för

räddningstjänst ska anges vilken förmåga kommunen har eller avser att skaffa sig för att göra räddningsinsats. Förmågan ska stå i förhållande till de risker kommunen har identifierat.

Det finns idag ingen standard för att på något sätt kunna verifiera/mäta/uppskatta förmågan hos en räddningstjänst.

För att man på något sätt skall kunna mäta insatsförmågan hos

räddningstjänsten så har vi delat upp förmågan i olika delar, individuell förmåga, metodförmåga och insatskapacitet och försökt verifiera vilken

individuell förmåga, metodförmåga och insatskapacitet, en räddningstjänst har.

I samband med att en räddningsinsats genomförs så har de olika individernas kunnande och erfarenhet stor betydelse för att uppnå ett lyckat resultat. Därför är det viktigt att på något sätt börja mäta den individuella förmågan för de arbetsmoment som ingår i en räddningsinsats. När ett antal individer sedan sammanförs och ska genomföra en bestämd räddningsmetod, exempelvis rökdykning, är det viktigt att metodförmågan hos gruppen kan uppnås. Om man sedan lägger ihop alla metodförmågor som en räddningstjänst har så får man en insatskapacitet. Insatskapaciteten skall jämföras mot de beskrivna konsekvenserna som en olycka kan medföra. Insatskapacitet är en

organisations samlade metodförmågor, se 4.5.

4.3 Individuell förmåga

Den individuella förmågan består av olika byggstenar nämligen kunskap och erfarenhet. Kunskap fås genom grundutbildning och fortbildning. Erfarenhet fås genom övning och genom genomförda räddningsinsatser som individen är delaktig i över tid.

För att individen skall kunna utföra ett arbete krävs också viss typ av utrustning vilken tillhandahålls av arbetsgivaren. Beroende på vilken utrustning och hur effektiv denna är så kommer individen att uppnå olika förmågor och hur effektiv en räddningsinsats därmed blir.

Exempel på ämnesområden som individen skall ha kunskap om är bl.a.

brandteori, brandventilation, byggnadskonstruktion, fordonskonstruktioner, tågkonstruktioner m.fl. Det är också viktigt att man har genomfört tillräckligt med övningar med utrustningen för att individen skall känna sig säker och trygg på hur utrustningen skall hanteras.

Vid en räddningstjänstinsats så är det oftast inte tillräckligt att bara besitta en individuell förmåga. Det krävs att olika befattningshavare har olika individuella förmågor. Detta resonemang ska också hjälpa de kommunala

räddningstjänsterna att bedöma vilka olika förmågor som skall finnas i den egna organisationen.

4.4 Metodförmåga

Metodförmåga innebär att det finns en nödvändig sammansättning av personer (individuella förmågor) som behövs för att kunna utföra en vald arbetsmetod.

Vid exempelvis en insats med en skärsläckare räcker det inte att det finns en individ som kan hantera själva lansen utan det behövs också en person som kan hantera pumpen för att få fram vatten till utrustningen. Först när man har detta så har vi fått metodförmågan att göra en insats med skärsläckare.

Som exempel på metodförmågor kan nämnas rökdykning, livräddning med höjdfordon, övertrycksventilation, släckning med skum, kemdykning i samband med olycka med farliga ämnen samt sjukvård i samband med trafikolycka m.fl.

4.5 Insatskapacitet

Med insatskapacitet menas summan av de samlade metodförmågorna.

Insatskapaciteten är den dimensionerande kapaciteten för en enskild

räddningstjänst. Om inte kommunen har tillräcklig med egen insatskapacitet så är det i många fall möjligt, genom avtal eller annan överenskommelse, att på något sätt få förstärkning från annan kommun och man får då en utökad insatskapacitet.

Det är, utifrån vårt resonemang, förutom att beskriva insatskapaciteten för olika typolyckor även möjligt att beskriva insatskapaciteten för vissa enheter inom räddningstjänsten. Som exempel på insatskapacitet för en s.k. Offensiv enhet12 är att den har metodförmågor att göra insats vid trafikolycka,

ytlivräddning, brand och s.k. IVPA-larm under förutsättning att personalen har den individuella förmågan för detta.

5. Förmåga – Koppling typolyckor

I arbetet har den struktur kring indelningen i olyckstyper som finns angivna i det nya insatsrapporteringssystem som MSB tagit fram använts. Arbetet har avgränsats genom att inte behandla tidsaspekten eller uthållighet, vilket är viktiga delar i genomförandet av effektiva insatser.

Arbetsgruppen har definierat tre nivåer på typhändelser, nivå 1, 2 0ch 3.

Utifrån dessa nivåer så bör räddningstjänsten ha förmåga att hantera

konsekvenserna vid en inträffad händelse i den/de risknivåer som kommunen har identifierat.

12Offensiv enhet är ett helhetskoncept för insatser vid brand, trafikolyckor, vattenlivräddning, IVPA (i väntan på ambulans), sjukvårdslarm och förebyggande säkerhetsarbete i kommunerna

För att klara av att hantera händelser i nivå 1 så är gruppens bedömning att deltagarna kan ha en utbildning som motsvarar dagens Rib¹⁴-utbildning. Den som agerar räddningsledare behöver utbildning motsvarande dagens

Räddningsledare A.

För att som brandman klara av att hantera de händelser som anges i nivå 2 så behövs en utbildning som motsvarar SMO¹⁵-utbildning. När det gäller den som ska agera som räddningsledare i detta sammanhang finns ingen klar gräns eftersom förmågorna kan variera ganska stort. Men en tumregel som kan användas är att den som skall agera som räddningsledare på denna nivå bör ha Räddningsledare A alternativt Räddningsledare utbildning.

I nivå 3 behöver den räddningstjänstpersonal som ska agera ha SMO-

utbildning kompletterat med vidareutbildning och/eller fördjupningsstudier som är anpassade inom sakområdet för de speciella riskerna som finns inom insatsområdet. Här ställs också större krav på förmåga till samverkan och samordning varför den som skall agera som räddningsledare bör ha förmåga som motsvarar kursmålen i kursen Räddningsledare C.

Det skall poängteras att det över tid kan tänkas att nivåerna kommer att växla utifrån hur en händelse utvecklas. Det finns heller inte någon knivskarp gräns mellan de olika nivåerna.

Nedan följer en listning av risker och skall ses som exempel inom respektive nivå. Listningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Här måste varje enskild kommun lista sina risker och bedöma vilken nivå som respektive risk skall tillhöra.

Nivå Förmåga

Nivå 1: Enkel risk Generell basförmåga Nivå 2: Medelsvår risk Utökad basförmåga Nivå 3: Svår risk Särskild förmåga

Som exempel på risker inom de olika nivåerna kan vara:

Nivå 1:

 Brand i friliggande småhus

 Trafikolycka singel

14Rib står för Räddningspersonal i beredskap

15 Utbildningen Skydd mot olyckor som ges av MSB

 Trafikolycka flera personbilar

 Drunkningstillbud

Nivå 2 förutom nivå 1:

 Brand i grupphusbebyggelse

 Brand i flerfamiljshusupp till 3 vån

 Trafikolycka med flera inblandade personbilar

Nivå 3 förutom nivå 1 och 2:

 Trafikolycka med flera inblandade personbilar och lastbilar.

 Trafikolycka med farligt gods

 Brand i fastigheter högre än 3 vån

I bilaga 11.1 redovisas förslag till koppling mellan olyckstyp och förmåga.

5.1 Insatsförmåga kopplat till resurser

5.1.1 Personella resurser

Den personal som för kommunens räkning ska planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn ska ha den kompetens som behövs, genom utbildning och erfarenhet. Utifrån lagstiftningens generella krav på grundläggande kompetens har kommunen själv möjlighet att anpassa kompetens- och utbildningsnivån i förhållande till riskbilden.

5.1.2 Materiella resurser

Kommunen kan också beskriva sina materiella resurser som är nödvändiga för att uppnå en viss förmåga. Denna del ingår inte i detta arbete.

6. Generella krav på ett system

Det är fastslaget att ”myndigheten får åta sig¹⁶ att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting”.

Generella krav på ett system för förmågebeskrivning kan beskrivas i termer så som efterfrågat, kvalitetssäkrat, användarvänligt, kostnadseffektivt och lätt att uppdatera. Arbetsgruppen har tagit fasta på dessa kriterier när förslaget på utformning av systemet har gjorts.

Arbetsgruppen har kunnat konstatera vid olika presentationer och demonstrationer att det finns en efterfrågan på ett system av detta slag.

Gruppen har också information om att några kommuner/förbund¹⁷ redan jobbar i olika egenkonstruerade system för att beskriva förmågan i samband med räddningsinsats. Kontakter med dessa har förevarit och information har inhämtats.

Systemet är i stort uppbyggt kring koppling mellan olyckan vid olika

”typhändelser” och de uppgifter som normalt ingår i en räddningsinsats för att minska konsekvenserna av olyckan. I systemet måste också möjligheten att själv lägga in förmågor som är av speciell karaktär (Nivå 3) för den egna kommunen finnas.

Det är viktigt att användarna är delaktiga i den fortlöpande utvecklingen av dels själva IT-strukturen och dels av sakinnehållet. Därför bör det anordnas användarträffar vid minst ett tillfälle varje år.

6.1 Systemansvarig

För att säkerställa kvaliteten i förmågebeskrivningen måste det finnas en process för dels hur drift skall ske och dels hur arbetet med det sakmässiga innehållet skall bedrivas.

MSB bör vara huvudansvarig för det webbaserade verktyget för

förmågebeskrivning både vad avser innehåll och drift. Verktyget bör tillhöra RIB-programgrupp. I ansvaret ligger även att utveckla förmågebeskrivningen allteftersom nya rön inom olika områden tillkommer. Fördelningen av ansvaret inom MSB bör vara så att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ och ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD.

16PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

17 Räddsam F, Räddningstjänsten Storgöteborg m.fl.

När det gäller förvaltning av systemet så skall det följa den av MSB fastställda förvaltningsstrukturen, PM3¹⁸. Systemet skall enligt detta ha en hemvist i någon av de fastslagna objektsfamiljerna.

6.2 Utveckling av förmågeområden

Behovet att utveckla områden kan exempelvis komma från

Räddningstjänstrådet och/eller från användarforum. Användarforum kan finnas både för sakområden och för systemområdet, IT.

Det är angeläget att man tillsätter personer med hög kompetens inom det sakområde som skall utvecklas. Man kan tänka sig en sammansatt grupp av representanter från räddningstjänster, näringslivet, universitet, expert från MSB och som leds av den enhet där frågan hör hemma inom MSB.

Kvalitetssäkringen av framtagit material skall göras av MSB.

Fig. Sammansättning av grupp för utveckling.

6.3 Tillgänglighet

Systemet skall finnas tillgängligt för den kommun som har abonnemang på RIB¹⁹

18MSB:s förvaltningsmodell för IT-system

19Resurs och integrerat beslutsystem

6.4 Dokumenthantering

I systemet ska finns möjligheten för kommunerna att själv lägga in förmågor som är av speciell karaktär för den egna kommunen. Denna information lagras på kommunens egen utrustning.

6.5 Kopplingar till fortbildningsportalen, kvalitetssäkring räddningsledare

Ett mervärde av systemet är de skissade kopplingarna till såväl

fortbildningsportalen som kvalitetssäkringssystemet för räddningsledare.

Kopplingen till fortbildningsportalen är sådan att det ska framgår vilka utbildningar som finns inom respektive område för angiven metodförmåga.

Koppling till kvalitetssäkringen av räddningsledare innebär att systemet genererar de aktuella frågorna utifrån de förmågor som räddningsledaren ska kvalitetssäkras för.

6.6 Beskrivning av verktyget- förmågebeskrivning

Under arbetes gång har tre versioner av utkast/prototyp till ett verktyg för förmågebeskrivning arbetats fram. Nedan beskrivs kortfattat utkast/prototyp till det verktyg som projektgruppen bedömt som det mest lämpliga och mest kostnadseffektiva alternativet.

6.6.1 Steg 1 - Start

Detta är verktygets startsida som man kommer in på när man loggat in i RIB.

Här finner man också hur man använder verktyget och dess olika funktioner.

Efter inloggning ges här möjlighet att skapa sin egen organisation för att sedan i nästa steg beskriva organisationens förmåga till räddningsinsats.

Förutom att beskriva sin egen förmåga kan man jämföra med likartade

kommuner och värdera om man har likvärdiga förmågor med andra kommuner med samma förhållanden.

Jämför förmågan med andra kommuner

Så här använder du systemet

6.6.2 Steg 2. – Välj typ av organisation

I steg två väljer man sin typ av organisation. Man ges flera möjligheter att skapa sin organisation utifrån behov. Man kan välja en organisation som utgår från den enskilda kommunen, ett förbund eller distrikt (station).

6.6.3 Steg 3. – Skapa organisation

I steg tre fortsätter man att skapa sin egen organisation. Skapade underlag sparas vilket förenklar redigering och justeringar.

6.6.4 Steg - 4 Skapa alla stationer

I det fjärde steget anges alla stationer som tillhör den valda organisationen, kommun, distrikt, eller förbund.

6.6.5 Steg 5 – Ange förmåga

I detta steg anger man förmåga till vald kommun/förbund/distrikt eller station.

De förmågor som respektive station har utgår från händelsetyper i den nya insatsrapporten.

I steg 5a väjer man mellan elva olika händelsetyper som är kopplade till genomförande av räddningsinsatser och en händelsetyp som anger generella förmågor.

I steg 5b väljer man de metodförmågor som finnas för respektive händelsetyp.

Detta kan variera beroende på hur kommunen väljer att lösa händelsen.

I bilaga 11.1 redovisas förslag till koppling mellan olyckstyp och förmåga.

Till samtliga händelsetyper och metodförmågor finns särskilda beskrivningar vilka visas som så kallade tooltip²⁰.

20Tooltip är ett vanligt grafiskt användargränssnitt. Det utgörs av en liten ruta, oftast ljusgul, med en förklarande text som visas när användaren håller pekaren över ett objekt

7. Ekonomi

7.1 Allmänt

Projektet Effektiva räddningsinsatser avslutas i och med verksamhetsåret 2014:s utgång. Det är därför angeläget att medel avsätts i 2015:års budget för att färdigställa och introdusera verktyget under 2015.

Efter diskussioner med UB-LED så kan konstateras att kostnaderna är av både drift- och investeringskaraktär. Investeringsdelarana har en avskrivningstid på 4 år.

MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen²¹ 3§ att ..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder.

Detta verktyg är att anses som en utveckling av att kunna beskriva en kommuns förmåga till att utföra räddningstjänst och faller helt i linje med MSB:s

uppdrag.

Med utgångspunkt tagit från instruktionen så föreslås att finansiering av verktyget för förmågebeskrivning belastar MSB:s anslagsbudget.

7.2 Kostnader 2015-2017

Kostnaderna sammanfattas i nedanstående tabell:

*Avskrivningstiden på inmatningsverktyget är 4 år och på systemverktyget för förmågebeskrivningen är 6 år.

Kostnaderna för investering av 1 500.000Kr år 2015 innebär en delfinansiering av framtagande av ett s.k. Inmatningsverktyg för att användas för inmatning av uppgifter i systemet. Kostnaden har delats mellan RIB och delprojekten

Förmågebeskrivning och Kvalitetssäkring av räddningsledare. Denna

21Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

Uppgift Investering År2015 År2016 År2017 År2018

Författarvektyg 1500000 375 000 375 000 375 000 375 000 Färdigställande av systemet2000000 333 333 333 333 333 333 333 333 Påfyllning av förmågor 600000 150 000 150 000 150 000 150 000

Drift underhåll 170 000 340 000 340 000 340 000

Totalt 1 028 333 1 198 333 1 198 333 1 198 333

investering avskrivs på 4 år och blir då en kostnad om 375.000Kr för 2015- 2018 Investeringen 2 000.000Kr är färdigställande av strukturen på verktyget.

Även detta är en investering som skrivs av på 6 år. Årskostnaden blir då 333.333Kr. Påfyllning av förmågor i systemet är en investering med en

avskrivningstid på 4 år. Total investering 2015 blir 4 100 000 . Sammantaget är kostnaden för 2015 beräknade till 1 028.333Kr. För 2016 till 2018 är

kostnaderna beräknade till 1 198.333Kr/år

8. Resonemang

Det finns idag ingen standard för hur kommunerna kan/ska beskriva sin förmåga till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar mellan olika kommuner. En direkt följd av detta är att jämförelser mellan kommuner med liknande lokala förhållanden är svåra att göra.

Ett system för förmågebeskrivning framtagit av MSB tillsammans med kommunrepresentanter kommer att på sikt ge en informell standard när det gäller förmågebeskrivningar. För att detta skall ske behövs en tillräckligt stor kritisk massa av organisationer som använder systemet. Därför är det nödvändigt att systemet upplevs som bra och ur ett användarperspektiv skall det vara lätt att använda. En mer utbredd informell standard innebär

förmodligen att ”lägsta standarden” vid insatser inom svensk räddningstjänst kommer att förbättras.

Under arbetes gång har tre versioner av en prototyp till ett verktyg för

förmågebeskrivning arbetats fram. En utgångspunkt har varit att så långt som möjligt kunna använda något befintligt system och då ett system som MSB eventuellt redan har tillgång till. Gruppen har funnit att delar av RIB är fullt möjligt att vidareutveckla och använda. Detta alternativ är ur

kostnadseffektivitet ett bra alternativ.

För den enskilda kommunen är ett verktyg för förmågebeskrivning ett hjälpmedel för att på ett systematiskt sätt kunna redovisa sin förmåga. I samband med att kommunen upprättar sin förmågebeskrivning så kommer eventuella brister i förmågan att kunna identifieras. Kommunen får också en möjlighet att värdera sitt utbildnings- och övningsbehov.

När räddningstjänsten presenterar förmågan och risken i ett system blir det ett tydligt underlag för de politiska beslut som skall fattas vad avser vilken förmåga som skall uppnås. Det är inte bara politikerna som får en bild av

räddningstjänstens förmåga utan även allmänheten får bilden av vilka

förväntningar man kan ha på räddningstjänsten vid en räddningsinsats. Internt ökar också förståelsen hos befäl och enskilda brandmän om vilka förväntningar som finns på räddningstjänsten i samband med räddningsinsats.

Som en del i länsstyrelsens tillsyn över kommunerna ingår att bedöma den enskilda kommunens förmåga att genomföra räddningsinsats. För att kunna gör en bedömning krävs att tillsynsmyndigheterna har tillgång till metoder och verktyg som medför att förmågan kan beskrivas, jämföras och mätas. Det i denna rapport föreslagna systemet och dess utformning skall kunna vara ett sådant verktyg.

För MSB:s del kan mer likformiga upprättade förmågebeskrivningar inom räddningstjänsten ge vägledning till vilket utbildningsbehov inom olika områden som föreligger och\eller kan tänkas komma att föreligga. MSB kan också dra slutsatser om vilket stöd som MSB behöver ge till länsstyrelsernas tillsynsverksamhet.

Sist men inte minst kommer systemet att bidra till att skapa en gemensam nomenklatur för förmågebeskrivning.

9. Förslag

Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa framtagen prototyp till webbaserat verktyg för förmågebeskrivning med inriktning:

o att systemet ska ingå som en del i RIB-programpaket, o att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ, o att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD,

o att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas fram,

o att kvalitetssäkring och komplettering av förmågebeskrivningar för olika händelse- och risktyper ska arbetas in i systemet,

o att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet av verktyget förmågebeskrivning,

o att för 2015 avsätts 4 100.000Kr i investeringsplanen o att för 2015 avsätts 1 028.333Kr i anslagsbudgeten o att kostnaden belastar anslaget för 2015

10. Plan för 2015-2016

När projektet Effektiva räddningsinsatser är avslutat ska beslutade förslag över gå i linjeverksamheten. För detta delprojekt, förmågebeskrivning, är det ett delat ansvar nämligen ansvaret för själva IT-delen och ansvaret för

sakinnehållet. Ansvaret för sakinnehållet föreslås ligga på UB-RTJ och ansvaret för IT-delen föreslås ligga på UB-BSTÖD.

Om förslaget för verktyg till förmågebeskrivning är en del av RIB-systemet så är det naturligt att ansvarig enhet är UB-BSTÖD. Det är också lämpligt att verktyget finns i samma system-familj som RIB-systemet.

I ett implementeringsarbete är det av största vikt att det finns kontinuitet i projektet varför det är lämpligt att arbetet med införandet sker i projektform. I ett sådant arbete finns två möjliga lösningar för IT-delen nämligen att någon som deltagit i projektet, förmågebeskrivning, utses till projektledare eller att UB-BSTÖD utser en projektledare inom sin organisation och att någon som deltagit i projektarbetet stödjer implementeringsarbetet. För sakområdet ansvarar UB-RTJ och därifrån kan man som alternativ välja att utse någon som projektledare.

Det fortsatta arbetet bör bedrivas under 2015-2016 enligt förslag.

11. Bilagor

11.1 Koppling mellan olyckstyp och förmåga

12. Referenser

Lagen om skydd mot olyckor, 2007-778 Reformen skydd mot olyckor, DS 2009:47 Samhällets beredskap och försvar, 2012/13

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad

Tel 0771-240 240 www.msb.se