Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten åt 10 kommuner:
Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna,
Vaxholm, Värmdö och Österåker.
Dokumentnummer: VL2014-09
Utrymning med hjälp av
räddningstjänstens utrustning
Vägledning vid utformning av byggnadstekniskt
brandskydd
Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning
Vägledning vid utformning av byggnadstekniskt brandskydd Dokumentnummer: VL2014-09
Giltighet: Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Giltig till och med: 2016-04-28
Berörda regelverk: PBL, BBR, LSO, AFS Handläggare: Lars Strömdahl
Kvalitetsgranskning: Fredrik Wikström, Fredrik Letzler Beslutad: 2014-04-15 av David Nyman
Senast reviderad: 2015-04-28
Inledning
Syftet med detta dokument är att underlätta projekteringen av brandskydd i byggnader där den alternativa utrymningsvä- gen utgörs av räddningstjänstens utrustning.
Genom att beskriva Storstockholms brandförsvars (SSBF) förmåga, insatstid samt grundläggande förhållningssätt till byggnadstekniskt brandskydd förtydligas här de delar av Boverkets byggregler som är kopplade till räddningstjänstens lo- kala förutsättningar. Målgruppen är byggherrar, sakkunniga brand-/riskkonsulter och berörda stadsbyggnadskontor eller motsvarande kommunala förvaltningar.
Denna vägledning gäller för projektering inom Storstockholms brandförsvars medlemskommuner. Vägledningen bör även beaktas i områden i angränsande kommuner som ligger inom SSBF:s primära insatsområde. Nationella handböcker kan tillämpas som ett komplement till det som anges i denna vägledning. Vid direkta motsägelser, t.ex. gällande måttangivel- ser, ska dock denna vägledning tillämpas då den utgör en lokal anpassning med hänsyn till SSBF:s förmåga och utrustning.
Avgränsning
Dokumentet är avgränsat till att behandla byggnader där räddningstjänstens utrustning utgör den alternativa utrymnings- vägen. Nivån är vald utifrån syftet att förtydliga och komplettera Boverkets byggregler1 avsnitt 5:13, 5:323 samt 5:721.
1 BFS 2011:26 med ändringar fram till och med BFS 2014:14
Allmänt om stegutrymning
Byggnader som dimensioneras för utrymning via räddningstjänstens utrustning behöver ett väl anpassat och utformat byggnadstekniskt brandskydd. Brandskyddet behöver dessutom skötas och underhållas av fastighetsägare och nyttjan- derättshavare inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet. Utgången i händelse av brand är även beroende av att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och tillräcklig förmåga. Trots att ovanstående finns och fungerar kan utrymning via räddningstjänstens utrustning bli mycket problematisk vid en räddningsinsats, bland annat på grund av följande omständigheter:
• Flera olika utrymningslösningar via räddningstjäns- tens stegar blandas för samma byggnad vilket medför svårighet vid insats då byggnaden blir svår att läsa.
SSBF:s erfarenhet är att denna typ av lösningar leder till fördröjd hjälp till den nödställde.
• Utrymning via bärbar stege från högre höjd (över 2 våningsplanet) upplevs som obehaglig vilket medför att utrymningen blir svår att genomföra i praktiken. Stora grupper i samhället har inte heller den fysiska för- mågan att utrymma via stege; exempelvis barn, äldre personer eller personer med funktionsnedsättning.
• Räddningsvägar, uppställningsplatser för höjdfordon och hårdgjorda ytor avsedda för uppställning av bär- bara stegar behöver underhållas, snöröjas och hållas fria från annat som kan blockera väg för räddnings- tjänstens fordon. SSBF:s erfarenhet är att denna typ av skötsel sällan prioriteras i förvaltningen vilket resulte- rar i att räddningstjänstens insats fördröjs och i vissa fall omöjliggörs.
• Fönster dimensioneras för utrymning, nåbara för rädd- ningstjänstens stegar, medan balkonger i samma lägen- het utförs utom stegarnas räckvidd. Intuitivt förväntar sig utrymmande samt räddningstjänstens personal att stegar kan/ska resas mot balkongen. När inte den intuitiva platsen för utrymning sammanfaller med den projekterade fördröjs räddningsinsatsen. I värsta fall kan det innebära att personer som behöver undsättning inte uppmärksammas i insatsens inledningsskede.
• Den bärbara stegen projekteras som alternativ utrym- ningsväg även då den behöver transporteras långa
sträckor för att nå sin tilltänkta uppställningsplats.
Räddningstjänstens bärbara stege är tung och otymplig och om inte vägen fram till uppställningsplatsen är tyd- ligt skyltad kan den bli svår att hitta. Framkomligheten riskerar även att begränsas då fria ytor ofta nyttjas för förvaring eller parkering.
• Utrymning via räddningstjänstens stegar används för utrymning även från utrymmen som inte direkt nås från stegen. Utrymmande behöver då ta sig över tak eller via stegar för nå platsen som stegen ska resas mot. Denna lösning är inte intuitiv och ställer höga krav på den en- skilde som ska känna till lösningen, vara fysisk kapabel att nyttja den samt förvalta och underhålla utrymnings- vägen över tid. SSBF avråder från lösningar som bygger på principen att räddningstjänstens stege ”förlängs”
med innebörden att SSBF personal ska fortsätta upp längs andra fasta installationer för att bistå utrymning.
• Räddningsvägar utformas så att de ansluter till gata långt från byggnadens gatuadress. Om dessa lösning- ar inte skyltas på ett tydligt sätt riskerar en insats att avsevärt fördröjas.
Det finns alternativ till utrymning via fönster till rädd- ningstjänstens utrustning, exempelvis Tr2–trapphus. Dessa byggnadslösningar medför att utrymningssäkerheten blir mindre beroende av räddningstjänstens utrustning. Brand- skyddet är dock även fortsättningsvis beroende av rädd- ningstjänstens släckinsats.
Regler om stegutrymning
Räddningstjänstens insatstid och förmåga har historiskt sett varit en förutsättning i byggnadsreglerna. På senare tid
har dock räddningstjänstens ansvar förtydligats av Boverket och vid projektering är det idag endast i utrymningskapit- let i BBR (kap 5:3) som räddningstjänstens förmåga styr den byggnadstekniska utformningen. Mer generella regler finns även för räddningstjänstens åtkomlighet till byggna- der (BBR kap 5:721), i denna del behöver hänsyn tas för att säkerställa framkomligheten för räddningstjänstens fordon och stegar. Följande regleringar styrs av räddningstjänstens förmåga och utrustning:
• Utrymning från Vk 1 (kontor) och Vk 3 (bostäder) upp till 23 meters höjd.
• Utrymning från Vk 3 (bostäder) med högst tre vånings- plan.
• Åtkomlighet för räddningsinsats när gatunätet eller motsvarande inte ger god framkomlighet.
SSBF:s vägledning i bedömningar avseende räddningstjäns- tens förmåga och utrustning utvecklas i separata avsnitt nedan. Framtagandet av dessa har, förutom från lokala förutsättningar, utgått från följande grundläggande regler för utformning av byggnadstekniskt brandskydd:
• Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand enligt plan- och byggförordningen 3 kap 8§.
• Allmänna förutsättningar för utformning av byggna- dens brandskydd enligt BBR 5.1.
• Lag om skydd mot olyckor (LSO) 1 kap 2§ som reglerar kommunens ansvar att genomföra räddningsinsatser vid fara för liv, egendom eller miljö.
• Arbetsmiljölagstiftningen (AFS 2007:7) som reglerar för- utsättningar för rök och kemdykning som är arbetsme- toder/skyddsnivåer som tillämpas vid räddningsinsats.
Farsta Solna Kista
Täby/SSRC
Ågesta Brännkyrka
Katarina Östermalm Johannes
Vällingby Lidingö
Värmdö
Nämdö Runmarö Djurö
Möja Svartsö
Ingmarsö Husarö
Norra Stavsudda
Sandhamn Ljusterö
Vaxholm Vallentuna
Okvista
Åkersberga
Kungsholmen
Brandstation Räddningsvärn Utbildningsanläggning
Insatstid
Begreppet insatstid avser tid från alarmering av rädd- ningsstyrkan till dess att räddningsarbetet har påbörjats.
Det allmänna rådet i BBR 5:323 uttrycker att 10 minuter är tillräcklig snabb insatstid vid utrymning via räddnings- tjänstens utrustning. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 (bostäder) med högst tre våningsplan kan istället tillräckligt snabb insatstid vara 20 minuter. I den allmänna generalisering som gjorts för att tillämpa begreppet insatstid är denna uppbyggd enligt följande för heltidsstationer2:
Anspänningstid: 1,5 minuter Körtid: 7,5 minuter
Angreppstid: 1 minut
Hänsyn behöver även tas till om respektive station har tillgång till höjdfordon. I de fall höjdfordonets insatstid överstiger 10 min, kan höjdfordon inte tillgodoräknas vid projektering.
Storstockholms brandförsvar förfogar idag över tolv höjdfordon bemannade dygnet runt. Dessa är placerade på följande brandstationer:
• Östermalms brandstation
• Katarina brandstation
• Farsta brandstation
• Brännkyrka brandstation
• Kungsholmens brandstation
• Kista brandstation
• Vällingby brandstation
• Lidingö brandstation
• Solna brandstation
• Täby brandstation
• Åkersberga brandstation
• Värmdö brandstation
Samtliga brandstationer förfogar över bärbara stegar av typen utskjutsstege.
2För deltidsstationer är anspänningstiden vanligtvis 5-6 minuter.
Karta över Storstockholms brandförsvars brandstationer och räddningsvärn.
Bärbara stegar
Storstockholms brandförsvar kan assistera vid utrymning med bärbara stegar från fönster där karmunderstycket/bal- kongräcket är beläget högst 11 meter över mark. SSBF:s bär- bara stegar har måtten 5,0 × 0,85 × 0,3 meter i hopfällt läge, i övrigt följer SSBF:s stegar SS-EN 1147. Eftersom de bärbara stegarna är både tunga och otympliga krävs att vägen fram till uppställningsplatsen anpassas så att den möjliggör en effektiv insats. För SSBF innebär det att hänsyn tas genom tydlig skyltning, undanröjande av hinder samt att framkom- lighet för räddningstjänstens fordon anordnas så att stegen inte behöver bäras längre än 50 meter, se figur 1.
SSBF rekommenderar utifrån erfarenheter redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att utrymning från fönster/balkong i första hand dimensioneras för att kunna utföras med höjdfordon.
SSBF rekommenderar utifrån erfarenhet redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att utrymning via rädd- ningstjänstens stegar i första hand sker från balkong, när möjlighet finns.
SSBF har förmågan att assistera vid utrymning via bärbar stege i befintlig bebyggelse upp till fjärde våningsplanet, även då karmunderstyckets höjd överstiger 11 meter. Detta medför inte att SSBF avser att ändra gällande praxis vid pro- jektering av utrymning via räddningstjänstens utrustning, det vill säga att utrymning accepteras upp till maximalt 11 meters höjd.
Höjd max.
11 m
Gata/
räddnings- väg
Fri bredd ut- med fasad 4 m
Fri längd från
fasad 4 m
Yta för upp- ställning 2,5 m
Avstånd max.
50 m
Storstockholms brandförsvar
Yta för upp- ställning 3 m
Uppställningsplats
Vid utrymning med hjälp av bärbar stege behöver marken nedanför fönster/balkong anpassas för att kunna utgöra uppställningsplats. Uppställningsplatsens placering och utformning beskrivs i tabell 1 nedan.
SSBF:s stegar reses med en vinkel på 75 grader från horison- talplanet vilket kan förutsättas för utformning av uppställ- ningsplats.
Uppställningsplats för bärbara stegar behöver snöröjas och sandas vintertid samt hållas fri från hindrande träd och växtlighet.
Tabell 1: Rekommenderade mått för uppställning av räddnings- tjänstens bärbara stegar.
Fri bredd utmed fasad (cen-
trerad under aktuellt fönster) 4 meter
Ytan direkt under fönster ca 2,5 m bred ska vara anpas- sad för uppställning.
Fri längd mätt fasaden (centrerad under fönster för utrymning)
4 meter
Ytan 1 – 4 m från fasad ska vara anpassad för uppställ- ning
Figur 1: Mått och avtånd vid assistering med bärbar stege. Inskjuten bild förklarar mått från tabell 1.
Höjdfordon
Storstockholms brandförsvar har förmågan att assistera vid utrymning med höjdfordon från fönster där karmunder- stycket/balkongräcket är beläget högst 23 meter över mark.
Vid utrymning med hjälp av höjdfordon behöver marken nedanför fönster/balkong anpassas för att kunna utgöra uppställningsplats. Närområdet behöver även ses över så att förutsättningar finns för framkomlighet i form av körbar väg/räddningsväg.
SSBF har 30 meter långa stegar räknat från mark till steg- korgens golv. Denna stegutrustning är branschstandard och SSBF avser att fortsätta upphandla höjdfordon med mot- svarande räckvidd. Det kan förefalla anmärkningsvärt att förmågan att utgöra alternativ utrymningsväg endast upp- går till 23 meter medan stegarna i själva verket når högre.
Orsaken till denna diskrepans är att utrustningen behöver ha tillräcklig kapacitet för att fungera även under förhållan- den som inte är optimala. Till exempel får inte en felparke- ring, en lastbil på en personbilsplats eller en snövall hindra SSBF från att kunna komma till de drabbades hjälp. Stegar som är 30 meter långa används således för att upprätthålla funktionen att utgöra alternativ utrymningsväg upp till en höjd på 23 meter över mark. SSBF har i detta avseende ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor.
SSBF rekommenderar utifrån erfarenhet redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att utrymning via rädd- ningstjänstens stegar i första hand sker från balkong, när möjlighet finns.
Uppställningsplats
Byggreglerna3 beskriver hur utrymning via räddnings- tjänstens höjdfordon bör kunna ske upp till 23 meters höjd
om uppställningsplats anordnas inom 9 meter från fasad.
Hänsyn ska dock tas till räddningstjänstens lokala förut- sättningar. För SSBF:s höjdfordon är följande tillämpbart att uppställningsplatsen behöver:
• Kunna nås utan att fordon behöver backas.
• Ha samma bärighet som en räddningsväg (se kap Räddningsvägar).
• Snöröjas och sandas vintertid samt hållas fri från hin- drande träd och växtlighet.
• Skyltas och markeras i terrängen.
Övriga mått och specifikationer redovisas tabell 2.
Tabell 2: Tekniska specifikationer för uppställningsplatser.
Minsta bredd 5,0 meter
Minsta längd 11,0 meter
Enskilt stödbenstryck 80 kN Högsta längdlutning 8,5 %
Högsta tvärfall 8,5 %
Största avstånd från fasad 9,0 meter
Minsta avstånd från uppställningsplats till angränsande bygg- nad eller hinder:
Fordonssida ≥ 1,0 meter
Fordonsfront ≥ 2,0 meter
Om uppställningsplatsen placeras så att fronten på höjdfor- donet riktas mot byggnaden så blir det maximala avståndet mellan fordonets front och byggnaden 6 meter.
3 Från och med BBR 19 (BFS 2011:6)
Gata/
räddnings- väg
Upp- ställnings-
plats 5x11 m Höjdmax.
23 m
Avstånd max.9 m
Storstockholms brandförsvar
Figur 2: Mått och avtånd vid assistering med höjd- fordon.
Räddningsvägar
Räddningsvägar ska anordnas när gatunätet eller motsva- rande inte ger tillräcklig åtkomlighet för räddningsinsats (BBR 5:721). Vägen ska kunna användas av de räddningsfor- don som behövs vid insats. Hänsyn ska tas till räddnings- tjänstens lokala förutsättningar.
För SSBF:s fordon är följande tillämpbart. Räddningsvägar behöver:
• Vara tydligt skyltade.
• Snöröjas och sandas vintertid samt hållas fria från hindrande träd och växtlighet.
• Vara fria från parkerade fordon.
svepare a - 1,5
m ö ver m
ark upp till 4 m
3,8 m 6,9 m 1,8 m 1,8m
spårarea körarea 2,5 m
kurvans radie min 7,0 m
SSBF rekommenderar utifrån erfarenhet redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att räddningsvägar bör ansluta i närheter av byggnadens gatuadress.
Mått och specifikationer redovisas i tabell 3.
Tabell 3: Tekniska specifikationer för räddningsvägar.
Fri vägbredd 3,0 meter
Fri portalbredd 3,5 meter
Fri höjd 4 meter4
Axeltryck ≥100 kN
Längdlutning ≤8 %
Tvärfall ≤2 %
Vertikalradie ≥50 meter
SSBF upphandlar uteslutande fordon som kan köras på vägar i bärighetsklass 2 (BK2).
SSBF upphandlar uteslutande fordon som är <12 meter långa. Detta sker i enlighet med Stockholms stads lokala trafikföreskrifter5.
Kurvor kan dimensioneras enligt typfordon i figur 3 nedan.
Typfordonet täcker in samtliga av SSBF:s fordons dimensio- ner med avseende på svängradier.
4 SSBF är medvetna om de typfordon (Lu) som redovisas i Trafikverkets och SKL:s skrift VGU publ 2013:199. SSBF har de senaste åren upphandlat höjd- fordon med en maximal höjd på 3,5 meter. Vissa äldre fordon och andra for- don än höjdfordon t.ex. SSBF:s lastväxlare innebär dock större fordonshöjd och tillsvidare behålls därför kravet på 4 meter fri höjd för räddningsvägar.
5 10§, Trafikkontoret Stockholms stad, beslutat 2012-09-29, dnr 0180 2012- 03066.
Räddningsväg
får ej blockeras
Figur 3: Typfordon för dimensionering av svängradier hämtat från SBN 80.
Låsning av bommar
Vid låsning av bommar in till t.ex. bostadsom- råden ska lås utformas så de är öppningsbara med brandskåpsnyckel SS 3654.
Körbart gårdsbjälklag
Körbart gårdsbjälklag som spänner över exempelvis parke- ringsgarage, ska utformas enligt angivna krav på räddnings- väg och uppställningsplats. Regler om bärförmåga för bjäl- klag finns i avdelning C, kap 1.1.1., paragraf 11 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:106) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.
Gårdsbjälklag behöver dimensioneras för höjdfordon vid stegutrymning med uppställningsplats på gården alterna- tivt om vind endast nås från innergården. Gårdsbjälklag behöver dimensioneras för räddningstjänstens fordon om avståndet från körbar väg till angreppspunkten (entréer) överstiger 50 meter. Det är viktigt att tydligt skylta de be- gränsningar som finns för gårdsbjälklag.
6 BFS 2011:10 med ändringar fram t.o.m. BFS 2013:10
Befintlig bebyggelse och ombyggnation
Räddningstjänstens förmåga och utrustning har historiskt sett varit en förutsättning i byggreglerna. Under åren har byggnadsreglerna förändrats men byggnaderna stått kvar.
Renoveringar, markarbeten, trädgårdsplanteringar m.m.
kan dessutom ha påverkat förutsättningarna för utrym- ningslösningen. Vid ombyggnation och ändring av befintlig bebyggelse är det därför väsentligt att säkerställa att åt- komlighet för räddningsinsats är möjlig. Normalt görs detta genom att nybyggnadsregler uppfylls men det finns fall då åtkomlighetsprov/stegprov kan behöva tillämpas.
SSBF genomför åtkomlighetsprov för räddningsvägar samt stegprov för utrymning vid ändring av befintlig bebyggelse.
Bedömningen om ett prov ska genomföras eller inte sker utifrån fasta kriterier t.ex. om tilltänkt lösning är linje med normal bebyggelse i aktuellt område eller inte. Prov utförs mot en fast avgift som baseras på en prislista som fastställs av SSBF:s direktion. Avgiften baseras på den tid och ar- betskraft som provet tar i anspråk. Proven genomförs med resurser i beredskap vilket innebär att proven kan ställas in eller avbrytas om resursen får larm.
SSBF förbehåller sig rätten att ensidigt göra bedömningen om lösningens lämplighet med hänsyn till SSBF:s arbetssätt samt den problematik som beskrivs i denna väglednings inledande kapitel.
Alla eventuella avvikelser från föreskrift ska beslutas av kommunernas stadsbyggnadskontor eller motsvarande kommunala förvaltningar. Åtkomlighetsprov/stegprov ska alltid dokumenteras av handläggare vid SSBF.
Handlingens giltighet
Storstockholms brandförsvar genomför en årlig översyn av vägledningsdokumenten och uppdaterar innehållet efter behov. Giltiga vägledningar finns tillgängliga SSBF:s hemsida www.storstockholm.brand.se, under fliken Dokumentcenter.
Kontakta SSBF:s handläggare vid frågor.