Handlingar till mötet i Borås med Fastighetsnämnden för Västra Götalandsregionen. 26 mars 2015

(1)

Handlingar

till mötet i Borås med Fastighetsnämnden för Västra Götalandsregionen

26 mars 2015

(2)

Postadress:

Regionens Hus 462 80 Vänersborg

Besöksadress:

Östergatan 1 Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

vastfastigheter@vgregion.se

Föredragningslista

Sammanträde med fastighetsnämnden den 26 mars 2015

Plats: Borås lasarett, lokal: Svante Blomstrand Tid: kl. 09.30–ca 15.00

Inledande formalia

 Mötets öppnande

 Upprop

 Fastställande av föredragningslistan

 Val av justerare

Informationsärenden

A. Information

B. Information från fastighetsdirektören C. Prissäkring elenergi

D. Skrivelse från Medclair AB E. Skrivelse från Mariestad kommun F. Granskning av redovisning för 2014 G. Hot och våld mot förtroendevalda

Glenn Grimhage, enhetschef Säkerhet

H. Remissyttrande; Remiss av ”Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015- 2018”

Glenn Grimhage, enhetschef Säkerhet

Beslutsärenden

1. Säkerhetsredovisning 2014 Diarienummer 160-2015

(3)

2. Förslag till remissyttrande; Remiss – Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

Diarienummer FAST 154-2015 3. Energiinvestering

Sahlgrenska sjukhuset 5205 och 5255, Patologen etapp 2 Diarienummer FAST 91-2015

4. Energiinvestering

Norra Älvsborgs Länssjukhus, N52, H57, K61, byte ventilationsaggregat Diarienummer FAST 144-2015

Uddevalla sjukhus, block VG, utbyte ventilationsaggregat och fönster Diarienummer FAST 143-2015

Uddevalla sjukhus, block A, etapp 2 Diarienummer FAST 142-2015 7. Energiinvestering

Skene lasarett, byggnad 1 och 9 Diarienummer FAST 91-2015 8. Energiinvestering

Borås lasarett, byggnad 35 Diarienummer 91-2015 9. Energiinvestering

Skaraborgs sjukhus Skövde, fortsatt utbyggnad solenergipark Diarienummer 91-2015

Sahlgrenska sjukhuset, Nytt ventilationsaggregat LB91 Diarienummer 91-2015

11. Slutredovisning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Sahlgrenska sjukhuset, ombyggnad för MR- kamera, by 5239, pl 99

Diarienummer FAST 113-2013 12. Slutredovisning

Västfastigheter - Skaraborgs sjukhus Lidköping, ny mediaförsörjning, fönster och yttertak

Diarienummer FAST 321-2009

13. Västfastigheter – Skaraborgs sjukhus Skövde, ombyggnad parkering P2 Diarienummer FAST 131-2015

(4)

14. Delegeringsärenden

Diarienummer FAST 23-2014 15. Anmälningsärenden

Diarienummer FAST 23-2014 16. Övriga frågor

Anna-Lena Holberg Ordförande

Tänk på miljön

Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se).

(5)

Informationsärenden

(6)

2014-11-24 Redovisning prissäkring av elenergi för 2016 (60%) - Rapportunderlag nr 9-2014 till ekonomiavdelningen och fastighetsnämnden. Svenska Kraftnät har beslutat att höja sina förbrukningsavgifter: Den 21 maj 2014 beslutade Svenska Kraftnäts styrelse om en ändring av avgifterna för balansansvariga företag så som elleverantö med flera. De ändrade avgifterna börjar gälla från och med den 1 augusti 2014. Förbrukningsenergiavgiften höjs från 2,00 SEK per MWh till 2,80 SEK per MWh Detta är en höjning av en myndighet som ligger utanför Göteborg Energi DinEls kontroll och har stöd i avtalstexten: AFE 1.121 i upphandlingen av elhandlare. För oss innebär det en höjning av handelstillägget med 0,8 SEK/MWh = 0,08 öre/kWh. Vårt elenergipris för 2014 höjs alltså från 38,47 öre/kWh till 38,55 öre/kWh från 1 augusti 2014. För 2015 görs exakt samma höjning av handelstillägget i kommande avropsrapporter. Ny avropsplan för resterande 40% av 2016 års behov samt start prissäkring för 2017 ej klar i dagsläget. Återkommer med det. Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av elenergi för åren 2014, 2015, 2016 samt ev. option 2017. Basuppgifter Prissäkring för år 2016 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 198 901. I denna volym ingår även behovet av elenergi för verksamheter som bedrivs i flertalet av externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Steneby Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård AB verksamheter, m fl. Den viktade förbrukningsprofilen under år 2016 bedöms fördelat enligt: Framtida justeringar kommer att göras med anledning av nybyggnader såsom BOICen, AN etc.) ENOQ1-16 26,68%53075 ENOQ2-16 23,01%45770 ENOQ3-16 23,32%46378 ENOQ4-16 26,99%53678 198901 MWh Prissäkring sker genom 10 avrop av delmängder för resp. kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för respektive kvartal bildar ett sammanvägt och enhetligt debiteringsp hela år 2016. Årspris för elcertifikat bildas enligt samma modell. För prissäkring elenergibehovet 2016 har påbörjats med ett avrop vecka 1405 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1420 i 5%-steg Genomförda prissäkringar 9 prissäkringsaktivitet (60 %) för år 2016 har genomförts enligt bilaga 1. Osäkerheter angående effektreservavgift, Bra miljöval och skatt kvarstår. Västfastigheter / Område teknik Magnus Lundin Teknisk förvaltare EL / Område Teknik

(7)

Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 9-2014 till ekonomiutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkringHittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämför föregående prissäkringsnivå (vecka 1440) Öre/kWh Kvartal 1 År 2016 ENOQ1-16

9 60 % Vecka 144536,66 +0,02 Kvartal 2 År 2016 ENOQ2-16

9 60 %Vecka 144531,10 +0,06 Kvartal 3 År 2016 ENOQ3-16

9 60 %Vecka 144529,40 +0,07 Kvartal 4 År 2016 ENOQ4-16

9 60 %Vecka 144534,44 0 Viktat medelpris för hela år 2016

9 100 %Vecka 144533,09 +0,03 Elcertifikat År 2016 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%)

9 60 %Vecka 14452,80 -0,01 +Bra Miljöval 2016 (justering kommer)

9 60 %Vecka 14450,63 - +Effektreserv 2016 (justering kommer)

9 60 %Vecka 14450,13 - +Energiskatt 2016 (justering kommer) 29,5 - Totalpris 2016 exkl. nätavgifter (2015: 67,07) 66,15

-0,92

vs 2015

(8)

2015-01-07 Redovisning prissäkring av elenergi för 2016 (65%) - Rapportunderlag nr 10-2014 till ekonomiavdelningen och fastighetsnämnden. Svenska Kraftnät har beslutat att höja sina förbrukningsavgifter: Den 21 maj 2014 beslutade Svenska Kraftnäts styrelse om en ändring av avgifterna för balansansvariga företag så som elleverantö med flera. De ändrade avgifterna börjar gälla från och med den 1 augusti 2014. Förbrukningsenergiavgiften höjs från 2,00 SEK per MWh till 2,80 SEK per MWh Detta är en höjning av en myndighet som ligger utanför Göteborg Energi DinEls kontroll och har stöd i avtalstexten: AFE 1.121 i upphandlingen av elhandlare. För oss innebär det en höjning av handelstillägget med 0,8 SEK/MWh = 0,08 öre/kWh. Vårt elenergipris för 2014 höjs alltså från 38,47 öre/kWh till 38,55 öre/kWh från 1 augusti 2014. För 2015 görs exakt samma höjning av handelstillägget i kommande avropsrapporter. Ny avropsplan för resterande 35% av 2016 års behov samt start prissäkring för 2017 ej klar i dagsläget. Återkommer med det. Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av elenergi för åren 2014, 2015, 2016 och 2017. Basuppgifter Prissäkring för år 2016 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 198 901. I denna volym ingår även behovet av elenergi för verksamheter som bedrivs i flertalet av externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Steneby Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård AB verksamheter, m fl. Den viktade förbrukningsprofilen under år 2016 bedöms fördelat enligt: Framtida justeringar kommer att göras med anledning av nybyggnader såsom BOICen, AN etc.) ENOQ1-16 26,68%53075 ENOQ2-16 23,01%45770 ENOQ3-16 23,32%46378 ENOQ4-16 26,99%53678 198901 MWh Prissäkring sker genom 10 avrop av delmängder för resp. kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för respektive kvartal bildar ett sammanvägt och enhetligt debiteringsp hela år 2016. Årspris för elcertifikat bildas enligt samma modell. För prissäkring elenergibehovet 2016 har påbörjats med ett avrop vecka 1405 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1420 i 5%-steg Genomförda prissäkringar 10 prissäkringsaktivitet (65 %) för år 2016 har genomförts enligt bilaga 1. Osäkerheter angående effektreservavgift, Bra miljöval och skatt kvarstår. Västfastigheter / Område teknik Magnus Lundin Teknisk förvaltare EL / Område Teknik

(9)

Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 10-2014 till ekonomiutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkringHittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämför föregående prissäkringsnivå (vecka 1445) Öre/kWh Kvartal 1 År 2016 ENOQ1-16

1065 % Vecka 145036,67 +0,01 Kvartal 2 År 2016 ENOQ2-16

1065 %Vecka 145031,14 +0,04 Kvartal 3 År 2016 ENOQ3-16

1065 %Vecka 145029,42 +0,02 Kvartal 4 År 2016 ENOQ4-16

1065 %Vecka 145034,48 0 Viktat medelpris för hela år 2016

10100 %Vecka 145033,12 +0,04 Elcertifikat År 2016 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%)

1065 %Vecka 14502,79 -0,01 +Bra Miljöval 2016 (justering kommer)

1065 %Vecka 14500,63 - +Effektreserv 2016 (justering kommer)

1065 %Vecka 14500,13 - +Energiskatt 2016 (justering kommer) 29,5 - Totalpris 2016 exkl. nätavgifter (2015: 67,07) 66,17

-0,90

vs 2015

(10)

2015-02-27 Redovisning prissäkring av elenergi för 2016 (70%) och 2017 (10%) - Rapportunderlag nr 1-2015 till ekonomiavdelningen och fastighetsnämnden. Svenska Kraftnät har beslutat att höja sina förbrukningsavgifter: Den 21 maj 2014 beslutade Svenska Kraftnäts styrelse om en ändring av avgifterna för balansansvariga företag så som elleverantö med flera. De ändrade avgifterna börjar gälla från och med den 1 augusti 2014. Förbrukningsenergiavgiften höjs från 2,00 SEK per MWh till 2,80 SEK per MWh Detta är en höjning av en myndighet som ligger utanför Göteborg Energi DinEls kontroll och har stöd i avtalstexten: AFE 1.121 i upphandlingen av elhandlare. För oss innebär det en höjning av handelstillägget med 0,8 SEK/MWh = 0,08 öre/kWh. Vårt elenergipris för 2014 höjs alltså från 38,47 öre/kWh till 38,55 öre/kWh från 1 augusti 2014. För 2015 görs exakt samma höjning av handelstillägget i kommande avropsrapporter. Ny avropsplan för resterande 30% av 2016 års behov samt start prissäkring med 10% för 2017 . Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av elenergi för åren 2014, 2015, 2016 och 2017. Basuppgifter Prissäkring för år 2016 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 198 901. I denna volym ingår även behovet av elenergi för verksamheter som bedrivs i flertalet av externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Steneby Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård AB verksamheter, m fl. Den viktade förbrukningsprofilen under år 2016 bedöms fördelat enligt justeringar kommer att göras med anledning av nybyggnader såsom BOICen, ANS, NBS etc.) ENOQ1-16 26,68%53075 ENOQ2-16 23,01%45770 ENOQ3-16 23,32%46378 ENOQ4-16 26,99%53678 198901 MWh Prissäkring sker genom 10 avrop av delmängder för resp. kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för respektive kvartal bildar ett sammanvägt och enhetligt debiteringsp hela år 2016. Årspris för elcertifikat bildas enligt samma modell. För prissäkring elenergibehovet 2016 har påbörjats med ett avrop vecka 1405 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1420 i 5%-steg. För prissäkring elenergibehovet 2017 har påbörjats med ett avrop vecka 1505 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1520 i 5%-steg. Genomförda prissäkringar 11 prissäkringsaktivitet (70 %) för år 2016 har genomförts enligt bilaga 1. Osäkerheter angående effektreservavgift och bra miljöval kvarstår. 1 prissäkringsaktivitet (10 %) för år 2017 har genomförts enligt bilaga 2. Osäkerheter angående effektreservavgift, och bra miljöval kvarstår. Västfastigheter / Område teknik Magnus Lundin Teknisk förvaltare EL / Område Teknik

(11)

Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 1-2015 till Ägarutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkringHittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämför föregående prissäkringsnivå (vecka 1450) Öre/kWh Kvartal 1 År 2016 ENOQ1-16

1170 % Vecka 150536,49 -0,18 Kvartal 2 År 2016 ENOQ2-16

1170 %Vecka 150531,01 -0,13 Kvartal 3 År 2016 ENOQ3-16

1170 %Vecka 150529,37 -0,05 Kvartal 4 År 2016 ENOQ4-16

1170 %Vecka 150534,33 -0,15 Viktat medelpris för hela år 2016

11100 %Vecka 150532,99 -0,13 Elcertifikat År 2016 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%)

1170 %Vecka 15052,76 -0,03 +Bra Miljöval 2016 (justering kommer)

1170 %Vecka 15050,63 - +Effektreserv 2016 (justering kommer)

1170 %Vecka 15050,13 - +Energiskatt 2016 (justering kommer) 29,50 - Totalpris 2016 exkl. nätavgifter (2015: 67,07) 66,01

-1,06

vs 2015

(12)

Bilaga 2 till prissäkringsrapport nr 1-2015 till Ägarutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkringHittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämför föregående prissäkringsnivå Öre/kWh Kvartal 1 År 2017 ENOQ1-17

1 10 % -34,46 - Kvartal 2 År 2017 ENOQ2-17

1 10 %-29,04 - Kvartal 3 År 2017 ENOQ3-17

1 10 %-27,44 - Kvartal 4 År 2017 ENOQ4-17

1 10 %-32,81 - Viktat medelpris för hela år 2017

1 100 %-31,13 - Elcertifikat År 2017 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%)

1 10 %-2,66 - +Bra Miljöval 2017 1 10 %--- +Effektreserv 2017 1 10 %--- +Energiskatt 2017 (justering kommer) -- Totalpris 2017 exkl. nätavgifter (2016: xx-xx) -

xx.xx

vs 2016

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

___________________________________________________________________________

Postadress Besöksadress Organisationsnummer

VÄSTFASTIGHETER Östergatan 1 232100-0131

Västra Götalandsregionen Vänersborg 406 80 Vänersborg

Fastighetsnämndens ordförande

__________________________________________________________________________

Kommunstyrelsen Mariestads kommun Kyrkogatan 2 542 86 Mariestad

Svar med anledning av inbjudan till fastighetsnämndens presidium för att diskutera regionens lokaler och

verksamhet i Mariestad

Då ingen av de tider som föreslagits för ett möte mellan

kommunstyrelsen och fastighetsnämnden passade, vill vi genom det här brevet besvara de frågor som har ställts i inbjudan. Anser

kommunstyrelsen att de frågor man velat diskutera inte har besvarats med det här brevet så vill vi gärna hitta en ny tid för ett möte. Vi ser i så fall gärna att ni skickar nya förslag på mötestider.

Vad gäller flytt av verksamheten vid Regionens Hus i Mariestad till lokaler på sjukhusområdet så löper projektet enligt plan. Projektering pågår och ombyggnaden beräknas starta efter semestern 2015 och pågå fram till april 2016. Inflyttning och hyresstart sker från och med den 1 juni 2016.

Västfastigheter och Mariestads kommun har haft långtgående diskussioner om att regionen ska sälja mark vid sjukhusområdet till kommunen. Ett förslag till överlåtelseavtal har upprättats som för sin giltighet bland annat är beroende av att en detaljplan för området tas fram och vinner laga kraft.

Det förslag på överlåtelseavtal som har upprättats av kommunen har kommunicerats med Västfastigheter som i sin tur därefter har lämnat synpunkter på avtalet. Någon återkoppling på synpunkterna eller information vad som händer i planärendet har sedan inte skett till Västfastigheter.

Vi hoppas att vi med detta brev besvarar de frågor kommunstyrelsen ställt och vi är självklart positiva till en fortsatt dialog.

Fastighetsnämnden Anna-Lena Holberg Enligt uppdrag

Katarina Grudén Dahlin

(18)

NÄMNDEN FÖR VÄSTFASTIGHETER – GRANSKNING AV REDOVISNING FÖR 2014

Uppdrag

Deloitte har på uppdrag av revisorerna i Västra Götalandsregionen granskat om nämndens interna kontroll i redovisningsrutinerna är tillräcklig och om

räkenskaperna är rättvisande. Granskningen har omfattat löpande granskning, delårsrapport, årsbokslut. Fördjupade granskningar redovisas separat. Nedanstående bedömning baseras på en stickprovsmässig granskning. Vi har delgett förvaltningen våra iakttagelser.

Bedömning

Vår bedömning är att årsredovisningens resultat- och balansposter och den löpande redovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala

redovisningslagen och regionstyrelsens anvisningar.

Vi bedömer att den interna kontrollen i redovisningsrutinerna i allt väsentligt är tillräcklig

Ekonomi i sammandrag

2014 (tkr) 2013 (tkr) Regioninterna intäkter/regionbidrag 1 845 192 1 820 699

Verksamhetens kostnader -1 726 904 -1 688 070

Årets resultat 52 293 43 937

Balansomslutning 11 219 639 10 327 521

Utgående eget kapital 85 267 74 974

Göteborg den 20 februari 2015 DELOITTE AB

Johan Rasmusson Huvudansvarig revisor

(19)

(20)

Postadress:

Regionens Hus 462 80 Vänersborg

Besöksadress:

Östergatan 1 Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

post@vgregion.se

Svar på remiss Krishanteringsplan Datum 2015-03-12

Diarienummer FAST 177-2015

Västra Götalandsregionen Västfastigheter

Handläggare: Glenn Grimhage Telefon: 070-082 57 46

E-post: glenn.grimhage@vgregion.se

Regionkansliet

Säkerhetsstrategiska enheten Referens: Anne-Lii Kivi annelii.kivi@vgregion.se

Svar på remiss ”Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015-2018”

Bakgrund

Krishantering är en del av det samlade säkerhetsarbetet i Västra

Götalandsregionen och vi har en skyldighet att förbereda och planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Ansvaret regleras bland annat av lagen (2006:544) om extraordinär händelse och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Västfastigheter har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till en

reviderad ”Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015-2018” med Dnr RS 1970-2014 samt Regional kriskommunikationsplan.

Synpunkter Krishanteringsplan

Följande synpunkter vill Västfastigheter lämna avseende remissen till krishanteringsplan.

Sid 7. Definitioner:

Vid definition av kris så nämns Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner, dessa bör förtydligas då man som ny läsare kan ha svårt att förstå vilka de är.

(21)

Sid 8. Ansvar för att förebygga och förbereda för en kris - Ett önskemål är att också skapa en skiss som åskådliggör själva krishanteringsprocessen.

- Åtgärder vid efterskedet bör kompletteras också med omhändertagande av personal.

Sid 9 under Säkerhetsdirektörens uppgifter bör det läggas till att samordna övning och utvärdering som ett resultat av analys före, under och efter en kris.

Övrigt

Beskrivning över samhällsviktiga verksamheter återfinns på flera platser i dokumentet. Det kanske räcker med om beskrivningen finns med på en plats samt i en bilaga i dokumentet.

Synpunkter till kriskommunikationsplan

Till remissen för kriskommunikationsplanen så har vi följande önskemål avseende informationskanaler.

Idag kan väldigt många människor nås via sociala medier för snabb spridning av viktiga budskap såsom exv. Facebook och Twitter. Informationskanalerna bör därför också kompletteras med sociala medier.

Västfastigheter

Lars Jansson Förvaltningschef

Ulf Krüger

Områdeschef Teknik

(22)

Krishanteringsplan

2015-2018

Västra Götalandsregionen

Regionfullmäktige beslut 2015-XX-XX Dnr RS 1970-2014

(23)

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Verksamheter inom Västra Götalandsregionen har därför i uppdrag att inom ramen för den regionala krishanteringsplanen upprätta en krishanteringsorganisation.

Syftet med denna plan är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata vårdgivare i Västra Götaland.

Denna plan bygger bland annat på enligt lagen (2006:544) om extra- ordinär händelse.

Planen fastställdes av regionfullmäktige den XXXX 2015 att gälla under innevarande mandatperiod. Till planen biläggs en kriskommunikationsplan.

Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015–2018 är över- gripande och ersätter tidigare krishanteringsplan Dnr 136-2010

Ann Sofi Lodin Valter Lindström

Regiondirektör Säkerhetsdirektör

(24)

Innehållsförteckning

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen ... 2 Inledning ... 4 Västra Götalandsregionen ... 4 Sveriges krishanteringssystem ... 5 Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem: ... 5 Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet ... 5 Samverkan och ledning – Gemensamma grunder vid hantering av

samhällsstörningar ... 5 Krishantering i Västra Götalandsregionen ... 6 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen ... 6 Samhällsviktig verksamhet ... 6 Definitioner... 7 Generella förberedelser ... 7 Systematiska säkerhetsarbete ... 7 Uppföljning ... 7 Ansvar för avtal med extern part ... 7 Utbildning och övning ... 7 Kriskommunikation ... 8 Ansvar – förebygga och förbereda inför en kris ... 8 Krishanteringsprocessen ... 8 Regionfullmäktige ... 9 Regionstyrelsen ... 9 Nämnder ... 9 Regiondirektören ... 9 Säkerhetsdirektören ... 9 Beredskapschef ... 10 Smittskyddsläkare... 10 Kommunikationsdirektör ... 10 Förvaltningschef eller motsvarande ... 11 Privata vårdgivare ... 11 Regionservice ... 11 VGR IT ... 11 Västfastigheter ... 12 Västtrafik ... 12 Krisledningsorganisation ... 13 Aktiviteter vid en kris ... 13 Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering ... 13 Regiondirektörens krisledningsstöd ... 14 Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) och regional

krisledningsstab ... 15 Smittskyddsenheten ... 15 Samhällsviktiga verksamheter ... 16 Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation ... 16 Bilaga 1 Definitioner ... 17 Bilaga 2 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation ... 19 Bilaga 3 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation ... 20

(25)

Inledning

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionens övergripande uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden:

hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik.

I Västra Götalandsregionen uppdrag ingår även att planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 27 po- tentiella risker som kan drabba Sverige, dessa är:

 brand i särskilda objekt

 dammbrott

 epizooti

 fartygskollision

 förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering)

 förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp)

 isstorm

 kemikaliespridning via bomb

 kärnkraftsolycka

 pandemi

 pågående dödligt våld i skolmiljö

 ras och skred

 rymdskrot

 social oro med våldsinslag

 solstorm

 storm

 stöd av/oriktig information

 störningar i drivmedelsförsörjning

 störning i elektronisk kommunikation

 störningar i elförsörjning

 störningar i livsmedelsförsörjning

 störningar i transport

 svaveldimma

 terrorhandling

 väpnat angrepp

 värmebölja

 översvämning av vattendrag

Ovannämnda händelser kan direkt eller indirekt drabba Västra Götalandsregionen och dess innevånare. För att regionen ska kunna hantera oönskade händelser har Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015–2018 utarbetats. Den klargör roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en allvarlig eller extraordinär hän- delse eller kris.

(26)

Sveriges krishanteringssystem

Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt eget verksamhetsområde, ett så kallat sektorsansvar. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geogra- fiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samti- digt. En sammanhållande aktör pekas ut för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Det innebär inte att den som har det geografiska områdesansvaret tar över ansvaret från någon annan.

Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället:

 lokalt (kommunerna)

 regionalt (länsstyrelserna)

 nationellt (regeringen)

Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem:

 Ansvarsprincipen: Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig.

 Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast be- rörda och ansvariga.

 Likhetsprincipen: Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris.

Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har skrivit en överenskom- melse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att följande nationella målbild ska vara styrande för landstingens/regionernas arbete med risk och sårbarhetsarbete.

 Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka lands- tingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyse- rats.

 Landstinget har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur de ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse.

 Landstinget har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att sam- hällsviktig verksamhet kan upprätthållas, samt att ge invånarna och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen.

Samverkan och ledning – Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar

Utifrån nationella direktiv ska aktörerna inom svenska krishanteringssystemet ha för- måga att begränsa konsekvenser av olyckor och kriser när det inträffar, kunna leda och fatta beslut inom ansvars- och verksamhetsområdet och kunna samverka med andra.

Västra Götalandsregionen är en del av det svenska krishanteringssystemet och ska ha en bra förmåga att utifrån det skyddsvärda hantera samhällsstörningar.

En god ”samverkan och ledning” (SOL) tillsammans med andra samhällsaktörer, läg- ger grunden för en helhetssyn på hur krisen ska hanteras och ger för förutsättningar för en effektiv hantering av händelser som kan påverka samhället negativt.¹

1Utifrån MSB:s dokument ”Samverkan och ledning – Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar.”

(27)

Krishantering i Västra Götalandsregionen

Krishantering är en del av det samlade systematiska säkerhetsarbetet i Västra Göta- landsregionen och styrs genom säkerhetspolicy och riktlinjer. Arbetet omfattar risk- hantering, kontinuitetshantering, hantering av händelse och erfarenhetsåterföring, Västra Götalandsregionen har en skyldighet att förbereda och planera för en god krishantering, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Detta ansvar regleras av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära hän- delser i fredstid och höjd beredskap. Det finns även andra lagar som reglerar lands- tingets ansvar för arbetet med säkerhet, risk- och krishantering.²

Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen

Syftet med krishanteringen är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller be- gränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden, som de- mokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende.

Syftet är även att ha en förmåga att sprida tillräcklig och korrekt information om hän- delsen. En kris har flera dimensioner. Den första är att hantera själva ”krisen” med dess konsekvenser. Den andra är att kunna hantera ”bilden av krisen”. Västra Göta- landsregionen ska kunna ge korrekt information till invånare och anställda.

Samhällsviktig verksamhet

En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av, eller svår störning i, verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden.

Västra Götalandsregionen har utpekat ett antal verksamheter som samhällsviktiga³. Dessa är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

2 Några exempel är kommunallagen (1991:900), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Smittskyddslagen (2004:168), Lag om skydd mot olyckor (2001:778), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

3Alingsås lasarett, Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus, Kommunikationsavdelningen, Kungälvs Sjukhus, NU- sjukvården, Närhälsan, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Regionledning, Regionservice, Sahlgrenska Universi- tetssjukhuset, Smittskyddsenheten, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus, VGR IT, Västfastigheter och Västtrafik

(28)

Definitioner

För att tydliggöra texten används följande definitioner i planen, övriga definitioner finns samlade i bilaga 1.

Generella förberedelser

Systematiska säkerhetsarbete

Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag under första året i mandatperioden genomföra en risk- och sårbarhetsanalys som grund för genomförande av förebyggande åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och lokal krisorganisation, se beslut i Regionfullmäktige 080422, § 62.

Uppföljning

Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag årligen följa upp och till regionkansliet redovisa en sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser, ändrade förutsättningar, genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden samt risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser (MSBFS 2014:8).

Ansvar för avtal med extern part

Den som ingår avtal med extern part ansvarar för att risker relaterade till uppdraget analyseras, att kraven på risk- och krishantering samt säkerhet specificeras i avtalet och att uppföljning av avtalade skyddsåtgärder sker. Sekretessavtal ska tecknas med alla ingående parter. I tillämpliga fall ska även säkerhetsskyddslagen tillämpas.

Utbildning och övning

Enligt lagstiftningen ansvarar regionen för att förtroendevalda och personal får den utbildning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordi- nära händelser.

Kris

En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalands- regionens grundläggande värden och funktioner.

Krishantering

Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krislednings- och operativ förmåga.

Krisledningsförmåga

Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Att fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvars- område, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder.

Operativ förmåga

Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händel- ser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. www.krisinformation.se

(29)

Kriskommunikation

Den regionala kriskommunikationsplanen, som biläggs Krishanteringsplanen, ska ligga till grund för regional och lokal kriskommunikation.

Grundprincipen är, att om flera verksamheter berörs samordnar regiondirektörens krisledningsstöd (pressjouren) informationen. Men berörda förvaltningar ”äger” fort- farande händelsen/informationen. Undantaget är om bedömning görs, att händelsen starkt kan påverka Västra Götalandsregionens varumärke/ anseende. Då övertar reg- iondirektören/pressjouren ”ägandet” av informationen. Se Regional Kriskommuni- kationsplan.

Ansvar – förebygga och förbereda inför en kris

Varje förvaltning/bolag, inklusive samhällsviktiga verksamhet, har ett ansvar att för- bereda och anpassa sin krishantering efter Västra Götalandsregions krishanteringsprocess.

Krishanteringsprocessen

Krishanteringsprocessen omfattar aktiviteter och åtgärder före, under och efter en kris.

Före

 Utifrån det systematiska säkerhetsarbetet genomföra förebyggande åtgärder

 Genomföra kontinuerlig omvärldsbevaknings inom sitt ansvarsområde

 Upprätta organisation för krishantering.

 Förbereda, utbilda och öva krishanteringsorganisationen.

 Funktionen Tjänsteman i beredskap ska finnas för samhällsviktig verksamhet (se sid 6). I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter över- enskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen.

TiB se definitioner bilaga 1 samt beredskapsorganisation bilaga 3.

 Övrig verksamhet ska ha en utpekad kontaktfunktion in i förvaltningen/ bola- get.

 Upprätta samverkan och utbyte av kontaktinformation med kommuner, myndigheter, samverkansparter och andra som kan bli berörda vid en kris.

Under

 Aktivera organisation för krishantering.

 Aktivera kriskommunikationsplan.

 Informera RTiB och regionkansliets pressjour.

 Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer.

 Säkerställa att en lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan.

 Dokumentera krisarbetet.

Efter

 Återuppbyggnad av drabbade verksamheter.

 Utvärdera och återrapportera krisarbetet till regiondirektören.

 Återkoppling och lärande inför framtiden.

(30)

Utöver dessa krav finns ett specifikt ansvar fördelat enligt nedan.

Regionfullmäktige

Regionfullmäktige fastställer en krishanteringsplan inför varje ny mandatperiod.

Regionfullmäktige utser en särskild krisledningsnämnd. Nämnden ska träda i funktion vid en extraordinär händelse, efter beslut av ordförande eller vice ordförande.

Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte.

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen har ansvar för att årligen göra en samlad bedömning av

Västra Götalandsregionen krishanteringsförmåga och rapportera till den myndighet som regeringen utser.

Nämnder

Varje nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ansvarar för det systematiska sä- kerhetsarbetet, vilket även inkluderar krishantering, inom sitt verksamhetsområde.

Utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys beslutas om egna lokala planer inom ramen för ”Krishanteringsplan 2015–2018 Västra Götalandsregionen”.

Nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ska årligen följa upp och till regionkansliet redovisa:

 sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser

 ändrade förutsättningar

 genomförda åtgärder som påverkar riskbilden

 planerade åtgärder som påverkar riskbilden

 risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser Regiondirektören

Regiondirektören ansvarar för krishanteringen i Västra Götalandsregionen.

Detta innebär bland annat att:

 Säkerställa att krisledningsorganisationen skapas, utbildas och övas. Se bilaga 2.

 Informera chefer och medarbetare i Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och aktörer i samhället, om planens innehåll.

Säkerhetsdirektören

Förbereda upprättandet av regiondirektörens krisledningsstöd anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker ”Generella förberedel- ser” och ”Ansvar – förebygga och förbereda inför en kris”.

Detta innebär även att:

 Stödja och följa upp det systematiska säkerhetsarbetet i Västra Götalandsreg- ionen.

 Bevaka och analysera hot eller risker som påverkar eller kan påverka Västra Götalandsregionen.

 Samordna analys av och utvärdera Västra Götalandsregionens samlade arbete före, under och efter en kris.

 Ansvara för årlig rapportering till regionstyrelsen och andra myndigheter gäl- lande Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. Se MSB:s föreskrif- ter MSBFS 2014:8.

(31)

Beredskapschef

Har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinsk beredskap i Västra Götalandsre- gionen, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker ”Generella förberedelser” och ”Ansvar – förebygga och förbereda inför en kris”.

 Upprätta regional katastrofmedicinsk plan.

 Ansvara för katastrofmedicinsk planering, utbildning och övning.

 Utveckla en regional stabsarbetsplan, som utgångspunkt för stabsarbete hos regionens utpekade samhällsviktiga verksamheter.

 Erbjuda stöd till förvaltningar/bolag avseende utveckling och kvalitetssäkring av stabsarbetet.

 Upprätthålla funktionerna regional tjänsteman i beredskap (RTiB) och regional beredskapsläkare (RBL) samt att RTiB kan bedöma, aktivera och stödja drabbad förvaltning/bolag samt regionledning.

 Vid händelse samordna och stödja berörda verksamheter genom regional krisledningsstab på PKMC alternativt som ”Regional katastrofmedicinsk ledning” (RKML) för hälso-och sjukvården.

 Ansvara för säkerhetsskydd inom Västra Götalandsregionen Smittskyddsläkare

Har det övergripande ansvaret för upprättandet av krishantering inom sitt verksamhets- område anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker ”Generella förberedelser” och ”Ansvar – förebygga och förbereda inför en kris”.

Detta innebär även att:

 Vid en smittskyddshändelse samordna, stödja/leda berörda verksamheter.

 Upprätta regional epidemiplan inklusive pandemiplan.

Kommunikationsdirektör

Har det övergripande ansvaret för strukturen och uppbyggnaden av en fungerande kriskommunikation anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess.

Se under rubriker ”Generella förberedelser” och ”Ansvar – förebygga och förbereda inför en kris”.

 Upprätthålla funktionen TiB/pressjour.

 Vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av krisinformation och i vissa fall ledning och styrning av kris

 Upprätta kriskommunikationsplan.