Barnets rättigheter i vårdnadstvister
• Ett tvåårigt projekt tillsammans med
Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, de 2 regionförbunden och 6 kommuner
• Ett team i varje kommun: familjerättssekr. och socialsekr.
• Färdigt i juni 2013
• Spridningskonferenserna ht‐13
• Utvärderas av Annika Reijmer, rättssociolog
och forskare vid Lunds Universitet
Bakgrund till projektet
• Ärenden som går till domstol har ökat med 35%
sedan 2006.
• Allt svårare ärenden på familjerätten som i högre utsträckning även utreds enl 11§1 SoL.
• Allmänna Barnhuset samlade praktiker och forskare till ett möte våren 2010 för att diskutera hur vi på ett bättre sätt kan arbeta med dessa familjer.
• En kunskapssammanställning togs fram under projekttiden. Huvudområden i den är
handläggningsordningen, barns delaktighet och insatser till barn och föräldrar.
Projektets mål
Att förbättra situationen för barn som lever i svåra vårdnads‐
och umgängeskonflikter och att se till att barn som tvingas leva i en svår vårdnadskonflikt får rätt stöd och hjälp.
DELMÅL
• Mål 1: Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för
barnavårdsutredningar
• Mål 2: Stärka barnets roll och rätt till delaktighet, att komma till tals samt att få information
• Mål 3: Anpassa insatser och stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen
Genombrottsmetoden
• Genombrottsmetoden är en svenskanpassad förbättringsmetodik utifrån en metod som utvecklades i USA inom sjukvården.
• Modellen bygger på att testa små förändringar i den egna organisationen innan beslut om mer genomgripande förändringar görs.
• Testa förändringar varvas med återkommande lärandeseminarier.
• Genom att tillämpa Genombrottsmetoden får deltagarna i projektet kunskap om hur de på ett systematiskt sätt kan förbättra och utveckla arbetet.
Kartläggningen
• Utredningarna var ej parallella, pausades.
• Marginellt samarbete.
• Barnet träffade flera olika handläggare.
• Ingen återkoppling till barnet.
• Saknades insatser och stöd.
• Föräldrarnas konflikt överskuggade andra
brister.
2004 2007 2008 2009 2010 2011 20121 0801
pappa besöksför bud 0710
mamm a & V på Kvinnoj our 040613
V föds
Gemensam vd, boende hos mamma, Helgumgänge pappa
0804 Mamma polisanmäl för
misshande
0901 familjerätts utr klar, förslag mamma ensam vd, umgänge pappa vv tors‐tis
1105‐
1109 plac. enl.
LVU e 0805inkr anmälan
fr mormor ang.
misstanke om pappas sex.
övergrepp mot V´s bror 0805 11§1‐
utredn.
Samspelsobs båda för. Beslut insats enskilda
föräldrasamtal, sedan oreg. stöd
Pappa dömd för rån
Dom fr TR 0811;
umgänge pappa varannan tors‐tis 0804
mamma Polisanmäler att v utsatts för sexuella övergr.
För.
separerar 2007, Mamma sjukskriven för ospec.
ångest ,
1012
11§1 utredn.
utifrån mammas polisanmälan om att Vi utsatts för våld av pappa
Vi får 5 samtal med barnpsykolo g
0905 pa polisanmäl er ma för förtal
Målgruppen vi har sett i projektet
Sammantaget 22 familjer, varav 34 barn, 14 flickor och 20 pojkar I dessa ärenden förekommer det:
• Utsagor om våld 86%
• Psykisk ohälsa hos någon av föräldrarna 73%
• Insatser till vuxna 64%
• Insatser till barn 64%
• Psykiatriska symptom hos barnen 45%
• Omsorgssvikt 23%
• Missbruk 23%
• Utsagor om sexuella övergrepp 18%
• Hög konfliktnivå 100%
En ökad föräldraproblematik på familjerätten
* mätperiod: 110415‐130131
108
42
37
0 20 40 60 80 100 120
Antal barn i vbu‐utredningar/uppl varav även förkommer/förekommit som BBIC‐utred
varav i vilka man samrått med socialsekreteraren
Förändringar vi har prövat
• Att en, för barnet, känd person inom förvaltningen medverkar vid barnsamtalet på något sätt.
• Att familjerätten kan konsulteras av öppenvården, socialsekreterare, förhandsbedömning, våld
• Att starta gruppverksamheten BIFF för föräldrar i en familjerättslig konflikt.
• Erbjuda barnen ett återkopplande samtal efter utredning, svårt att avgöra när i tid.
• Barns delaktighet i stort, att inte glömma vårt ansvar, många samtal kan också främst vara informerande till barnet, inte bara se dem som
informanter.
• Samverka och göra gemensamma aktiviteter kring dessa familjer.
• Att använda Rädda Barnens “ett fredat rum”.
Hur samverka i 22 familjer
• Beroende på hur parallella utredningarna
är desto fler möjligheter till samarbete
Nya rutiner för kontakt
• Mottagningsgruppen
• Familjerätten
• Utredningsgruppen
• Öppenvården/våld i nära relationer
Förekomst kontrolleras i datasystemet (eller på annat sätt), och därefter tas kontakt.
Familj A
Begäran om snabbyttrande (jul-11) Ett syskon är aktuellt på
Utredningsenheten pga av
föräldrastöd & kontaktfamilj (sedan 2009)
Vbu-utredning (dec-11)
Gemensamt utredningsarbete
•2Hembesök/informationssamtal/
•Referentsamtal
•Matrismöten med proffessionella
•Ett eget handledningstillfälle
•Gemensamma möten med pappan
Enskilda samtal
11§1-utredning avslutas, i samråd med famrätt Vbu- utredning
avslutas, i samråd m socialsekr.
Nya anmälningar jan- 12, utredn. öppnas även på syskonet
• En förälder vill ej att utredarna samarbetar
• Anmälan till SoS
Insatser:
• Föräldrastöd till bägge föräldrar
• Kontaktperson vid överlämning
• Boende+ boendestödjare för ett syskon
• Stödkonkontakt
Vilka fördelar har vi sett:
• Att familjen inte behöver träffa så många olika tjänstemän och kontakter
• Att Barnavårdsutredare och Familjerättssekreterare är mer samspelta och tillsammans gör en mer
omfattande utredning
• Tidsvinster för handläggarna (i förlängningen)
• Att klienterna inte bollas mellan enheterna
• Positivt och inspirerande att använda kompetensen i förvaltningen
• Prestigelöst samarbete, respektera varandras bedömningar.
• Handläggarna är mindre utsatta, inte lika tungt
Vilka nackdelar/risker har vi sett:
• Att hålla rutinen vid liv är svårt vid tidsbrist, krävs tid (framförallt initialt) för att det ska sätta sig.
• Ställer höga krav på information till klienterna för att kunna förklara de olika utredningarna ordentligt.
• När det hettar till i ett ärende krävs mycket samarbete, ex hur gör man när ena handläggaren ”blir svart”? Det gäller att se sig som en enhet istället för två. Vi har
blivit anmälda‐ Socialstyrelsens svar tydlig fingervisning: samma nämnd.
• Rättssäkerhet, risken för en allrådande socialtjänst.
Hur kan det se ut i Ale idag
• Rådgivande samtal
• Samverkan i utredningar
• Samverkan i samarbetssamtal
• BIFF‐grupper
• Skilda Världar
Samverkansgruppen BRIV
• 18 medarbetar från mottag, familjerätt,
utredning, öppenvård, våld i nära relationer
• Diskuterar/samverkar aktuella ärenden var 4:e v
• Initialt i alla ärenden kontollera om
barnet/familjen är aktuell någon annanstans I förvaltningen.
• Använda en för barnet känd person i barnsamtal.
• Gemensamma aktiviteter/familjerättslig information/återkopplande samtal
• Möjlighet till gemensam handledning
Familj B
Flickan får en
öppenvårdskontakt Våren-11
11§1 utredn pga våld, missbruk, sexuella övergrepp
Våren-10
Gem. Utredningsarbete:
•Gem möte berörda chefer o handläggare kring
umgänge
•Öppenvårdskontakten medverkar på hembesök och barnsamtal
•Informativa barnsamtal
Enskilda samtal Vintern 11/12
Snabbyttrande, Gemensamt barnsamtal
Vbu- utredning avslutas, i samråd m socialsekr. O öppenvård
Familj C
Vbu-utredning
påbörjas, hösten-12 Barnet utreds enl 11§1
SoL hösten-11 med rekommendation om öppenvård
Öppenvården bjuds, i samråd med föräldrarna, med på barnsamtalen som intro till ny kontakt.
Gem möten med chefer och berörd parsonal för att diskutera risk- och skyddsfaktor er och hur vi går vidare Tätta samarbete
mellan utredarna, gemensamma samtal,
hembesök, refsamtal
Även en öppen dialog med rådmannen.
Ytterligare
orosanmälningar, utredning enl 11§1 SoL inleds hösten-12
Utvärdering av projektet
• Att samtliga utredningar rör värdekonflikter, dvs föräldrars omsorgs‐ och samarbetsförmåga.
• Att utredningarna har förbättrats rörande struktur, innehåll och kvalitet.
• Att riskbedömningar görs i högre utsträckning och
används som ett analysinstrument i vbu‐utredningarna.
• Att samverkan bidrar till att förstärka barnspektivet och att Barnets bästa har tydliggjorts.
• Att barnens utsagor redovisas på ett tydligare sätt.
• Att barnen har erbjudits uppföljande samtal.
• Att det finns en samsyn i utredningarna avseende föräldrarnas samarbets‐ och omsorgsförmåga samt barnets behov.
• Att familjerättens konsekvensanalys och
rekommendation till TR är tydligt redovisade.
• Att utbudet av insatser har ökat.
Eva
Eva‐Maria Frisack
eva‐maria.frisack@molndal.se Jenny Anberg
Jenny.anberg@ale.se
