Bild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.

(1)

Bild 1

KOMMUNIKATION

”KOMMUNIKATION I GRUPP”

Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

___________________________________

Bild 2

PROV!!!

Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.

___________________________________

Bild 3

VAD ÄR EN GRUPP? Ett gemensamt mål.

Gemensamma normer – medvetet eller omedvetet.

Skall arbeta/vara tillsammans under en viss bestämd tid.

Arbetsfördelning mellan gruppmedlemmarna.

___________________________________

(2)

Bild 4

Exempel på grupper:

Skolklass Idrottslag Kollegor på en arbetsplats Patienter på en vårdavdelning Facebookgrupp (en behöver inte träffas IRL) Vi deltar i flera grupper samtidigt.

Jonas:

Personalen på skolan -> arbetslag Personalen på Räddningstjänsten -> min jourgrupp Styrelsen i löparklubben

___________________________________

Bild 5

GRUPPROCESSEN

Det synliga och osynliga samspelet mellan gruppmedlemmarna.

Grupprocessen skiftar karaktär – ena veckan fungerar allt bra för att nästa vecka vara

”katastrof”.

Hantera konflikter – red ut i tid!

___________________________________

Bild 6

Grupptillhörighet att kopplat till vår självbild och identitet.

En grupp kan fylla många olika funktioner:

Social samvaro Arbete Utbildning Nöje Hälsa

Utveckling av sin person Etc.

Man blir sedd och bekräftad – denna drivkraft kan göra att man hamnar i grupper i samhällets utkant.

___________________________________

(3)

Bild 7

TRÄNING I SOCIALT SAMSPEL

När vi är med i en grupp tränar vi vår förmåga till socialt samspel.

Barn gör detta när de leker tillsammans.

Vid gruppindelning gäller det att ledaren är aktiv – får medlemmarna välja fritt så kan det bli någon stackare stående kvar sist.

___________________________________

Bild 8

Att tänka på vid gruppindelningar:

Om ett mål med grupparbetet är att träna samarbete bör gruppsammansättningen varieras då och då.

När man ändrar en gruppsammansättning bör ängsliga eller utstötta individer få med sig en ”vän” in i den nya gruppen.

Om två personer har en dålig relation kan man placera dem i olika grupper. Men försök att ha dem i samma – samarbete överbryggar ofta förståelsen för varandra.

Blandade grupper – kön, etnicitet etc. – är nästan alltid bra.

___________________________________

Bild 9

NORMER

Normsystemet kan skilja sig extremt mycket mellan olika arbetsplatser. (Teater vs brandstation.)

Olika kultur – klädsel, samtalston etc.

Olika tolerans för oliktänkande.

Splittring – olika normsystem, parallellt.

Det kan vara svårt att ”sticka ut hakan” i en grupp med ett starkt normsystem.

___________________________________

(4)

Bild 10

GRUPPMEDLEMMARNAS OLIKA ROLLER I en grupp blir det ofta så att medlemmarna antar olika roller. Medvetet eller omedvetet.

De sju dvärgarna

Pajasen, surpuppan, fixaren, idésprutan, planeraren etc.

Man kan lätt bli låst i sin roll – det är det här som förväntas av mig.

Det är bra om medlemmarna får möjlighet att växla roller – kanske genom att få nya uppdrag i gruppen.

___________________________________

Bild 11

THERINGELMANNEFFECT Social loafing

Att flyta med i gruppen utan att bidra med så mycket.

Max Ringelmann genomförde år 1913 ett experiment där han lät personer dra så hårt de kunde i ett rep – enskilt och i grupp.

När han sedan jämförde de enskilda prestationerna med de i grupp så kom han fram till att summan av det genomsnittliga individuella resultatet var mycket bättre än de i grupperna.

En grupp på fyra personer hade styrkan av 2.5 individuella prestationer.

Nyckeln till att lösa det här problemet är att alla i gruppen måste känna att de har en betydelsefull roll.

Varje kugge i kugghjulet är viktig.

___________________________________

Bild 12

GRUPPTRYCK

Eftersom vi är flockdjur vill vi helst smälta in i gruppen.

Grupptryck kan vara positivt eller negativt.

I skolan kan man bli kallad ”pluggis” om man studerar flitigt. Detta resulterar i att elever ibland ”mörkar” sitt pluggande.

Paradoxalt nog så är det ”ok” att vara smart – bara man inte ansträngt sig för det …

___________________________________

(5)

Bild 13

I grupper med antisociala mål är det ofta ett starkt grupptryck.

Det är kanske inte alltid ideologin som är orsaken till att man är med i t.ex. en främlingsfientlig organisation.

Ofta skapas en ”vi-och-dom-känsla”.

Film

___________________________________

Bild 14

ARBETSLAG

Att arbeta i grupper – eller arbetslag – är väldigt vanligt i arbetslivet.

Lärarlag Avdelningar på sjukhus Etc.

Att kunna samarbeta och kommunicera på ett bra sätt är viktigt i arbetslivet.

Ofta komplicerade arbetsuppgifter som kräver flera olika kompetenser.

Teambuilding

Kan vara en bra idé att sätta samman grupper och arbetslag där kompetenserna kompletterar varandra.

___________________________________

Bild 15

I grupper som fungerar bra uppstår det synergieffekter.

Helheten är mer än summan av delarna (holism).

I en effektiv grupp är alla utbytbara – både mot varandra och mot utomstående. Gruppen står och faller inte med en enskild medlem.

Det kan vara bra att ändra gruppindelningar för att lära sig att samarbeta med olika människor plus att det inte finns lika stor risk att det bildas olika ”läger”.

___________________________________

(6)

Bild 16

På grund av jantelagen kan många känna sig hämmade i grupper.

Man antar en taktik att hålla låg profil för att inte verka skrytsam.

Detta kan leda till att många idéer aldrig ser dagens ljus.

Speciellt som ny i en grupp har man ofta ett nyttigt utifrånperspektiv som går förlorat i och med jantelagen.

___________________________________

Bild 17

SLUT FRÅGOR?

___________________________________