Återrapportering från Länsstyrelsen i Stockholms län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas
åtgärdsprogram
Åtgärd 28
Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
Ja
Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.
Omprövningar av befintliga tillstånd är mycket resurskrävande. För att utnyttja resurserna optimalt väljer Länsstyrelsen att verka för att verksamhetsutövaren på eget initiativ ska ompröva sin verksamhet. Under 2014 har 24 verksamhetsutövare som bedriver miljöfarlig verksamhet fått förnyade tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen hanterar ca 50 tillståndsprövningar per år, varav många har direkt eller indirekt påverkan på vatten. I dessa ärenden bedöms verksamheten utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och recipientens status i relation till miljökvalitetsnormerna för vatten. Vid tillstånd till grustäkter bedöms om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och om täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning.
Bedömningen görs utifrån en kartläggning av länets nuvarande och potentiella dricksvattenförekomster och reservvattentäkter (VAS-rapport nr 6, 2009).
B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?
C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Under 2012 genomfördes en inventering av alla kända dammanläggningar. Vid inventeringen prioriterades de vattenområden där det finns risk för att anläggningen medför att miljökvalitetsnormer för vatten inte kan uppnås. Dammen i Hammerstaån revs ut under 2014. Diskussioner pågår om utrivning av ytterligare två dammar; i Muskån och i Moraån.
Åtgärd 29
Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Länsstyrelsen ställer som en viktig del i den operativa tillsynen krav på
verksamhetsutövares egenkontrollprogram. Vid arbete med att åtgärda förorenad mark säkerställer Länsstyrelsen att det genomförs erforderliga egenkontrollprogram. Interna rutiner finns för handläggare som är ansvariga för tillsynen. Bl.a. har en lista på
vattenförvaltningens prioriterade ämnen och särskilt förorenade områden bifogats interna checklistor.
B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med
egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Se fråga 29 a
C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Länsstyrelsen bistår kommuner med tillsynsvägledning samt bidrar med underlag till kommunerna för hur de kan arbeta. Tillsynsvägledningsplanen är delvis uppdaterad för att innefatta vattenförvaltningens krav. Arbetet pågår.
D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.
Vid nya infrastrukturprojekt och nyetablering av miljöfarlig verksamhet ställer Länsstyrelsen krav på att miljökvalitetsnormerna säkerställs samt att minimal negativ påverkan på vattenmiljön sker.
Åtgärd 30
Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av
avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.
Länsstyrelsen har tagit fram en plan för hur arbetet med åtgärder enligt
åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning ska genomföras. Planen är kopplad till
Länsstyrelsens verksamhetsplan. Alla samarbeten och underlag för prioritering beskrivs i planen. Planen beslutades av länsledningen i juni 2012. Planen kommer att omarbetas under 2016 efter att de nya åtgärdsprogrammen fastställs. Arbetet med
Vattenförvaltningen sker integrerat med den ordinarie verksamheten. Planering görs genom regelbundna möten på handläggarnivå samt chefsnivå mellan berörda enheter och avdelningar. I en samverkansgrupp för vattenfrågor diskuteras inriktning och kriterier för hur arbetet med vattenförvaltningens åtgärder ska genomföras. Samverkansgruppen är sammansatt av avdelnings- och enhetschefer från tre avdelningar.
Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden.
B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.
Avrinningsområdesperspektivet beaktas främst inom ramen för delaktighet i olika vattenvårdssamarbeten i länet och tillsammans med angränsande län inom vattendistriktet. Länsstyrelsen har under 2014 varit aktiv i följande vattenvårdssamarbeten: Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands
kustvattenvårdsförbund, Trosaåns vattenvårdsförbund, Igelbäckens vattensamverkan, Bällstaåns vattensamverkan, Edsvikens vattensamverkan, Stavbofjärdens vattenråd, Åkerströmmens vattensamverkan och Märstaåns samverkan. Vidare har länsstyrelsen i sin plangranskning en aktiv granskning av påverkan på miljökvalitetsnormer ur ett
avrinningsområdesperspektiv. Länsstyrelsen avser även att gå in som medfinansiär och ta en aktiv roll arbetet med det omfattande projektet Life IP North Baltic.
C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.
Arbetet med att ta fram underlag till det åtgärdsprogram som ska gälla 2015-2021 har pågått intensivt under 2014. Det har i möjligaste mån tagits fram i samråd med berörda kommuner, VA-bolag och andra intressenter. Bl.a. har Länsstyrelsen anordnat öppet hus för samtliga kommuner för att få materialet kvalitetsgranskat inför samrådet. Genom att tidigt förankra de åtgärder som behövs för att uppnå god kemisk och ekologisk status hos viktiga utförare, underlättas det formella samrådet och ökar sannolikheten för att
föreslagna åtgärder genomförs. Genom att peka ut riktningen och diskutera förslagen med kommunerna bidrar vi till att kostnadseffektiva och politiskt förankrade förslag tas fram.
Åtgärd 31
Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31.
Det regionala programmet för efterbehandling av förorenade områden utgör en beskrivning av förorenade områden. Planen ingår som ett prioriteringsunderlag i Länsstyrelsens plan för arbetet med åtgärder enligt åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning som ska kopplas till Länsstyrelsens verksamhetsplan.
B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.
Flera utbildningar och projekt genomförs inom ett nätverk av länsstyrelser i Mälardalen och Gotland. Syftet är att öka kunskapsnivån hos handläggare på kommunerna eftersom det är kommunerna som har tillsynsansvaret för majoriteten av objekt.
C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:
Länsstyrelsen arbetar främst med tillsynsvägledning och i arbetet med att åtgärda föroreningsskadade vattenförekomster är vattenförvaltningen en av flera
prioriteringsgrunder. Under året har arbete med tio branschinventeringar av nedlagda verksamheter pågått. Under året har Länsstyrelsen fått del av mer än 70
anmälningsärenden från kommunerna, som rör efterbehandling av förorenade områden och granskat mer än 90 planer som omfattar förorenade områden. Flera åtgärdsobjekt i
förorenade vattenområden pågår, t ex åtgärdsprojekt Beckholmen och Turingen (uppföljning). Ytterligare två åtgärdsprojekt planeras: Vinterviken och
Kagghamra/Sjöbergs varv.
Åtgärd 15
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Arbetet koncentreras till avrinningsområden som prioriteras enligt rapporten "Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns Vattendistrikt. Redovisning av ett regeringsuppdrag" (Rapport 2009:4, Länsstyrelsen i Västmanland). Inom
miljömålsprojektet "Verktyg för ett renare vatten i Östersjön" planeras och genomförs konkreta åtgärder inom de prioriterade områdena. Under året har Länsstyrelsen arrangerat eller medverkat i olika aktiviteter inom de prioriterade avrinningsområdena. Vi har deltagit i samrådsmöten tillsammans med LRF, berörda kommuner och lantbrukare i
avrinningsområdena Fitunaån, Vitsån/Husbyån och Broströmmen/Malstaån/Lommaren.
Erfarenheterna visar att rådgivning och dialog är viktiga komponenter för att åstadkomma åtgärder. Det har också resulterat i beviljade LOVA-ansökningar för främst
strukturkalkning. Inom länsstyrelsens uppsökande verksamhet har vi tagit kontakt med lantbrukare och andra markägare som tidigare visat intresse för våtmarker, men som ännu inte genomfört något projekt, och vars marker ligger inom prioriterade områden. De aktuella markägarna har erbjudits rådgivning och informerats om
finansieringsmöjligheterna inom Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen handlägger stöd
för anläggande av våtmarker där det är optimalt ur ett vattenförvaltningsperspektiv. 2014 har 12 våtmarker anlagts med en sammanlagd area på ca 95 ha. Länsstyrelsen samverkar med länsstyrelserna i Mälardalen, Gävleborg och Dalarna kring gemensam upphandling av rådgivning och aktiviteter inom Greppa Näringen. Vi har fortsatt det målinriktade
arbetssättet där avsikten är att i dialog med berörda markägare ta initiativ till att
våtmarker anläggs i utpekade lägen. Det GIS-projekt, som startades 2013, att med hjälp av den nya höjddatamodellen, identifiera lämpliga lägen för att anlägga större dämda
våtmarker, har fortsatt.
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden.
Länsstyrelsen samverkar med Jordbruksverket kring utveckling av nya verktyg och kunskap inom främst Greppa Näringen.
C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:
Åtgärd 17
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Arbetet med miljömålet Giftfri miljö är sammankopplat med det arbete som
Länsstyrelsen gör inom Greppa Näringen och Greppa växtskyddet samt sker samtidigt utifrån vattenförvaltningens krav. Vi genomför behörighetsutbildning och annan
kompetensutveckling för hela länet. Länsstyrelsen håller varje år repetitionskurser för dem som har tillstånd att sprida växtskyddsmedel. Under 2014 hölls 2 kurser. Länsstyrelsen i Stockholm upphandlar enskild rådgivning inom användning av växtskyddsmedel i trädgård och växthus liksom ekologisk rådgivning inom krydd- och fruktodling för att främja en sådan produktion. Länsstyrelsen har också upphandlat enskild rådgivning in inom projektet Greppa Näringen där det ingår en rådgivning angående förvaring och hantering av växtskyddsmedel. Genom ett samarbete med Länsstyrelsen i Västmanland ges en branschspecifik grundkurs i användning av kemiska bekämpningsmedel för
parkförvaltning, växthus och trädgårdsnäring.
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.
Länsstyrelsen har en återkommande dialog med Jordbruksverket i olika frågor som rör växtskyddsmedel. Länsstyrelsen deltar i även i Jordbruksverkets årliga fortbildningskurs.
C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.
Länsstyrelsen har kontinuerlig dialog med Naturvårdsverket och
Kemikalieinspektionen, samt kontakt och viss samverkan med kommunerna i länet. Bland annat efterfrågas Länsstyrelsens kunskap om besprutningscertifikat.
D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:
Vid tvärvillkorskontroll för lantbrukare som får jordbruksstöd kontrolleras hantering och lagring av gödsel.
Åtgärd 20
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.
En kulturhistorisk inventering av vattenanknutna kulturmiljöer inleddes i södra länsdelen 2012 och har fortsatt även under 2014. Under året har fortsatta inventeringar skett i Östra Södertörn och Horsfjärdens åtgärdsområde samt inom Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. Inventeringen i länets södra delar beräknas slutföras 2016 (se nedan under punkt 20c). Den inventering av dammar som påbörjades under 2012 slutfördes 2013 och har därefter avrapporterats under 2014. Inventeringen omfattar alla kända dammar och innebär att en kulturhistorisk värdering görs. Närmare 400 hundra dammar har inventerats. Specialinventering har även utförts under 2014 av åtta vattenanknutna miljöer med stående byggnader, däribland kvarnar, kraftstationer och sågar.
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden.
Riksantikvarieämbetet bidrar ekonomiskt till genomförandet av inventering av dammar (se 20a). I övrigt sker ingen samverkan med Riksantikvarieämbetet i denna fråga. Arbetet utförs av Länsstyrelserna. Flera av länsstyrelserna i Sverige har regelbundet kontakt för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad i form av nätverk.
C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.
Med nuvarande resurstilldelning från Riksantikvarieämbetet bedömer vi att arbetet med den kulturhistoriska inventeringen inte kommer att avslutas för hela länet i denna
vattenförvaltningscykel (innan 2016). En mer realistisk bedömning är att underlaget kommer att vara klart under nästa vattenförvaltningscykel.
